gimrarna
Banner-2017
ggi_loop
trns2017
gdjh2015
siltbergs hemsida
Backa Fårgård
Knarrhult2018
Elitlamm_180x180
banner_180x120
Stallmästaren web gif
Far_gif
default logo
bildspel_vallskord1
bildspel_vallskord2
bildspel_vallskord3

Seminkurs för fårägare

Gård & Djurhälsan erbjuder två seminkurser:

Anmälan i kurskalendern på Gård & Djurhälsans hemsida!

Välkomna!

Små förändringar i vargstammen

Resultatet från inventeringsperioden 2018/19 visar att det fanns 300 vargar i Sverige. Det är en marginell förändring från förra vintern då inventeringsresultatet visade cirka 305 vargar.

Det totala antalet vargar i Skandinavien inventeringsperioden 2018/19 beräknas till cirka 380 vargar inklusive de vargar som dött under samma period. Osäker- hetsfaktorn (konfidensintervallet) ligger mellan 300 och 494 vargar. I Sverige beräknas antalet vargar till 300 med ett konfidensintervall mellan 237 och 390. Det är en marginell förändring i Sverige från förra året.

Under inventeringsperioden 1 oktober 2018 – 31 mars 2019 har 10 vargar dokumenterats döda i Sverige. Hur många vargar som dör totalt är okänt eftersom det inte går att hitta alla djur som dör.

Sverige delar vargpopulationen med Norge och den största delen av populationen återfinns i Sverige. Den finns framför allt i Mellansverige koncentrerad till Värmlands, Dalarnas, Örebro, Gävleborgs, Västmanlands och delar av Västra Götalands län. Vargar som lämnar sitt födelserevir kan röra sig över stora arealer och kan därför dyka upp varsomhelst på den skandinaviska halvön.

Läs mer
Naturvårdsverket: Rovdjursinventering varg 2019 ››

Regimskifte på gång?

veckobrev

14 juni 2019 | Mer ull till folket, semin för avelsframsteg och smittskydd, 60-dagarsvägning för #kollpålammen och säkrare avelsvärden.

Vinnovaprojektet om svensk ull har haft möte under veckan. Inför mötet har vi jobbat med att kartlägga den svenska ullproduktionen för att skaffa oss ett helikopterperspektiv på vilka ulltyper som finns att tillgå, och ungefär i hur stora mängder. Insamlade kunskaper har sammanställts grafiskt, ni kommer att få se resultatet men vi behöver först jobba lite mer med materialet. Förutom att studera kartläggningen diskuterades ullvolymer och micron. Klädbranschen önskar att vi fårägare blir bättre på att avla på ullen i framtiden, detta för att kunna få fram större mängder av en jämn kvalitet. Kan vi då också presentera både microntal samt någon form av certifikat som garanterar en viss kvalitet och fackmannamässig klippning och sortering av ullen, så kommer det att underlätta vid inköp och förädling.

Vi diskuterade också hur man bäst kan kommunicera ut mervärden i samband med höstens lansering av FinDor-ull-kollektionerna från Filippa K och Röjk. Klimatavtryck och djurväldfärd var några av de saker som nämndes.

Vinnova_juni19
Vinnovagänget från vänster: Claudia Dillmann och Elof Nilsson (SF), Matilda Andersson (Fårklipparförbundet), Linda Nydén (Högskolan i Borås), Jan Betros (Röjk Superwear), Jodi Everding (Filippa K). Foto Filippa K

Vi har också börjat att planera inför en ny workshop till hösten. Tanken är att bjuda in brett, svensk klädindustri, möbel/inredning/byggsektor med flera. Tema blir affärsmodeller och plattformar för hela värdekedjan.

Vad tror ni, är vi redo för ett regimskifte? För hundra år sedan hade snart sagt varje gård en liten fårflock, vars främsta uppgift var att producera ull. Efter dryga femtio år i kylan är ullen på väg tillbaka som en av de mest fantastiska och användbara fibrerna. Det är långt kvar att gå, men visst är det spännande?

Tack för en bra respons på ull-enkät från er med FinDor! Jättekul att få presentera fina volymer på tacka/lamm och vit/svart/flerfärgad ull för hugade köpare (läs Filippa K och Röjk).

Administration och rutiner för seminverksamheten har arbetats igenom. Mia och Maria är nya ansvariga för seminfrågor i styrelsen. Nytt i höst blir att personal på seminstationen Alebäck ska göra allt arbete runt insamling av sperma och skötsel av baggarna. Magnus och Margareta Håård kommer att hålla ett vakande öga och hjälpa till när det behövs, och Margareta kommer att vara ansvarig veterinär, men Magnus och Margareta ska inte behöva jobba som slavar denna höst. En del av administrationen tas över av oss, och nu har även utvecklingen av funktionerna i Elitlamm kommit så långt, att en del av det jobb som tidigare gjorts för hand av Magnus och Margareta nu registreras direkt av de semininerande besättningarna.

Som vi skrivit tidigare satsar vi till att börja med på ytterligare tre år. Men nu gäller det att fler använder den här fantastiska möjligheten och börjar seminera för att verksamheten ska gå runt och kunna överleva långsiktigt.

I höst är planen att ta in 4 nya gotlandsbaggar, 1 texel och 1 finull. Fler raser vore fint förstås, men tänk på att vi behöver visat intresse och fler seminerande besättningar för att kunna öka utbudet.

Det engagemang och arbete som Magnus och Margareta lagt ner har varit avgörande för att återetablera en seminverksamhet för får i SFs regi. Stort tack för det och för att ni även stannar kvar och håller oss i handen under vägen framåt!

Hur går det till att seminera? Man behöver gå en endagskurs för att få tillstånd att seminera i den egna besättningen (anmäl intresse till Gård & Djurhälsan). Sedan beställer man doser av oss, kärl kan man hyra och hela härligheten anländer till gården via ett transportföretag (man kan även hämta kärlet själv på Alebäck nära Lidköping). Hur man ska organisera tackor, baggar och eventuell brunstsynkronisering tänker man ut när man gått kursen, inga konstigheter. Brunstpassning underlättas av att man är hemma på gården, men är bortsett från det inte alls svårt. Själva semineringen är inte heller svår. Varför inte avsätta en vecka eller två till seminering i höst och se vad det kan leda till?

Det finns ett Fårpodden-avsnitt om seminering, om du blev sugen på att höra mer.

Möte om CODD idag. Många parter jobbar just nu intensivt med det här problemet. Ett nytt möte är inplanerat om två veckor, och efter det hoppas vi kunna informera mer.

