Sommaren 2018 ser ut att bli ett väldigt besvärligt år för svenskt lantbruk.

Om det kan vara till någon tröst för er lammproducenter så är det de facto så att får klarar sig bättre på korta, torra beten än andra djurslag. Även om tackornas vikt och hull kan ta mycket stryk kan lammen växa förvånansvärt bra.

Känn inte för stor stress av nedtorkade beten – kvalitén finns där!
Experten tipsar! Det är bättre näringsvärde än vad man tror i det nedtorkade betet. Kvalitetsmässigt kan man dela in betesmassan i tre grupper; blad, stjälkar och visset material.

Läs mer
HKScan Agri: Uppdatering av betesbloggen! ››

Källa: Gård & Djurhälsan

1. Se till att vänj av lammen från tackorna

Är lammen över sex veckor och ingen tillväxt sker på grund av foderbrist, vänj av lammen. Tackorna skall inte konkurrera med lammen om maten. Efter sex veckors laktation är tackans mjölk, normalt sett, näringsfattig. Är det dessutom betesbrist så finns det tyvärr inget för lammen att hämta där. Tackor utan lamm klarar sig väldigt bra på minimalt med bete, behövs det tillskott så ge dem lite havre eller korn. Utfodra efter behov, dvs tappar de hull så komplettera med 0,1-0,5 kg spannmål per dag. Tackor utan lamm har väldigt lågt näringsbehov, men följ upp den allmänna konditionen löpande på tackorna, dom skall ju vara i skick för betäckning om ett par månader.

2. Ge lammen tillskottsfoder

För att lammen skall växa och utvecklas så behövs det både protein och energi. Ge helst lammen foder i fri tillgång så de har en chans att växa. Vill du använda spannmål så blanda korn, havre och vete tillsammans med ett koncentrat enligt tillverkarens rekommendation, eller rent sojamjöl/skrå ca 18-23% inblandning i kombination med spannmålen. Börja försiktigt och öka sedan så långt du kan utan att magarna blir dåliga. Finns grovfoder av hög kvalitet kan även detta fungera fint. Men då bör det vara minst 11,8 Mj och 180-200 g Råprotein/kg ts. Finns det kvalitétsbete kvar, välj stripbetning, så snart regnet kommer så börja med rotationsbete igen.

3. Se till att alla djur har fri tillgång på salt, mineraler och vatten

Finns det mineraler och salt kan djuren lättare tillgodogöra sig de små resurser som finns. Salt liksom vatten är helt avgörande för de flesta funktioner i kroppen.

4. Se till att det finns skugga till djuren

Det är väldigt viktigt för samtliga djur att få skydd från solen och värmen. Höga temperaturer belastar djuret hårt och minskar konsumtionen av foder/bete. Höga temperaturer skadar dessutom baggarnas spermier. Det är inte långt kvar tills det är dags att betäcka. Håll baggarna i en bra miljö och i gott skick så de kan prestera när det är dags.

5. Fundera på om det finns ytor där du kan etablera lite nytt foder och bete

Efter att du eller grannen tröskat kan det vara intressant att genast så in en vårgröda tillsammans med vallgräs, under förutsättning att det kommer regn. Denna gröda kan du då skörda en gång samt låta djuren beta under senhösten, för att sedan så en normal vårgröda nästa år. Lämpliga grödor att ensilera till foder kan vara korn och havre, (tänk på att korn behöver groningsvila, skall du så korn, använd fjolårsutsäde). Som insådd är det lämpligt att välja italienskt och westerwoldiskt rajgräs, dessa är ettåriga och växer fort. Med lite tur har du både ordnat vinterfoder samt ett bete som fåren kan gå på länge under hösten. Har du råg i din växtföljd så lägg med lite vallinsådd och sedan beta rågbrodd och insådd i höst. Vill du bara ordna ett bete under hösten, så in rajgrässorter tillsammans med foderraps så blir det mycket mat till djuren. Efter samtal med Svenska Foder och Lantmännen så finns det viss tillgång på vallfrö fortfarande, kontakta deras säljare och representanter. Att etablera en flerårsvall på hösten som kan betas tidigt på våren är en god idé, speciellt om man är tveksam på om fodret räcker hela säsongen. Tyvärr är det svårt att lyckas med klöveretableringen då den behöver ganska lång tid på sig för att klara vintern. Om du vill etablera vallen nu för nästa år så tänk på att välja engelskt rajgräs i vallfröblandningen då den är flerårig.

