Stallmästaren web gif
ggi_loop
gdjh2015
Elitlamm_180x180
trns2017
Hunden Herden
gimrarna
Banner-2017
andelslamm_anim1
siltbergs hemsida
Knarrhult2018
agria_banner_far_180x180
Backa Fårgård
banner_180x120
default logo
Slide background
bildspel_gotland2
bildspel_britter
Slide background
bildspel_leicester
bildspel_gotland

Subventionerad rådgivning från Jordbruksverket

Nu får företag råd om att sälja sina livsmedel på en lokal marknad, direkt till konsument eller genom en så kort livsmedelskedja som möjligt.

Jordbruksverket har upphandlat Hushållningssällskapet som därigenom kan erbjuda rådgivningstjänster. Detta ska leda till ökad kunskap och visa hur livsmedelsproducenter och livsmedelsförädlare kan utveckla sina verksamheter och öka försäljningen på lokala marknader.

Individuellt anpassad rådgivning
Vilken typ av rådgivning det enskilda livsmedelsföretaget är i behov av för att utveckla sin verksamhet kan variera mycket och rådgivningen ska därför vara individuellt anpassad till rådgivningsmottagaren.

70 procent rabatt på rådgivningen
Den som anlitar Hushållningssällskapet för denna rådgivning kan få 70 procent av rådgivningskostnaden betald av landsbygdsprogrammet.

Läs mer
Jordbruksverket: Livsmedelsproducenter får råd om lokal försäljning ››

Idag önskar vi er en fin andra advent

veckobrev

7 december 2018 | Men ännu är det inte jul. Tid för möten, lamning, adventsfika och stickning. 

Referensgruppen för Viltskadecenter (VSC) på Grimsö har haft möte. På agendan stog diskussion om hur framtida arbete ska läggas upp och inom vilka frågor referensgruppen kan påverka. Annat som diskuterades var rovdjursinventering, miniminivå för lo och varg, storfåglarnas utbredning och svårigheter vid skyddsjakt, kommande licensjakt på lo och skadorna som vildsvin och kronhjort förorsakar. Det blir ingen jakt på varg 2019. Referensgruppen är rådgivande gentemot VSC, som ligger under SLU, som i sin tur har uppdraget från Naturvårdsverket.

ReferensgruppVCS
Viltskadecenters referensgrupp. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Inga Ängsteg slutar efter 33 år på Viltskadecenter och Grimsö. Vi tackar henne för det genuina arbete hon har utfört och önskar henne lycka till på nya jobbet som enhetschef på Länsstyrelsen i Örebro. Johan Mårtensson blir tillförordnad föreståndare för Viltskadecenter under tiden som SLU rekryterar en ny föreståndare. Johan jobbar redan idag på Viltskadecenter.

Inga
Jens Frank och Inga Ängsteg. Tack Inga för all nytta och skillnad du gjort! Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Vi har ett upprop riktat till er som slaktat riksbedömda lamm av päls/ull/rya-ras. Riksdomargruppen har en internutbildning i samband med Skinn-SM i Tranås den 23-24 februari, och de skulle under den helgen vilja låna lammskinn från bagglamm som riksbedömts. Detta för att kunna följa upp hur skinnen blev jämfört med bedömningen djuret fick vid 2018 års riksbedömning.

Har du ett eller flera lammskinn att låna ut för detta ändamål, kontakta Britta så får vi resonera om hur det bäst går att lösa det rent logistiskt. Kanske du redan planerat att själv åka till Tranås, då är det ju inga problem. Men ska riksbedömda lammskinn skickas så behöver vi ha en kontakt i god tid innan för att planera detta. Ni som ställer upp med att låna ut skinn kan bidra till utvecklingen av bedömningen av päls och ull, men ni bjuds också på en bedömning av skinnet. Vilken avelsnörd tackar nej till det?

Runesskinn
Nu vill vi följa upp hur skinnen efter riksbedömda djur ser ut jämfört med bedömningen de fick i augusti. Här ett riksbedömt skinn från 2008 års lammkull (preskriberat). Foto Anna Bergström

Vi har deltagit i ett telefonmöte gällande den branschöverenskommelse om smittskydd vid import av djur som som vi har i Sverige. Branschen är fortsatt överens om att vi måste värna vårt mycket fördelaktiga hälsoläge. Det är svårt att få svarta siffror i lammuppfödningen, men det skulle bli avsevärt svårare om vi också måste kämpa med de många svåra sjukdomar och parasiter som finns bland får i Europa och resten av världen.

Någon gång har vi hört hävdas att Fåravelsförbundet är emot import av livdjur och därmed nya raser. Det är helt fel, SF har full förståelse för att nytt genetiskt material kan behöva tas in i landet och har inget emot det. Men vi förordar att semin och embryatransfer används så långt det är möjligt. Läs gärna vår policy gällande import av levande djur och genetiskt material.

Seminkurser och mer kunskaper runt semin och avel efterfrågas och det är vi glada för. Fler intresserade efterlyses, så att vi vet var i landet kurser mest behövs. Värmland är på hugget som vanligt ; ) Bra det.

Ett remissvar har skickats till Jordbruksverket: Yttrande gällande förslag till ändring av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och om kontroll av ekologisk produktion.

