Elitlamm_180x180
trns2017
ggi_loop
gimrarna
andelslamm_anim1
Knarrhult2018
agria_banner_far_180x180
gdjh2015
Hunden Herden
banner_180x120
siltbergs hemsida
Backa Fårgård
Stallmästaren web gif
Banner-2017
default logo
Slide background
bildspel_gotland2
bildspel_britter
Slide background
bildspel_leicester
bildspel_gotland

Australien: Slut på levandeexport av får till Mellanöstern?

Gruppen Vets Against Live Export har hävdat att vi nu kanske ser slutet för Australiens export av levande får.

Detta efter att ett utkast till en rapport från oberoende Heat Stress Risk Assessment Technical Reference Panel förra veckan släpptes.
– Med djurskydd snarare än dödlighet som mål (efter 40 års lidande) är det uppenbart att får inte kan åka till Mellanöstern under norra halvklotets sommar (plus ytterligare några andra månader), säger gruppen i en blogg. Dessutom rekommenderar rapporten att det inte bara är sjööverfarten utan även förhållandena i destinationshamnarna som måste övervägas … äntligen lite sunt förnuft.

Arbetet med ett nytt tillvägagångssätt för värmestressriskbedömning för levandeexporterade får till Mellanöstern under norra halvklotets sommar har initierats av den australiensiska regeringen efter att whistleblower-bilder av tusentals får som dött av värmestress under augusti 2017 har publicerats.

Panelrapporten är nu öppen för offentlig kommentar, och nya bedömningar för värmestressrisk förväntas implementeras före norra halvklotets sommar 2019.

RSPCA har länge hävdat att om handeln med levande får tvingas förena sin praxis med grundläggande djurskyddsnormer kommer den inte längre vara livskraftig. De fortsätter att uppmana regeringen att möta denna verklighet och hjälpa producenterna med en ordnad avveckling av handeln.

Hela artikeln
The Maritime Executive: Australia’s Live Sheep Export Trade May Be “Effectively Over” ››
Översatt med Google ››

Tidig julklapp

veckobrev

14 december 2018 | Årets julklapp är verkligen av ull. Vårt projekt om ull som hållbar resurs har beviljats och efter nyår börjar ett spännande arbete.

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova är det som kommer att bidra med finansiering via sin utlysning för cirkulär och biobaserad ekonomi. Projektet är en förstudie som ska jobba med att:

  • Undersöka förutsättningarna för att tillverka och sälja helsvenska ullprodukter som kan ha flera livscykler och i slutänden vara helt komposterbara.
  • Hitta affärsmodeller som både bidrar till lönsamhet i hela kedjan och till en mer hållbar konsumtion.
  • Undersöka hur vi kan få ett mervärde för råvaran och samtidigt hålla nere kostnaderna i förädlingsledet och ut till konsument så att alla led gynnas och på lika villkor.
  • Målsättningen är att få till en lösning där det går att få ekonomi i alla led och nytta av råvaran in i minsta fiber, även de eventuella rest- eller biprodukterna.

Snacka om att temperaturen stiger för ullen. Vi är jätteglada för det här och nu känns det verkligen spännande att ta sig an ett nytt år. Vi hoppas att det här ska bli ett fruktbart projekt som kommer hela får-Sverige till del.

Vinnova stipulerar att det ska finnas en anställd som håller i projektet och Claudia kommer att bli den person som står vid rodret. Våra samarbetspartners är LRF, Filippa K, Röjk och Textilhögskolan i Borås.

LRF bistod med stor hjälp med ansökan till Vinnova. Många tack, och alldeles särskilt tack till Harrieth Andersson!

Dialoggrupp Smittskydd där vi är med, har haft ett möte på Jordbruksverket. Vi fick bland annat information om hur det går med stödansökningar och om en ny djurhälsförordning i EU (AHL), där man har antagit den första av sex akter.

När det gäller stödansökningar hoppas Jordbruksverket ha detta vara klart i början av januari, men som mycket annat hänger det på om vi får en regering. Jordbruksverket behöver få regleringsbrevet innan de kan skicka ut sina beslut. SF söker stöd för smittskyddsarbete och vi håller tummarna för att vi beviljas stöd för 2019.

Den nya djurhälsoförordningen kommer troligen inte påverka de anläggningar (nytt ord, istället för produktionsplatser) som idag redan har ett PPN-nummer. Hästbranschen förutspås påverkas mest. Jordbruksverkets anställda har under 2018 varit på 52 möten i Bryssel för att diskutera den här förordningen. De sex akterna ska från EUs sida vara klara senast den 21 april 2019, för att sedan bearbetas i medlemsländerna så att de kan anpassa sig till den nya förordningen och verkställa den före 21 april 2021.

LRF kött har haft ett möte i Stockholm denna vecka.

Uppropet i förra veckan om att riksdomarna vill kolla på skinn från riksbedömda lamm har gett bra gensvar, jättekul. Det kommer även en lite notis om det i Fårskötsel, så det ser ut att bli bra tillgång på lammskinn att titta på och analysera för domarna. Stort tack till er som hörsammat uppropet!

