Se upp med ekarna i betesmarkerna! Årets rika skörd av ollon har orsakat åtskilliga förgiftningsfall. En del förgiftningar har diagnosticerats på obduktionsbordet, men mörkertalet kan vara stort.

Gård- och Djurhälsan i Karlskoga har konstaterat flera fall:
– Jag vet några gårdar som har varit hårt drabbade med flera döda djur från samma gård. Lite ollon kan djuren äta, men när marken blir täckt av ekollon så tål de inte det, säger Åsa Lundgren på Gård- och Djurhälsan i Karlskoga.

Matvägran en varningssignal
Nötkreatur och får som drabbas av ekollonförgiftning slutar äta och får mörk diarréliknande avföring som påminner om tjära. Även urinen mörkfärgas och djuren kan få kolikkänningar och blir ofta apatiska.

Men det finns mycket som kan ge de här symtomen, det är inte självklart att ekollonen är boven i dramat.
– Har man ett eller flera av de här symtomen och djuren går på bete där de har möjlighet att få i sig ekollon finns det en risk, men man behöver ta ut veterinär för att veta att det inte är något annat, säger Amanda Karlsson.

Hela artikeln

ATL: Fler djur dör av ekollonförgiftning ››

Hämta Seminkatalog 2018 ››

Klicka här för baggarnas härstamningsbevis och i förekommande fall riksbedömningsprotokoll.

1,2 miljarder kronor sätts in i krisstöd för att stötta Sveriges bönder efter torkan. Nöt- och fårbönder kan söka medel från stödets första del, men många hamnar utanför.

Krisstödet är indelat i en första och andra del. Den första delen inkluderar 400 miljoner kronor och riktar sig till djurhållare med nötkreatur och/eller får. Vilka som kan ta del av stödets andra del på 760 miljoner kronor är ännu inte fastställt.

För den första, mindre delen av stödet är det nu dags att skicka in sin ansökan. Ansökan stänger den 5 november och utbetalningarna som maximalt kan bli 150 000 kronor per företag är beräknade till december. De djurhållare som kan söka stödet ska ha 10 djurenheter eller fler.

Många fårägare utan stöd
För nötbönder innebär det; tio djur eller fler över 1 år, men för fårbönder måste besättningen vara betydligt större. Ett vuxet får räknas som 0,15 djurenhet, alltså kan bara lammproducenter med 67 vuxna djur eller fler ta del av stödet. Det är 33 djur fler än medelbesättningen på 34 tackor.

– Jag tycker det hela är olyckligt. Tio djurenheter är mycket när medelbesättningen inte är större. Hade de tagit tre eller fem djurenhet så hade de i alla fall täckt väldigt många av dem som har produktion. Det hade täckt upp väldigt mycket, nu täcker de i stället upp väldigt lite, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande, Svenska Fåravelsförbundet.

Hela artikeln:
Land Lantbruk: Dags att söka krisstöd – men många är inte behöriga ››

12 oktober 2018 | Den intensiva höstsäsongen speglas denna vecka med en rejäl  bildkavalkad.

Vi har tillsammans med LRF kött fortsatt dialog med handeln om avräkningspriset på lamm, som måste höjas om vi ska kunna ha en långsiktig produktion. Handeln är väldigt förstående, man vill sälja svenskt hela året och säger sig vara villiga att höja priset. Men ingen har vågat ta steget och vara först ut. Vi jobbar vidare med detta, dialog förs med alla de stora livsmedelskedjorna, och vi hoppas att det till sist ger ett resultat som märks i producentledet.

Torkstödets första fas har fått en mycket otillfredsställande utformning i och med beslutet att minst 10 djurenheter krävs för att få stöd. Vi har fullt förståeligt fått många frågor och upprörda reaktioner från medlemmar. Den dystra sanningen är att varken SF eller LRF har haft möjlighet att påverka utformingen av det här stödet, som slår väldigt orättvist mot fårnäringen. Jordbruksverket har velat styra stödet till heltidsbönder och har helt bortsett från att lammen är en viktig del i många landsbygdsföretags ekonomi, även om de i många fall inte är verksamhetens enda ben.

Vi har deltagit i otaliga möten under hela sommaren och oavbrutet påpekat att lammnäringen drabbats svårt av torkan och att stödinsatser måste utformas så att de även kommer mindre besättningar till del, vilket tyvärr inte har hjälpt i det här fallet. Detta känns ärligt talat mindre bra. Men vi har haft möjlighet att yttra oss om stöden som är utlovade till nästa år, och har då lagt förslag till utformning som ska ge så många som möjligt av lammbönderna oavsett besättningsstorlek en rättvis chans att få del av de pengarna.

Se även artikel i Land Lantbruk om stödet där Gudrun uttalar sig.

Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS), har haft ett telefonmöte denna vecka och vi lyfter åter frågan om hur viktigt det är för alla djurslag att vi bibehåller våra krav på att all import av levande djur görs på ett säkert sätt. Detta för att säkra hälsoläget hos våra djur, fortsatt låg antibiotikaanvändning, fortsatt hög livsmedelssäkerhet och bibehållet förtroende hos våra konsumenter. SDS ger kostnadsfri rådgivning vid importplaner, kontakta dem om du funderar på att importera livdjur.

Paratuberkolos, border disease, böldsjuka, enzootisk abort, Mykoplasma agalactie – det är enkelt att föreställa sig hur mycket svårare, dyrare och framför allt tråkigare det skulle vara att jobba med får om dessa sjukdomar vore en faktor att räkna med. Och det finns fler. Flera av dessa sjukdomar drabbar heller inte bara får, så de andra djurslagen har ögonen på oss och oroar sig i viss mån för den ökande importen av får.