Inför sommar-säsongens livdjurshandel, mönstringar, besök hos kollegor och allt det där som är en så viktig del av livet med får, vill vi be er att vara försiktiga och alltid tänka på smittskyddet. Ta inte med något bort, ta inte med något hem! Gård & Djurhälsan har bra information, läs den och följ framför allt råden om karantän när nya djur kommer till gården. Resistenta parasiter är en verklighet, vi vet inte hur avgränsad förekomsten av CODD är och detta är riktigt läskiga grejer. Men budskapet är absolut inte att ni ska stanna hemma, utan att skydda er genom säkra rutiner och fortsätta träffas och utvecklas!

Gård & Djurhälsan har lanserat en ny fräsch hemsida, vilket såklart är en rolig nyhet. Den mindre roliga konsekvensen är att länkar vi har från vår hemsida och Kunskapsbasen till artiklar hos Gård & Djurhälsan nu inte fungerar. Det går i regel enkelt att hitta genom att söka på rubriken i en sökmotor eller på G&Ds hemsida, om man stöter på en länk som inte fungerar. Länkar kommer att rättas på viktiga ställen, men det blir inte klart på direkten och att rätta alla är tyvärr inte möjligt.

Gård & Djurhälsan har haft bolagsstämma. Ulf valdes till vår ordinarie representant i styrelsen, och Elof till suppleant. Hela styrelsen listas här.

Naturvårdsverket har meddelat att de inte kommer att delegera licensjakt av varg till någon länsstyrelse i vinter. Som skäl anger de att inventeringen visar på strax över 300 vargar i Sverige, vilket är precis över lägsta nivå. Skyddsjaktbeslut kommer att behandlas som vanligt.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson kallade på torsdagen LRF, Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, Jordägareförbundet och Lantmännen till branschmöte om vildsvinssituationen. Mötet visade att allvaret i frågan är tydligt för ministern, skriver LRF efter mötet.

Kommande vecka är sista chansen att registrera lamm som ska med i årets första avelsvärderings-körning. Mer information runt detta i förra veckans veckobrev. Kontakta Elitlammsupporten om det finns frågor eller tveksamhet! Många besättningar har rätat ut sina frågetecken under veckan som gick, men vi finns på plats om någon ännu inte är klar.

vagningpg

Klart för 60-dagarsvägning för #kollpålammen och för säkrare avelsvärden. Foto Britta Wendelius

60-dagarsvägning är värdefull av två skäl. Dels kan vi uppskatta tackornas modersegenskaper bättre. Vi vill ju ha tackor som tar hand om sina lamm och producerar mycket mjölk, och vägning vid 60 dagar visar vilka tackor som klarat det bäst. Dels på grund av det starka sambandet mellan 60 och 110-dagarsvägningarna, som gör de avelsvärden för tillväxt som lammen får efter junikörningen säkrare. Detta är en fördel när man ska välja livlamm, många är ju slaktmogna innan septemberkörningen är klar.

60-dagars avelsvärden har efterfrågats för gotlandsfår, och det kommer när tillräckligt många gotlandsfåruppfödare väger sina lamm vid 60 dagar. Ytterligare ett skäl att plocka fram vågen.

vagningpg2
Britta som vill ha avelsvärden för 60-dagarsvikt på gotlänningar gör sin plikt ; ) Foto Britta Wendelius

Om du är fårbonde på Öland kan du ha fått en enkät utskickad av oss (Britta är avsändare). Enkäten handlar om klimatets påverkan och möjlig klimatanpassning inom jordbruket på Öland. Det är inte SF som är frågeställare, utan vi har här hjälpt Cornelia Rödén vid Linnéuniversitetet att nå er. Hoppas att ni inte misstycker.

Nästa vecka är det midsommarafton och då tar veckobrevet ledigt, även om det kommer en midsommarhälsning.

midsommarblomma

Trevlig helg önskar SF!

restaurera1
Vad gör ni på helgerna? Tre långhelger senare är Claudia och hennes team klara med nya hagen till får och hästar, där gammal åkermark ska återställas. Cirka 500 meter stolp och 2,5 kilometer tråd har det gått åt, plus ett oräkneligt antal isolatorer. För att inte nämna alla mygg- och bromsbett. Men vad gör man inte för sina djur, öppna landskap och den biologiska mångfalden?! Foto Claudia Dillmann

restaurera3
Det tog några dagar att övertyga fåren om att bortaliv i djungeln är bra. Ingen torkanångest längre och djur utspridda på 6 mils radie som förra sommaren. Skönt! Foto Claudia Dillmann

restaurera4
Gestrikefår på restaureringsuppdrag. Claudia Dillmann

restaurera2
Missade traktorkavalkaden förra veckan, men får vara med nu i stället. Foto Claudia Dillmann

foderSb
Stjärnbäck har fått in en del av vinterfodret. Det känns gott i hjärtat och ser bra ut inför säsongen. Foto Britta Wendelius

disk
Alltid någon som hjälper till med disken för lite extra gos. Foto Anna Bergström

FiaLisa
Ulf och Aina visar sina favoriter. Dorsetlammet Fia-Lisa som är mattes ögonsten. Ojoj vilken liten prinsesstårta. Foto Ulf Ekholm

Ekholm
Och Ulfs favorit som är ett lovande Texelbagglamm. Vet inte om han är döpt, men föreslår annars Ekholm, rätt och slätt. Foto Ulf Ekholm 

Sammanställt av Anna

Norge: Katastrof om fåren inte får släppas på bete

I slutet av maj observerades en björn i södra Gudbrandsdalen. Björnen fångades av en vildkamera norr om Tretten i Øyer kommun. På grund av skadrisken har Mattilsynet (Norges livsmedelsmyndighet) påtalat djurägarnas ansvar att vänta med betssläpp så länge björnen är i betesområdet.

Några formella beslut att förhindra bete har ännu inte fattats, men norska livsmedelsmyndigheten har rätt att vidta sådana åtgärder. Syftet är då att förhindra att betesdjur utsätts för rovattacker. Men konsekvenserna av ett sådant beslut kommer att bli enorma, säger Marthe Lang-Ree i Øyer Tretten Sau och Geit.
– Det är helt nödvändigt med bete. Om vi nekas att beta blir konsekvenserna katastrofala. Vi har inte foder för det! Hur ska det ersättas? Vi pratar om stora summor, eftersom det är 5-6000 får i Øyer, säger Lang-Ree till Bondebladet.

