ggi_loop
Stallmästaren web gif
trns2017
banner_180x120
siltbergs hemsida
gimrarna
Banner-2017
Knarrhult2018
Elitlamm_180x180
Backa Fårgård
andelslamm_anim1
gdjh2015
default logo
raser_rya
raser_halsingefar
raser_svartnos
raser_dorper
raser_finull2
raser_fjallnas
raser_gotland
raser_gute
raser_texel2
raser_suffolk
raser_leicester2
raser_findor
raser_kof

En marktäckare med tio fantastiska egenskaper ska inte vara gratis

veckobrev

15 mars 2019 | Ullen, oavsett vad den ska användas till, och napparåvaran ska ge en vettig betalning om det ska vara någon mening med att hitta och skapa nya marknader för ull och skinn. Om det och mycket annat i veckans hälsning från SF.

Möte med Filippa K och Röjk igår om svensk ull och lammnappa. Vi diskuterade vilka förädlingsmöjligheter som finns inom och utom Sverige, och vad som är ett skäligt råvarupris. Vi håller med näbbar och klor fast vid att vi inte får pruta ner råvarupriset om vi ska få fart på produktionen av ull till industrin. Även vad gäller lammnappan måste vi ha betalt för det arbete vi som råvaruproducenter faktiskt utför. En mer storskalig förädling kan göra att mellanledet/leden får en rationellare produktion som inte går ut över råvarupriset.

FilippaKRojk
Damerna till höger och vänster är materialansvariga (tyg till vänster och stickat till höger) på Filippa K. Grabbarna i mitten kommer från Röjk Superwear (vd till höger och marknadsansvarig till vänster). Diskussionerna är livliga och positiva där tyg- och stickprover gjorda av svensk ull står i centrum. Till hösten lanseras den första kollektionen med stickat på svensk korsningsull. Foto Claudia Dillmann

Efterfrågan på trädgårdsull stiger, inte minst genom bloggaren Sara Bäckmos tips om ull som marktäckning och hennes bygge av varmbänk isolerad med ull (dag 2, dag 3 här). Vi anser att inte heller denna ull ska prissättas för lågt. Den förnyelsebara och nedbrytbara ullen har många värden i odlingen där den är fuktighetshållande, fungerar som långtidsverkande gödning och den ökar mullhalten i jorden när den sakta förmultnar. Fröogräs får inte fäste eller rotar sig i ullen. Ullen är dessutom vacker och drar inga extra resurser vid produktionen (om man ser den som en biprodukt till kött, ull som går till förädling och fårets andra produkter) och den ersätter andra material som i regel inte är gratis. Det hävdas att den håller rådjur och sniglar borta dessutom. Det låter som att den borde kosta en del, eller hur? Ytterligare ett sätt att motivera priset kan vara att pengarna går tillbaka till fåren i from av foderinköp, stallströ osv.

Lammnappan väcker som sagts tidigare stort intresse, och vi får frågan om hur man får sina skinn beredda från många håll. Redan nu kan man höra av sig till Tranås Skinnberederi eller Donnia Skinn om man vill få sina återtagskinn beredda till nappa. De kommer att samla ihop och samtransportera skinn för garvning hos Kero Leathers i Pajala. Det kommer en artikel om detta i Fårskötsel.

Tanken med vårt nappaprojekt har hela tiden varit att undersöka möjligheten att tillverka svensk lammnappa för att ni i förlängningen ska kunna förädla era egna skinn, och för att fler skinn ska kunna stanna i landet för vidareförädling. Också för att kunna tillfredsställa den marknad som efterfrågar svenskuppfödd och beredd nappa. Mer hållbart både ekonomiskt och miljömässigt. SF kommer alltså inte att starta produktion av grillförkläden, vår nappakollektion är endast till för att inspirera fler fårägare att inkassera pengar för ytterligare en produkt som våra älskade får ger oss. Redan nu har fler låtit bereda lammnappa hos Kero, till exempel presenterade hantverksgruppen Skinnerskorna sin lammnappa på Fårfest i Kil. Mycket roligt!

transport
Hos Einar gick häromdagen en sändning vinterlamm iväg till slakteriet i Linköping. Lite speciellt var att tolv av lammen var dorperkorsningar. Deras skinn ska ingå i fas två av SFs nappaskinnsprojekt. De ska beredas till nappaskinn av Kero i Pajala och frågan vi ställer oss är om man kan se skillnad i kvalitet mellan skinn från olika raser. Det finns en förhoppning om att dorper och/eller texel kan ge skinn som tål att garvas till en tunnare nappa, som till exempel kan användas till bokbinderi. Foto Einar de Wit

Mer information om CODD (smittsam digital dermatit på svenska), den nya klövsjukdom som upptäckts på en gård i Skåne finns nu på hemsidan. I England upptäcktes den första gången 1997 men är nu mycket vanlig. Finns i cirka 50 % av brittiska besättningar. Här i Sverige finns bakterien främst på mjölkkor som går på spalt, första fallet hos nöt i Sverige upptäcktes 2004. Man avråder därför från sambete med nöt om det inte finns mycket god kännedom om nötbesättningens hälsostatus. Det är oklart om sjukdomen kommit till Sverige via importerade livdjur, eller om smitta har skett via nötkreatur som kan ha klövsjukdomen Digital dermatit som man tror orsakas av samma bakterier.

CODD börjar som ett sår i kronranden som sedan letar sig nedåt mot klövkapseln. Såren brukar läka av relativ snabbt, men klöven blir deformerad och även klövbenet får förändringar som ofta leder till kroniska besvär. Förutom att det är mycket smittsamt är CODD även mycket svår att behandla, och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

CODD
De två vänstra bilderna visar förstadiet av smittsam digital dermatit med sår i kronranden. Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar. Foto Jennifer Duncan, University of Liverpool

Ett nytt avsnitt av Fårpodden finns nu för lyssning. Denna fårpodd tar oss med till Fårfest i Kil, berättar om hur man lyckas med lammadoptioner och påminner om fårsveriges mest aktuella frågor. Hör gärna av er till poddredaktionen med återkoppling och tips hälsar Anna, Einar och Titti.

svartovit

Adoptera mera, svart eller vit spelar ingen roll. Här gotlandstacka med ett eget och ett adopterat finullslamm. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Branschen samlades under veckan för att under Svenskt Kötts ledning jobba med vår gemensamma budskapsplattform. Detta arbete syftar till att samla kunskap, förenkla för oss att svara på vanliga frågor och för att vi vara väl förberedda och prata någorlunda samma språk när det gäller våra gemensamma frågor.