Arbetet på SFs seminstation på Alebäck flyter på enligt plan, vi har hittills fått frysbar sperma av 2 gotlandsbaggar samt leicesterbaggen, finullbaggen och texelbaggen. Under den kommande veckan ska baggarna fotograferas, och sedan släpps den nya katalogen. Veckan därpå börjar vi distribuera till besättningarna. Här finns redan nu baggarnas härstamningsbevis och riksbdömningsprotokoll för närmare studier.

Igår hade SFs styrelse ett fullmatat styrelsemöte per telefon. Protokollet når era lokalföreningars ordförande och sekreterare under början av nästa vecka.

Nära trettio deltagare är anmälda till Ordförandekonferensen i Stockholm nästa lördag, men det finns plats för fler. Har du inte anmält dig men har möjlighet att åka? Kontakta Britta med din anmälan! Det blir ett intressant program med plats för både dialog, information och inspiration.

Har fått en bild från De Laval av den begärliga stallkameran man har chansen att vinna genom att tävla i vår monter på Elmia Lantbruk den 24–26 oktober. Glöm alltså inte att besöka vår monter, och tipsa gärna kompisar som åker till Elmia. Man kan även bli medlem i SF till kampanjpris under Elmia.

Det blir i Mora på Mora Hotell & Spa som nästa års Stämma och Lammriksdag hålls, den 11–12 maj 2019. Boka helgen redan nu! Spännande program utlovas. God mat med lokala råvaror kan förväntas. Trevlig umgänge med likasinnade garanteras. Notera redan nu plats och datum, mer info kommer lite längre fram.

Vi jobbar nu intensivt med att färdigställa nästa Fårpodd som kommer att handla om att starta med får och ska vara klar lagom till Elmia. Tills dess får ni lyssna på de gamla avsnitten eller om de är färdiglyssnade kanske någon av dessa kan passa. Har du lantbruksanknuten podd att tipsa om? Vi poddälskare tycker att listan är lite väl kort.

Just nu rullar många maskiner för att få in en sista skörd. Läge att nu fira att den betydelsefulla skörden är inne. Annars är ju 3:e skörden ibland “lite onödig”, men inte i år! Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Idag har ICA Maxi i Sundsvalls besökare chansen att smaka på högklassigt lammkött när Thomas kampanjar. Foto Thomas Eriksson

En del är skeptiska när det bjuds, med de flesta är nyfikna och vill smaka. Thomas bjuder på lammfärsbiffar och pratar svensk och lokal mat med inriktning lamm. Det blir nog en intensivt eftermiddag. Foto Thomas Eriksson

Einar och Marie har hullbedömt alla tackor inför sin betäckningsplanering. Sommaren har varit tuff för tackorna som var väldigt tunna vid avvänjningen. Men när det väl började regna i augusti fick gräset ny fart och det nya gräset höll uppenbarligen hög kvalitet för lammtillväxten den senaste månaden har varit mycket god och tackornas hull låg nu betydligt högre än förväntat. Så skönt med lite positiva signaler efter en svår sommar! Foto Einar de Wit

Årets ensilageprovtagning blir som ett facit över sommarens odlarmödor.

• 1:a skörden: tagen i slutet av maj. Spätt fint gräs och perfekt väder. Borde vara toppfoder.
• 2:a skörd: Nödskörd i början av juli. Superkort och supertorrt. Dåligt hö – typ.
• Sen 2:a skörd: De gärden som var meningslösa att skörda i juli togs istället i september. En blandning av gammalt torrt gräs och nytt grönt. Blandat bandat!
• 3:e skörd: Nytt fint gräs som kommit efter regnet. Grönt som spenat och borde innehålla dunder!

Nu är det bara att vänta någon vecka och invänta rapporten från labbet. Spännande. Foto Einar de Wit

Normalt skulle mina får nu fått lite extra hö på betet men den varan är det ont om i år, så nu provar vi ett av foderföretagens grovfoderersättare i pelletsform som stödfoder. Mycket uppskattat, framför allt korna är som tokiga i det. Hantering och servering är enkel jämfört med hö. Lite dyrt blev det dock att köpa i storsäck, långt från de dryga 2,50 kr/kg som man hört om i olika sammanhang och som gäller bulkköp. Foto Anna Bergström

Klippt och sorterat – detta är ull från gotlandstacka 2 år. Populära lockar till konsthantverkare som ligger i nu för att få färdiga alster inför stundande julmarknader. Foto Britta Wendelius

Hösten – tid att förbereda inför kommande mörkare årstider, storstädning av baljor och fodertråg. Fodertråget är ett enkelt hembygge av kluvna avloppsrör, Britta bjuder på tipset. Foto Britta Wendelius

Elof har hunnit med ett studiebesök i Holland för att studera lantbruk, det gröna näringslivet och bankväsendet. Minsta lilla kvadratmeter odlas och används även flitigt för elproduktion. Foto Elof Nilsson

Och holländarna är fulla av idéer. Här produktutveckling av klassisk träsko till foppatoffel i fleece. Vi tycker förstås att svenska träskor i ull vore en mycket bättre idé. Foto Elof Nilsson

Elof skickar även med inspiration för framtagande av logga för lansering av lamm som naturlig snabbmat. Foto Elof Nilsson

Det finns också onaturlig snabbmat att ta till när tiden tryter. Foto Elof Nilsson

Inget går fortare än att äta upp ett rimmat och lufttorkat lamminnanlår, men är det snabbmat? Man börjar med att studera härstamningsbevis, avelsvärden och inavelsanalys i timmar och skaffar sen en bagge som man släpper till tackorna. Och så vidare via lammningstidens sömnbrist och betessäsongens och slaktens våndor tills den lilla köttbiten är klar efter några veckors torkning i kylen. Det är nog snarare slow food? Foto Anna Bergström

20 grader varmt men snökäpparna är på plats. Vintern kan vara här förr än vi anar. Foto Elof Nilsson

Avverkning klar inför utbyggnad av ett blivande dikostall och lite struktur-rationaliseringar på Nors. Hoppas vi får följa det projektet framöver. Foto Elof Nilsson

Hösten när den är som bäst. Foto Thomas Eriksson

Med holländska får önskar vi alla en mysig fredag. Foto Elof Nilsson

Sammanställt av Anna

Källa: Dagens Nyheter
Lönsamhetsproblemen efter sommarens torka kommer allt närmare. Efter årsskiftet väntas många livsmedelsproducenter få det tufft om inte matpriserna höjs mot konsumenten.