Hon påpekar att vissa fårbönder redan har valt att hålla djur inne, efter Mattilsynets uttalande. Men många fårbönder har inte tillräckligt bete hemma, de måste släppa ut fåren.

Aps jordbrukspolitiska talesman Nils Kristen Sandtrøen, som har utmanat jordbruks- och livsmedelsministern i frågan, anser att myndigheterna ger motstridiga signaler. För även om norska myndigheten för livsmedelssäkerhet har uppmanat att dröja med betssläpp, anser Miljødirektoratet att de betesprioriterade områdena är viktiga för att på ett miljövänligt och mycket hållbart sätt att skapa värde och högkvalitativ mat av resurser som annars inte används.

Hela artikeln
Bondebladet: Beitenekt vil være en katastrofe ››
Översatt med Google ››

Gård & Djurhälsan har en ny hemsida

Besök Gård & Djurhälsans nya hemsida ››

Varning för att alla länkar till Gård & Djurhälsan från vår hemsida nu är trasiga. Jag kommer att ta tag i att länka om de viktigaste, men att rätta alla är inte möjligt.
Hälsar Anna (webbredaktör SF)

Grönt gräs och maskiner i alla kulörer

veckobrev

7 juni 2019 | Korta nyheter denna vecka, som på många håll ägnats åt vallskörd.

bradag
När det är underbart att vara bonde. Foto Elof Nilsson

Det finns hugade köpare av ull från FinDor-korsningar, och vi har skickat ut en enkät till besättningar som har denna typ av korsning för att skaffa en bild av hur mycket FinDor-ull det finns tillgång till. Har man korsningar finull/dorset, men inte fått enkäten, får man gärna höra av sig snarast till Claudia!

Det har varit mycket runt rovdjur denna vecka. Flera angrepp runt om i landet, varav flera runt Ulricehamn där en kringvandrande varg gjort angrepp på flera gårdar. Angrepp på nöt i sydöstra Värmland och på lamm längre norrut i Värmland, båda av varg. Därutöver flera loangrepp. Dessa är de vi känner till.

Rapporten från vinterns varginventering har publicerats, finns att hämta på Viltskadecenters hemsida.

En finsk-svensk plattform som ska hantera och driva rovdjursfrågor håller på att bildas. Europeiska kommissionen har lanserat det så kallade Large Carnivore Initiative, med syfte att hantera utmaningar som är knutna till bevarandet av stora rovdjur inom EU. I Sverige är Naturvårdsverket ansvariga, och olika intressen ska representeras. Vi är inbjudna och kommer att delta i möten i Stockholm och på Grimsö den 18–19 juni, och får då möjlighet att presentera fårnäringen och vår syn på rovdjursfrågorna. Har ni inspel, kontakta Gudrun eller Ulf.

På Gotland ökar populationen av kungsörn, vilket inte är oproblematiskt för lammbönderna. Kungsörn ingår dock inte i Large Carnivore Initiative.

Drygt två veckor kvar till årets första avelsvärderingskörning. Det innebär att alla djur som ska komma med i körningen måste vara registrerade i avelsregistret vid midnatt den 23 juni (natten mot måndag). Är lammen inte registrerade så dröj inte, gör det nu. I Elitlamm Avel & Produktion ska betäckningsgrupperna vara avslutade och lammen inlagda i en omgång. Vad som behöver göras i Elitlamm finns att läsa här.

I första körningen får lammen avelsvärden baserade på sina släktingars avelsvärden. Men även på födelsevikt och 60-dagarsvikt, om du har registrerat dessa. Om du har registrerat mönstring får lammen avelsvärden baserade även på sina egna mönstringsuppgifter.

Undrar man något är det bara att fråga! Elitlamm-supporten får just nu många frågor om avelsvärderingen, lamningsregistrering och rättning när något blivit fel. Vi hjälper er, per telefon måndagar och onsdagar kl 10–12 samt tisdagar kl 16–18, eller via mail till support@elitlamm.com. Telefonnumret är 0174-301 50.

Nästa supertjocka nummer av Fårskötsel korrläses just nu. Den ska ligga i era brevlådor torsdagen innan midsommar, om alla aktörer längs vägen gör vad de ska!

På nationaldagen deltog Fåravelsföreningen i Västernorrland i öppet hus på Nordvik, som är länets Naturbruksgymnasium. Det är en trevlig tillställning med många besökare och vi tog chansen att visa upp föreningens verksamhet, hälsar Lina från Västernorrlands Fåravelsförening.

Nordvik

Foto Lina Westman

Har ni läst HKScans betesblogg om betesskösel i juni? Intressant, matnyttigt och många tips som gäller att få lammen färdiga i tid. Det är nu den viktiga grunden läggs. Visste ni att lammen inte kan förändra och öka sin pågående tillväxttakt? Ett lamm som ökar 280 gram/dag fram till 45 dagar, kan max växa 280 gram per dag fram till slakt. Ett lamm som istället ökar 330 gram/dag fram till 45 dagar, kan max växa 330 gram per dag fram till slakt. Detta och mer därtill lär man sig i Gunnar Danielssons och Elisabeth Svenssons Betesblogg juni.

Nu blir det maskinkavalkad. Håll till godo.

Trevlig helg önskar SF!

fullfart
Fullt upp med att slå gräs, stränga, pressa och köra hem balar på Nors på Gotland. Volymmässigt så här långt, ligger man över femårssnittet. Frosten gjorde att gräsen bestockat sig bättre, och med lite regn har detta genererat bättre volym. Men på vissa ställen har vallen utgått som ett resultat av förra årets torka. Foto Elof Nilsson

molnigvallskord
Om man lyssnar på kollegor runt om i landet finns många som fortfarande har fått alldeles för lite regn, men i Västergötland har den senaste månaden bjudit på lagom med både blöta och värme så vi verkar vara lyckligt lottade, rapporterar Einar. Det vi fått in hittills håller både bra volym och bra kvalitet. Nu gäller det att det inte blir för mycket ostadigt väder, då finns risken att en del vallar förväxer sig. Foto Einar de Wit

harvning
Samtidigt i Västernorrland där det harvas och sås. Vi kör nog gräs om ca 10 dagar, spår Thomas. Foto Thomas Eriksson

redandblue
Röd och blå. Den röda, en BM350 Boxer, har varit en trotjänare i familjen på Hälla i över 50 år. Foto Thomas Eriksson

DavidBrown77
Om det är traktorparad om gäller … då vill Britta presentera sin gamla trotjänare. David Brown -77, rätt sliten och nära pension nu! Foto Britta Wendelius