6. Fundera på alternativa fodermedel

Idisslare har en fantastisk förmåga att anpassa sig efter olika förutsättningar när det handlar om foder. Att planera ett foderår med halm som utgångspunkt är inte omöjligt, det gäller bara att kombinera fodermedlen rätt så går det galant. Läs gärna detta arbete från Elisabeth Gauffin och Rolf Spörndly Okonventionella fodermedel till idisslare det kan ge många goda idéer om vad som kan vara lämpligt att använda. Vi på Gård & Djurhälsan kan hjälpa med foderstater och foderplanering efter era förutsättningar oavsett om det är potatis, morötter eller överblivna grönsaker från livsmedelsbutiker som du kommit över.

Funderar du import av foder? Läs mer här ››

7. Ring gärna oss på Gård & Djurhälsan så kan vi hjälpa med råd och dåd

Tillsammans kan vi planera och utvärdera nuet samt det kommande produktionsåret och göra så att det blir så enkelt och bra som möjligt utifrån de resurser som finns. Kanske måste en del djur tas ur produktion under kommande år för att få resurserna att räcka, men kan komma tillbaka till nästa säsong igen. Ett alternativ är förstås att ändra på lammningstidpunkten. Inför kommande stallsäsong med begränsade mängder med grovfoder är det även viktigt att tänka kring foderspill. Grovt långstråigt hösilage i rundbalshäck brukar ge stora mängder spill, fundera på om det finns andra sätt att utfodra på, så räcker fodret längre. Även detta hjälper vi gärna dig med.

Theo den Braver
Produktionsrådgivning Lamm
Gård & Djurhälsan
070-3933089

Seminkurs för fårägare anordnas 11 september 2018 på Torsta Kunskapscentrum i Ås, Östersund.

Läs mer om kursen och hur du anmäler dig i Gård & Djurhälsans kurskalender ››

13 juli 2018 | Lite senare än vanligt kommer veckans rapport som knappats fram på en perrong i Stockholm i väntan på en av brand försenad hemtransport. Fredagen den trettonde har varit komplicerad för SJ.

Igår fick vi veta att nappaskinnprojektet har beviljas 150 000 kr för 2018! Att förbättra marknaden för vita skinn är ett prioriterat område och vi har sökt pengar för ett projekt med syfte att utveckla svensk beredning av nappaskinn. Pengarna kommer från så kallade branschmedel, det vill säga den lilla peng som avsätts för varje slaktat djur till utvecklingsprojekt av de större slakterierna. Ni minns kanske att Kero i Pajala har provgarvat jättefina nappaskinn åt oss, och nu blir det en fortsättning på det projektetet. Målet är att många slaktlammskinn av den typ som tidigare köpts upp för nästan inga pengar alls, och oftast gått på export, ska bli en ny svensk kvalitetsprodukt som ger en inkomst till uppfödarna.

Mycket även denna vecka har handlat om torkan. Den har nu pågått så länge att läget försämras för varje dag som går utan regn. LRF har daglig kontakt med regeringen och nu behöver krisläge utlysas för att en rad insatser ska kunna sjösättas. Dessa är inte möjliga att genomföra på grund av EU-regler förutan ett utlyst krisläge. Insatser på förslag är bidrag till fodertransporter, möjligheter till export av levande djur, stängselstöd, tidigarelagda utbetalningar av jordbruksstöd, med mera.

Läget är lika illa i Norge, Finland, Danmark, Baltikum och norra Tyskland och Polen.

Med risk att vara tjatig – sök efter alternativa beten för att spara på vinterfoder och/eller ta in lamm och fodra för att få dem slaktklara i tid. Håll koll på hull, skörda allt som går att skörda och läs gärna igenom förra veckans råd.

Att äta svenskt är snabbaste och enklaste sättet att göra något utöver det vi gör för våra djur. Sprid det budskapet vilt omkring er.

Då känns det extra bra och konkret när Coop Gotland slutar sälja utländskt kött som en markering att stödja svenskt och lokalproducerat kött i situationen med långa slaktköer. Fler butiker har fattat samma beslut, exempelvis Coops Oskarshamnsförening bestående av 15 butiker och ICA Kvantum i Umeå. Det kan vara värt att trycka på lokalt, så att fler handlare kan göra likadant.