Idag, den 7 december, påbörjar Jordbruksverket utbetalningarna av 2018 års gårdsstöd och andra stora jordbrukarstöd.

Jordbruksverket har presenterat beräkningar av hur torkan sätter spår i jordbrukets ekonomi 2018. Jordbruket som kollektiv har gjort sitt lägsta resultat på minst 30 år. Värdet av den svenska jordbruksproduktionen förväntas minska med 4,6 miljarder eller 7 procent medan kostnaderna för insatsvaror, främst foder, och drivmedel ökar med 2,3 miljarder eller 5 procent. Kolla grafiken i gårdagens inlägg i Jordbruket i siffror, inte konstigt att det är drygare än vanligt att betala sina fakturor.

LRF och många andra menar att betalningen till svenska matproducenter måste upp om vårt lantbruk ska överleva. Samtidigt är matpriserna i världen de lägsta på två år.

Låter rådgivning för att utveckla matupplevelser som något för dig? Jordbruksverket har upphandlat sex leverantörer av rådgivningstjänster i ett ramavtal som företag och verksamheter inom besöksnäringen kan avropa från. Tjänsterna riktar sig till de inom besöksnäringen som har någon form av mathantering och som har sin verksamhet på landsbygden. Mer information här.

I Mälar/Hjälmarregionen har Länsstyreslerna under året erbjudit ett fantastiskt kurspaket för fårägare, och det är fortfarande några kurser kvar. Nu blir det kurs om fårens hälsa. I januari en kurs om fåråret, mer information här.

Protokollsammanfattning från förra veckans styrelsemöte har skickats ut till ordföranden och sekreterare i våra lokal- och rasföreningar.

Samtidigt passade vi på att påminna om att vi hoppas på många nomineringar till priset Årets Fårföretagare 2019. Många distriktsföreningar/rasföreningar korar sin egen Årets Fårföretagare i samband med sitt Årsmöte, som sedan deltar i rikstävlingen. Flera föreningar gjorde så förra året och det var mycket uppskattat. Vem vill DU nominera? Nomineringarna måste komma från en av SFs lokalföreningar eller en rasförening, så se till att ditt förslag når dem. Alla har nog inte hunnit komma med upprop ännu, men man kan ju alltid fråga sin styrelse om man undrar hur de vill ta emot nomineringar.

I onsdags hölls en fårträff i Östersund ordnad av Lantmännen. Thomas var inbjuden att berätta om SFs verksamhet. Ca 20 fårägare hade slutit upp, flera av dem kända ansikten och SF-medlemmar. De som inte var det då, de är det förhoppningsvis nu : ) Det pratades bete, vall, utfodring och djurhälsa med utgångspunkt från Lantmännens produkter. Representanter från Lantmännen var Lena Oskarsson och Charlotte Bendelin.

Anna O driver tillsammans med sin man Tomas en av Sveriges största lammgårdar, Norrby gård. De lägger mycket tid och fokus på gräset, både på betet och vallen. Jordbruksaktuellt har gjort ett intressant reportage om hur de jobbar för att utnyttja och vårda gräset. ”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete”, missa inte den artikeln.

Knytkraft håller kurs/möte i Malmö på tema “Mat och dryck med ursprung och identitet med känslan av en plats” den 31 jan–1 febr 2019. Mötet vänder sig till tillverkare av mat/dryck, till krögare och till personer som arbetar med lokal identitet i organisationer och hos myndigheter. Alla som anser att måltidens identitet är viktig. Läs mer här.

Lamningen är i full gång i många fårhus. Det gäller att hitta Gård & Djurhälsans filmer och artiklar om lamning och lamningshjälp när man behöver dem. Lamningsfilmer finns här, fler filmer här, artiklar här och Kunskapsbasen här. Kunskapsbasen länkar i stor utsträckning till Gård & Djurhälsans material, men där finns också en del annat.

God andra advent!

klapptips
Lite inspiration appropå klappar stickade i svensk ull. Foto Britta Wendelius

residens
Fårbönder på på första adventsfika i landshövdingsresidenset i Härnösand. Landshövdingen hade bjudit in Thomas med respektive och han berättar att gästerna var en salig blandning av tjänstemän och företagare. Det var mycket trevligt och landshövdingen har i sin tur bjudits in att besöka Thomas, Jeanette och fåren på Hälla gård. Foto Thomas Eriksson

vinterlammning
På Hälla är de vinterlammande tackorna är i full gång med att fylla fårhuset med sina små. Ute är det -6 grader och snön faller. Foto Thomas Eriksson

ute
Ändå skönt ute, säger fåren som inte planerar att bli mammor på ännu ett tag. Foto Britta Wendelius

Sammanställt av Anna

Staten ger tillfällig kompensation 2019 för enskilda djurbönder, på Livsmedelsverkets orimligt höjda kontrollavgifter

Sedan 2017 pågår en rättsprocess mellan Livsmedelsverket och djurbönderna rörande orimligt höjda kontrollavgifter. En rättsprocess som drivs av Svenska Köttföretagen. Till följd av lantbrukarnas mycket ansträngda situation efter torkan har riksdagen beslutat om tillfällig kompensation för Livsmedelsverkets kraftiga avgiftshöjningar. En kompensation som ger en sänkning under viss del av 2019.