2250

Med nyårslöftet att aktivera traktorn mer har det inte gått så bra. Diverse muskeldrivna hjälpmedel med punkteringsfria däck rullar desto mer på Annas småbruk. Men ännu återstår mer än halva året, så det finns goda chanser till bot och bättring. Batteriet står på laddning … Foto Anna Bergström

mergront
Även Gudrun rycks med av maskinyran och avslöjar sin kärlek till grönt. Grässkörd även på Bengstorp och hoppet står till bra skördeväder och inte för mycket åska under eftermiddagen. Där grisen ännu inte bökat ser det bra ut, både i kvalitet och mängd. Men förstaårsvallarna ser bedrövliga ut efter fjolårets torka. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Matsekipage
Grannens pressekipage med Nors Mats som pressombudsman. JD 6215 R och en JD 441 R därefter. Vad R står för? Vi vet inte. Foto Elof Nilsson

humlan
Strängläggaren är en Pöttinger 962 Topline, ultra superb deluxe infernalis, även kallad “humlan”. Surrar fint ovan mark men får sällan till någon längre flygfärd. Foto Elof Nilsson

rottframgrontbak
Einar kontrar med rött fram och grönt bak. Foto Einar de Wit

Bettan
Gula bettan på bilden är sen 2011 och blir snart utbytt på grund av diverse krämpor. Foto Elof Nilsson

Barbamammor
Ett skepp kommer lastat med Barba-mammor. För visst var hon väl rosa? Hoppas de gör någon skillnad för någon som råkat ut för djävulens sjukdom. Foto Elof Nilsson

Hjalmar
Nors har i veckan haft en praktikant, Hjalmar Nilsson. Självklart ingick det körning med atv i praktiken. Duktig sork med huvudet på skaft, kostaterar morbror Elof. Foto Elof Nilsson

nublirdetras
En imponerande hög med rivet stängsel på Bengstorp i södra Närke där kilometervis med äldre stängsel byts ut mot rovdjursavvisande staket. Alla som gjort det vet vilket arbete det ligger bakom. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

juni7_2 juni7_1
Betet har utvecklats bra och lammen växer. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Skaraborgutmanar
Skaraborg utmanar Gotlands ställning som ledande i solnedgångar. Foto Einar de Wit

Sammanställt av Anna

Betesbloggen juni

Läs om betesskötsel i juni, lammtillväxt med mera i betesbloggen.

HKScanagri: Betesbloggen juni ››

Lovande utsikter för årets vallskörd

Nu har vallskörden kommit igång på flera håll i Sverige. Men fjolårets torka har satt sina spår. ATL har varit i kontakt med rådgivare för att se hur det ligger till över Sverige.

Läs mer
ATL: Lovande utsikter för årets vallskörd ››

Både digitala och analoga lösningar

veckobrev

31 maj 2019 | Stöd för att hålla koll på lammens tillväxt på gång och lättare att få kontakt med en riktigt duktig fårveterinär, var man än bor.

Vi har tillsammans med LRF Kött, Svenskt Kött, HKScan, Gård & Djurhälsan och Lammproducenterna haft en uppföljning av mötet vi tidigare hade med HKScan (se förra veckans veckobrev). Mötets tema var hur vi får fart på produktionen, bättre uppföljning och hur kan vi sätta mål så att få fler lamm levereras vid rätt tidpunkt, både enligt anmälan och när lammet är färdigt. Att lyckas bättre där skulle innebära bättre lönsamhet för alla, inte minst bonden. Målet är att ta fram enkelt informationsmaterial och kalkyler som kan underlätta jobbet för lammproducenten. Vi kommer att lansera #kollpålammen där vi gemensamt med de övriga aktörerna sprider budskapet i våra egna led. Se detta som förhandsinformation, mer kommer.

Gård & Djurhälsan har har inlett ett samarbete med First Vet, som nu gör det möjligt att träffa en veterinär online. Tjänsten kommer att bemannas av Gård & Djurhälsans veterinärer och målet är att på ett effektivt sätt tillgängliggöra veterinär rådgivning till fler, i en tid då bristen på specialkompetens blir allt tydligare. Möte med veterinär via videosamtal innebär möjligheten att på distans göra enklare medicinska bedömningar, och djurägaren får råd om egenvård, samt vid behov hänvisning till fysiskt gårdsbesök eller Gård & Djurhälsans rådgivningsprogram.

serie_onlinevet
Britta och Stjärnbäck Ebba som hade stukat kotleden i högra bakbenet har varit testpatrull för First Vet för får. Fårhälsoveterinären Ulrika König studerade Ebba “live”, det vill säga Ebba rörde sig i fårhuset och film streamades till veterinären via Brittas telefon. Veterinären kunde se tackan i rörelse, diskutera symptomen och ge råd om lämplig åtgärd på distans, allt via ett ansikte-till-ansikte-samtal. Senare följdes utvecklingen upp med ytterligare ett samtal, ett “återbesök”. Britta tror på upplägget:
– Jag upplevde tekniken som enkel och lätt att använda och var glad över att slippa ta ut veterinär, men ändå kunna få en veterinärs syn på problemet. Min reflektion är att det här är en bra väg att gå för att få råd i vissa fall, veterinären kan avgöra om det krävs fysiskt besök eller om diagnos kan ställas och behandling sättas in direkt.

Bilderna är från detta skarpa testfall. Foto Britta Wendelius

I onsdags hölls det tredje av Gröna möten om Det digitala djuret, denna gång i Göteborg. Digitalisering av köttkedjan i Sverige – möjligheter och hinder, var dagens rubrik. Mötets syfte var att utreda hur en digitalisering av köttkedjan skulle kunna utformas och praktiskt fungera i Sverige. Även att kartlägga de olika aktörernas behov och krav på informationsflöde genom köttkedjan, hur informationen kan delas, frågor kring nyttjande och rättigheter till data och de tekniska krav som ställs för att få ett sådant system att fungera optimalt. Intressanta idéer och tankar, som går ut på att ha koll på hela kedjan digitalt i så kallade blockkedjor. Med den här tekniken att spara i kedjor blir det svårt eller omöjligt att fuska med till exempel ursprung.

digitaladjuret3
Foto Thomas Eriksson

Reportage från förra Gröna möten/Det digitala djuret, det som handlade om hur vi kan skapa en effektiv och konsumentdriven köttproduktion med hjälp av digitala lösningar, finns att läsa på hemsidan.

Vårt bokmärke om ullens fina egenskaper finns nu som pdf att hämta på hemsidan, kan skrivas ut eller tryckas. Använd det som det är, eller använd bara argumenten för att göra ett ett eget bokmärke, etikett eller vad som behövs i marknadsföringen.