Live från Gotland: Utveckling av Elitlamms läkemedelsjournal, i matrummet på Nors. Petter Schwan Distriktsveterinärerna Gotland och Elitlamms Ulf Andreasson. Elof fixar chokladtårta och kaffe för att inspirationen skall flöda.

ElitlammNors
Foto Elof Nilsson

Elitlamms support har en av årets lugnare perioder så det passar bra att både en och annan sätter fart med att städa upp, registrera ikapp och kolla av att Stalljournalen stämmer. Vi hjälper till när det dyker upp frågor och vi får många tack från användare som nu lugnt kan ta sig an julstöket/lamningen/helgfriden med ordning och reda i Elitlamm. Tack själva säger vi på supporten, det finns som sagt inget vi gillar mer än ordning och reda i detta sammanhang. Ett extra God Jul till er alla från Elitlammsupporten!

Inte bara i samband med vargangrepp drabbas numera djuruppfödare ibland av aktivism och kritik av hårdför och obehaglig sort. Ett nytt projekt som ska undersöka hot mot lantbrukare har beviljats tre miljoner av Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning. Bakom projektet står SLU Alnarp, KTH och LRF och det kallas ”Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – lantbruksföretagarnas perspektiv”. Läs mer här.

Jordbruksverket har släppt siffror över årets skördar. Årets grovfoderskörd minskade kraftigt. Jönköpings, Kalmar och Skåne län hade det största skördebortfallet av vall, med en totalskörd som var 35–38 procent mindre än 2017. Hektarskördarna var mellan 27 och 32 procent lägre än 2017 i alla produktionsområden förutom Övre Norrland och Svealands slättbygder. Men ta med i beräkningen att skördarna i dessa områden var låga även 2017. Skörd från trädor och andra åkerarealer gav 180 000 ton.

Passar på att påminna om att SJV och SVA har gått ut med råd till alla som tvingats importera grovfoder. Fodret ska lagras minst två månader innan man börjar fodra med det, gärna längre, och det ska utfodras inomhus. Gödseln ska lagras avskiljt och under mycket lång tid, detta för att hindra spridning av ovälkomna ogräs. Var också uppmärksam på misstänkt giftiga växter i fodret. Om man skulle upptäcka rester av djurkroppar som inte kan uteslutas komma från vildsvin i ett foder som kan komma från länder med afrikansk svinpest ska Jordbruksverket (enheten för CITES, foder och djurprodukter) kontaktas. Mer läsning på Jordbruksverkets hemsida.

Ytterligare en subventionerad rådgivning som Jordbruksverket sjösätter är att livsmedelsproducenter kan få råd om lokal försäljning.

Är man intresserad av rovdjursfrågan kan vi tipsa om en ny populärvetenskaplig kunskapssammanställning som Naturvårdsverket har publicerat. Om de stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren.

Efter jul har vi ett inplanerat möte med KLS Ugglarps om svensk lammproduktionom. Situationen för lammproducenter är pressad och vi behöver gemensamt söka framkomliga vägar för att få upp lönsamheten på gårdsnivå. Är du medlem och KLS-leverantör och vill spela in något till mötet, kontakta Gudrun.

På torsdag släpps Fårpodd nummer 5 som avrundar året och blickar framåt, avspänd och förhoppningsvis även intressant helglyssning. Mindre avspänt är det när man plötsligt står där med att oplanerat flasklamm. I våras gjordes på hemsidan fler sökningar på ordet flasklamm än något annat. Därför blir det också en grundlig genomgång av hur man tar hand om flasklamm.

Trevlig helg önskar SF!

pepparkaksbak2018
Pepparkaksbak à la Bengtstorp. Somliga får aldrig nog : ) Foto Gudrun Haglund-Eriksson

gjutning
Medan Elof serverar chokladtårta och utvecklar Elitlamm pågår intensivt arbete ute på gården för att allt ska bli klart inför måndagens gjutningsstart. Detta ska bli Nors nya dikostall. Pelle, till vardags vallhund, hjälper till. Foto Elof Nilsson

julgran
Britta spanar efter julgran. Foto Britta Wendelius

allull
Går det att få ekonomi i alla led och nytta av denna fantastiska råvara in i minsta fiber? Det ska vi försöka ta reda på under 2019. Foto Stephane Lombard

Sammanställt av Anna

Den norska lammproduktionen flyttar söderut

Under de senaste 20 åren har Sogn og Fjordane förlorat 1423 fårproducenter, och i de två nordligaste staterna är mer än hälften av producenterna borta. Samtidigt har antalet får ökat i fem län. Ökningen finns i Østfold, Vestfold, Akershus, det vill säga runt Oslo, samt i Vest-Agder och Hordaland.

Østfold, Vestfold och Akershus hör till de delar av Norge där man kan odla spannmål och kallas ibland “kornfylkene”. Det finns en oro för att grovfoderdriven produktion nu flyttar till åkermark. Men besättningarna i de nämnda länen är små och man hoppas att det innebär att djuren i första hand betar skog, raviner och gamla betesmarker. Man ser åtminstone inget som tyder på att stora fårproducenter som har etablerat sig inom “kornområdena”.

Under det senaste årtiondet har antalet vinterutfodrade får vuxit i Norge. Så mycket att överfulla köttlager har blivit ett problem. Men under samma period har det blivit 923 färre fårbönder i Norge.