Det är branschorganisationen Svenska Köttföretagen som driver en rättsprocess åt djurbönderna mot Livsmedelsverket för deras orimligt höjda avgifter för köttkontrollen. En avgift som den svenske djurproducenten betalar för kontroll av matsäkerheten kopplat till varje enskilt djur. Under 2017-2018 har Livsmedelsverket prishöjningar motsvarat 60-70 miljoner kronor för köttkontrollen, trots en volymmässigt stabil svensk produktion.

– Att kontrollen av den mat som produceras ska vara hög och säker är det ingen som ifrågasätter. Det vi driver rättsprocess mot är det orimligt höga kostnadspåslag som ålagts de enskilda lantbrukarna att betala för kontrollen, i snitt är ökningen +40 procent sedan 2016. Detta trots att antalet svenska djur legat på en stabil produktionsnivå, säger Hans Agné, vd Svenska Köttföretagen.

Hela artikeln
Svenska Köttföretagen: Staten ger tillfällig kompensation … ››

Fårens hälsa – kurser i Mälar/Hjälmarregionen

Vad behöver jag veta om fårens hälsa för att de ska må bra?

Under den här dagen kommer djurhälsoveterinär Ulrika König från Gård & Djurhälsan att berätta mer om de vanligaste sjukdomarna, vad som ska finnas i fårapotek, vad som gäller vid avlivning, behandling mm.

Länsstyrelsen medverkar för att berätta om djurskydd och får.

  • Uppsala den 3 december
  • Södermanland den 5 december
  • Stockholm den 6 december
  • Örebro den 11 december

Mer information och länk till respektive träff
Länsstyrelsen ››

Fortsatt mindre kött och matfågel på tallriken, men mer svenskt

sjvstat

Grafik: SJV visa större ››

Den svenska marknadsutvecklingen till och med september i år kan summeras i fyra punkter:

  1. Produktionen fortsätter överlag att öka. Under 2018 har produktionen av nöt, gris och lamm ökat med 3-4 procent. Produktionen av matfågel har minskat med 3,6 procent, men minskningen kommer efter en lång period av konstant ökning.
  2. Förbrukningen av kött minskar. Under 2017 minskade förbrukningen av kött, alltså konsumtionen uttryckt i slaktad vikt, med 2,6 procent (-2,2 kg). Detta var den största årliga minskningen sedan 1990. Under 2018 har utvecklingen fortsatt i samma takt och minskningen årets första nio månader är 2,8 procent (-1,8 kg).
  3. Svenskarna äter en större andel svenskt kött och matfågel. Efterfrågan på svenskt kött och matfågel fortsätter att stiga och den svenska marknadsandelen har ökat med 2-6 procent.Intresset är idag stort för närproducerad mat och miljömässig hållbarhet, där svensk produktion har starka mervärden.
  4. Importen minskar och exporten ökar. Under första halvåret 2018 minskade importen av nöt, gris och matfågel medan exporten ökade. För lammkött minskade både import och export. En importminskning för griskött har konstaterats varje kvartal sedan 2014. Exporten är liten i förhållande till importen.

 

Torkan ger kärvt läge för många lantbruk
Torkan har påverkat de svenska lantbruksföretagen negativt på många sätt. Grovfoderskörden blev betydligt lägre i år med stigande priser som följd, och även foderspannmål var cirka 70 procent dyrare under skördeperioden på grund av att skörden i princip halverades. För många lantbruk med djur leder även bristen på halm till ökade kostnader för att köpa strömedel. Producentpriserna på slaktdjur har fallit tillbaka en aning under hösten, dock inte mer än vad den säsongsmässiga variationen brukar ge. Enligt branschföreträdare har fler djur än normalt anmälts till slakt sedan i somras, dock har ökningen inte blivit så stor som tidigare befarades.

Den varma sommaren påverkade försäljningen av kött
Sommarens torka tvingade svenskar på olika håll i landet att låta grillen vila trots semester och varma kvällar, och många butiker rapporterade att försäljningen av kött och matfågel minskade under högsommarveckorna.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Fortsatt mindre kött och matfågel på tallriken, men mer svenskt ››

”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete”

Tomas och Anna Olsson på Norrby gård, strax utanför Kungsör driver en av Sveriges största lammgårdar. De lägger mycket tid och fokus på gräset, både bete och vall.

Produktionen är konventionell, med ett tydligt fokus på hållbarhet.
– Allt handlar om jorden och att få den att må bra. Det får du inte om du missbrukar den. Det handlar om att ha en balans av allting. Gödslar du inte mer än vad växterna tar upp så får du inga utsläpp, säger Tomas Olsson och utvecklar vidare:

– En effektiv produktion där du får djuren att växa fort, är också bra. Ju kortare djuret är på gården, ju mindre klimatutsläpp har vi. Kan du sedan göra det med hjälp av betande djur så är det win win. Det finns inget klimatsmartare än att äta ett lammkött som är uppvuxet på gräs i fyra till sex månader.

Det är den här typen av hållbarhetstänk som genomsyrar allt det som sker på gården. Och Tomas tror att det också var därför som de tidigare i år vann ett miljöpris av HKScan.

Inspiration utomlands
Han berättar att de har ökat sin produktion på gräs med 30 procent, samtidigt som de gödslar mindre. Hemligheten bakom framgångarna är betesmanagement och här har Tomas och Anna hämtat mycket kunskap och inspiration utomlands genom kurser och studiebesök i England, Irland och på Nya Zeeland.