Stiftelsen för Svensk Fårforskning har fått finansiell råd- och fortbildning genom ett möte som Swedbank som förvaltar stiftelsens pengar höll under veckan. Stiftelsens ordförande Claudia deltog och lärde sig en del nytt om konjukturer, läget på börsen, kronans ställning med mera.

Jordbruksverket vill införa en kontrollavgift för seminanläggningingar och vi har skickat in ett “svar till tidigt samråd” där vi framför våra motargument. Förslaget skulle innebära avsevärda kostnadsökningar, särskilt för mindre verksamheter som vår, vars verksamhet bara pågår under en månad varje år. Förslaget innebär enligt oss ingen förenkling för näringen och förbättrar inte smittskyddet. Varje åtgärd som försvårar och fördyrar seminverksamheten med får innebär en försämring av smittskyddsläget i en tid när näringen brottas med problem med spridning av resistenta parasiter och nya sjukdomar, anser vi. Vi hoppas att Jordbruksverket lyssnar.

Inga fårprojekt bland de som beviljades pengar från Jordbruksverket till studier för bättre djurvälfärd. Vilka projekt som fick pengar och vad fårprojekten handlade om kan läsas här.

Något som inte hotar våra får, men som kan komma att beröra oss på andra sätt är den afrikanska svinpesten. Den kommer allt närmre våra gränser. Konsekvenserna kan bli stora för svensk grisnäring, med stort lidande för både vilda och tama grisar. Sjukdomen sprids mellan djur, men också via matrester med kött. Skinkmackan kan alltså bli en smittspridare, likaså rester vid grillning om de inte tas om hand ordentligt. Lär barn, vänner och bekanta att inte slänga mat i naturen. Ta med mat och rester hem så att vi inte bidrar till en eventuell smittspridning. Här finns Jordbruksverkets frågor och svar om afrikansk svinpest.

På måndag går fakturor ut till de ca 700 Elitlammsanvändare som har junifakturering. Fakturan landar i eposten, håll utkik.

Protokoll för styrelsemöte nr 195 är klart, sammanfattning på väg till lokal- och rasföreningar.

avrundar
Vi avrundar veckan med en solnedgång. Gotland måste vara bäst på solnedgångar, i alla fall om man ska döma av SFs veckobrev. Foto Elof Nilsson

Trevlig helg önskar SF!

Om veckobrevet denna vecka handlade ovanligt mycket om digitala lösningar, så präglas rapporterna från fältet mest av analoga angreppssätt.

vovven
Ulfs analoga boskapsvaktare som alltid är i vägen. Motar både rovdjur och husses framfart. Foto Ulf Ekholm

serie_stangsel
Einar, som på riktigt tycker att bygga staket är det roligaste som finns, berättar om veckans staketprojekt. För första gången i sitt bondeliv har han svetsat hörnkonstruktioner:
Under några dagar har vi byggt en ny fålla hos en granne. Betet har inte använts på över 30 år och var fullständigt igenväxt med lövsly, men nu är det röjt. En av anledningarna till att det inte har betats är att det är ovanligt knepigt att bygga stängsel här. Men ju knepigare det är, ju roligare är det ju! Berg i dagen på många ställen, bland annat i fyra hörn. En bergsprängare borrade ett antal hål i berget där vi körde ner galvade järnrör som stolpar, som kompletterades med svetsade stävor. Det blev bra och betesdjuren har redan släppts på. Nu har vi räddat en liten bit biologisk mångfald åt Sverige, konstaterar en nöjd bonde. Foto ovan och nedan Einar de Wit

klart_stangsel

ax
Rågen är redan i ax på Gotland. Nästa vecka börjar vallskörden och Elof har lovat skicka maskinbilder alla kategorierr. Med gräs som bakgrund naturligtvis. Foto Elof Nilsson

skinnriket2019b
Från Skinnrikets skinnmässa på Gotland som i år hade rekordmånga skinn till bedömning. Foto Elof Nilsson

skinnriket2019
Rommunds blev årets besättning, en poäng före Nobells. Grattis! Foto Elof Nilsson

beteslamm
Team Nilsson/Fyrenius har tillverkat en tacka med två lamm som nu finns på en utställning som kallas Naturum i Vamlingbo på södra Gotland. De står som symbol för den biologiska mångfald som bonden tillsammans med sina betesdjur skapar. Foto Elof Nilsson

beteslamm2
För den som är nyfiken på konstruktionen avslöjar vi allt. Foto Elof Nilsson

Sammanställt av Anna

FirstVet och Gård & Djurhälsan i nytt samarbete kring får, nötkreatur och gris

Nu finns veterinärvård online för samtliga djurslag i Sverige. Ett nytt samarbete mellan FirstVet och Gård & Djurhälsan innebär att ägare av lantbruksdjur äntligen kan få veterinär konsultation via videosamtal. Målet är att på ett effektivt sätt tillgängliggöra veterinär rådgivning till fler i en tid då bristen på specialkompetens blir allt tydligare.

Nu erbjuder FirstVet veterinärvård via videosamtal även för lantbruksdjur. Tjänsten bemannas av veterinärer – med landets främsta kunskap inom gris, nöt och får – från Gård & Djurhälsan, en ledande organisation för veterinär rådgivning inom djurslagen i Sverige. Sedan tidigare ger FirstVet veterinärvård via videosamtal till husdjur och häst och nu tar även svenska får, nötkreatur och grisar för första gången steget in i den digitala vårdkedjan.

Läs mer
Gård & Djurhälsan: FirstVet och Gård & Djurhälsan i nytt samarbete kring får, nötkreatur och gris ››

Dessa studier får medel för bättre djurvälfärd och ökad lönsamhet

Jordbruksverket delar under 2019 ut cirka 5 miljoner till studier som syftar till att främja konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samtidigt som djurvälfärden bibehålls eller förbättras.

Projekt som får pengar 2019:

  • Hur bör man bäst verka koklövar för att förebygga skador; ex-vivo-studie av klövens biomekanik på olika underlag
  • Nyckeltal för en hållbar grisproduktion
  • PigPlus Slakt – Inventering av miljöfaktorer och skötselfaktorer i svenska slaktgrisbesättningar
  • Validering av förebyggande rutiner och diagnostik vid håravfall i nötbesättningar med utegångsdjur
  • Pilotprojekt: förbättring av bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner vid slakt
  • Bedövning av varmvattenlevande fisk vid slakt och avlivning
  • Djuromsorgsprogram för avelsdjur i kycklingbranschen
  • Miljöberikning till kyckling

Två projekt inriktade mot får sökte medel, se nedan, men inget av dessa projekt beviljades. Projektet om fotröta hänvisades till medlen för djurhälsa 1:5.