Gård & Djurhälsan har haft styrelsemöte, Ulf deltog via telefon.

Thomas deltog när Gävleborgs Fåravelsförening hade ett trevligt årsmöte under veckan. En ERFA-grupp har satts igång, bor du i området och är intresserad av att vara med så kontakta Titti Strömne omgående. En eller två deltagere till kan nog få plats, hälsar Titti.

Lokalföreningarna i Örebro och Värmland anordnade tillsammans en semininspirationsdag den 9 mars. Inspirerande var ordet, rapporterar Britta som deltog.

semininspirationsdag2
Vår egen semin-guru Magnus Håård var i högform, och ALLA som deltog ville seminera till hösten. Vi hoppas intresset håller i sig! Foto Gudrun Haglund Eriksson

Ett upprop har gått ut med frågan om vilka lokalföreningar som vill anordna riksbedömning under kommande säsong. Många samordnare har redan svarat att de vill arrangera riksbedömning i år. Vi inväntar fortfarande besked från några distrikt innan arbetet med att planera årets riksbedömningsturné kan ta fart. Vi siktar på att presentera den färdiga turnéplanen i Fårskötsel nr 3. Kontakta Britta med besked om ni vill arrangera riksbedömning (meddela gärna även om ni väljer att avstå i år).

LRF har krävt hårdare tag mot djurrättsaktivister som trakasserar bönder och man skriver idag i ett pressmeddelande att justitieminister Morgan Johansson (S) nu vill skärpa lagen om olaga intrång. Johansson pekar på att dagens lagstiftning om olaga intrång är föråldrad och tillkom på 60-talet. Enligt honom råder oklarhet om huruvida det ska betraktas som olaga intrång om djurrättsaktivister går in på en gård som inte är inhägnad. En annan oklarhet är vad som ska betraktas som grovt olaga intrång. Justitieministern vill nu tillsätta en utredning för att se om lagen bör skärpas.

Guldsponsor2019

 

Veckans Guldsponsorpresentation: Gård & Djurhälsan

Gård & Djurhälsan är rådgivningsföretaget som arbetar utifrån visionen att svensk får, nöt och grisproduktion ska vara både lönsam och ha världens bästa djurhälsa. Deras motto är friska djur ger välmående gårdar. Gård & Djurhälsan bedriver verksamhet i hela Sverige och deras team med produktionsrådgivare och veterinärer jobbar för att hjälpa dig med allt från att skapa en bra djurhälsa till produktionsplanering i stort och smått. Fårägare erbjuds rådgivning i form av paketlösningar (Får Bas och Får Plus) och man hjälper framför allt besättningarna med förebyggande arbete så att sjukdomar och problem så långt det är möjligt går att undvika, men hjälper även till vid besättningsproblem. Genom omvärldsbevakning och aktiva samarbeten med myndigheter och andra aktörer i branschen nationellt och internationellt har Gård & Djurhälsan en viktig roll i spridandet av kunskap och utveckling av metoder – allt i syfte att ge dig den senaste och bästa rådgivningen på din gård och att säkerställa vårt goda djurhälsoläge.

Jordbruksverket har gjort en justering av krisstödet efter torkan och föreslår nu att det tidigare stödet på cirka 87 miljoner kronor som skulle betalas ut för vallarealer ersätts av ett riktat stöd till nötkreatur, får och getter. Läs mer här.

I tisdags publicerade Livsmedelsverket en kartläggning av bakterier på lammkött inhandlat i butik. Studien är inte påkallad av något utbrott eller ökade hälsoproblem, utan har enligt Livsmedelsverket gjorts för att täppa till en kunskapslucka. I 35 procent av köttet hittades Stec-bakterier, men oftast inte av den typ som kan leda till de allvarligaste symtomen. I de svenska proverna hittades inte termotoleranta campylobacter, salmonella eller resistent E. coli.

Att vara noga med hygienen i köket, att ge helt kött en stekyta och att genomsteka köttfärs är de råd som gäller för att undvika magsjuka på grund av STEC. Att våra djur är rena och vid behov klippta när de levereras till slakt är en förutsättning för en hygienisk slakt, där har vi lammproducenter ett viktigt ansvar att ta.

Fårskötsel nummer 2 ligger nu i tryckpressen, kommer nästa torsdag eller fredag.

Trevlig helg önskar SF!

kalv100
Säsongens hundrade kalv på Nors, en charolais efter ny prövningstjur och med tjusiga franska linjer på mödernet. Han får vara med i veckobrevet bara för att ingen ska tro att Elof går hemma på Nors och maskar i väntan på lamningen ; ) Foto Elof Nilson

dikostallNors
På samma Nors är kostall-bygget på väg in i slutfas. Det städas och gödslas ut inför lammningen. Alla småboxar är monterade och klara. Saknas gör ett runt antal cyckelkorgar som ska inhandlas, sedan är man redo för årets lammungar. Foto Elof Nilson

Brismenelamm
Man skulle kunna tro att den avslutande bilden är samma som förra veckan, men idag är det Einar som firar fredag med första lamningen i sin stora lamningsomgång. Ni som lyssnat på senaste Fårpodden vet att Einar nu ska ägna sig åt detta fram till midsommar, eftersom foderbristen tvingat fram kreativa lösningar. Foto Einar de Wit

Sammanställt av Anna

CODD – ny klövsjukdom diagnostiserad på svenska får

Smittsam digital dermatit hos får (Contagious ovine digital dermatitis, CODD) har för första gången diagnostiserats i en svensk besättning.

Sjukdomen, som är vanlig i Storbritannien, orsakas av bakterier som ger avlossning av klövkapseln och därmed även kraftig hälta. Förutom att det är mycket smittsamt är den även mycket svår att behandla och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

Även om ett svenskt fall av Smittsam digital dermatit nu bekräftats så bedöms sjukdomen vara mycket ovanlig i Sverige. Ett stort antal får i Sverige undersöks årligen av veterinärer via Klövkontrollen utan att symtom på sjukdomen tidigare har setts. Det är oklart om sjukdomen kommit till Sverige via importerade livdjur eller om smitta har skett via nötkreatur som kan ha klövsjukdomen Digital dermatit, som man tror orsakas av samma bakterier.