Einar uppmärksammade under veckan att skörd av nödfoder kan vara förenat med risker. Det blev ett inlägg som fått många läsare på Facebook och hemsidan, och även togs upp av ATL.

Naturvårdsverket har beslutat om nya föreskrifter om bidrag och ersättningar för viltskador, ett konkret resultatet av remissen som nyligen besvarades. De nya föreskrifterna gäller från 1 augusti och innehåller bland annat möjligheten att ansöka om bidrag för att underhålla rovdjursavvisande stängsel och kostnader för förebyggande åtgärder i samband med rovdjursangrepp. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida och ta del av dokumentet i sin helhet här: Naturvårdsverkets föreskrifter om bidrag och ersättningar för viltskador (Naturvårdsverkets författningssamling)

Frågan om ersättning för kostnader gällande kadaverhantering efter rovdjursangrepp är ännu inte löst. Naturvårdsverket kommer att fortsätta att utreda den frågan under hösten 2018.

Trycket från viltstammarna ökar på grödorna för varje dag som går. Vi talar då om fåglar och klövvilt inklusive vildsvin. Om man har problem men inte jagar själv, ta kontakt med lokala jägare.

LRF har överklagat domen om avslagen skyddsjakt vid Molstaberg till Högsta Förvaltningsdomstolen.

Påminnelse om sista dag för anmälan till sambedömning gav resultat. Nu har vi deltagare till två av tre tillfällen sambedömning. Kul!

Styrelsen har mötts i Stockholm under torsdagen och fredagen. Torsdagen var ett vanligt styrelsemöte, men till eftermiddagen slöt ett antal inbjudna gäster sig till samlingen för middag, oändligt mycket fårprat till långt frampå natten och på fredagen avhandlade vi frågor som rör får-Sverige och vår gemensamma framtid. Det var ett givande möte i stort sett präglat av samsyn men förstås även fyllt av livliga diskussioner. Själva tanken var ju att vi skulle bidra med våra olika perspektiv. Deltog gjorde hela styrelsen och adjungerade, Christer Nilsson från valberedningen, Lammproducenternas Tomas Olsson, Anders Hjort representerade rikdomargruppen och Elitlamm av Ulf Andreasson. SFs förtroenderivisor Anders Råsberg var också inbjuden, men han hade förhinder.

Fint att träffas. I bild Tomas, Gudrun, Christer, Anna O och Thomas. Foto Britta Wendelius

Flera intervjuer har spelats in under veckan så nu har vi snart Får-poddens första avsnitt (om man inte räknar pilotavsnittet) klart för lyssning. Vi hörs snart.

Nästa och näst-nästa vecka (v 29–30) kommer veckobrevet inte i era epostlådor på grund av semester i arbetsteamet. Men såvida det inte blir fullständig nyhetstorka så kommer det veckobrev på hemsidan även dessa veckor.

Trevlig helg önskar SF!

Nu är betet slut på riktigt på Nors och andraskörden gick snabbt, om man säger så. Mellan 1 och 5 balar per hektar, men man får vara glad för det lilla. Torkan lokalt på Gotland har fått relativt stort medieutrymme. Slagteriet utalade sig i onsdags, regionen, naturvårdsverk/länstyrelsen och kyrkan ställer marker till förfogande. Foto Elof Nilsson

Inhyrd press är utrustad med mantelplast istället för nätlindning. Enligt forskning skall detta kunna spara på den vanliga plastfilmen i kombination med att balarna håller formen bättre, vilket ger möjlighet att packa ytterligare mer foder i varje bal. Foto Elof Nilsson

Tackor med lamm drevs hem från savanerna under veckan. Dags att fodra med ensilage och pellets i hemmafållorna. Medhjälpare är systersonen Edvin på Nors Polaris. Medhjälpare nr 2 är hunden Pelle på sin Polaris. Driva djur med häst är brutalt bra tycker Elof. Foto Elof Nilsson

Även på Bengtstorp avänjs nu lammen för att spara foder. En del av lammen får nu äta ensilage och kraftfoder i stället för bete. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Thomas skickade denna bild för att visa hur kort återväxten efter förstaskörden är, men den får oss väl snarare att falla i gråt av avundsjuka? Foto Thomas Eriksson

Hällas tackor på väg till skogsbete medan avvanda lamm får det bästa betet. Det är torrt även i Västernorrland och också Sundsvalls kommun upplåter grönytor. Gräset växer som sagt knappt, men det är fortfarande ganska grönt. Foto Thomas Eriksson

Sammanställt av Anna X

Jordbruksverket har beslutat om att ändra i reglerna som gäller ansökan och utbetalning av stöd från landsbygdsprogrammet.