– Dagligvaruhandeln behöver förklara för slutkonsumenten att en prishöjning är nödvändig, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen.

Än har inte de svenska livsmedelsproducenterna påverkats av sommartorkan. Det är först efter sex till tolv månader de ordentliga ekonomiska smällarna slår mot företagen som sysslar med förädling av råvaror. Det menar Carl Eckerdal i Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

Under sommaren och hösten har det larmats om torkans kommande konsekvenser flera gånger och från flera håll. Både LRF och Köttföretagen har sagt att högre köttpriser kommer vara nödvändigt för att bönderna inte ska gå under.

Men hittills har det inte varit ovanligt många konkurser bland varken livsmedelsproducenter eller lantbrukare, enligt statistik från kreditupplysningsföretaget UC. Inte heller livsmedelspriserna har svängt varken upp eller ner i någon större utsträckning, visar SCB:s konsumentprisindex.

Det förklarar Carl Eckerdal med att livsmedelskedjan är trög när det kommer till förändringar efter kriser. Utifrån vad han sett tidigare, 2008 till exempel, så har effekterna av den här typen av händelser en fördröjning som kan vara upp till tolv månader.

DN Ekonomi: Risk för höjda matpriser efter årsskiftet på grund av torkan ››

Efter sommarens skördekatastrof står nu hoppet till årets sista vallskörd. Den har växt till bra på många ställen och en del kan andas ut. Men för andra är det fortfarande kärvt.

Land Lantbruk har gjort en rundkoll av läget i landet, nu när tredjeskörden på de flesta håll är bärgad.

Ekot har idag rapporterat om de ekonomiska konsekvenserna för jordbruken efter den torra och heta sommaren. Det handlar om stora summor för många djurbönder.

5 oktober 2018 | Inte hängt med i vad som hänt på Jordbruksverket på sistone? Läs då om Dialogmöte djurskydd en bit ner, så får du snabbt koll.

SLU:s försöksgård Götala, strax utanför Skara, är landets centrum för forskning på nöt- och lammköttsproduktion. Nu har man satsat 18,6 miljoner kr och byggt ett nytt forskningsstall där man med modern teknik kan nå nya framsteg, och detta invigdes förra veckan under mycket pompa och ståt. Einar var där och det kommer en artikel om det flexibla stallet och hur man kommer att jobba med artificiell intelligens (AI) i Fårskötsel. Djuren är fördelade i mindre grupper där det finns möjlighet att registrera allt på individnivå. En enorm mängd data kan samlas in, som forskarna sedan kan bearbeta med slutmålet att kunna ge handfasta råd till lamm- och nötuppfödare.

Prins Carl Philip förrättade invigningen av det nya försöksstallet på Götala. Foto Einar de Wit

Forskaren Nicklas Högberg forskar på användande av AI i husdjursskötseln. Nicklas berättade att man med hjälp av registrering av djurets normala beteende snabbt kan se om djurets allmäntillstånd förändras. Då kan man upptäcka hälsostörningar flera dagar innan djuren visar fysiska symtom på sjukdom. Detta kan vara värdefullt för ett djur som på grund av flockinstinkten inte visar sjukdomstecken förrän det är verkligt dåligt. Utmaningen just nu är att hitta givare som fungerar på djuren och som är tillräckligt ”fältmässiga”. Här visar han upp givare som djuren kan bära runt benen. Den lilla givaren är en ny lovande typ från Israel som kan passa bra till får, som är lite svåra att utrusta på grund av sin ringa storlek. Foto Einar de Wit

#höstlamm har dragit igång med full fart denna vecka. Ni har väl sett hemsidan? Där finns kort och kärnfull information om hur svensk lammproduktion ser ut, varför man gör rätt i att äta lamm nu och hur man lyckas i köket. För den svenska lammproduktionen är det avgörande att konsumenten förstår vad som skiljer lammköttet från de andra köttslagen, och vad som skiljer svenska lamm från importerade. Eftersom vi har alla argument på vår sida tar vi alla tillfällen i akt att berätta.

LRF Kött har haft avstämningsmöte inför hösten. Dialogen med handeln fortsätter.

I onsdags var det möte för Dialoggrupp djurskydd hos Jordbruksverket. Såpass intressant information att det blir en längre rapport.

Dagen började med att den nya generaldirektören Christina Nordin presenterade sig. Tillsammans med Ingrid Eilertz berättade hon vad Jordbruksverket har framför sig. Sedan 1 september har Jordbruksverket en styrelse, och den är direkt ansvarig gentemot regeringen. Styrelsen är också ytterst ansvarig att se till att verket fungerar som det ska. Jordbruksverket har sedan den nya livsmedelsstrategin fått ca 60 regeringsuppdrag som rör djur. Bland annat en behovsstyrd rådgivning, typ Greppa näringen, för alla djurslag.