Även under 1998-2008 föll antalet fårgårdar i Norge markant. På 20 år har 1423 fårgårdar försvunnit i Sogn og Fjordane.
– Nej, det här är skandalöst! Det har skett en strukturell förändring som kan ha behövts. Den genomsnittliga besättningen har vuxit på bekostnad av antalet. Men det handlar inte bara om det. Det handlar också om det faktum att 100 000 dekar (10 000 hektar?) samtidigt har tagits ur bruk i vårt län, och det är det värsta. Att det blir en bonde mindre är inte nödvändigtvis en stor förlust. Men att vi har förlorat så mycket jord, det är en enorm förlust, säger Anders Felde, fylkesledare i Sogn og Fjordane Bondelag.

Kjersti Hoff, chef för Småbrukarlaget, skulle föredra att antalet producenter ökade i nordvästra och norra Norge.
– Det handlar om politik och ekonomi. Under 20 år har jordbrukspolitiken förändrats mycket, säger Hoff.

– Det här är allvarligt. Det är en stor utmaning för landet att det inte investeras i Finnmark. Var bor människor och var använder vi våra naturresurser? Det är söderut i landet. Medan vi inte använder våra resurser i norr som vi borde. Den gångna sommaren har visat att det är en stor fördel att vi har ett land med olika klimat. Om det är torrt i östra Norge kan det gå bra med foderofling i norra Norge. Det är god beredskap att ha matproduktion över hela landet, säger Kjersti Hoff.

Läs mer
Bondebladet: Sterk reduksjon i saue­bønder i nord og nordvest ››
Översatt med Google ››

Bondebladet: Flere sauebønder rundt Oslo ››
Översatt med Google ››

Subventionerad rådgivning från Jordbruksverket

Nu får företag råd om att sälja sina livsmedel på en lokal marknad, direkt till konsument eller genom en så kort livsmedelskedja som möjligt.

Jordbruksverket har upphandlat Hushållningssällskapet som därigenom kan erbjuda rådgivningstjänster. Detta ska leda till ökad kunskap och visa hur livsmedelsproducenter och livsmedelsförädlare kan utveckla sina verksamheter och öka försäljningen på lokala marknader.

Individuellt anpassad rådgivning
Vilken typ av rådgivning det enskilda livsmedelsföretaget är i behov av för att utveckla sin verksamhet kan variera mycket och rådgivningen ska därför vara individuellt anpassad till rådgivningsmottagaren.

70 procent rabatt på rådgivningen
Den som anlitar Hushållningssällskapet för denna rådgivning kan få 70 procent av rådgivningskostnaden betald av landsbygdsprogrammet.

Läs mer
Jordbruksverket: Livsmedelsproducenter får råd om lokal försäljning ››

Idag önskar vi er en fin andra advent

veckobrev

7 december 2018 | Men ännu är det inte jul. Tid för möten, lamning, adventsfika och stickning. 

Referensgruppen för Viltskadecenter (VSC) på Grimsö har haft möte. På agendan stog diskussion om hur framtida arbete ska läggas upp och inom vilka frågor referensgruppen kan påverka. Annat som diskuterades var rovdjursinventering, miniminivå för lo och varg, storfåglarnas utbredning och svårigheter vid skyddsjakt, kommande licensjakt på lo och skadorna som vildsvin och kronhjort förorsakar. Det blir ingen jakt på varg 2019. Referensgruppen är rådgivande gentemot VSC, som ligger under SLU, som i sin tur har uppdraget från Naturvårdsverket.

ReferensgruppVCS
Viltskadecenters referensgrupp. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Inga Ängsteg slutar efter 33 år på Viltskadecenter och Grimsö. Vi tackar henne för det genuina arbete hon har utfört och önskar henne lycka till på nya jobbet som enhetschef på Länsstyrelsen i Örebro. Johan Mårtensson blir tillförordnad föreståndare för Viltskadecenter under tiden som SLU rekryterar en ny föreståndare. Johan jobbar redan idag på Viltskadecenter.

Inga
Jens Frank och Inga Ängsteg. Tack Inga för all nytta och skillnad du gjort! Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Vi har ett upprop riktat till er som slaktat riksbedömda lamm av päls/ull/rya-ras. Riksdomargruppen har en internutbildning i samband med Skinn-SM i Tranås den 23-24 februari, och de skulle under den helgen vilja låna lammskinn från bagglamm som riksbedömts. Detta för att kunna följa upp hur skinnen blev jämfört med bedömningen djuret fick vid 2018 års riksbedömning.

Har du ett eller flera lammskinn att låna ut för detta ändamål, kontakta Britta så får vi resonera om hur det bäst går att lösa det rent logistiskt. Kanske du redan planerat att själv åka till Tranås, då är det ju inga problem. Men ska riksbedömda lammskinn skickas så behöver vi ha en kontakt i god tid innan för att planera detta. Ni som ställer upp med att låna ut skinn kan bidra till utvecklingen av bedömningen av päls och ull, men ni bjuds också på en bedömning av skinnet. Vilken avelsnörd tackar nej till det?