Bland annat minskas avdraget för sena ansökningar och tiden för att söka startpengar utökas till 24 månader.

Läs mer
Land Lantbruk: Nya regler ska förenkla stödansökan ››

Fästingar är samlingsnamnet på små spindeldjur. De är parasiter som behöver suga blod för att utvecklas.

Det finns ca 20 olika fästingsorter i Sverige men de som har betydelse för fåren är vanlig fästing, Ixodes ricinus, samt den på Gotland förekommande fårfästingen, Haemaphysalis punctata.

Vid massiva fästingangrepp kan djur bli sjuka av blodbrist, men den största risken för sjukdom är att fästingen överför smittämnen när de suger blod. Hos får är sjukdomen Anaplasmos den som orsakar mest lidande ffa hos lammen.

Risken för smitta är störst under för- och sensommaren.

Därför är det viktigt att behandla djuren med profylaktiskt läkemedel som motverkar fästingangrepp. Dessa medel hindrar inte att får och lamm träffar på smittan men motverkar att de utvecklar sjukdom, troligen p.g.a. att mängden smittämne blir lägre.

Hela artikeln + länkar till mer info
Gård & Djurhälsan: Fästingar – viktigt att skydda lammen från dessa! ››

Källa: Jordbruksverket
För varje regnfri dag blir situationen allt svårare för lantbrukarna och andra djurägare. Situationen är allvarlig och Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och regeringen samverkar för att hitta lösningar för att underlätta lantbrukarnas situation och säkra livsmedelsproduktionen. Det handlar om allt ifrån att utreda förskottsutbetalningar, krisstöd och lättnader i regelverken.

Lantbrukarna har just nu en svår situation där fodertillgången är knapp på grund av årets torka och varma väder. Situationen är allvarlig, men det sker ett intensivt arbete på bred front för att situationen inte ska bli värre. Varje centimeter av skörden behövs, vi uppmanar nu alla som har arealer med foder, i hela landet, att skörda dessa. Om inte för eget bruk så för andras.

– Jordbruksverket har en nära dialog med LRF och regeringen, men även andra organisationer om läget. Vi inventerar allt som går att göra, ser över regelverk som finns och informerar löpande för att kunna stödja lantbruket, säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin.

Råd till lantbrukare och andra djurägare

Continue Reading →

Pressmeddelande från projektet Ullindustri på Gotland

Kunskap om ullförädling, god tillgång på råvara och ett växande konsumentintresse för hållbara material ger Gotland goda förutsättningar att vidareutveckla en lokal ullindustri. Det visar förstudien ”Förutsättningar för ullfiberbaserad industri på Gotland” som nu är slutförd. Förstudien finansierades av LeaderGute och Jordbruksverket och drevs av Hushållningssällskapet Gotland.

Lotta Löwhagen Lundberg, inhyrd konsult av Hushållningssällskapet Gotland, slår fast efter att ha presenterat rapporten för dels ullbranschen den 24 april och för särskilt inbjudna representanter för Region Gotland, Länsstyrelsen, Grönt Centrum och Får-föreningarna på Gotland den 13 juni 2018: Det finns framtidstro och utvecklingsvilja inom ullbranschen på Gotland! Många företag har konkreta investeringsplaner. Det finns också en tydlig vision om ett ullcentrum på Gotland.

Med Ullkontoret är Norra Europas största ulltvätteri etablerat på ön, dessutom finns tre spinnerier och en rad andra ullindustriella verksamheter. Tillgång till ett storskaligt ulltvätteri ger helt nya möjligheter för förädling av den gotländska ullråvaran, eftersom i princip all ullförädling börjar med tvättning. Ullkontoret är det enda företag i Sverige som i större skala kan erbjuda ”svensktvättad” svensk ull. Större volymer av svensk ull skickas idag för tvätt utomlands till bl.a. England och Belgien.
Continue Reading →

Det är kris för landets djurbönder, men tyvärr behöver jag peka på ännu ett stort dilemma för fårägarna. Just nu nödskördas mycket spannmål till ensilage, som ersättning för uteblivet gräs. Men här finns en stor fara för våra får.