Christina Nordin fick när hon tillträdde i uppdrag av regeringen att återupprätta förtroendet för verket gentemot lantbruket. Bland annat att se till att utbetalningar görs i utlovad tid och större förtroende vid kontroller.

Man har under sommaren haft en vägledning för djurskyddskontrollerna (gäller t o m 31/12 2018) där man tryckt på att man i första hand ska ge rådgivning för att komma tillrätta med problem ute på gårdarna, utan att tumma djurskyddet. De flesta länsstyrelser ska ha anammat detta och Jordbruksverket vill se en fortsättning på vägledningen efter årsskiftet och har kallat alla landshövdingar till ett möte med generaldirektören. Mötets förhoppning var att vi ska få se en fortsättning där alla länsstyrelser är på samma linje.

Man kommer att digitalisera djurskyddskontrollerna, så att rapporten fylls i direkt vid gårdsbesöket. Man ser det som ett led i att likrikta kontrollerna över landet. Redan 1 nov kommer ett par Länsstyrelser att införa detta på prov.

I Europa skakas djurvärlden nu av svinpest. Den är vanligt förekommande i östeuropa, men har sedan 3 veckor tillbaka också konstaterats hos vildsvin i Belgien. Smittan har troligen förts dit av människor, genom att man har kastat matrester.

Till sist diskuterade vi framtidens djurskydd. Vi jobbade vidare med att prioritera alla önskemål som kommit upp vid förra mötets brainstorming. Fortsättning följer.

Det var allt för den här gången från Dialoggrupp djurskydd.

Det finns nu kortare reportage från auktionerna på Gotland, Linköping och Mälardalen att läsa på hemsidan. Längre artiklar kommer i nästa Fårskötsel.

Seminbaggarna har under veckan satts i träning och några har redan börjat leverera. Årets baggar kommer att presenteras i ny seminkatalog som är under produktion. Redan nu finns deras härstamningsbevis att hämta på hemsidan för närmare studier. Foto och vissa riksbedömningsprotokoll fattas ännu, kompletteringar kommer att göras så snart det bara går.

Vi håller på med att inventera av ulläget från 2017 för att kunna presentera uppdaterade fakta om ull. Här finns förra årets siffror. Det handlar om att ta reda på aktuella ulluppköparpriser för 2018, vilka mängder ull som ”gick åt” åt och hur mycket som importerades 2017.

Det är dags att till nästa period nominera personer bland “ägare och brukare” till länens Viltförvaltningsdelegationer (VDF). De som nominerar till detta mandat brukar vara LRF, Fåravelsföreningarna, Arrendatorerna, Jordägarföreningen och ibland är även Hushållningssällskapet med. Varje länstyrelse nominerar sin egen delegation, så ett tips är att ni i lokalföreningarna är observanta på att ni är med i sändlistan. Om inte, kontakta er LRF-region.

Torkan sätter sina spår, Örebro Länsstyrelse kallade till ett möte om krisberedskap där olika scenarier diskuterades och de vill gärna ha nära kontakt med de gröna näringarna. Vilka resurser har vi lantbrukare vid till exempel brand och om djur behöver evakueras? Vad behövs vid torka och vid översvämningar? Vi behöver alla tänka oss in vad som kan hända och hur kan vi agera, skapa nätverk och ha kunskap om vart vi vänder oss. Samma arbete kommer att göras på fler ställen i landet och LRF kommer att ha en nyckelroll. Engagera er gärna lokalt, det kommer att vara värdefullt för alla och dessutom ett utmärkt sätt att stärka sitt nätverk.

Lamm 2018 är Lammproducenternas biennala seminarium om lammproduktion. Det hålls i Gränna den 1–2 november och programmet är superintressant. Åk dit om det finns möjlighet.

Finns det behov av att ha djur ute på bete längre i år så finns det möjlighet att söka dispens. Här finns Jordbruksverkets information och blankett för att söka. Det har visat sig att de olika länsstyrelserna gör olika bedömningar om förlängd betesdrift, varför LRF har försökt nå ut och få ljus på frågan. Det har väckt en del gehör, t ex GP har skrivit. Det gör stor nytta när icke-bönder kan läsa om våra frågor i sina medier, lojaliteten med bönderna har ökat under sommaren som gått visar undersökningar.

Inbjudan till ordförandekonferensen på Ulfsunda Slott den 20 oktober har nu gått iväg till ras- och lokalföreningarnas ordföranden. Det är bara två veckor dit så dröj inte med anmälan. Det blir kul att träffa representanter från hela avlånga får-Sverige där. På programmet står resumé av året som gått och vad som blivit gjort av allt som förra årets konferens önskade, vilka frågor som är aktuella för lokal- och rasföreningarna, framtidsspaning och medlemsnytta.

Ni som är medlemmar i SF och kanske inte pratar med någon från lokal- eller förbundsstyrelsen särskilt ofta, detta är ett lysande tillfälle att skicka med vad just du tycker är viktigt. Kontakta ordföranden i din lokal/rasförening och gör din röst hörd.

Planering inför Lantbruksmässan på Elmia den 24–26 oktober är i full gång. Vi kommer att finnas i Hall C. Tipsa vänner som ännu inte är medlemmar att det blir kampanjerbjudande på SF-medlemsskap. Sju olika fårraser kommer att finnas på plats med sina rasföreningar; texel, suffolk, dorper, finull, rya, gotlandsfår och allmogefår. En kock som heter Sven-Erik Larsson kommer att tillaga lamm. Det blir både snabba rätter och långkok, och han kommer att visa på lite nya idéer om hur och vad man kan använda olika delar av lammet till.

Även under årets Elmia kommer vi ha en tävling där priset är en stallkamera från DeLaval. Fem frågor att svara på, svaren lämnas i SFs monter. Missa inte det, livet verkar så mycket enklare med stallkamera.