– Vi är så dåliga i Sverige på att utnyttja gräset, bete primärt. Det gäller att ha en plan hur man ska göra, var man ska släppa djuren och hur man ska flytta dem. Man behöver ha en gröda som växer när det är torrt och en strategi för vad man gör om gräset växer ifrån en.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: ”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete” ››

4 kr som gör mycket nytta

veckobrev

30 november 2018 | Vad kan vi göra för att få in branschutvecklingspengarna som gör så mycket nytta för hela fårkollektivet?

Fåravelsförbundets styrelse träffas fysiskt vid två tillfällen per år. Denna gång sammanstrålade vi på LRFs huvudkontor på Franzéngatan i Stockholm. Många ämnen att diskutera. Hur ökar vi användningen av semin? Hur får vi fler fårägare att använda Elitlamm? Hur får vi nästa stämma i Mora att bli till en succé? Och en lång rad andra viktiga frågor.

Styrmotesthlm2018
Väl omhändertagna i LRF-högkvarteret. Foto Einar de Wit

På frågan om hur Stämman i Mora blir en succé har vi fått några svar via Facebook. Tack för det! Skriv gärna något du också. Har du inte Facebook, skriv en rad till Britta.

Gård & Djurhälsan gästade en del av vårt möte och vi fick en hel del tankeväckande information, bland annat att resistenta parasiter förekommer “där ute”. Vi uppmanar alla som köper djur att kräva en hälsodeklaration och be att få se provsvar från träckprovtagning. Hemsidan och Fårskötsel återkommer med mer om detta.

En annan fråga som kom upp under mötet med Gård & Djurhälsan var de branschutvecklingspengar som de större slakterierna tar ut vid slakt och som används för branschutveckling i form av utvecklingsprojekt, kunskapsöverföring, smittskyddsarbete, marknadsföring med mera. “Slaktpengen” kallas ofta denna avgift, som är runt 4 kr och som alltså tas ut av slakterierna men oavkortad förmedlas vidare till organisationer som jobbar med våra frågor och till sökbara projektpengar. Till exempel vårt nappaprojekt som pågår just nu finansieras genom dessa branschmedel, och stora delar av Gård & Djurhälsans informationsarbete är beroende av dem.

Branschutvecklingspengarna kommer alla fårägare till del, men en tråkig sak är att cirka 50 % av de svenska lammen slaktas på mindre slakterier som inte tar ut avgiften. Vilket gör att pengarna inte räcker till allt de borde. Här skriver Gård & Djurhälsan om vad de gör för pengarna. Det är verkligen inte lite som görs, men sanningen är att denna verksamhet är underfinansierad på grund av den låga anslutningen.

Vi tror att många fårägare som slaktar på de mindre slakterierna inte känner till detta, och vi tror också att många skulle vilja betala 4 kr per djur för att bidra till branschutveckling. Eller har vi fel? Finns det inget avdrag för branschutveckling på avräkningen kan man ta upp frågan med sitt slakteri. Eller vore det enklare att skaffa ett konto där jag och andra som vill bidra helt enkelt sätter in 4 kr per djur? Skriv gärna vad ni tycker, Britta samlar in era åsikter.

Svenskt Kötts vd Elisabet Qvarford kommer att sluta och Isabella Moretti kommer att ta hennes plats. Elisabet har gjort ett kanonjobb och SF vill framföra ett stort tack till henne och ett lika stort välkommen till Isabella! Läs mer här.

Distriktsveterinärerna planerar 16 kursdagar runt om i landet för nöt- och fårföretag under vintern. Risken för olika sjukdomar som förgiftningar, magproblem, lågt hull och sämre tillväxt ökar när vi inte kan erbjuda djuren ett optimalt foder. Målet med kursdagen är att ge ökad kunskap för att kunna förebygga och hantera de hälsostörningar som kan uppstå som en konsekvens av foderbrist. Mer information ska komma inom kort, hemsidan bevakar och tipsar när den dyker upp.

Vi har fått ett resereportage från UlliHop som varit på ullturné genom landet. Tack för att ni delar med er av era upplevelser! UlliHop är ett projekt i Västerbotten med syfte att nyttja den svenska ullen på ett bättre sätt, läs mer här.

Den 12 januari 2019 blir det Ullseminarium i Borås som nu är värd för utställningen Ull för livet. Seminariet erbjuder ett intressant program, anmälan senast 15 december.

Viltskadcenter har publicerat resultatet av den senaste kungsörninventeringen. 466 besatta revir har observerats under inventeringen. 220 av dessa med häckning, varav 166 lyckade häckningar. Antalet lyckade häckningar varierar över åren och någon långsiktig nationell trend går inte att läsa ut. Det går lite upp och lite ner, men med små variationer. 16 örnskador på får hade vi förra året, enligt 2017 års statistik. Samtliga på Gotland.

De Fem Stora hade möte under veckan. Gudrun deltar ofta i deras möten, men nu krockade det med vårt eget styrelsemöte. En skrivelse om läget för fårnäringen har lämnats in för att hålla dem uppdaterade.