För att minska risken för att få in sjukdomen i din besättning, tänk på:

  • Undersök alltid klövarna på de djur du köper och håll dem i karantän i minst 3 veckor.
    – Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt.
    – Tidiga symtom på Smittsam digital dermatit är sår eller svulstig vävnad vid kronranden (övergången mellan klövhorn och hud).
  • Även utrustning som t.ex. klövsaxar kan sprida sjukdomen mellan besättningar, var därför mycket noga med tvätt och desinfektion av utrustning som används i flera besättningar.
  • Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för Smittsam digital dermatit. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat 10% in och ut ur karantän.
  • Undersök alltid halta djur i din besättning och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
  • Undvik att sambeta med nötkreatur från besättningar där Digital dermatit förekommer. Digital dermatit förekommer främst i mjölkkobesättningar. Ett alternativ till sambete är att växelbeta, dvs både nötkreatur och får betar på betet men inte samtidigt.

Källa: Malin Bernhard och Ulrika König, Gård & Djurhälsan

Läs mer
SVA: Smittsam digital dermatit hos får/Contagious ovine digital dermatitis (CODD) ››

CODD

De två vänstra bilderna visar förstadiet av smittsam digital dermatit med sår i kronranden. Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar. Foto Jennifer Duncan, University of Liverpool

Subventionerad rådgivning i torkans spår

Tack vare pengar från Landsbygds­programmet kommer Distriktsveterinärerna under sex månader erbjuda djurhälsorådgivning för produktionsdjur till ett rabatterat pris.

Du som djurägare betalar endast 30 procent av priset, vilket motsvarar 330 kronor plus moms per timme. Resten betalas av Landsbygdsprogrammet.

Läs mer
Jordbruksaktuellt: Subventionerad rådgivning i torkans spår ››
Distriktsveterinärerna: 30/70 Djurhälsorådgivning ››

#6 Fårpodden: Fårfest i Kil + lammadoption

Fårpodden har varit i Kil och minglat runt under den härliga Fårfesten. Dessutom berättar Einar och Titti hur man går tillväga för att adoptera bort ett lamm som behöver en ny mamma.

Innehåll i Fårpodden 06:

  • Anslagstavlan tar upp några aktuella ämnen. Vi hoppas på många nomineringar till Årets Fårföretagare 2019, berättar kort om Stämman och Lammriksdagen i Mora i maj och tar upp den viktiga frågan resistenta parasiter.
  • Stort reportage från Fårfest i Kil där Einar har pratat med många fårfest- och fårprofiler. Karin Granström och Ulrika Jansson från FÅReningen berättar om hur det startade och hur det går till att fylla en mindre stad med fårentusiaster. Täpp Lars som ansvarar för den stora modeshowen berättar hur han lyckas få amatörer att uppträda som proffs. Lyssna till fårklipparen Matilda Andersson som fick årets Guldbagge och SFs förbundssekreterare tillika naturkraften Britta Wendelius, som pratat med nästan alla Fårfestbesökare. Anita Forberg reser från Gotland för att sälja skinn och skinnprodukter och hon gillar verkligen Fårfesten och tycker det är en ynnest att få vara med.
  • Hur gör man för att lyckas med lammadoptioner? Einar och Titti berättar hur man går tillväga, de tycker att adoption alltid är värt att prova om man har ett lamm som behöver en mamma och en lämplig tacka. Man har inget att förlora på att prova, och ofta går det vägen.

Välkommen till Fårpodden!

TappLars
Täpp Lars som ansvarar för den stora modeshowen berättar hur han får amatörer att uppträda som proffs. Foto Privat

Lammadoption
Einar och Titti berättar hur man går tillväga för att få en tacka att acceptera ett lamm som inte är hennes. Foto Einar de Wit

Länkar

Årets Fårföretagare 2019
Årsstämma och Lammriksdag 2019
Resistenta parasiter – de finns i Sverige idag
Fårfest i Kil
För att låna Jubileumsullen eller Ullbiblioteket, kontakta Britta Wendelius, 076-763 39 80, sekreterare@faravelsforbundet.com
Kunskapsbasen:
Adoptionstips av Einar de Wit
Att lyckas med lammadoption av Birgit Fag
Att lyckas med lammadoptionerna av Einar de Wit och Ylwa Eriksson

Maila Anna om du vill komma i kontakt med oss som gör Fårpodden. Att kommentera i inlägget om podden på vår Facebooksida är ett annat alternativ att tycka till om podden. Hör gärna av er!

Ansvarig utgivare är Gudrun Haglund-Eriksson


Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes, Acast och andra ställen där poddar finns.

Litet steg för mänskligheten, men ett stort för riksbedömningarna

veckobrev

8 mars 2019 | Ull, nappa, glädje, fest. Och sjukdomar. Plus en hel del annat, varav mestadels goda nyheter.

Förra veckan handlade mycket om Fårfesten. Alla som var där har lämnat entusiastiska rapporter. Tänk att ullsmyckade ris och fårälskare kan förvandla ett vinterruggigt Kil till en ren fest. Vi hade kul och våra monterbesökare hade kul. B2B-mötet om ull väckte stort intresse. De aktörer som jobbar med nappaprojektet möttes även de, och arbetet går nu vidare efter den storstilade presentationen av nappakollektionen. Läs mer om B2B- och nappamötet längre ner. Intresset för nappakollektionen var minst sagt stort, och det röda skinnfårklädet (bild i förra veckobrevet) väckte stort vill-ha-begär, för att inte tala om Elitlamm-Ulfs skinnkeps. Britta och Ulf dansade och nynnade enligt trovärdig källa på den här låten hela helgen.

FiK2019_4
Frida Hauback är en trogen utställare på Fårfesten. Hon säljer bland annat tovade tvålar (!) och härliga flugor för den medvetne mannen, gjorda i tovad ull förstås! Foto Einar de Wit

Tack alla inblandade, extra tack till Värmlands fåravelsförening för superbra hjälp och megatack till alla er som arrangerar denna fest!

Nya medlemmar till Förbundet och nya Elitlammare anslöt sig under Fårfesten och vi önskar er varmt välkomna!

I nya Fårpodden, som kommer inom kort, kan ni lyssna på många röster från årets Fårfest. Vi bjuder också på ett inslag om hur man lyckas med lammadoptioer. Därtill kortrapport om andra aktuella ämnen.