Spannmålen täcker inte jorden på samma sätt som en etablerad vallgröda, det finns helt enkelt mycket naken jord. Nu när jorden är så extremt torr så följer en hel del jord med i maskinernas däck och förorenar materialet, detta gäller framför allt på vändtegarna.  Igår ensilerade en granne sin havre med moderna maskiner, dvs bredspridande slåttermaskin och strängläggare. Dammet stod som en plym över strängläggaren när de körde.

Fåren är extremt känsliga för om det kommer med jord i ensilaget, de får sjukdomen Listerios av det. Det innebär en inflammation i hjärnan och den leder nästan alltid till döden. Får är avsevärt känsligare för detta än nötkreatur.

På vår gård har vi ensilerat vår spannmål i många år, det är ett mycket bra sätt för att få en bra vallinsådd (dvs normala år). Men jag har brukat sälja detta foder till en granne med köttdjur då jag inte vågat fodra med det själv. Vi skördade vår egen havre för en vecka sedan men det följde med så pass mycket jord i balarna att jag faktiskt inte vet om jag vågar använda det i vinter. Det kan bli ett nödfoder som dödar mina djur!

Några konkreta tips till er som måste skörda er spannmål som ensilage:

• Undvik så långt som möjligt att köra över gräset med hjulen. Skörda vändtegarna först så undviker ni att korsa grässträngarna.
• Undvik strängläggare. Lägg strängar direkt med slåtterkrossen och rör gräset så lite som möjligt.
• Har ni både får och nötkreatur, ge spannmålsensilaget till korna!

Detta gäller även gräs från vallar som inte skördats på flera år. Där finns ofta sork- och mullvadshögar som gör att det kan komma jord i fodret.

Text och foto Einar de Wit

6 juli 2018 | Knastertorrt även denna vecka. Men också nya avelsvärden och topplistor att närstudera och lite annat smått och gott.

Under förmiddagen har LRF haft ett krismöte om torkan. Man sammanfattar att läget måste tas på största allvar, men att det är viktigt att inte gripas av kollektiv panik.

Många råd gavs i förra veckans veckobrev, läs dem gärna igen. Ni får tåla en del upprepningar, är jag rädd.

Skörda allt som går att skörda. Nu skördas trädor och kommunala gräsytor, raps plastas, salix som är under 1 meter slås till vinterfoder. Tipsa gärna om fler kreativa lösningar. Viktigt att ta vara på all halm, även rapshalm och andra möjliga strömaterial. Allt foder kommer att gå åt, det finns stora behov runt om i landet.

Foto Elof Nilsson

Alla uppmanas att söka bete och spara på vinterfoder så långt det är möjligt.

Slakterierna har via Svenska Köttföretagen gått ut med information om slaktläget. De ber djurproducenterna att:

• Vara noga med att anmälan av antal djur stämmer. För att slakteriet ska kunna sälja rätt volym är det av yttersta vikt att anmälda djur i systemet stämmer överens med antalet tillgängliga djur för slakt.
• Ändra anmälan om antalet djur till slakt av någon anledning förändras.
• Ha en tät dialog med sitt slakteri.

Läs hela pressmeddelandet från Svenska Köttföretagen här.

Det jobbas på bred front med tidigarelägga stödutbetalningar och för olika regler-lättnader. KRAV har aviserat tillfälliga lättnader för foder och SJV har gett dispens för att skörda träda. Dialog förs med LRF, Jordbruksverket, Näringsdepartementet, slakten, foderleverantörer, rådgivningföretagen och branschen.

Slaktföretagens budskap är att konsumenternas hjälp behövs för att slakten ska kunna rulla på i bra tempo med bibehållna priser. Ät svenskt kött nu, är budskapet att sprida i vida ringar.

LRF har en sida om torkan som uppdateras löpande, håll koll på den.

Foderhjälpen 2018 är en ny Facebookgrupp som tar helhetsgrepp på foderförmedling, den redan fler än 7000 medlemmar.

Till sist måste också sägas att vi fortfarande hoppas och tror att det ska komma vatten innan sommaren är över. Men kommer det inte snart pratas det nu om förluster för jordbruket och samhället på flertalet miljarder.

Med lite tur kan det bli några millimeter. Prognos med svag förutsägbarhet för mellersta Bohuslän väcker trots staplarnas pyttelitenhet ett visst hopp.