Idag betalar Jordbruksverket ut den första delen av regeringens krispaket till lantbrukare med får-, nötkötts- och komjölksproduktion. Totalt är det 12 833 lantbrukare som kommer att dela på 399,5 miljoner kronor. Stödbeloppet per djurenhet har fastställts till 428,50 kr. Tio djurenheter krävs för att få stödet varför majoriteten av fårägarna inte kommer att få någon utbetalning, men vi har skrivit så mycket om detta i tidigare veckobrev att vi idag nöjer oss med att unna alla som får stödet.

EUs lagstiftning om  veterinärläkemedel och läkemedel i foder kommer att bli mer lika de svenska reglerna, det bestämde Ministerrådet under veckan. Positivt då det kommer att bidra till att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier. Förändringarna träder i kraft om tre år. Läs mer här.

Tips som varit uppe förr kommer åter. Kolla gärna efter något matnyttigt bland filmtipsen i Kunskapsbasen.

En fin första advent önskar SF!

FB_IMG_1542868640864
Tomtarna närmar sig med raska steg. Foto Britta Wendelius

Styrmotesthlm2018_2
Bild från mötet i Stockholm. Gillar Britt Andreassons kommentar till den denna bild på vår Facebooksida. “Modernt ledarskap, Gudrun styr gänget med fjärrkontrollen”. Med tanke på blickriktningen misstänker jag att det är undertecknad som får en mild men välförtjänt elstöt för att jag pratar utan att ha begärt ordet. Foto Britta Wendelius

poddinspelning
Årets sista Fårpodd tar form. När SFs styrelse samlades i Stockholm passade vi på att spela in lite material. Strax innan jul kommer podden, allt för att erbjuda fårnära lyssning till julbak och uppesittarkväll. Foto Einar de Wit

sodrakalmar
Det kom en hälsning med ett tack för att vi deltog i Fårets Dagar på Öland i slutet av september från Södra Kalmar Läns Fåravelsförening. Vi tackar i vår tur för denna gest! Foto Britt Wendelius

Sara3
Ett nytt kapitel i berättelsen om Ulf och hans grisar. Sara 2 vandrade nyss vidare på grund av hög ålder och Ulf försökte sig på grisfritt liv under några veckor. Men det kunde inte fortsätta länge, och nu finns Sara 3 och Elsa-Stina på plats i stian. Ulf skiner åter som solen i Karlstad. Foto Ulf Ekholm

artyarn
En holländsk konsthantverkare har gjort artyarn av ull från Stjärnbäcks gotlandsfår. Roligt att testa ny typ av förädling. Foto Britt Wendelius

Harby
Bengt och Ingrid Petersson på Harby Gård skrev till oss och berättade om hur sommaren varit och tackade samtidigt för det engagemang som lagts ner i samband med torkan och dess efterverkningar. Bilden visar det torra bete som lammen hade från frånskiljning tills regnet kom den 11 augusti. Man fick en liten första skörd, ingen andra skörd och efter regnet behövdes vallarna för bete så någon tredje skörd blev det inte heller. Därför har balar som pressats med grön återväxt av kornspill från skördetröskorna köpts in. Dyrt foder men Harby har lyckats med att hålla samma antal får i vinter som i fjol, 52 stycken. Tackorna äter 3 gånger så mycket mineralfoder som normalt med detta kornensilage, berättar Bengt. Spännade att läsa hur andra har gjort för att klara sig i år. Tack till Bengt och Ingrid för att ni delar med er av er vardag! Foto Harby Gård

Sammanställt av Anna

UlliHop – en reseberättelse

Text och bild: Sybil Sundling

Deltagare i det Västerbottniska projektet UlliHop, packade sina resväskor i mitten på november. Anledningen var en inspirations/studieresa neråt i landet.

Efter att vi landat och hämtat ut våra hyrbilar på Arlanda så gick färden till Åddebo ull. Här fick vi till oss att det går att bedriva verksamhet som levererar över hela landet i mindre lokaler. Och liten en bit från allfartsvägarna. Här tvättar, färgar och kardar man ull till försäljning som kardflor, men man har även en del tillbehör i sitt sortiment. Många frågor ställdes och många bra svar blev det.

Ett stopp för lunch gjordes på Forsmark Wärdshus, på väg dit åkte vi genom miljöer som de flesta av oss inte ens trodde fanns, än mindre sett tidigare. Bruket i Forsmark inte att förglömma. I matsalen på Wärdshuset hängde passande nog en tavla av Gunilla Pateau Sjöberg i tovad ull.

ullihop1

Sedan gick färden till Solkusten spinneri, som trots namnet ligger i Roslagen. Här fick vi en fin genomgång av hur det blev som det blev samt se alla maskiner i verksamhet. Återigen så såg vi att man kan bedriva verksamhet och inte ligga allt för centralt. Spinneriet är inhyst en gammal ladugård, som man nog inte riktigt tänkt skulle användas till detta. Men då tillfälligheter ger saker allt eftersom så blir det lätt så att ett provisorium får bli lite permanent en tid. Ja det är inte verksamhet där man skär guld med täljkniv direkt men den håller i iallafall en med lön, vad jag förstod. Då maskinerna är gamla och kanske inte så säkra så kan man inte heller anställa. Det saknas skydd i massor för att de skulle bli godkända. Men vackra är dom.