Runesskinn
Nu vill vi följa upp hur skinnen efter riksbedömda djur ser ut jämfört med bedömningen de fick i augusti. Här ett riksbedömt skinn från 2008 års lammkull (preskriberat). Foto Anna Bergström

Vi har deltagit i ett telefonmöte gällande den branschöverenskommelse om smittskydd vid import av djur som som vi har i Sverige. Branschen är fortsatt överens om att vi måste värna vårt mycket fördelaktiga hälsoläge. Det är svårt att få svarta siffror i lammuppfödningen, men det skulle bli avsevärt svårare om vi också måste kämpa med de många svåra sjukdomar och parasiter som finns bland får i Europa och resten av världen.

Någon gång har vi hört hävdas att Fåravelsförbundet är emot import av livdjur och därmed nya raser. Det är helt fel, SF har full förståelse för att nytt genetiskt material kan behöva tas in i landet och har inget emot det. Men vi förordar att semin och embryatransfer används så långt det är möjligt. Läs gärna vår policy gällande import av levande djur och genetiskt material.

Seminkurser och mer kunskaper runt semin och avel efterfrågas och det är vi glada för. Fler intresserade efterlyses, så att vi vet var i landet kurser mest behövs. Värmland är på hugget som vanligt ; ) Bra det.

Ett remissvar har skickats till Jordbruksverket: Yttrande gällande förslag till ändring av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och om kontroll av ekologisk produktion.

Idag, den 7 december, påbörjar Jordbruksverket utbetalningarna av 2018 års gårdsstöd och andra stora jordbrukarstöd.

Jordbruksverket har presenterat beräkningar av hur torkan sätter spår i jordbrukets ekonomi 2018. Jordbruket som kollektiv har gjort sitt lägsta resultat på minst 30 år. Värdet av den svenska jordbruksproduktionen förväntas minska med 4,6 miljarder eller 7 procent medan kostnaderna för insatsvaror, främst foder, och drivmedel ökar med 2,3 miljarder eller 5 procent. Kolla grafiken i gårdagens inlägg i Jordbruket i siffror, inte konstigt att det är drygare än vanligt att betala sina fakturor.

LRF och många andra menar att betalningen till svenska matproducenter måste upp om vårt lantbruk ska överleva. Samtidigt är matpriserna i världen de lägsta på två år.

Låter rådgivning för att utveckla matupplevelser som något för dig? Jordbruksverket har upphandlat sex leverantörer av rådgivningstjänster i ett ramavtal som företag och verksamheter inom besöksnäringen kan avropa från. Tjänsterna riktar sig till de inom besöksnäringen som har någon form av mathantering och som har sin verksamhet på landsbygden. Mer information här.

I Mälar/Hjälmarregionen har Länsstyreslerna under året erbjudit ett fantastiskt kurspaket för fårägare, och det är fortfarande några kurser kvar. Nu blir det kurs om fårens hälsa. I januari en kurs om fåråret, mer information här.

Protokollsammanfattning från förra veckans styrelsemöte har skickats ut till ordföranden och sekreterare i våra lokal- och rasföreningar.

Samtidigt passade vi på att påminna om att vi hoppas på många nomineringar till priset Årets Fårföretagare 2019. Många distriktsföreningar/rasföreningar korar sin egen Årets Fårföretagare i samband med sitt Årsmöte, som sedan deltar i rikstävlingen. Flera föreningar gjorde så förra året och det var mycket uppskattat. Vem vill DU nominera? Nomineringarna måste komma från en av SFs lokalföreningar eller en rasförening, så se till att ditt förslag når dem. Alla har nog inte hunnit komma med upprop ännu, men man kan ju alltid fråga sin styrelse om man undrar hur de vill ta emot nomineringar.

I onsdags hölls en fårträff i Östersund ordnad av Lantmännen. Thomas var inbjuden att berätta om SFs verksamhet. Ca 20 fårägare hade slutit upp, flera av dem kända ansikten och SF-medlemmar. De som inte var det då, de är det förhoppningsvis nu : ) Det pratades bete, vall, utfodring och djurhälsa med utgångspunkt från Lantmännens produkter. Representanter från Lantmännen var Lena Oskarsson och Charlotte Bendelin.

Anna O driver tillsammans med sin man Tomas en av Sveriges största lammgårdar, Norrby gård. De lägger mycket tid och fokus på gräset, både på betet och vallen. Jordbruksaktuellt har gjort ett intressant reportage om hur de jobbar för att utnyttja och vårda gräset. ”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete”, missa inte den artikeln.

Knytkraft håller kurs/möte i Malmö på tema “Mat och dryck med ursprung och identitet med känslan av en plats” den 31 jan–1 febr 2019. Mötet vänder sig till tillverkare av mat/dryck, till krögare och till personer som arbetar med lokal identitet i organisationer och hos myndigheter. Alla som anser att måltidens identitet är viktig. Läs mer här.

Lamningen är i full gång i många fårhus. Det gäller att hitta Gård & Djurhälsans filmer och artiklar om lamning och lamningshjälp när man behöver dem. Lamningsfilmer finns här, fler filmer här, artiklar här och Kunskapsbasen här. Kunskapsbasen länkar i stor utsträckning till Gård & Djurhälsans material, men där finns också en del annat.