Förra helgens Fårets Dagar på Öland var lyckade. Vi hade vår monter i tältet där Södra Kalmar hade råullsmarknad, information om olika fårraser och ett bord med olika sorters ull att klämma och känna på. Marie Kurtson som visade hur man använder både slända och spinnrock satt också tillsammans med oss och hon fick många att stanna till. Hon var energisk och ambitiös – körde på hela dagarna. Britta, även hon i vanlig ordning närmast outtröttlig, pratade med alla som kom in i tältet. De flesta besökarna var inte fårfolk, men de fick till sig en hel del kunskap om fårvärlden. Ingen dålig sak! Och de som hade egna får men inte var medlemmar i SF, de värvades snabbt av Britta ; ) Välkommen om du är en av dem!

Jubileumsullen, konstverket som skapades till vårt 100-årsjubileum, får mycket intresse. En mycket bra “pratsak”. Ni vet väl om att man kan låna den till sina arrangemang? Britta samordnar. Foto Britta Wendelius

Fina barn i vackra yllekläder på Fårets Dag. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Trevlig helg önskar SF!

Inget tvivel om saken, nu är det höst. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Elof hittade en bagge han gillade på auktionen på Gotland och som visade sig vara efter en bagge han själv fött upp. Bästa känslan för en livdjuruppfödare – när djur man fött upp levererar i sin nya besättning. Foto Elof Nilsson

Sista balarna från 3e skörden kördes hem precis när regnet börjar falla. Fodret i balarna blir riktigt bra lammfoder, en viktig delseger i årets kamp mot elementen. Foto Elof Nilsson

Hittade lite oväntade saker i fodret häromdagen, skriver Elof. Amerikanska arméns variant av köttfärssås med spagetti. Samt ett par kvarglömda lågskor, modell Converse. En annan dag var det en blommig handväska. Undrar just hur folk tänker. Foto Elof Nilsson

Vi fick ett meddelande med bilder på vår Facebooksida som vi gärna vill visa er. Helena Samuelsson har hittat gamla klipp på sin farmor som gick bort för ett år sedan. Sveriges finaste bagge 1979 med uppfödaren Ingrid Samuelsson. Ser ni att läsa? Baggen fick 23 av 24 möjliga poäng vid riksbedömningen och Gunnar Svensson från lantbruks-nämnden i Växjö håller det inte för troligt att man inom överskådlig framtid kan få fram ett så fint bagglamm igen.

Man kan också lära sig att Kronobergs, Hallands, Blekinges och Jönköpings läns baggar alla bedömdes i Alvesta. Ännu längre att åka på den tiden, det hade jag inte gissat.

Farmor och farfar var väldigt engagerade i sina får och såg alltid till deras bästa. Jag är väldigt tacksam för att jag fick chansen att växa upp med dem och fåren och lära mig, skriver Helena.

Bilden på Ingrid är så fin att den måste visas ordentligt. Jag har en privat samling av bilder av tanter (obs, i min värld ett positivt laddat ord) med kor. Dels för att det är så fina bilder och dels för att påminna mig själv om ett kvinnoideal att sträva mot. Ska smyga in denna underbara bild i samlingen. Tack Helena för att vi fick låna den!

Sammanställt av Anna

Text och foto Einar de Wit

När årets första baggauktion på Vretaskolan inleddes fanns många spekulationer hur sommarens torka och foderbrist skulle påverka köplusten hos de svenska fårägarna. Glädjande nog visade det sig att köplusten var god, det finns fortfarande framtidstro!

Baggauktionssäsongen inleds alltid med auktionen på Vretaskolan utanför Linköping. Arrangörerna Lammproducenterna, Svenska Suffolkföreningen, Sörmlands Fåravelsförening och Östgötalamm har plockat ut de bästa djuren av raserna Texel, Suffolk, Dorset, Dorper och Finull, och det brukar bli en temperaturmätare på den svenska lammproduktionen. I år fanns inga baggar av rasen Oxford Down med på auktionen.

När försäljningen kom igång fanns ett stort köpintresse från den stora publiken. Försäljningen flöt på bra och det slutade med att alla djur blev sålda, varav endast ett djur såldes till minimipris. Ett mycket positivt resultat. Dagens dyraste bagge kom från Möllers Texel och den gick för 20000 kr.

En hög prisnivå på årets första baggauktion visar på framtidstro hos landets fårägare.

Prisstatistik

Ras  |  Antal baggar  |  Medelpris  |  (Medelpris 2017)
Texel  |  34 |  8 912 kr |  (9 432 kr)
Dorset |  6 |  9 000 kr |  (12 800 kr)
Suffolk |  11 |  11 000 kr |  (9 615 kr)
Dorper |  7 |  7 357 kr |  (10 000 kr)
Finull |  4 |  5 500 kr |  (7 100 kr)

Utmärkelser

Auktionen inleds alltid med en bedömning av alla närvarande djur. Domarna går noggrant igenom alla djur för att till slut utse det bästa djuret i varje ras och till sist en Best In Show. Dagens stora vinnare blev en Texelbagge från Möllers Texel. Den blev utsedd till BIS, den fick Scans pris, och den fick även Kaj Sjunnessons hederspris. Till sist blev den även auktionen dyraste djur med 20 000 kr. Vi säger ett stort grattis till familjen Möller!

Claes Möller med årets vinnarbagge.

En längre artikel från Linköpingsauktionen kommer i nästa Fårskötsel.

2018-10-05

Ett nytt projekt ska ta fram ett system för att kunna upptäcka och avbryta rovdjursangrepp på tamdjur.