FiK2019_3
Två talanger från den stora Fåreställningen går runt i vimlet och gör reklam.
Foto Einar de Wit

B2B-mötet på Fårfesten i Kil drog ett 30-tal deltagare och i stort sett alla delar av branschen var representerad. Kul också att träffa på flera från den textilindustri vi faktiskt inte visste längre existerar. Bland annat Ljungskile trikå (som drivs av fårägare) och några andra företag som tillverkar stickade tyger. Med på mötet var också Vargön Innovation, med en ung företagare med ambitionen att starta ett modernt högteknologiskt kamgarnsspinneri i Sverige. Under veckan har mail och samtal kommit, både från deltagarna på mötet men även från företag som inte hade möjlighet att närvara i Kil. Redan nästa vecka är några möten med dessa inbokade, bland annat Our Legacy.

mycketnu
Claudias kontormycket ull och skinn nu. Foto Claudia Dillmann

Vi hade ett mycket lyckat möte under Fårfesten med Donnia Skinn, Tranås Skinnberederi och Kero Leathers som inte bara kommer att höja värdet på skinnen till fårbonden utan också kommer att mynna ut i flera smarta lösningar för att få fart på svensk lammnappaproduktion på sikt. På nappasidan är det nu rent hysteriskt! Många kan tänka sig att både garva och köpa skinn efter denna megahit med produkterna på Fårfesten. Här måste vi tacka vår otroligt skickliga skinnskräddare Philip Willners/Skinnverkstan som sytt kollektionen. Hur någon på så kort tid kan trolla fram så fina produkter! Philip är redan i färd med en ny laddning grillfårkläden inför stämman, och Kero Leathers ser helt klart en ny affärsidé i att köpa in och garva lammskinn som inte duger till pälsberedning.

Ett stort möte runt smittskydd där Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) och hela animaliebranschen samlades ägde rum i Stockholm under veckan. Branschen är rörande överens om att vårt smittskyddsläge är unikt och att det måste skyddas. Vi har konkurrensnackdelar i form av dyrare byggnader, höga kostnader för arbetskraft och bättre djurskydd än importköttet. Men vi har också ett hälsoläge som spar oss mycket arbete och pengar. Detta försprång kan väldigt lätt att raseras, och vi kan inte göra om vår lyckosamma resa när vi väl fått in de farsoter som drabbar världens får. Det är mycket viktigt för alla branscher och alla djurslag att branschöverenskommelserna som finns följs, och att de importer som görs är både genomtänkta och säkra. Import bör ske i samråd med rasföreningar och avelsgrupper, och de råd som SDS ger måste följas. Vi kan efter mötet konstatera att det kommer att krävas mer av varje enskild djurägare att bibehålla vårt goda hälsoläge. Läs vad Gård & Djurhälsan har skrivit om träffen här.

En ny otäck sjukdom har helt nyligen konstaterats i Sverige. Den förkortas CODD och är en plågsam och svårbehandlad klövsjukdom. Ännu så länge känner vi bara till att den har konstaterats i en besättning. Mer information kommer när vi vet mer.

Funderar du över att importera? Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll erbjuder kostnadsfri rådgivning i samband med import av lantbruksdjur. Kontakta alltid SDS för att få hjälp att genomföra import på ett säkert sätt! Hämta broschyren Vet du vad det svenska djurhäloläget innebär? (Men att CODD inte finns i Sverige, som det sägs i broschyren, stämmer alltså inte längre.)

Risken att köpa resistenta parasiter, som vi skrev mycket om förra veckan, ska allvarligt övervägas vid import. Dessa ingår inte den utökade provtagning som SDS förespråkar, och att importerade besättningar följt SDS råd till punkt och pricka ger alltså ingen garanti när det gäller resistenta parasiter.

Vi behöver en ambitiös seminverksamhet för att minska smittspridning mellan våra besättningar och vi hoppas att fler rasföreningar gör upp planer för hur semin bäst kan användas. Är du djurägare och intresserad av att börja med semin men saknar vad du behöver i vårt utbud? Lobba mot din rasförening i första hand, men låt oss gärna veta vilka önskemål som finns.

Avelsutskottsmöten har hållits under veckan, vilket betyder att SF och rasföreningarna träffats för att jobba med avelsfrågor. Projektet Beräkning av totalindex för den svenska fåraveln skulle här ha slutredovisats, men projektet är försenat och kommer i stället att redovisas under mars månad. Riksbedömning av både kött- och päls/ull/rya ska nu digitaliseras och den frågan jobbades det mycket med. Hela vägen från att man anmäler sig via Elitlamm till att riksbedömningsresultat visas på djurkortet och delvis på härstamningsbeviset ska nu ske på digital väg. Här har vi en ambition att kunna köra digtalt redan till sommaren, så håll alla tummar ni har att allt blir färdigt i tid.

YH-utbildningen till Driftledare Lantbruk, en utbildning med får på schemat har nu öppnat för ansökan. Känner du någon som skulle kunna vara intresserad av att utbilda sig för arbete inom lantbruk och fårproduktion, tipsa gärna om denna möjlighet. Det finns ingen annan motsvarande utbildning i Sverige.

Vid djurskyddsmöte med en länsstyrelse framhöll de att man vid kontroller på gårdarna hittar många tackor som är lite för magra. Håll lite extra koll på hullet denna foderbristens vinter och se över foderstater vid behov.
Gård & Djurhälsan: Hullbedömning (text och film)
Gård & Djurhälsan: Hullbedömning – ett bra hjälpmedel för koll av utfodringen

Guldsponsor2019

Veckans Guldsponsorpresentation: Svenska Köttföretagen

Svenska Köttföretagen är ett bransch- och utvecklingsbolag som ägs av de största slakterierna i Sverige. Målet med verksamheten är att vända trenden för svensk köttproduktion och att verka för en växande, lönsam svensk köttproduktion som är klimatsmart och som stödjer god hälsa. Svenska Köttföretagen driver en intensiv bransch- och lobbyverksamhet genom att i samarbete med övriga aktörer och myndigheter förbättra förutsättningarna för svensk animalieproduktion, till exempel genom handlingsplanerna för gris, nöt och lamm. Genom dotterbolaget Gård & Djurhälsan jobbar man aktivt med rådgivning, utbildning och djurhälsa. Det sista ledet i värdekedjan är bolaget Svenskt kött, som Svenska Köttföretagen är delägare i (tillsammans med LRF, Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare och SF). Svenskt kötts uppdrag är att driva en positiv bild av branschen gentemot konsumenter och politiker och andra intressenter. Svenska Köttföretagen tar ett övergripande ansvar för köttproduktionen i Sverige genom att verka i hela värdekedjan från producent till konsument.