Att lokalt och småskaligt producerat spås en lysande framtid är en annan prognos, förhoppningsvis en med substans. Trenden pekar rakt uppåt för närproducerade livsmedel. Efter restaurangerna kommer nu detaljhandeln. Det enda som kan stoppa utvecklingen är en lågkonjunktur, skriver Land Lantbruk.

Idag har uppdaterade avelsvärden från årets första körning publicerats. Nya topplistor och söklistor finns i Elitlamm Avel & Prouktion och gotlandsbesättningarnas topplista finns här. (Äntligen något kul för oss som struntar i fotboll.)

För första gången får korsningsfår avelsvärden, det har på sistone nämnts ett flertal gånger. Infinner sig förnyad lust att lära mer rekommenderas artikeln som Carl Helander och Ulf Andreasson skrev i förra Fårskötsel (nr 4 sid 10). Och på hemsidan finns en artikel med länk till slutrapport från projektet som tagit fram underlaget till korsningarnas avelsvärdering.

LRF Kött har beviljats medel till projektet Ökad utevistelse för får genom ranchdrift. Blir spännande att följa detta projekt.

Vi jobbar med att sammanställa tips till distrikt som funderar på eller ska arrangera Årsstämma. Det är Södra Kalmar som arrangerade årets Stämma som kommit med denna eminenta idé och även bidragit med många bra tips. Alla tips som platsar under rubriken “bra att tänkta på när man ska ordna Stämma” tas tacksamt emot av Britta.

Vi har inbjudits att lämna synpunkter på ändring av Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion. Styrelsen med Elof i spetsen jobbar på ett svar, men välkomnar även synpunkter från fältet. Remissen har skickats ut till distriktens styrelser, så kontakta din dito om du är sugen på att läsa och tycka till. Dröj inte, vi behöver er respons senast den 15 juli.

För dig som har stor och bred erfarenhet av att gårdsmönstra lamm erbjuder SF ett antal sambedömningstillfällen med fokus på pälsmönstring under sommaren. Kurserna ges i Bohuslän, Linköping och på Gotland. Har du inte fått inbjudan men är intresserad av förutsättningarna för att delta är du välkommen att kontakta Britta. Även Föreningen Svenska Finullsfåret planerar mönstringskurser och sambedömning, mer information finns på deras hemsida.

Torsdag och fredag nästa vecka kommer styrelsen att ha sitt årliga sommarmöte där man träffas “på riktigt”. Mötet är i Stockholm och styrelsens adjungerade samt några andra som arbetar nära styrelsen eller har nyckelroller i får-Sverige kommer att delta under fredagens möte. Jag hoppas kunna sammanställa och publicera ett veckobrev under hemresan, men räkna med att det kommer några timmar senare än vanligt.

Trevlig helg önskar SF!

Hullkoll och vid behov ett eller ett par hekto kraftfoder per djur kan förebygga många problem. Lite lästips om hullkoll har samlats på hemsidan. Foto Anna Bergström

Påfyllning av pellets i kalvgömmor och lammautomater på Nors, Gotland. Nu är det stora skopan som gäller, ungarna är hungriga. Foto Elof Nilsson

Växtkraft, trots allt. Det som är fint i år är att resurser betraktas som resurser. Tänk om vi har ett regimskifte på gång. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Sammanställt av Anna X

Nu kan du gå in i Elitlamm och titta på de nya avelsvärden som beräknats.

Avelsvärdena hittar du som vanligt på fliken Avel på Djurkorten, samt på Djurförteckningarna i Elitlamm. Om du inte sedan tidigare valt att visa avelsvärdena på djurförteckningen, klickar du på Ändra listans utseende och väljer de avelsvärden du vill se. För djur som du annonserar ut på Marknadsplatsen är avelsvärdena givetvis också uppdaterade.

Avelsvärden för korsningsdjur

För första gången presenteras även avelsvärden för korsningsdjur.
Följande korsningar får korsningsavelsvärden:

• Får från korsningsgrupperna X, L (Lantras) och K (Kött)
• Får som är korsningar mellan X, L, K och renrasiga Texel, Dorset, Shropshire, Suffolk, Oxford Down, Jämtlandsfår, Finull och Rya
• Även får med litet inslag (mindre än 26%) av annan ras, t ex Gotlandsfår eller Leicester

Avelskompassen

Vill du se dina lamms avelsutveckling så tittar du på diagrammen i Avelskompassen i menyn Avel.