God andra advent!

klapptips
Lite inspiration appropå klappar stickade i svensk ull. Foto Britta Wendelius

residens
Fårbönder på på första adventsfika i landshövdingsresidenset i Härnösand. Landshövdingen hade bjudit in Thomas med respektive och han berättar att gästerna var en salig blandning av tjänstemän och företagare. Det var mycket trevligt och landshövdingen har i sin tur bjudits in att besöka Thomas, Jeanette och fåren på Hälla gård. Foto Thomas Eriksson

vinterlammning
På Hälla är de vinterlammande tackorna är i full gång med att fylla fårhuset med sina små. Ute är det -6 grader och snön faller. Foto Thomas Eriksson

ute
Ändå skönt ute, säger fåren som inte planerar att bli mammor på ännu ett tag. Foto Britta Wendelius

Sammanställt av Anna

Staten ger tillfällig kompensation 2019 för enskilda djurbönder, på Livsmedelsverkets orimligt höjda kontrollavgifter

Sedan 2017 pågår en rättsprocess mellan Livsmedelsverket och djurbönderna rörande orimligt höjda kontrollavgifter. En rättsprocess som drivs av Svenska Köttföretagen. Till följd av lantbrukarnas mycket ansträngda situation efter torkan har riksdagen beslutat om tillfällig kompensation för Livsmedelsverkets kraftiga avgiftshöjningar. En kompensation som ger en sänkning under viss del av 2019.

Det är branschorganisationen Svenska Köttföretagen som driver en rättsprocess åt djurbönderna mot Livsmedelsverket för deras orimligt höjda avgifter för köttkontrollen. En avgift som den svenske djurproducenten betalar för kontroll av matsäkerheten kopplat till varje enskilt djur. Under 2017-2018 har Livsmedelsverket prishöjningar motsvarat 60-70 miljoner kronor för köttkontrollen, trots en volymmässigt stabil svensk produktion.

– Att kontrollen av den mat som produceras ska vara hög och säker är det ingen som ifrågasätter. Det vi driver rättsprocess mot är det orimligt höga kostnadspåslag som ålagts de enskilda lantbrukarna att betala för kontrollen, i snitt är ökningen +40 procent sedan 2016. Detta trots att antalet svenska djur legat på en stabil produktionsnivå, säger Hans Agné, vd Svenska Köttföretagen.

Hela artikeln
Svenska Köttföretagen: Staten ger tillfällig kompensation … ››

Fårens hälsa – kurser i Mälar/Hjälmarregionen

Vad behöver jag veta om fårens hälsa för att de ska må bra?

Under den här dagen kommer djurhälsoveterinär Ulrika König från Gård & Djurhälsan att berätta mer om de vanligaste sjukdomarna, vad som ska finnas i fårapotek, vad som gäller vid avlivning, behandling mm.

Länsstyrelsen medverkar för att berätta om djurskydd och får.

  • Uppsala den 3 december
  • Södermanland den 5 december
  • Stockholm den 6 december
  • Örebro den 11 december

Mer information och länk till respektive träff
Länsstyrelsen ››

Fortsatt mindre kött och matfågel på tallriken, men mer svenskt

sjvstat

Grafik: SJV visa större ››

Den svenska marknadsutvecklingen till och med september i år kan summeras i fyra punkter:

  1. Produktionen fortsätter överlag att öka. Under 2018 har produktionen av nöt, gris och lamm ökat med 3-4 procent. Produktionen av matfågel har minskat med 3,6 procent, men minskningen kommer efter en lång period av konstant ökning.
  2. Förbrukningen av kött minskar. Under 2017 minskade förbrukningen av kött, alltså konsumtionen uttryckt i slaktad vikt, med 2,6 procent (-2,2 kg). Detta var den största årliga minskningen sedan 1990. Under 2018 har utvecklingen fortsatt i samma takt och minskningen årets första nio månader är 2,8 procent (-1,8 kg).
  3. Svenskarna äter en större andel svenskt kött och matfågel. Efterfrågan på svenskt kött och matfågel fortsätter att stiga och den svenska marknadsandelen har ökat med 2-6 procent.Intresset är idag stort för närproducerad mat och miljömässig hållbarhet, där svensk produktion har starka mervärden.
  4. Importen minskar och exporten ökar. Under första halvåret 2018 minskade importen av nöt, gris och matfågel medan exporten ökade. För lammkött minskade både import och export. En importminskning för griskött har konstaterats varje kvartal sedan 2014. Exporten är liten i förhållande till importen.

 

Torkan ger kärvt läge för många lantbruk
Torkan har påverkat de svenska lantbruksföretagen negativt på många sätt. Grovfoderskörden blev betydligt lägre i år med stigande priser som följd, och även foderspannmål var cirka 70 procent dyrare under skördeperioden på grund av att skörden i princip halverades. För många lantbruk med djur leder även bristen på halm till ökade kostnader för att köpa strömedel. Producentpriserna på slaktdjur har fallit tillbaka en aning under hösten, dock inte mer än vad den säsongsmässiga variationen brukar ge. Enligt branschföreträdare har fler djur än normalt anmälts till slakt sedan i somras, dock har ökningen inte blivit så stor som tidigare befarades.