Jordbruksverket har släppt sina helårssiffror för 2018, där vi ser en stor ökning i  lammslakt. I media lyfts att fler väljer att äta svenskt vilket naturligtvis är positivt, men en stor del av den ökade slakten beror också på utslaktning av moderdjur på grund av torkan, så vi kan vänta oss en minskad produktion framöver.

LRF har också sammanställt värdeutvecklingen för 2018, där lammsektorn fortfarande ligger väl över målvärdet om en ökning om 60 % från 2015 till 2030.

uppfoljningQ4_2018
Visa större bild | Källa: Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport – Kvartal 4, 2018

En påminnelse till lokalföreningarnas styrelser, glöm inte skicka in funktionärsrapport efter att ni hållit era årsmöten. Skickas till Maria.

Påminner också om att det finns möjlighet att låna både Ullbiblioteket och Jubileumsullen. Det är först till kvarn som gäller, så boka gärna redan nu inför årets arrangemang. Kontakta Britta för bokning eller mer information.

Riksdomarna har gjort en sammanställning över de riksbedömda lammskinn som de hade tillgång till under sin träff i Tranås. Alltså pälsskinn där riksbedömning av det levande djuret jämfördes med det beredda skinnets kvalitet. Den slutsats man kunnat dra är att riksdomarnas poäng från riksbedömningen stämmer väl överens med kvaliteter och brister hos det färdiga skinnet.

Tidningen Land har en artikelserie där de tittar på den svenska köttproduktionen, djurslag för djurslag. De har nu kommit till lammet, och det är en artikel som på ett förtjänstfullt sätt sammanfattar den svenska lammproduktionen för någon som inte är så insatt. Den är värd att spridas till alla som har en luddig uppfattning om hur svenska lamm föds upp.

Trevlig helg önskar SF!

Fia
Fia är en fågelhund som älskar får, och det är ömsesidigt. Foto Britta Wendelius

proppenur
Proppen ur på Hälla, första lammen kom idag! Nu är våren inte långt borta. Foto Thomas Eriksson

Sammanställt av Anna

Bättre växtföljd med frövall som fårbete

För att få in vall i växtföljden har Karl Petter Bergvall och Jonna Larsson på Ramstad Gård utanför Säffle satsat på att anlägga frövallar som bete till fåren.

Intressant artikel! Läs här
Jordbruksaktuellt: Bättre växtföljd med frövall som fårbete ››

Enad mejeri- och köttbransch ger SDS fortsatt uppdrag att säkerställa Sveriges unikt friska djurhälsostatus

6 mars samlade SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) representanter från kött- och mejeriföretag, djurslagsföreningar, veterinärer, rådgivningsbolag och branschorganisationer för att förtydliga SDS uppdrag och arbete för en hållbar import av levande djur, semin och embryon.

Ändrade förutsättningar och regelverk i EU riskerar att slå mycket hårt mot svenska friska djur, djurvälfärden och Sveriges låga antibiotikaförbrukning. Ökad sjuklighet hos våra djur skulle också innebära stora nationella kostnader, riskera många lantbruksföretag överlevnad och Sveriges möjlighet att fortsätta producera livsmedel med samma höga mervärden. SDS arbetar för hållbara importer med ökad säkerhet och det är viktigt att branschen är enig om SDS uppdrag och verkar för att alla importörer följer denna standard.

Sverige är unika i världen med sitt långsiktiga smittskyddsarbete och den svenska bondebranschen har kämpat hårt i över 100 år för att skapa det djurhälsoläge vi har idag. Ett läge med friska djur som inte går att återskapa om det går förlorat.

Genom SDS fortsatta uppdrag vill mejeri- och köttbranschen säkerställa att djursjukdomar som finns i EU, inte får fäste i Sverige i framtiden.

Vill du läsa mer om SDS viktiga nationella verksamhet för Sveriges friska djur, besök www.sds-web.se

Text: Gård & Djurhälsan

Eftergymnasial utbildning med får på schemat

Ansökan till Driftledare Lantbruk har nu öppnat.

Utbildningen startar 30 september och omfattar 60 veckor under cirka 1,5 år. Naturbruksgymnasierna Forslunda i Umeå, Nytorp i Arbrå samt Torsta i Ås samverkar för att erbjuda spets- och driftledarkompetens i hela norra Sverige.

Broschyren Driftsledare – lantbruk ››

Läs mer om utbildningen och länk till ansökan ››

Nationell aktör föreslås kraftsamla animaliesektorns kunskapsförsörjning

Jordbruksverket föreslår att en nationell oberoende aktör samlar animaliesektorns behov och resurser för att stärka en hållbar och konkurrenskraftig animaliesektor i Sverige. Det är slutsatsen i en ny rapport från Jordbruksverket.

Jordbruksverket har haft ett uppdrag från regeringen om att föreslå ett system som gör att kunskap främjar en god djurhållning, hållbar produktion och ökad lönsamhet för lantbruksföretag. I uppdraget ingick att analysera om detta skulle kunna uppnås genom ett liknande system som Greppa Näringen. Målen i livsmedelsstrategin och det strategiska området kunskap och innovation är bakgrunden till utredningen.

Utredningens analys visar att det svenska agrara kunskaps- och innovationssystemet inom animaliesektorn behöver stödjas, förbättras och kompletteras för att bättre kunna bidra till livsmedelsstrategins mål. Samtidigt behöver tillgängliga medel användas på ett effektivare sätt samt öka omvandlingen från kunskap till praktisk nytta. Idag saknas en aktör med uttalat samlat ansvar för dessa uppgifter.

Jordbruksverket föreslår en nationell oberoende aktör. Uppdraget för den oberoende aktören ska vara att uppnå nationell kunskapsförsörjning och att effektivisera användningen av tillgängliga medel. Jordbruksverket föreslår RISE som huvudman eftersom det nationella forskningsinstitutet bedöms som lämplig för uppdraget.

Läs mer
Jordbruksverket: Nationell aktör föreslås kraftsamla animaliesektorns kunskapsförsörjning ››

2019-03-06

Årets Fårfest i Kil var lika härlig som vanligt!