Man köper in främst finull, en del jämtlandsull, mycket från närområdet, men även från övriga landet. Men man bedriver även till stor del lönspinning. Den mesta försäljningen går via ”nätet”. Man har sina egna mönster och säljer dessa endast tillsammans med sitt eget garn.

Så bar det av till vår övernattning, där även middag skulle intas. Denna var då planerad till Plevnagården i Malmköping, och allt hade nog gått hur bra som helst som inte GPSen i ena bilen fick något tokryck, så dom som åkte där kom fram lite väl sent. Men personalen såg till att även den gruppen fick äta sej mätta.Här, i Malmköping, finns en som jag uppfattade nästan som en medeltida kyrka ”Lilla Malm Kyrka”.

ullihop2

Continue Reading →

Fårkurser i Mälar-Hjälmarregionen under 2018–2019

Nu är turen kommen till kurser om fårhälsa och fåråret (punkt 7 och 8 i tabellen nedan).

Länsstyrelserna i Mälar–Hjälmarregionen kommer under året att hålla fårkurser. Detta är ett projekt som delvis finansieras genom landsbygdsprogrammet.

Projektet kommer att innehålla en serie med åtta träffar och en studieresa i varje län. Träffarna är dagtid mellan 9–15 och har olika teman som handlar om fårskötsel och lammproduktion.

Med dessa kurser vill vi stimulera till ökad kunskap hos fårägare och därmed främja god djurvälfärd hos en betydelsefull grupp av betesdjur. Schemat för träffarna är enligt nedan och Ulrika König och Theo Den Braver från Gård & Djurhälsan medverkar på alla träffar och på vissa träffar medverkar Länsstyrelsen.

KurserMalardalen2018
Alla kurstillfällen kommer att läggas ut på respektives länsstyrelses webbplats. Anmälan sker i kalendern på respektive länsstyrelses webbplats, ca 1 månad innan kurstillfället.

Kostnaden för hela kursen är 1500 kronor exklusive moms alternativt 300 kr exkl. moms för enstaka tillfällen. Kostnad för resan tillkommer Kostnad för mat och fika betalas av deltagaren på plats.

Kontakta oss om du har frågor
Stockholm (AB) och Uppsala (C) – län: Åsa Pettersson, länsstyrelsen Stockholm, 010–223 15 16, asa.pettersson@lansstyrelsen.se

Södermanland (D) och Västmanland (U) – län: Malin Nilsson, länsstyrelsen Södermanland, 010–223 43 64, malin.nilsson@lansstyrelsen

Örebro (T) och Västmanland (U) – län: Maria Bergman, länsstyrelsen i Örebro, 010–224 83 39, maria.bergman@lansstyrelsen.se

Bild1Detta projekt har beviljats nationella medel ur Landsbygdsprogrammet 2014–2020, som finansieras gemensamt av EU och svenska staten.

I foderbristens spår – kurs i djurhälsa för får och nöt

Bristen på grovfoder, okonventionella lösningar samt sämre näringsmässig kvalitet på grovfoder påverkar hälsan i nöt- och fårbesättningar. Risken för olika sjukdomar som exempelvis förgiftningar, magproblem, lågt hull och sämre tillväxt ökar när vi inte kan erbjuda djuren ett optimalt foder.

Vid torka får många besättningar också brist på ströhalm. Djurhälsostörningarna drabbar inte bara de enskilda djuren utan kan också få stora effekter på gårdens produktion och ekonomi.

Distriktsveterinärerna planerar 16 kursdagar runt om i landet för nöt- och fårföretag under vintern. Målet med dagen är att ge ökad kunskap för att förebygga och hantera de djurhälsostörningar som kan uppstå som en konsekvens av foderbristen för mjölk-, nötkötts-och lammproducenter. Fokus kommer ligga på energibrist, sur vom, immunsänkning och hygien, förgiftning och unga djur.

Utförligare information om kursdagarna och hur du anmäler dig kommer inom kort.

Läs mer
Jordbruksverket: I foderbristens spår – kurs i djurhälsa för får och nöt ››

Antibiotikaresistens och miljöpåverkan i fokus för ny EU-lag

Ministerrådet har idag beslutat om ny EU-lagstiftning för veterinärläkemedel och läkemedel i foder. Förändringarna träder i kraft om tre år.

Sverige har under många år arbetat målmedvetet för ansvarsfull användning av antibiotika och vi har uppnått goda resultat genom ett uthålligt samarbete mellan djurägare, veterinärer, myndigheter, näringslivet, rådgivare och andra intressenter enligt ”Den svenska modellen”. Den nya lagstiftningen innebär mindre förändringar för djurhållare, veterinärer och myndigheter i Sverige jämfört med många andra EU-länder.

Den nya lagstiftningen blir direkt gällande och innebär att antibiotikaanvändningen i övriga EU- länder blir mer lik den i Sverige. Detta bidrar till att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier, vilket är positivt för såväl människor som djur och miljö.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Antibiotikaresistens och miljöpåverkan i fokus för ny EU-lag ››

ULL FÖR LIVET och ullseminarium i Borås

Utställningen ULL FÖR LIVET befinner sig nu på Textilmuseet i Borås. Den 12 januari 2019, under utställningens slutkläm, arrangeras ett Ullseminarium.