Den varma sommaren påverkade försäljningen av kött
Sommarens torka tvingade svenskar på olika håll i landet att låta grillen vila trots semester och varma kvällar, och många butiker rapporterade att försäljningen av kött och matfågel minskade under högsommarveckorna.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Fortsatt mindre kött och matfågel på tallriken, men mer svenskt ››

”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete”

Tomas och Anna Olsson på Norrby gård, strax utanför Kungsör driver en av Sveriges största lammgårdar. De lägger mycket tid och fokus på gräset, både bete och vall.

Produktionen är konventionell, med ett tydligt fokus på hållbarhet.
– Allt handlar om jorden och att få den att må bra. Det får du inte om du missbrukar den. Det handlar om att ha en balans av allting. Gödslar du inte mer än vad växterna tar upp så får du inga utsläpp, säger Tomas Olsson och utvecklar vidare:

– En effektiv produktion där du får djuren att växa fort, är också bra. Ju kortare djuret är på gården, ju mindre klimatutsläpp har vi. Kan du sedan göra det med hjälp av betande djur så är det win win. Det finns inget klimatsmartare än att äta ett lammkött som är uppvuxet på gräs i fyra till sex månader.

Det är den här typen av hållbarhetstänk som genomsyrar allt det som sker på gården. Och Tomas tror att det också var därför som de tidigare i år vann ett miljöpris av HKScan.

Inspiration utomlands
Han berättar att de har ökat sin produktion på gräs med 30 procent, samtidigt som de gödslar mindre. Hemligheten bakom framgångarna är betesmanagement och här har Tomas och Anna hämtat mycket kunskap och inspiration utomlands genom kurser och studiebesök i England, Irland och på Nya Zeeland.

– Vi är så dåliga i Sverige på att utnyttja gräset, bete primärt. Det gäller att ha en plan hur man ska göra, var man ska släppa djuren och hur man ska flytta dem. Man behöver ha en gröda som växer när det är torrt och en strategi för vad man gör om gräset växer ifrån en.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: ”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete” ››

4 kr som gör mycket nytta

veckobrev

30 november 2018 | Vad kan vi göra för att få in branschutvecklingspengarna som gör så mycket nytta för hela fårkollektivet?

Fåravelsförbundets styrelse träffas fysiskt vid två tillfällen per år. Denna gång sammanstrålade vi på LRFs huvudkontor på Franzéngatan i Stockholm. Många ämnen att diskutera. Hur ökar vi användningen av semin? Hur får vi fler fårägare att använda Elitlamm? Hur får vi nästa stämma i Mora att bli till en succé? Och en lång rad andra viktiga frågor.

Styrmotesthlm2018
Väl omhändertagna i LRF-högkvarteret. Foto Einar de Wit

På frågan om hur Stämman i Mora blir en succé har vi fått några svar via Facebook. Tack för det! Skriv gärna något du också. Har du inte Facebook, skriv en rad till Britta.

Gård & Djurhälsan gästade en del av vårt möte och vi fick en hel del tankeväckande information, bland annat att resistenta parasiter förekommer “där ute”. Vi uppmanar alla som köper djur att kräva en hälsodeklaration och be att få se provsvar från träckprovtagning. Hemsidan och Fårskötsel återkommer med mer om detta.

En annan fråga som kom upp under mötet med Gård & Djurhälsan var de branschutvecklingspengar som de större slakterierna tar ut vid slakt och som används för branschutveckling i form av utvecklingsprojekt, kunskapsöverföring, smittskyddsarbete, marknadsföring med mera. “Slaktpengen” kallas ofta denna avgift, som är runt 4 kr och som alltså tas ut av slakterierna men oavkortad förmedlas vidare till organisationer som jobbar med våra frågor och till sökbara projektpengar. Till exempel vårt nappaprojekt som pågår just nu finansieras genom dessa branschmedel, och stora delar av Gård & Djurhälsans informationsarbete är beroende av dem.

Branschutvecklingspengarna kommer alla fårägare till del, men en tråkig sak är att cirka 50 % av de svenska lammen slaktas på mindre slakterier som inte tar ut avgiften. Vilket gör att pengarna inte räcker till allt de borde. Här skriver Gård & Djurhälsan om vad de gör för pengarna. Det är verkligen inte lite som görs, men sanningen är att denna verksamhet är underfinansierad på grund av den låga anslutningen.

Vi tror att många fårägare som slaktar på de mindre slakterierna inte känner till detta, och vi tror också att många skulle vilja betala 4 kr per djur för att bidra till branschutveckling. Eller har vi fel? Finns det inget avdrag för branschutveckling på avräkningen kan man ta upp frågan med sitt slakteri. Eller vore det enklare att skaffa ett konto där jag och andra som vill bidra helt enkelt sätter in 4 kr per djur? Skriv gärna vad ni tycker, Britta samlar in era åsikter.

Svenskt Kötts vd Elisabet Qvarford kommer att sluta och Isabella Moretti kommer att ta hennes plats. Elisabet har gjort ett kanonjobb och SF vill framföra ett stort tack till henne och ett lika stort välkommen till Isabella! Läs mer här.