Hur vanligt förekommande är virulenta respektive lågvirulenta stammar av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus i Sverige? sökt av SLU, Sara Frosth

Nofence – kan det passa i den svenska betesproduktionen? sökt av Hushållningssällskapet Skaraborg, Karin Granström

Läs mer
Jordbruksverket: Dessa studier får medel för bättre djurvälfärd och ökad lönsamhet ››

Det digitala djuret II – Hur skapar vi en effektiv och konsumentdriven köttproduktion

Under våren arrangeras av Gröna möten en seminarieserie kallad ”Det digitala djuret” i tre delar på olika platser i Västra Götaland. Det andra seminariet hade fokus på köttkvalitet med föredrag av forskare från Aarhus Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, samt presentationer av digitala lösningar kopplade till köttkvalitet.

Text Maria Edman

Del 2 hölls den 8 maj i Uddevalla och dagen innehöll följande föredrag:

  • Viktiga faktorer som påverkar en god ätkvalitet på nöt- och lammkött.
  • Ny modell för att förutsäga kvalitetskött
  • Digitala tekniker som stöd för mätning av köttkvalitetsparametrar
  • Spårbarhet genom värdekedjan

Under den första punkten redovisade SLU om två olika projekt de har genomfört. Dels jämförande studie på nöt om ätkvaliteten på nötkött påverkas av om djuren slaktas på ett större slakteri, jämfört med i ett mobilt slakteri. Man kunde tekniskt inte uppmäta några större skillnader på köttet, förutom på en punkt och det var blodlaktatet. Det är där man mäter stressnivån hos djuret, och det visade att djuren som slaktades i det mobila slakteriet hade ett högre blodlaktatvärde än de som transporterades till ett slakteri. Vilket alltså visade på att djuren som slaktades hemma på gården var mer stressade.

Det andra som redovisades var en test om olika uppfödningsmodeller påverkar ätkvaliten på lammkött. De lamm som testades var alla från samma besättning och av samma korsning dorset-finull, samtliga bagglamm. Man hade en grupp som föddes upp inomhus på ensilage + 0,8 kg kraftfoder per dag, en grupp som gick på åkermarksbete och fick tillskott av kraftfoder med 0,3 kg/dag, en grupp som enbart hade åkermarksbete och en grupp som gick på naturbete. Här fick man inga signifikanta skillnader mellan lammen med den tekniska mätningen, men tillväxten på lammen skilde sig åt och det var svårt att få lammen på enbart naturbete slaktmogna innan betet var slut. Så de naturbetesuppfödda blev i slakten något mindre. Däremot skilde sig den sensoriska mätningen, där de som åt av lammköttet tyckte att de som gått på enbart gräs (åkermarksbete och naturbete) hade en smak av hö.

Inom detta segment hade vi också en dansk föreläsare som presenterade flera olika undersökningar om vad det är vi upplever som bra ätkvalitet. Hon visade bland annat på att den EUROP-skala vi använder idag inte ger det resultat man väntar sig. Vid en sensorisk mätning av drygt 2000 lamm visade det sig att man tyckte lammen som hade O- och O smakade bättre än de som hade R och R+. Hon poängterade också att köttet kan dra lite åt smaken fisk när de bara äter gräs, men att man kan komma ifrån det om djuren får kraftfoder ca en månad innan slakt. Men en slutsats man kunde dra av alla dessa undersökningar, var också att det berodde väldigt mycket på vad man var van vid, för vilket kött man tyckte hade bra ätkvailtet. Men det som var utmärkande för alla undersökningarna var att det intramuskulära fettet (IMF) är avgörande för om man tycker att köttet är mört eller ej och för en bättre smakupplevelse.

Under Ny modell för att förutsäga kvalitetskött, fick vi se att vi i Sverige idag enbart bedömer köttet utifrån fyra olika bedömningar, medan Australien och USA har mellan 12-16 bedömningspunkter för köttet. Man jobbar också med att ta fram tekniska mätningar för att kunna mäta kvaliteten direkt på slakteriet, före styckning.

Efter lunch fick vi lyssna till föredrag om digitala tekniker som kan hjälpa oss i att få säkrare bedömningar och bättre ätkvalitet. Ett intressent föredrag från polisens forskningschef, som påtalade vikten av att införa teknik man har behov av. Teknik som är till för att lösa ett problem, inte att införa tekniken för teknikens skull.

Vi fick också ett föredrag om att man testar digital teknik med hjälp av en hyperspektral kamera för att mäta slaktkroppar, gäller främst nöt och lamm. Kameran lär sig att känna igen de olika klassningarna och man kan gå ifrån det manuella arbetet som görs idag, överlåta klassningen åt kameran. Det här ligger inte långt bort i framtiden, det handlar om några veckor till.

Med samma teknik hade en student ett exjobb om att mäta IMF i färdiga bitar från nötkött och hon lyckades att mäta det oavsett om köttet var inplastat eller ej. Det som behövs är att utveckla tekniken, så att man kan mäta innan köttet är styckat.

Till slut pratade vi om vad man kan göra för att säkerställa spårbarheten genom värdekedjan. RISE har tittat på hur man gör i vårt grannland Danmark och jämfört det med Sverige. I Danmark införde man obligatorisk elektronisk märkning av djuren 2010, de har dock inte krävt att man ska märka om djur, så 2018 gjordes bedömningen att ca 5 % av djuren fortfarande inte är elektroniskt märkta. I Sverige förordar slakteri, rådgivning och veterinärer att det ska bli obligatoriskt om det ska få någon genomslagskraft medans myndigheterna inte riktigt vill det, för de vill inte ge lantbrukarna en känsla av att vara övervakade. Men framförallt saknas det någon som vill ta tag i detta och skapa förutsättningar för att man ska kunna läsa de elektroniska märkena genom hela kedjan från bonden via transport, slakteri och fram till färdig produkt.

Vi fick också ett föredrag om blockkedjor, men nu började jag nog bli trött eller så var det bara svårt. Jag tyckte det var komplicerat och svårt, krävde stor kunskap för att kunna genomföras och för att skapa en kedja som sedan inte gick att redigera. För mycket arbete för alla i kedjan, om man frågar mig. Men föreläsaren, lärare inom datahantering, var lyrisk över detta, hur det fungerar och hur säkert det är.