Ullforlivet_Boras

Inbjudan till Ullseminarium på Textilmuseet i Borås 12 januari 2019

  • Utblickar, förutsättningar och framtidsvisioner för ullområdet i Sverige.
  • Seminariet vänder sig till fårägare, hantverkare och alla som är intresserade av ull.
  • Deltagaravgift 150 kr. Anmäl dig senast den 15 december.

Program (pdf) ››

Utställningen ULL FÖR LIVET visas i en utökad version på Textilmuseet i Borås t.o.m. 13 januari 2019.

Vandringsutställningen ULL FÖR LIVET  är framtagen av Sveriges hemslöjdskonsulenter/regionala utvecklare som strävar efter att skapa samverkan och lyfta ullnäringen i landet ur ett hantverks- och kunskapsperspektiv.

Anmälan och mer information:
Susanne Harrysson
Länshemslöjdskonsulent, Västarvet
010-441 43 57, 070-662 6 804
susanne.harrysson@vgregion.se

Vad sägs om stickade julklappar?

veckobrev

23 november 2018 | Det känns som att något har hänt när stora kvällstidningen föreslår stickat i svenskt garn om vi vill ge bort något vettigt till jul (länk långt ner under lästips).

Allt ni behöver veta om Årets Fårföretagare 2019 inklusive nomineringsformulär finns nu på hemsidan. Glöm inte att fundera på vilket namn du ska spela in till din lokalförening och rasförening.

Vi som jobbar med Elitlamm, Ulf och Britt som utvecklar programmet, support-teamet plus Anna O och Elof från SFs styrelse, har träffats i Sala för årligt arbetsmöte. Under dessa möten planeras och prioriteras kommande arbete. Men framför allt är det idéverkstad, vilket är roligast och funkar bäst när man träffas på riktigt. Resten av året jobbar vi tillsammans, men från våra över landet spridda hemmapositioner.

Sala2018
Smider planer för Elitlamms framtid. Som alltid kul att träffas! Foto Anna Bergström

Begrepp vi använder flitigt inom fårnäringen kan upplevas som allt annat än självklara. Vad innebär till exempel EUROP-skalan, vad betyder siffrorna på härstamningsbeviset, behärskar du foderstatslingo och vad betyder mönstringsförkortningarna? Vi ska börja jobba på ett litet uppslagsverk i Elitlamm, maila gärna in förslag på ord och begrepp som vi kan ta upp.

Vi skriver ofta om möten vi deltagit i inom det kluster av organisationer som vi jobbar tillsammans med. De senaste åren har branschen fått flera nya aktörer och vi är idag många företag som hakar i varandra och driver näringen framåt. Är det svårt att överblicka och hålla isär så kommer här en mycket kortfattad lathund.

  • LRF Kött: Samarbete mellan LRF, Fåravelsförbundet, Nötköttsproducenterna och Grisföretagarna. Arbetar för företagarvillkor och tillväxt på gårdsnivå.
  • Svenskt Kött: Arbetar för främjande av svenskt kött mot konsument, huvudsak inom kommunikation. Både SF och LRF är delägare. Ny VD tillträder inom kort.
  • Från Sverige: Ursprungsmärkning där märkningen ”Kött från Sverige” ingår. Ägs av LRF, Livsmedelsföretagen och Svensk dagligvaruhandel.
  • Svenska Köttföretagen: Sammanslutning för de största slakterierna. Arbetar på uppdrag åt slakten. Projektleder handlingsplanerna.
  • Gård & Djurhälsan: Rådgivningsföretag. Ägs till största del av svenska köttföretagen (slakten) men även SF äger en andel.

Två remissvar har skickats till Jordbruksverket. Yttrande gällande inbjudan till tidigt externt samråd – Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur respektive Yttrande gällande förslag till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar.

Flera har hört av sig med frågor om hur det går med projektet att bereda nappaskinn hos Kero i Pajala. Hundra skinn till en större provgarvning har skickats och väntar nu på beredning. På grund av den varma hösten har renskinn som Kero normalt får i fryst tillstånd tinat, och dessa måste beredas genast för att inte ruttna. Vilket betyder att våra skinn står i kö, men till Fårfest i Kil om inte förr räknar vi med att de ska vara klara.

Claudia får väldigt många samtal om ull från engagerade människor som uppmärksammat skriverierna om ull. Många är på jakt efter ull, andra undrar vad de kan göra för att hjälpa till. De flesta har ingen koppling till fårnäringen eller erfarenhet av ull, så mycket telefontid går åt att förklara och överbygga klyftorna mellan stad och land. I sig ett viktigt jobb, vi får alla försöka hjälpas åt att sprida kunskap om ullen och hur fårhållning fungerar i olika kanaler och till olika grupper.

Om man bor i Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg eller Skåne och inte har MV-status på sina får finns nu chansen att kostnadsfritt kolla om djuren är fria från sjukdomen Maedi-Visna. Provtagningen innebär inte att man får MV-status, men man får veta hur läget i besättningen är. Passa på! Läs mer här.

Färsk produktions- och slaktstatistik har publiceratsLRFs statistikplattform.

Einar jobbar intensivt med att sammanställa nästa Fårskötsel. Det blir en knökfull tidning som ser helt annorlunda ut än planerat efter att några reportage av olika anledningar fått skjutas på framtiden, men där läget samtidigt räddats av rekordmycket material insänt av er : ) Den 14 december får vi se resultatet.