På forskningsinstitutet Rise ska ett varningssystem för automatisk övervakning av tamdjur för att förhindra rovdjursangrepp utvecklas. Projektet kommer att genomföras inom Jordbruksverkets landsbygdsprogram.

Systemet ska märka när djuren uppträder på ett sätt som de inte brukar göra, och då aktiveras ett för rovdjuren avskräckande ljud och eller ljusspel. Detta ska då avbryta rovdjursattacken och samtidigt larmas djursägaren via sin mobiltelefon.

Hela artikeln
Land Lantbruk: System tas fram för att upptäcka rovdjursattacker ››

Text och foto Elof Nilsson

En liten rapport från baggauktionen på Gotland för siffersugna. Auktionen genomfördes i ett soligt o fint höstväder i Sjonhems ridhus några mil från Visby.

Ett längre reportage kommer i Fårskötsel.

Dagens pristagare

Gff:s hederspris gick till auktionsdebutanterna Russhage Gård, Karin och Jonas Löfstedt.

Russhage gård belönades även med Gotlands Slagteris pris för baggen med auktionens bästa kropp. Katnr 15.

Storslam för auktionsdebutanterna Karin och Jonas Löfstedt, Russhage Gård. Grattis!

Publikens favorit blev katnr 22 Gannarve. Uppfödare Marianne och Lars Nobell.

Skinnrikets pris för bästa riksbedömda bagge på Gotland 2018 gick till Rommunds, Monika och Björn Eriksson.

Skinnriket premierade även årets “förbättrare”. Utmärkelsen gick till Hallgårds Lantbruk Ebba o Petter Schwan.

Topp 5 i prisranking

#1 Sindarve (katnr 28) 32000 kr
#2 Erik-Andersgården (katnr 17) 30000 kr
#3 Erik-Andersgården (katnr 13) 26000 kr
#4 Graute (katnr 18) 19000 kr
#5 Zakrisgården (katnr 21) 16000 kr
#5 Hallgårds (katnr 25) 16000 kr

(Plats nr 5 är delad)

Medelpriset på sålda baggar, unga som gamla: 9450 kr.
Osålda: 6 st och utgångna baggar 4 st.

Missa inte #höstlamms hemsida som innehåller information om sådant som konsumenten behöver veta. Hur svenska lamm föds upp, varför höstlamm är så bra, hur man lagar till det, svar på vanliga frågor. Med mera.

Vägar till ökad lönsamhet!
1-2 november Gyllene Uttern, Gränna

Svensk lammproduktion står inför många spännande utmaningar, efterfrågan ökar på lamm och vi på gårdarna står inför utmaningen att möta den! Detta kan och måste göras med lönsamhet och kvalitet och frågan är: Hur vi gör detta?

Lammproducenterna anordnar dessa dagar och det är en viktig samlingspunkt för svensklammproduktion. Många intressanta ämnen kommer att avhandlas under dessa två dagar.

Ur programmet

• Hur ser lammarknaden ut, nationellt och internationellt
• Hur skapar vi framtidens lönsamma lammproduktion.
• Detta gör Svenska köttföretagen för svensk lammproduktion!
• Handlingsplan lamm
• Lammlyftet – Hur kvalitetssäkrar vi svensktlamm
• Projekt produktionstackan
• Ny svensk parasitstrategi
• Utvecklingen av det svenska parasitläget – så påverkar det mig
• Tranås skinn ger dig verktygen för ökad lönsamhet
• Så skapas lönsam lammproduktion i Sverige
• Kan svensk ull bli lönsam?
• Hur utvecklar vi svensk fårklippning?
• Muskel och fettscanning som verktyg för bättre lamm
• Tackan din viktigaste resurs!

Hela programmet och information om anmälan ››

Låt djuren fortsätta beta ute ett tag till, trots att reglerna säger att de ska tas in. Nu kräver LRF att länsstyrelserna lättar på regelverket efter torkan för att rädda betesdjur från slakt.

Fast reglerna säger att djuren ska in när gräset slutar växa. Såvida de inte har tillgång till ligghallar i hagarna som skyddar mot väder och vind, vill säga. Fast det är få som har. Det är dyra investeringar.

– Knuten är att djuren inte får vara ute utan ligghall då betestillväxten stannat av. Det är länsstyrelserna som gör bedömningen när gräset slutar växa, säger Palle Borgström, ordförande för LRF.

Ofta handlar det om då temperaturen sjunkit till en viss nivå, kanske fem grader. Länsstyrelserna är självständiga myndiga myndigheter, så tolkningen kan se lite olika ut i olika län. Länsstyrelserna har också kontrollansvar – om de upptäcker betesdjur ute utan ligghall måste de ingripa.

Palle Borgström och LRF tycker dock att länsstyrelserna skulle kunna glida lite på tolkningen av betestillväxten nu, när bönderna har det så besvärligt efter torkan.

Hela artikeln
GP: LRF kräver att djuren får gå kvar ute i höst ››

Söka dispens

Jordbruksverkets information ››

Text och foto Karin Wennås

Det var köparens marknad när Baggauktion Mälardalen höll sin sjätte auktion i Uppsala onsdag 26 september. 28 baggar och två tacklammsgrupper av raserna leicester och gotlandsfår auktionerades ut. Besökarna kunde fynda fina livdjur till låga priser.

Om det var brist på vinterfoder efter den torra sommaren, eller något annat, som var boven är svårt att veta, men köptrycket var lågt och auktionisten Kjell Nilsson hade ett styvt jobb att få publiken att bjuda.

Många baggar med mycket fina egenskaper gick för utropspriset 4 500 kr eller strax över. Högst betald blev en ungbagge från Stockby gård i nordöstra Uppland, som gick för 19000 kr, följd av en från Hamléngården utanför Enköping som ropades in för 16500 kr.