Hur som helst, en otroligt intressent dag och huvudet fullt av nya funderingar kring hur tekniken kan hjälpa oss.


Ett kortare referat från Det digitala djuret I finns att läsa i veckobrevet från 29 mars.

Hjördis gör reklam för ull!

För alla som vill göra reklam för världen om ullens fantastiska egenskaper finns nu ett bokmärke med samlade ”säljargument” att sprida.

Förbundet säljer inga bokmärken men Hjördis bokmärke kan här laddas ner som pdf. Kan skrivas ut eller tryckas, för den som är hågad.

För mer information kontakta claudia@faravelsforbundet.com.

bokmarke2

Märket är i klassiskt avlångt ”bokmärkesformat”, fast här visas fram- och baksidan sida vid sida. Fotot är taget av Katarina Thurell och formgivningen är gjord av Stephane Lombard.

Är det något land som ska en hög andel av djur i sin produktion är det Sverige

veckobrev

24 maj 2019 | Vi tackar Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, för veckans rubrik.

Datum för höstens ordförandekonferens har ändrats till lördagen den 26 oktober. Vi fick kalla fötter när vi insåg att älgjaktspremiären och det planerade datumet låg alltför tätt ihop och vi hoppas att detta kommer att fungera för de allra flesta. Ordföranden i lokal- och rasföreningar, skriv in 26/10 i era kalendrar. Plats för träffen är ännu inte bestämd.

Rykande färskt avsnitt av Fårpodden finns för lyssning. I detta avsnitt har vi försökt förstå hur lammarknaden fungerar, och vad man som producent kan göra för att öka sin lönsamhet.

Frågan om marknaden och lammproduktionens lönsamhet är långt ifrån uttömd med denna podd, vi vill gärna diskutera den mer. Har du åsikter du vill bolla med SF, kontakta Gudrun, Elof eller Thomas. Eller kanske tips på någon det skulle vara intressant att diskutera frågan med i ett uppföljande avsnitt? Kontakta då Fårpoddens redaktion, Anna, Einar eller Titti.

Projektplaneringsmöten för Nappaprojekt del 2 och SFF-projektet Skinnkvalitet och narvskador hölls i onsdags. Projekten kommer att arbeta sida vid sida, det ena med fokus på eventuella genetiska defekter som kan kopplas till narvskador, och det andra med fokus på vilka raser samt slakttider som lämpar sig för nappaskinnstillverkning. Detta innebär att nappaprojektet med Claudia i spetsen jobbar mer med produkten/skinnet efter slakt, och Anna Johansson som är doktor i genetik fokuserar mer på avel och produktion före slakt och beredning.

Möte med Jordbruksverket i onsdags, gällande referensgruppen Djurskydd. Vi fick information om Jordbruksverket nya struktur, som innebär att de nu har 7 avdelningar med enheter under. Djurskyddet ligger under avdelningen Djur. Ansökningarna som inkommit gällande djurvälfärd och konkurrenskraft diskuterades, beslut om vilka som fått pengar kommer från Jordbruksverket i slutet av maj. Vi fick också information kring utredningar av förenkling av förprövning av stallar och avveckling av uppbunden djurhållning. Båda dessa ska lämnas till departementet senast 1 juli. Här har vi tidigare fått yttra oss via remisser.

Telefonmöte med HKScan, LRF och Gård & Djurhälsan om hur vi säkrar lammtillgången nu och på sikt. HKScan har bekymmer med att vi fårägare inte anmäler och ändrar vår planering när den inte stämmer med verkligheten. Kunden upplever att vi inte kan leverera det de önskar i rätt tid, och detta påverkar vår betalning i slutändan. Alla lamm behövs, det finns kunder till alla kategorier, men tänk på att vi som uppfödare tjänar mest på att låta lammen växa till slaktmognad och lämplig vikt.

Kampanjen #höstlamm fortsätter sin planering med kampanjer både för att sälja in fler lamm till handeln och till kockar. Det jobbas på att vidareutveckla hela kampanjen, för att nå ut bredare.

Till hösten kommer det att finnas en kampanjsajt med adressen www.höstlamm.se med mycket information. Vi hoppas också på bra genomslag i sociala medier, och där är det er aktivitet som betyder allt. Bidra genom att lägga upp bilder och information från era gårdar taggade #höstlamm och #allalammbehövs när det är dags – vecka 40–41.

Även denna vecka har det rapporteras rovdjursangrepp. Om ni drabbas är det viktigt att ni känner att ni får stöd, fakta och information från myndigheterna, och att ni blir väl bemötta. Skulle inte så vara fallet, hör av er till oss i SF eller till er LRF-region.

Förbundsstyrelsen har under veckan konstituerat sig. Uppdaterade kontaktuppgifter och ansvarsområden på hemsidan.

Vi skrev förra veckan om att Jordbruksverket beviljat finansiering av ett stort kompetensutvecklingsprojekt om foderplanering, som vi kommer att driva tillsammans med Gård & Djurhälsan. Lite mer information finns att läsa här. Theo den Braver från Gård & Djurhälsan kommer att hålla i trådarna, tillsammans med Britta.

Flera parallella forskningsprojekt om parasiter fortsätter under året i Gård & Djurhälsans regi i samarbete med SLU. Allt för att stärka kunskapsläget runt fårens parasiter.

  • Hur kan man effektivt kan övervaka och bekämpa parasiter i svensk ekologisk lammproduktion?
  • Hur olika lamningstidpunkter påverkar parasiterna.
  • Isolerings- och karantänsrutiner.
  • Träckprover tas för att se vilken effekt olika preparat har på maskar som gått i vinterdvala.
  • Diagnostik av parasittryck.
  • Resistensläget
  • Undersökning av gällande karantänsråd.

Tider och platser för riksbedömning av tyngre raser är klara. Riksbedömning av tyngre raser arrangeras av Lammproducenterna. Mer information här.

  • Ingelstads Lantbruksgymnasium, lördag 3 augusti
  • Ridhuset Våxtorp, söndag 4 augusti
  • Nordviksskolan Noraström, söndag 11 augusti
  • Hornsunds Gård i Flen, lördag 17 augusti

Elitlammsupporten märker att många registrerar sina lamningar just nu, och det är vi glada över. Årets brytpunkter för avelsvärdering är 23 juni och 24 augusti, då ska alla lamm som ska få avelsvärden vara inlagda i avelsregistret. Mer information om avelsvärderingen här.

LRF har hållit sin Årsstämma på Sånga Säby under veckan, Gudrun rapporterar. På LRFs hemsida finns material från stämman är samlat.