Distriktsveterinärerna planerar 16 kursdagar runt om i landet för nöt- och fårföretag under vintern. Risken för olika sjukdomar som förgiftningar, magproblem, lågt hull och sämre tillväxt ökar när vi inte kan erbjuda djuren ett optimalt foder. Målet med kursdagen är att ge ökad kunskap för att kunna förebygga och hantera de hälsostörningar som kan uppstå som en konsekvens av foderbrist. Mer information ska komma inom kort, hemsidan bevakar och tipsar när den dyker upp.

Vi har fått ett resereportage från UlliHop som varit på ullturné genom landet. Tack för att ni delar med er av era upplevelser! UlliHop är ett projekt i Västerbotten med syfte att nyttja den svenska ullen på ett bättre sätt, läs mer här.

Den 12 januari 2019 blir det Ullseminarium i Borås som nu är värd för utställningen Ull för livet. Seminariet erbjuder ett intressant program, anmälan senast 15 december.

Viltskadcenter har publicerat resultatet av den senaste kungsörninventeringen. 466 besatta revir har observerats under inventeringen. 220 av dessa med häckning, varav 166 lyckade häckningar. Antalet lyckade häckningar varierar över åren och någon långsiktig nationell trend går inte att läsa ut. Det går lite upp och lite ner, men med små variationer. 16 örnskador på får hade vi förra året, enligt 2017 års statistik. Samtliga på Gotland.

De Fem Stora hade möte under veckan. Gudrun deltar ofta i deras möten, men nu krockade det med vårt eget styrelsemöte. En skrivelse om läget för fårnäringen har lämnats in för att hålla dem uppdaterade.

Idag betalar Jordbruksverket ut den första delen av regeringens krispaket till lantbrukare med får-, nötkötts- och komjölksproduktion. Totalt är det 12 833 lantbrukare som kommer att dela på 399,5 miljoner kronor. Stödbeloppet per djurenhet har fastställts till 428,50 kr. Tio djurenheter krävs för att få stödet varför majoriteten av fårägarna inte kommer att få någon utbetalning, men vi har skrivit så mycket om detta i tidigare veckobrev att vi idag nöjer oss med att unna alla som får stödet.

EUs lagstiftning om  veterinärläkemedel och läkemedel i foder kommer att bli mer lika de svenska reglerna, det bestämde Ministerrådet under veckan. Positivt då det kommer att bidra till att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier. Förändringarna träder i kraft om tre år. Läs mer här.

Tips som varit uppe förr kommer åter. Kolla gärna efter något matnyttigt bland filmtipsen i Kunskapsbasen.

En fin första advent önskar SF!

FB_IMG_1542868640864
Tomtarna närmar sig med raska steg. Foto Britta Wendelius

Styrmotesthlm2018_2
Bild från mötet i Stockholm. Gillar Britt Andreassons kommentar till den denna bild på vår Facebooksida. “Modernt ledarskap, Gudrun styr gänget med fjärrkontrollen”. Med tanke på blickriktningen misstänker jag att det är undertecknad som får en mild men välförtjänt elstöt för att jag pratar utan att ha begärt ordet. Foto Britta Wendelius

poddinspelning
Årets sista Fårpodd tar form. När SFs styrelse samlades i Stockholm passade vi på att spela in lite material. Strax innan jul kommer podden, allt för att erbjuda fårnära lyssning till julbak och uppesittarkväll. Foto Einar de Wit

sodrakalmar
Det kom en hälsning med ett tack för att vi deltog i Fårets Dagar på Öland i slutet av september från Södra Kalmar Läns Fåravelsförening. Vi tackar i vår tur för denna gest! Foto Britt Wendelius

Sara3
Ett nytt kapitel i berättelsen om Ulf och hans grisar. Sara 2 vandrade nyss vidare på grund av hög ålder och Ulf försökte sig på grisfritt liv under några veckor. Men det kunde inte fortsätta länge, och nu finns Sara 3 och Elsa-Stina på plats i stian. Ulf skiner åter som solen i Karlstad. Foto Ulf Ekholm

artyarn
En holländsk konsthantverkare har gjort artyarn av ull från Stjärnbäcks gotlandsfår. Roligt att testa ny typ av förädling. Foto Britt Wendelius

Harby
Bengt och Ingrid Petersson på Harby Gård skrev till oss och berättade om hur sommaren varit och tackade samtidigt för det engagemang som lagts ner i samband med torkan och dess efterverkningar. Bilden visar det torra bete som lammen hade från frånskiljning tills regnet kom den 11 augusti. Man fick en liten första skörd, ingen andra skörd och efter regnet behövdes vallarna för bete så någon tredje skörd blev det inte heller. Därför har balar som pressats med grön återväxt av kornspill från skördetröskorna köpts in. Dyrt foder men Harby har lyckats med att hålla samma antal får i vinter som i fjol, 52 stycken. Tackorna äter 3 gånger så mycket mineralfoder som normalt med detta kornensilage, berättar Bengt. Spännade att läsa hur andra har gjort för att klara sig i år. Tack till Bengt och Ingrid för att ni delar med er av er vardag! Foto Harby Gård

Sammanställt av Anna

UlliHop – en reseberättelse

Text och bild: Sybil Sundling

Deltagare i det Västerbottniska projektet UlliHop, packade sina resväskor i mitten på november. Anledningen var en inspirations/studieresa neråt i landet.