Katalognr 10 från Stockby i Uppland blev dyrast på auktionen och ropades in för 19000 kronor.

Men det var ändå glada miner under auktionen. Särskilt glad var nystartade fåruppfödaren Huruy Ghebrehiwet från Stockby, strax utanför Östhammar. Det var hans bagglamm med katalognummer 10 som blev auktionens bäst betalda djur, och även röstades fram av publiken till auktionens vackraste djur. Samma bagge fick även HK Scans hederspris för djur med bästa slaktkropp.
– Härligt att få ett kvitto på att allt mitt slit med stängselarbete i sommar har lönat sig, sa en glädjestrålande Huruy med famnen full av hederspriser och blommor.

Baggauktionens största leende satt på Huruy Ghebrehiwet från Stockby utanför Östhammar. En av hans baggar såldes för auktionens högsta pris 19 000 kr, röstades fram som publikens favorit och fick dessutom HK Scans hederspris för bästa kropp. T vJosefin Back, HK Scan, och Barbro Nord, auktionsordförande.

Gotlandsfårsföreningens hederspris för bagge med bästa pälsegenskaper gick till Gun-Maj Romar från Kambo gård i närbelägna Björklinge. Hennes bagglamm med katalognummer 10 blev ett riktigt fynd för den köpare som ropade in honom för bara 5 500 kr. Priset delas ut till den bagge på auktionen som har allra bäst poäng på sina lockar och sitt pälshår, egenskaper som är hett eftertraktade i aveln.

Kjell Nilsson från Gotland är Baggauktion Mälardalens ”ständige utropare” och i år fick han göra ett eget litet framträdande innan själva auktionen. Tillsammans med Jenny Andersson driver han Graute fårgård, och det var tack vare dem som det serverades lamm till huvudrätt på Nobelfesten i fjol. Ytterfiléer från många hundra lamm gick åt, berättade Kjell, och i gårdsbutiken hade de all möda i världen att försöka bortförklara för kunderna varför de hade varken kotletter, racks eller filéer i kyldiskarna på hela sommaren. På kuppen blev de utsedda till Årets Fårföretagare av Fåravelsförbundet, och som extra krydda på moset blev de inbjudna att representera Gotland vid en kungamiddag på Stockholms slott för ett par veckor sedan.
– ”Fredagsmys”, som Kungen sa, berättade Kjell, som hade en livlig diskussion om jordbruk och fårproduktion med Carl Philip under middagen.

Längre artikel kommer i nästa Fårskötsel.

Så ska en vacker gotlandsfårsbagge se ut. Kambo Birk från närbelägna Björklinge fick Gotlandsfårsföreningens hederspris för sina utmärkta pälsegenskaper; lagom stora och jämna lockar samt ett silkigt och glansigt pälshår.

28 september 2018 | Bättre mat än höstlamm kan vi inte komma på, så passa på att laga, äta, bjuda på och göra reklam för vårt fina beteskött som är i säsong just nu.

Tack Britta för veckans rubrik.

I senaste Jordbuksaktuellt finns en stor artikel om uppropen som gjorts för att få övriga led i köttets värdekedja att förstå hur pressat läget är för många bönder. SFs Elof Nilsson, Jan Forsell (Sveriges Nötköttsproducenter), Ingemar Olsson (Sveriges Grisföretagare) och Tomas Olsson (Lammproducenterna) berättar om hur de ökade foder- och strökostnader som följer efter den torra sommaren kommer innebära en påtaglig likviditetskris inom branschen i höst. Bra artikel, läs den och gör gärna något för att personer utanför Jordbruksaktuellts läsekrets också ska få chansen att ta del av den.

På måndag startar kampanjen #höstlamm som vi hoppas slår väl ut. Kampanjen går ut på att gemensamt lyfta svenskt lamm på hösten, nu när vi har god tillgång på superfint lammkött efter betessäsongen. Hela värdekedjan är med på tåget. Vi får hjälpas åt att sprida och dela budskapet #höstlamm på sociala medier.

#höstlamm | Vad passar bättre om hösten än att laga lamm ute över öppen eld? Här kommer många bli mätta och nöjda på Brittas kebab. Foto Britta Wendelius

LRF Kött har haft ett dialogmöte med ICA om hur kan vi hålla priserna uppe och öka försäljningen av lammkött.

Jordbruksverket har presenterat första fasen av extrastöd till torkdrabbade djurbönder. Ansökan öppnar i mitten av oktober och ska göras senast den 5 november. Man måste ansöka om att få stödet och utbetalningsgränsen är 10 djurenheter, vilket innebär 67 får. Maxbeloppet är 150 000 kronor. Vi har inte haft möjlighet att påverka utformningen av detta stöd, i så fall hade vi tryckt på vikten av att fördela stödet till så många besättningar som möjligt, oavsett antal djur. Vi har däremot haft möjlighet att yttra oss om torkstödet som ska fördelas 2019 och har då framfört den synpunkten. Hoppas det kan göra skillnad för den fortsatta utformningen av “torkan-stödet”.

LRF har svarat på de vanligaste frågorna kring extrastödet här.

Vi har tillsammans med Gård & Djurhälsan sökt kompetensutvecklingsmedel från Jordbruksverket för att hålla kurser om foderplanering runt hela landet. Om vi får medel att genomföra detta blir det upplägg med både IRL-träffar och digitala träffar.