Lästips om ull ur veckans mediaflöde. Expressenkrönikan Glöm årets julklapp – sticka svenskt i stället och DN Jobb & karriär-artikeln Svenska fårbönder går back vid försäljning.

Kommande onsdag och torsdag kommer SFs styrelse och adjungerade att stråla samman i Stockholm för vinterns styrelsemöte. Vi träffas fysiskt en gång under sommaren och en gång i november, resterande styrelsemöten hålls över telefon.

Bokslut och budgetarbete pågår, bärande arbetsuppgifter i en förening. Att diskutera och sätta budgeten för 2019 är en av många punkter på nästa veckas möte.

Elitlamms telefonsupport är stängd onsdagen den 28 november på grund av styrelsemötet i Stockholm. Vi kommer att svara på frågor via epost, men svarstiden kan bli något längre än vanligt.

Trevlig helg önskar SF!

lammtraffinorr
Smygreklam riktad till Västernorrland och Jämtland. Träffa Thomas på Lantmännens fårträff i Östersund den 5/12. Större bild. Foto Thomas Eriksson

tackdikning
Cirka 10 cm tjäle hemma hos Thomas, men det går fortfarande gräva täckdiken. Foto Thomas Eriksson

horn
Claudia har nu kokat hornen efter sina bagglamm de tänker hon göra något kul av. Öppen för förslag! Foto Claudia Dillmann

Sammanställt av Anna

Det är dags att börja fundera för att kunna nominera!

forbundsnytt

För andra årets i rad kommer Årets Fårföretagare att utses. Svenska Fåravelsförbundet ser fram emot nominerade fårföretagare från norr till söder. Priset delas ut vid Stämman i maj 2019.

Svenska Fåravelsförbundet ansvarar för juryarbetet, hederspris och festligt utnämning. Men det är ni i SFs lokalföreningar och tillhörande  rasföreningar som avgör vilka kandidater som kommer att kämpa om titeln Årets Fårföretagare 2019.  Sista dag för att skicka in er nominering av en (max 1 st) representant från er förening är 1 april 2019. Inget hindrar att en kandidat som nominerats tidigare år kan nomineras igen.

Vi vill genom detta hederspris rikta strålkastaren på vår branschs mångfald och uppmärksamma målmedvetna och framgångsrika fårföretag. De nominerade kommer att presenteras på hemsidan och förhoppningsvis uppmärksammas i press och media. Många fårföretag består av eldsjälar som genom sin fårhållning och på andra sätt bidrar till en aktiv landsbygd. Alla engagerade fårhållare är viktiga för fårnäringen, oavsett inriktning, oavsett om det handlar om lammkött, ull, skinn, avel, bevarandearbete eller naturbete för öppna landskap. Ni avgör vems arbete ni vill lyfta fram i år.

Hur går det till?

Svenska Fåravelsförbundet (SF) inbjuder alla distrikt- och rasföreningar att utse Årets Fårföretagare inom sin förening, som sedan nomineras till riksfinal. SFs styrelse utser under april månad Årets Fårföretagare ur gruppen av de till riksfinal nominerade.

Förutsättningar:

  • Nominering sker via formulär eller genom att skicka in nomineringsblanketten (se nedan).
  • Den nominerade ska vara medlem i Svenska Fåravelsförbundet.
  • Enbart en (1) representant per lokal- eller rasförening kan nomineras. Personen ska ha informerats i förväg om att nominering skett.
  • Er nominering ska vara förbundet tillhanda senast den 1 april 2019.

Observera att enskilda personer inte kan nominera, men vi uppmuntrar alla som vill föreslå en kandidat att vända sig till sin lokalförening och/eller rasförening med sitt förslag!

Nominera

Fyll i Nomineringsblanketten, scanna den och maila till sekreterare@faravelsforbundet.com eller posta den till: Förbundssekreterare Britta Wendelius Stjärnbacka 733 Möklinta
alternativt
Nominera genom att fylla i formuläret Nominera Årets Fårföretagare.

 

Var tredje tonårstjej kan ha järnbrist

Nästan var tredje tonårstjej har tecken på järnbrist. Det visar nya analyser från Livsmedelsverkets matvaneundersökning bland ungdomar i Sverige.

I undersökningen Riksmaten Ungdom analyserades hur mycket av olika näringsämnen ungdomarna får i sig via maten, och halterna av vitaminer och mineraler i deras blod och urin. Det är första gången en sådan stor undersökning görs i Sverige.

– Vi såg att ungdomar som har föräldrar med kort utbildning får i sig mindre av flera viktiga ämnen, som D- och C- vitamin, folat, järn och jod, än barn som har föräldrar med längre utbildning, säger Anna Karin Lindroos nutritionist på Livsmedelsverket.

Generellt får de flesta ungdomar tillräckligt av vitaminer och mineraler, med undantag för järn. Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och 2 på gymnasiet hade låga järndepåer, vilket tyder på järnbrist.

– Det beror på att tjejer behöver nära dubbelt så mycket järn som killar, samtidigt som de ofta äter mindre kött. Tjejer som vill hålla nere på köttet behöver därför fylla på med järnrik vegomat, som linser, bönor, fullkorn och fröer, säger Anna Karin Lindroos.

Svenskt Kött: Var tredje tonårstjej kan ha järnbrist ››