  • Palle Borgström invigningstalade om torkan, aktivister, problemen med växande viltstammar, hållbarhet och klimat. Det samlade budskapet var att KRAFTEN FINNS I LANDET, och att vi lantbrukare och den gröna näringen sitter på många lösningar. Vi har en hållbar produktion och det är vi på landsbygden som står för hållbarhet och har lösningar på många problem, t ex klimatet, och i olika krissituationer.
  • Johan Kuylenstierna, adjungerad professor från Stockholms universitet och vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, lyfte vikten av betande djur. Johan slutade sitt föredrag med orden “Är det något land som ska en hög andel av djur i sin produktion är det Sverige”.
  • Stämman antog ett stämmouttalande gällande vildsvin och övriga viltstammar, finns att läsa här. Det kommer att blidas en högnivågrupp som ska hantera och påverka i frågan. Det är inte klart att hur den kommer att se ut, men SF har ett halvt löfte om att ingå i denna.
  • Avgående VD Anders Källström avtackades av samtliga regioner och höll ett bra tacktal. Vi tackar för de 10 år han har basat för LRF och hälsar Anna-Karin Hatt välkommen när hon tillträder i augusti.

kraftenilandet
Foto Gudrun Haglund Eriksson

Från Sverige – nu även på restaurang. Många vill veta vad maten man äter har för ursprung, också på restaurang. Nu ska det bli lättare då Visita erbjuder sina medlemmar att använda märkningen Från-Sverige. Läs mer på Jordbruksaktuellts eller Från Sveriges hemsidor.

Ull i kubik i Halland bjuder in utställare som säljer produkter av ull. Dags att anmäla sig. Ull i kubik går i år av stapeln söndagen den 29 September på Öströö Fårfarm.

Läs om En dag om ull som hölls den 11 maj på länsmuseet i Västernorrland. Tack Anna Zetterlund, Länshemslöjdskonsulent i Västernorrland, för text och bild!

Vårt vittberesta Ullbibliotek är på väg till en aktivitet om får och ull i Älvdalen under Kristi Himmelsfärd, som arrangeras av Nätverk Får Norra Dalarna. Ska du dit, kläm och känn och posta gärna en bild till oss här hemma (gäller förstås även andra platser där ullbiblioteket dyker upp).
ullbiblanBW
Foto Britta Wendelius

Vi önskar alla en trevlig helg med ett får-skämt. Med tack till Camilla Christensen!
CamillaChristensson
Illustration Camilla Christensen Illustration

regnglad
Regn idag. Då blir man så här glad. Hoppas att det håller i sig hela helgen som SMHI utlovat. Foto Britta Wendelius

inne2
Fast vi vill helst inte gå ut när det regnar. Foto Britta Wendelius

rasroj
Underhåll av RAS. Tiden har kommit då fårbönder med RAS tillbringar mycket tid tillsammans med sin trimmer! (Staketet på bilden är dock inte RAS, men även fållindelningarna behöver underhållas för att inte tjuva effekt.) Foto Britta Wendelius

blodklover
Blodklövern trivs. Foto Elof Nilsson

maj19Gotland
Lammen är på bete, hälsar Elof. För en gångs skull bra bete, mycket bete, saftigt bete … En sån lycka! Foto Elof Nilsson

Astrud
Webbredaktören glömde tid och rum över veckobrevet och missade årets sista lamning. Astrud, som är min härstamningsmässigt intressantaste tacka, fick en tjej och en kille. Far till lammen är en hemmagjord bagge efter semin-TEO. Vore kul om det kunde bli något av av dessa. #slutenbesättning Foto Anna Bergström

Sammanställt av Anna

Riksbedömning för tyngre raser 2019

Lammproducenterna arrangerar riksbedömning för tyngre köttraser och bjuder in alla som vill bedöma bagglamm födda 2019 samt äldre baggar.

För att sälja äldre baggar på Linköpingsauktionen så krävs en ombedömning av dem, för att upprätthålla auktionens höga kvalitet.

Riksbedömningen finns på följande platser i år:

Ingelstads Lantbruksgymnasium
Lördag 3 augusti

Ridhuset Våxtorp
Söndag 4 augusti

Nordviksskolan Noraström
Söndag 11 augusti

Hornsunds Gård Flen
Lördag 17 augusti

Anmäl till Karin Petersson 0470-945 34 eller maila rastorp@rastorp2.se senast 14 dagar innan respektive riksbedömning.

Vad bör man tänka på när man tar ut djur för riksbedömning

Många ungbaggar används redan första året till betäckning och då är det viktigt att de är tillräckligt stora för att kunna betäcka vuxna tackor och även visa att de har tillräckliga tillväxtanlag i sig. Därför är följande minimivikter uppsatta:
Baggar som vid bedömningstillfället är
Under 130 dagar bör väga minst 40 kg
Mellan 131-150 dagar bör väga minst 45 kg
Mellan 151-180 dagar bör väga minst 50 kg
Över 181 dagar bör väga minst 55 kg

Djuren ska vara klippta 2-3 veckor före bedömningstillfället för att ullängden inte ska överstiga 2 cm vid själva bedömningen.

Vid frågor om riksbedömning eller auktionen kontakta gärna någon av följande:
Karin Petersson Lammproducenterna 0470-945 34
Anders Gunnarsson Texelföreningen 0708-87 41 85
Mattias Richardsson Suffolkföreningen 0707-78 44 24
Anna Olsson Dorsetföreningen 0703-29 22 87
Torgil Möller Riksdomarna 0707-83 31 50

Ni som håller på med renrasavel, tänk på att det är viktigt att ni riksbedömer era bästa baggar! Ju fler riksbedömda baggar som finns att tillgå desto större är möjligheterna att välja ut de bästa, vilket kommer att leda till ett större avelsframsteg både inom rasen som helhet och i er egen besättning. Dessutom så är ni med och påverkar möjligheten att bibehålla en fortsatt hög kvalitet på svensk lammproduktion.

Tänk på att om baggen ska kunna säljas på Linköpingsauktionen så måste den ha avelsvärden i Elitlamm. För att få dessa avelsvärden så måste baggen ha registrerats i Elitlamm senast den 23 juni och då behöver följande vara klart: lamningen ska vara registrerad, betäckningsgruppen ska vara avslutad och lammen överförda till en Omgång. Om mönstringsresultat finns, registrera även dessa, men det är inget krav för att baggen ska få avelsvärden. Här finns mer detaljerad information om avelsvärdering 2019 och registrering i Elitlamm.

S19Lammproducenterna