Årets texel och suffolkbaggar till semin är klara, de heter Helanders Thanos repektive Helgö Lewis.
Hela listan på nya baggar i 2018 års seminkatalog:
Gunne Avatar SE3009-2015-15075 P
Sindarve Baccus SE870-2014-14046 P
Prästgårdens Rasoul SE49181-2016-16042 P
Flöje Uno SE23018-2016-16185 P
Balsta Hero SE68492-2014-14010 Kle
Brattefors Osborn SE86705-2016-16018 Lf
Helanders Thanos SE5260-2018-18106 Kt
Helgö Lewis SE62083-2015-15019 Ksu

Det är fortfarande inte för sent, men hög tid, att anmäla intresse om du vill seminera. Kontakta Magnus Håård, som även i år driver SFs seminverksamhet, om du har frågor.

Produktionsgruppen inom Handlingsplan Lamm har haft telefonmöte. Av de åtgärder och mål som sattes upp upp i början av arbetet med handlingsplanen är de flesta idag gröna (klara) eller gula och snart klara. Här finns åtgärdspunkterna och deras nuvarande status redovisade. Den här delen av handlingsplansarbetet kommer att avslutas i april–maj nästa år.

Vi har haft ett möte Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), ihop med med djurslagen nöt och gris. Gruppen från SLF har nu fått klartecken att gå vidare med arbetet som påbörjats tidigare med att lista de forskningsområden vi tycker är viktigast. Prioriteringsordningen fastställdes nu och det har poängterats att det inte får dröja för länge innan de olika projekten sjösätts.
Dessa forskningsområden har efter behovsanalysen valts ut som prioriterade:

• Klimat och hållbarhet
• Utfodringsnormer, Vitaminer och mineraler till snabbväxande ungdjur
• Djurhälsa: Smågrisöverlevnad, hög utslagning av tackor, råmjölkskvalitet för framtida friska ungnöt, parasiter
• Produktionstackan (ny korsning)
• Köttkvalitet
• Arbetsmiljö och management

Klimat och hållbarhet samt utfordringsnormer har prioriterats högst.

Britta rapporterar från baggauktionen i Mälardalen att det var en lyckad heldag med många trevliga möten med medlemmar och Elitlamm-användare. Intresserad publik, mycket baggsnack och kläm och känn. Arrangörerna gör ett jättefint och ambitiös jobb med fikabord, lunch, lotterier och andra roligheter. I år var första året som auktionen hölls på en vardag, vilket möjligen innebar lite färre besökare än vanligt. Men flera besökare som inte skulle handla var där enbart för att det är en intressant fårativitetet. Högsta pris gavs för en bagge från Stockby, 19000 kr + moms. Samma bagge (18009) fick också priset Publikens Favorit och Scans pris för bästa kropp. Näst dyraste bagge kom från Hamléngården och såldes för 16500 kr + moms. Många baggar gick för utropspris och två-tre stycken förblev osålda. Lyssna på Radio Upplands inslag från auktionen. Hör Åsa Wennerfors, Kjell Nilsson och Margareta Källberg intervjuas.

Barbro Nord och Kjell Nilsson in action. Foto Britta Wendelius

Från Jönköpings baggauktion rapporteras ett högsta pris på 36000 + moms. Medelpris blev 12500 kr + moms och 5 baggar förblev osålda. Reportage från auktionerna kommer i nästa Fårskötsel.

Idag börjar Ölands Skördefest och Fårets Dag i Borgholm på Öland. Ni som är där kan träffa både Gudrun och Britta. Södra Kalmar läns Fåravelsförening har arrangerat Fårets Dag sedan mitten av 1980-talet. Föreningen vill genom detta årliga evenemang lyfta får, get och lammnäringens många goda sidor genom att visa upp FÅRET och alla fina produkter vi får från dessa djur. Ett arrangemang som är värt ett besök!

På Borgholms Slott är det fårfest hela helgen. Tack Börje för denna dramatiska bild! Foto Börje Andersson

Ullförmedlingen har fått medel för att utveckla en digital tjänst för förmedling av ull. De har gått ut med en enkät och ber fårägare i Uppland att besvara den, man vill veta vad du som fårägare behöver och vilka utmaningar du har. Och man får gärna svara även om man inte bor i Uppland. Här finns enkäten.

Annat nytt på ullfronten är att ett nytt spinneri, Zäta Spinneri, öppnat i Skaraborg.

Ni som bor i Mälar/Hjälmarregionen missar väl inte de bra kurserna som ambulerar i regionen? Nu är en kurs i praktisk fårhälsa (hullbedömning, hälsoundersökning, koll inför betäckningen med mera) igång. Nästa ämne är byggnader. Läs mer här.

Nästa års Stämma den 11–12 maj 2019 kommer att hållas i Dalarna. Exakt plats är inte helt klart, men det blir på ett mysigt och vackert ställe med god och svenskproducerad mat. Boka in detta i kalendern!

Ytterligare ett lyssningstips: Ekots lördagsintervju förra helgen med LRFs ordförande Palle Borgström. Man pratar om sommarens torka och hur den påverkar svenskt lantbruk.

Trevlig helg önskar SF!

Öland visar sig från sin allra bästa sida inför årets Fårets Dag. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Montern är klar… nu väntar vi på folkstorm. Britta i morse på Fårets Dag på Öland. Foto Britta Wendelius

Lokalföreningen i Örebro hade en kurs i ullkännedom med Karin Strömberg som kursledare. En givande kväll och deltagarnas intresse var stort. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Kursen riktade sig främst till oss fårägare som inte brukar ta hand om ullen och vi fick nya insikter i ämnet ullkännedom och hur vi kan göra ullen säljbar. Det finns planer på fler ullkvällar för vidare fördjupning i ämnet. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Vi bjuds på en och annan vacker höstdag mellan regnen och stormarna som vandrar in från Nordsjön. Foto Anna Bergström

Sammanställt av Anna