Text och foto Einar de Wit
Fåravelsförbundets monter bemannades av Britta (sola i Karlstad) och Ulf (Emil i Lönneberga). Fullt drag hela tiden!

Bildreportage kommer i nästa Fårskötsel och röster från Fårfesten i Fårpodden, som snart är redo för lyssning.

Matilda
Fantastiska Matilda Andersson fick årets guldbagge för sitt arbete som fårklippare, och sitt jobb att utbilda nya klippare samt fårägare som vill klippa sina egna djur. Allt för att öka värdet av den svenska ullen. Vi säger ett stort grattis!

FiK2019_1
Tussriset är Fårfestens signum och syns även över hela staden.

Det kan hända dig och mig

veckobrev

1 mars 2019 | En av årets roligaste fårhändelser, Fårfest i Kil, är i full gång. Men denna vecka verkar det ändå nödvändigt att börja med ett tråkigt ämne, att resistenta parasiter förekommer i Sverige i en oroande omfattning.

Resistenta parasiter upptäcks på upp till tio svenska gårdar varje år och med tanke på hur oerhört svåra konsekvenser en smittad besättning står inför och den risk hela vår bransch löper är det mycket allvarligt. Att inte kunna avmaska djuren på ett verkningsfullt sätt innebär i stora delar av världen enorma ekonomiska förluster och mycket djurlidande. Så kan det bli även i Sverige. Att hålla förekomsten av resistenta parasiter i Sverige på en minimal nivå är en av våra viktigaste strider att ta, och här behöver vi alla bidra. Varje svaghet kommer de onda parasiterna att utnyttja till sin fördel.

Stora magmasken (Haemonchus contortus) intar en särställning bland parasiter och orsakar ofta sjukdom och stora förluster. Att inte kunna bli kvitt den genom avmaskning i kombination med betesstrategier betyder sjuka djur, dödsfall, dålig tillväxt, ekonomiska förluster, merarbete och många gånger att man får se sin besättning tyna bort. Eller att man helt enkelt tvingas slakta ut den på grund av djurens lidande.

Livdjursköp innebär den största risken. Att avmaska rätt är också viktigt. En genomtänkt betesstrategi är alltid viktig ur parasitsynpunkt. Vi har samlat handfasta råd och försökt att hålla det kortfattat, men det blev ändå en tämligen lång lista. Läs den, spar den och tänk framför allt igenom hur du ska skydda din besättning.

Fundera över om semin kan användas strategiskt i din besättning för att minska behovet av livdjursinköp. Anmäl intresse att gå seminkurs här. Vill du veta hur det går till, lyssna på Fårpodden avsnitt 2.

Fårfesten med stort F har öppnat idag med solsken, blå himmel, enorma mängder besökare från hela Sveriges avlånga land, Norge och till och med från Island. Många intressanta kurser och föreläsningar att se fram emot.

flashsgl
Funktionärererna trivs och blir bortskämda med gott fika. Foto Britta Wendelius

BrittaKil2019
Träffa Britta i vår monter! Där finns också Elitlamm-Ulf, och är det något han gillar så är det att diskutera. Ni vet alla de där idéerna ni har om hur Elitlamm kan bli ännu bättre, passa på att diskutera dem med Ulf. Foto Britta Wendelius

Inför Fårfesten har vi skickat ut ett pressmeddelande om att ullproducenter och konfektionsindustrin kommer att mötas för att göra ullaffärer och att Sveriges första kollektion i svenskproducerad lammnappa presenteras under Fårfesten. Fotografen Johanna Glamsjö har tagit en serie jättefina bilder av vår nya toppmodell, och bilderna erbjuder vi som pressmaterial.

7W8A9090
Premiär för helsvensk lammnappa! | Foto Johanna Glamsjö | Högupplöst version ››

Med Svenska Köttföretagen har det varit branschmöte med en diger agenda. Lyfter här fram några punkter som vi tror kan intressera:

  • Lammarknaden och vad man kan göra för att förbättra den var något som diskuterades ingående. Etapp 2 i handlingsplanen kommer också att en hel del fokusera på detta. Etapp 2 sjösätts den 10 april, samtidigt som man avslutar etapp 1.
  • Överklagandet av Livsmedelsverkets nya kontrollavgifter har beviljats prövningstillstånd i kammarrätten. Livsmedelsverket vill höja kontrollavgiften med ca 60 miljoner.
  • Beslutades om utlysning av de så kallade branschutvecklingspengarna. Detta är en del av pengar som samlas in av de större slakterierna, ca 4 kr per slaktat får/lamm, varav 1 kr går till “branschpengen”. Mer information om utlysningen kommer i Fårskötsel nr 3. Återigen var diskussionen uppe att enbart ca 50 % av de slaktade fåren och lammen bidrar till potten, då många lammslakterier står utanför (vi skrev om detta i veckobrevet den 30/11 2018). Det gör att pengen för fåren är betydligt lägre än för nöt och gris. Beloppet för fårprojekt 2019 är 135 000 kr.
  • Köttföretagen jobbar ihop med myndigheter för att ta fram branschriktlinjer gällande djurskydd på slakteri. Det finns inga sedan tidigare, men nu tittar man bland annat på övernattning och förflyttning av djuren.
  • Inom Lammlyftet jobbar man just nu med pH-mätning av slaktkroppar. Tyvärr har HKScan klivit av samarbetet. All mätning sker hos KLS Ugglarps.

Svenskt kött har haft styrelsemöte. Arbetet lett av nya VD:n Isabel Moretti har kört igång med dunder och brak. Verksamhetsplan och budgetarbete på agendan, samt en förhandstitt på ungdomsbarometern. Unga konsumenter är en väldigt viktig kategori när det gäller att äta svenskt.

verksamhetsplan
Foto Elof Nilsson

Västerbottens Fåravelsförening har bytt namn och heter nu Västerbottens Fårägare. De berättar om vad man jobbat med under året och vad som är på gång, bland annat inom projektet UlliHop. Vi är imponerade över allt man dragit igång i Västerbotten! Det jobbas intensivt för att höja ullkunskapen, med kurser, träffar, förädlingsexperiment och studiebesök. Under året som kommer finns en studieresa till Norge på önskelistan, och en dag med ekonomi på gårdsnivå. Det finns planer på en ullstation i Umeåområdet och både ett Minimill-spinneri och ett kardverk är på gång att sättas i drift av två olika företag. Alltihop mycket lovande inför framtiden. Läs artikeln från Västerbotten här.