Topplistor för gotlandsfår och leicester

Nya topplistor för gotlandsfår och leicester hittar i Djurregistret i Elitlamm. Du ser vem som är ägare till djuret och du kan klicka för att se djurkortet. Listorna innehåller 259 baggar av gotlandsfår med minst 20 avkommor och 58 leicester med minst 15 avkommor.

Topplistor över besättningar med gotlandsfår finns också, läs mer här.

Söklista över finullsbaggar

Söklistan för finullsbaggar är också uppdaterad och du hittar den i Djurregistret. Du hittar 205 avelsbaggar från ett 80-tal besättningar på listan. Kravet för att komma med på listan är att baggen har kompletta avelsvärden och har avkomma som är ullmönstrad. Du ser vem som äger djuret och kan klicka på Djurnumret för att se djurkortet.  Om du har bagge eller baggar med på listan, gå gärna in och registrera namn på dina baggar i ditt Elitlamm, så uppdateras söklistan.

Nästa Avelsvärdering

Sista datum för att föra in uppgifter inför årets andra avelsvärdering är söndagen den 25 augusti.

Listan över de besättningar som har högst avelsvärden* efter första avelkörningen 2018 är nu klar. Även danska besättningar är med på listan.

Öppna listan här ››

Listan baserar sig på besättningarnas livtackor den dag som systemet stängs för inmatning inför avelskörningen. Det är alltså det genomsnittsliga avelsvärdet för de tackor som funnits i besättningen den senaste avelssäsongen och som är mödrar till årets lamm.

Besättningar med fullständig mönstring och minst 20 tackor har varit med i urvalet.

*Vi kan inte redovisa alla avelsvärden men har här valt att redovisa de 20 besättningar som har högst genomsnittligt avelsvärde för päls helhet (Hhp) och tillväxt. Eftersom vi har många olika index som redovisar olika egenskaper för tillväxt har vi valt att väga samman indexen för direkt och maternell tillväxt samt kropp mönstring (Tvxt Mön D + Tvxt Mön M + Krp Mön).

Det är ett torkår i år vilket är trevligt för semesterfirarna nu i juli, men inte så bra för jordbrukarnas skördar. I det här blogginlägget väljer Jordbruket i siffror att titta bakåt litet drygt 100 år och visa vallskördens storlek.

Dåliga skördar 1918 och 1941
År 1918 drabbades  grödorna av torka och kyla från april till i mitten av juni och dessutom svår nattfrost i maj och början av juni. Det var alltför torrt väder även i augusti samt brist på mineralgödselmedel. Hö från odlad jord, eller slåttervall som det numera benämns, gav bara 1 900 kg per hektar det året. Slåttervallsavkastningen var ännu lägre år 1941 och även då var det torka och frostnätter under april, maj och juni samt brist på mineralgödselmedel på grund av avspärrningar under kriget som var förklaringen.

Hela artikeln med grafik
Jordbruket i siffror: Så har vallen avkastat de senaste 100 åren ››

När betet i brist på regn inte levererar det tackor och lamm behöver gäller det att hålla lite koll på lammens hull.

Även beten som fortfarande är gröna kan nu ha så dåligt näringsinnehåll att lammen måste ta från sina egna kroppar för att överleva.

Hullkoll och vid behov ett eller ett par hekto kraftfoder per djur kan förebygga många problem.

Mer tips, till exempel hur man tänker när man väljer tillskottsutfodring till växande lamm och hur man får ut mesta möjliga ur sina stressade beten i artikeln Torka, värme och vattenbrist.

Hälsningar SF

#hullkoll Foto Anna Bergström

Fler lästips
Gård & Djurhälsan: Hullbedömning (text och film)
Gård & Djurhälsan: Hullbedömning – ett bra hjälpmedel för koll av utfodringen
Gård & Djurhälsan: Torka, värme och vattenbrist

Den 8-9 september 2018 bjuder Föreningen Ryafåret in till årsmöte på Backlunds boende i Vikarbyn 7 km NV om Rättvik.

Boendet kostar 350kr/person/natt  i dubbelrum. I det priset ingår sängkläder, handduk och frukost.
Stämmomiddag lördag kväll.
Aktiviteter anordnas i trakterna runt Siljan.
Lunchen under lördagen.

Information och anmälan till Göran Lundström, 070-593 66 13

Mer information kommer på Föreningen Ryafårets hemsida ››