Påminnelse: Stiftelsen Svensk Fårforskning utlyser medel till forskning. Endast två veckor kvar att söka. Sprid gärna om ni har personer i ert nätverk som kan vara intresserade.

På rovdjurfronten: Länsstyrelserna har fått neddragen budget, viket kan komma att innebära en sämre inventering av rovdjur de kommande åren och sämre information till allmänheten. I dag börjar årets licensjakt på lodjur.

I måndags hade förbundsstyrelsen telefonmöte. Protokollsammanfattning kommer till lokalföreningarnas styrelser.

Guldsponsor2019

 

Veckans Guldsponsorpresentation: Djurfarmacia

Djurfarmacia är det privatägda familjeföretaget i Trollhättan som driver apotek på nätet – Djurfarmacia Apoteket Trollet. Trollet är ett apotek med mediciner både för djur och för människor, men specialiserat på djur och djurläkemedel. Personalen har specialkunskap om djurläkemedel och andra djurprodukter och en mycket hög servicenivå och leveranssnabbhet. Trollet fixar så att preparat som din veterinär eller Gård & Djurhälsan skrivit ut snabbt hamnar i din brevlåda, ofta redan nästa dag. Bra priser, möjlighet att betala med faktura, kunnig personal och framför allt uteblivet krångel gör att veterinärer och djurägare väljer att samarbeta med Djurfarmacia. I webbshopen finns receptfria produkter, kosttillskott, egenvårdsprodukter, specialfoder och speciallitteratur för hund, häst och katt från eget förlag.

Nyligen har färsk statistik gällande förprövningar av stall för får och lamm publicerats. Statistiken fungerar delvis som en temperaturmätare över näringens framtidstro. Trenden är tyvärr nedåtgående, vilket är en oroväckande signal. Fårnäringen är en liten produktionsgren, och som sådan extra känslig för minskningar.

image002

Källa SJV. Grafik LRF Kött.

Två forskare vid Lunds universitet ska samla in erfarenheter från förra sommarens torka. Detta för att undersöka vilka utmaningar som finns för att klimatanpassa Sveriges jordbruk framöver. De har fått pengar från Formas för att under ett år göra fokusgrupper och intervjuer med lantbrukare. Om man som lantbrukare vill delge sina erfarenheter kan man kontakta någon av forskarna, kontaktinformation finns i Jordbruksaktuellts artikel.

Sveriges vackraste lammskinn korat! Tack Karin Wennås för text och bild från helgens Skinn-SM! Längre artikel kommer i Fårskötsel. På Gotlandsfårsföreningens hemsida finns hela resultatlistan.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Grattis Ing-Marie Thorsson, Flöje gård, till den ärofyllda titeln Årets bästa besättning! Foto Karin Wennås

I år är inte skinnens fäder publicerade i resultatlistan. Men så mycket vet vi att Årets bästa besättning generöst har delat med sig av en bagge till semin i år, och att han finns med bakom Flöjes skinn. Efter en titt på resultatlistan är det ingen vild gissning att fler seminbaggar har hjälpt till att producera pälsskinn av vinnarkvalitet under året som gått. Det gör oss både glada och stolta.

Britta och Claudia var med under Skinn-SM-helgen och hade möjlighet att lyssna till intressanta föredrag. Claudia pratade ull och skinn, och det verkade vara uppskattat att få veta mer om vad som händer bakom kulisserna. Grillförklädet i lammnappa förhandsvisades och gjorde succé (det röda som Britta har på sig på Fårfesten, se bild ovan).

Riksdomare för päls, ull och rya hade fortbildningsdagar i samband med Skinn-SM och jobbade då bland annat med de skinn från riksbedömda djur som vi fått låna. En givande möjlighet att jämföra riksbedömningsresultat med utfall i form av färdig skinnprodukt. Ett stort tack till er alla som lånat ut skinn!

En översikt över företag som köper ull, tidigare publicerad i Fårskötsel (nr 7/2017) finns nu på hemsidan. Ett komplement till ullkartan, där man kan få veta mer om vilken inriktning och kapacitet de olika företagen har.

Ett nytt avsnitt av Ullpodden finns att lyssna på. Om hållbarhet, framtid och Cecilia Tall från Teko.

Trevlig helg önskar SF!

7W8A9056
Svensk lammnappa närbild. Skräddaren heter Philip Willners. | Foto Johanna Glamsjö | Högupplöst version ››

Sammanställt av Anna

Resistenta parasiter – de finns i Sverige idag

Har du funderat över vad det skulle innebära för din fårhållning att få in resistenta parasiter i besättningen? Det är något vi nu behöver göra, och att sedan vidta alla försiktighetsåtgärder vi kan.

Resistens innebär genetisk motståndskraft mot avmaskningsmedel hos maskarna. Det vill säga det finns fortfarande ägg i träcken efter avmaskning, man blir aldrig av med dem.

2015 upptäcktes resistenta parasiter hos får för första gången i Sverige. En mindre smittspårning genomfördes då, och tre av sex kontaktbesättningar påvisade också resistenta parasiter. I dagsläget bevakas läget av Gård & Djurhälsan, främst genom utredning och råd till besättningar som har nedsatt behandlingseffekt när de behöver avmaska, samt genom årliga sammanställningar.

Resistenta parasiter upptäcks på upp till tio svenska gårdar varje år!

Hur skulle du göra om resistenta parasiter upptäcktes på din gård? Förstörda förutsättningar för livdjurshandel, dålig hälsa och tillväxt, lammförluster – det kostar mycket att drabbas, både ekonomiskt, känslomässigt och i form av ökat arbete. Vi kan inte längre ta lätt på risken. Även din besättning kan drabbas.

kors

Var rädd om det du har …

Detta är viktigt, hjälp till att sprida informationen!

Informationen nedan i 4 punkter om att hålla de resistenta parasiterna borta kan laddas ner som en utskriftsvänlig pdf. Sprid den gärna!

Hur förhindra att få in parasiter?

1. Livdjursköp är den absolut största riskfaktorn

  • Sök information från säljaren. Fråga säljaren om träckprov + behandlingskontroll gjorts. Fråga efter obduktionssvar om man haft problem. Begär hälsodeklaration.
  • Köp från så få besättningar som möjligt.
  • Har säljaren importerat livdjur är det extra viktigt att att fråga efter vilka kontroller som gjorts för att säkerställa att djuren inte fört med sig resistenta tarmparasiter.
  • Följ aktuella karantänsrekommendationer. Rekommendationerna är framtagna i samarbete mellan Gård & Djurhälsan, SVA, SLU och Växa.
    › Ta prov och avmaska första dagen.
    › Ta ytterligare prov 7-10 dagar senare och skicka för behandlingskontroll.
    › Rådgör med veterinär.
  • Seminering kan användas strategiskt för att undvika eller minimera livdjursinköp.
  • Import av sperma eller embryon är ett säkert sätt att inte köpa resistenta parasiter vid behov av import av genetiskt material.

2. Avmaska endast vid behov

  • Ta träckprov för att veta när avmaskning behövs.
  • Använd ”rätt” preparat. Rådgör med veterinär.
  • Ge tillräcklig dos och med rätt teknik.
  • Kontrollera effekt genom att göra behandlingskontroll.
  • Utred vid misstanke om resistens.
    › Om lammen ”inte är på hugget” och inte blir bättre efter avmaskning.
    › Vid hög foderåtgång vintertid för att hålla tackornas hull hyfsat.
    › Höga äggtal i parasitprov.
    › Ta hjälp för att utreda om problem av den här typen beror på resistenta parasiter!

3. Betesplan

  • Träckprov före betessläpp, men helst inte tidigare än andra halvan av april då en del arter av maskar, t ex stora magmasken, kan vara i vinterdvala*.
  • Välkomstbete
  • Återväxt
  • Växelbete med annat djurslag.
  • Provtagning vid strategiska tidpunkter och avmaskning vid behov.

*Notera att bara en del av maskarna går i dvala under vintern, vilket innebär att det fortfarande kan finnas aktiva maskar som stör djuren under vintertid. I synnerhet stora magmaskar, vilka då kan påvisas med träckprov.

4. Fråga!


Läs mer
Gård & Djurhälsan: Karantänsrekommendationer avseende mag- och tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Särskild varning för resistenta tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Inköps- och besöksrutiner för fårbesättningar ››
Gård & Djurhälsan: Håll koll på masken/Avmaska på rätt sätt ››
Gård & Djurhälsan: Parasitprojekt under 2018 ››
Gård & Djurhälsan: Med fokus på Bete och parasiter ››

Sammanställning Anna Bergström (SF), faktagranskning Katarina Gustafsson (G&D)

Pressmeddelande: Svensk ULL en outforskad skattkista!

På Fårfesten i Kil träffas nu ullproducenter och konfektionsindustrin för att göra ULL-affärer. På samma plats lanseras också Sveriges första kollektion i svenskproducerad lammnappa.

Den 1 mars hålls ett B2B-möte på Fårfesten i Kil i ULLens tecken. Svenska Fåravelsförbundet har bjudit in fårägare/ullproducenter, ullförädlingsföretag samt konfektionsindustrin för att kunna visa på den mångfald och kvalitet som finns av svensk ull. Flera kända svenska klädkedjor har nappat på denna inbjudan. Förra årets möte renderade i flera goda samarbeten bland annat med Filippa K och Röjk Superwear. I år hoppas vi på ännu flera givande samarbeten och företag som Fjällräven, Tiger of Sweden samt Tordyvel har visat ett stort intresse.

Under Fårfesten i Kil (den 1-3 mars) kommer Svenska Fåravelsförbundet också att visa upp ett antal produkter tillverkade av svensk lammnappa. Produkterna är garvade och sydda i Sverige av en råvara som annars kastas bort eller i bästa fall exporteras till utlandet för en spottstyver. Målet är att höja värdet på ännu en förbisedd råvara som dessutom bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald.

Hälsningar
Claudia Dillmann
Ull och Skinnansvarig för Svenska Fåravelsförbundet
Kontakt: Claudia Dillmann

7W8A9084
Premiär för helsvensk lammnappa! | Foto Johanna Glamsjö | Högupplöst version ››

7W8A9056
Svensk lammnappa närbild. Skräddaren heter Philip Willners. | Foto Johanna Glamsjö | Högupplöst version ››

7W8A9099
Fårbonden Thomas Eriksson i fårhuset på Hälla Gård | Foto Johanna Glamsjö | Högupplöst version ››

Påminnelse: Stiftelsen Svensk Fårforskning utlyser medel till forskning!

Stiftelsen Svensk Fårforskning inbjuder till att ansöka om medel till forskning.

Utlysning gäller medel till projekt inom vetenskaplig forskning till nytta för svensk lammproduktion och fårnäring. Upp till 700 000 kronor kan komma att fördelas i sin helhet eller delvis till av styrelsen för Svensk Fårforskning utvalda forskningsprojekt.

Stiftelsen för Svensk Fårforskning välkomnar fler tänkbara ämnesområden, men ser med fördel ansökningar där resultatet av forskningsprojektet syftar till att uppnå ”hållbar fårnäring och lammproduktion”. Vi kommer särskilt att lägga vikt vid att projektet är praktiskt tillämpbart på kort och medellång sikt och att det har väsentlig betydelse för näringens utveckling. Stiftelsen stödjer både större och mindre ansökningar, löpande på ett eller flera år.

Ansökan till Stiftelsen bör i tillämpliga delar innehålla en bakgrundsbeskrivning till det ämnesområde man vill studera och dess relevans för fårnäringen, en tydlig frågeställning, en beskrivning av vilka material och metoder man planerar att använda sig av samt tidsplan och budget för det sökta projektet. Ange också om andra medel sökts till samma projekt (belopp och finansiär).

Ansökan ställs till Stiftelsen Svensk Fårforskning, Claudia Dillmann.
Mail: claudia@faravelsforbundet.com
Frågor om ansökan ställs till samma adress.

Ansökan ska ha inkommit senast fredag den 15 mars 2019.

Västerbottens Fåravelsförening heter nu Västerbottens Fårägare!

Men inte bara det, det händer mycket i Västerbotten. Sybil Sundling i Tavelsjö har skrivit om vad som hänt under hösten, bland annat i projektet UlliHop.

Rapport från workshops i ullkunskap, mönstringskurs, förädling, årsmöte och om vad som är på gång 2019. Det finns planer på en ullstation i Umeåområdet och både ett Minimill-spinneri och ett kardverk är på gång att sättas i drift av två olika företag.

Läs mer här ››