Efter att vi landat och hämtat ut våra hyrbilar på Arlanda så gick färden till Åddebo ull. Här fick vi till oss att det går att bedriva verksamhet som levererar över hela landet i mindre lokaler. Och liten en bit från allfartsvägarna. Här tvättar, färgar och kardar man ull till försäljning som kardflor, men man har även en del tillbehör i sitt sortiment. Många frågor ställdes och många bra svar blev det.

Ett stopp för lunch gjordes på Forsmark Wärdshus, på väg dit åkte vi genom miljöer som de flesta av oss inte ens trodde fanns, än mindre sett tidigare. Bruket i Forsmark inte att förglömma. I matsalen på Wärdshuset hängde passande nog en tavla av Gunilla Pateau Sjöberg i tovad ull.

ullihop1

Sedan gick färden till Solkusten spinneri, som trots namnet ligger i Roslagen. Här fick vi en fin genomgång av hur det blev som det blev samt se alla maskiner i verksamhet. Återigen så såg vi att man kan bedriva verksamhet och inte ligga allt för centralt. Spinneriet är inhyst en gammal ladugård, som man nog inte riktigt tänkt skulle användas till detta. Men då tillfälligheter ger saker allt eftersom så blir det lätt så att ett provisorium får bli lite permanent en tid. Ja det är inte verksamhet där man skär guld med täljkniv direkt men den håller i iallafall en med lön, vad jag förstod. Då maskinerna är gamla och kanske inte så säkra så kan man inte heller anställa. Det saknas skydd i massor för att de skulle bli godkända. Men vackra är dom.

Man köper in främst finull, en del jämtlandsull, mycket från närområdet, men även från övriga landet. Men man bedriver även till stor del lönspinning. Den mesta försäljningen går via ”nätet”. Man har sina egna mönster och säljer dessa endast tillsammans med sitt eget garn.

Så bar det av till vår övernattning, där även middag skulle intas. Denna var då planerad till Plevnagården i Malmköping, och allt hade nog gått hur bra som helst som inte GPSen i ena bilen fick något tokryck, så dom som åkte där kom fram lite väl sent. Men personalen såg till att även den gruppen fick äta sej mätta.Här, i Malmköping, finns en som jag uppfattade nästan som en medeltida kyrka ”Lilla Malm Kyrka”.

ullihop2

Continue Reading →

Fårkurser i Mälar-Hjälmarregionen under 2018–2019

Nu är turen kommen till kurser om fårhälsa och fåråret (punkt 7 och 8 i tabellen nedan).

Länsstyrelserna i Mälar–Hjälmarregionen kommer under året att hålla fårkurser. Detta är ett projekt som delvis finansieras genom landsbygdsprogrammet.

Projektet kommer att innehålla en serie med åtta träffar och en studieresa i varje län. Träffarna är dagtid mellan 9–15 och har olika teman som handlar om fårskötsel och lammproduktion.

Med dessa kurser vill vi stimulera till ökad kunskap hos fårägare och därmed främja god djurvälfärd hos en betydelsefull grupp av betesdjur. Schemat för träffarna är enligt nedan och Ulrika König och Theo Den Braver från Gård & Djurhälsan medverkar på alla träffar och på vissa träffar medverkar Länsstyrelsen.

KurserMalardalen2018
Alla kurstillfällen kommer att läggas ut på respektives länsstyrelses webbplats. Anmälan sker i kalendern på respektive länsstyrelses webbplats, ca 1 månad innan kurstillfället.

Kostnaden för hela kursen är 1500 kronor exklusive moms alternativt 300 kr exkl. moms för enstaka tillfällen. Kostnad för resan tillkommer Kostnad för mat och fika betalas av deltagaren på plats.

Kontakta oss om du har frågor
Stockholm (AB) och Uppsala (C) – län: Åsa Pettersson, länsstyrelsen Stockholm, 010–223 15 16, asa.pettersson@lansstyrelsen.se

Södermanland (D) och Västmanland (U) – län: Malin Nilsson, länsstyrelsen Södermanland, 010–223 43 64, malin.nilsson@lansstyrelsen

Örebro (T) och Västmanland (U) – län: Maria Bergman, länsstyrelsen i Örebro, 010–224 83 39, maria.bergman@lansstyrelsen.se

Bild1Detta projekt har beviljats nationella medel ur Landsbygdsprogrammet 2014–2020, som finansieras gemensamt av EU och svenska staten.

I foderbristens spår – kurs i djurhälsa för får och nöt

Bristen på grovfoder, okonventionella lösningar samt sämre näringsmässig kvalitet på grovfoder påverkar hälsan i nöt- och fårbesättningar. Risken för olika sjukdomar som exempelvis förgiftningar, magproblem, lågt hull och sämre tillväxt ökar när vi inte kan erbjuda djuren ett optimalt foder.

Vid torka får många besättningar också brist på ströhalm. Djurhälsostörningarna drabbar inte bara de enskilda djuren utan kan också få stora effekter på gårdens produktion och ekonomi.

Distriktsveterinärerna planerar 16 kursdagar runt om i landet för nöt- och fårföretag under vintern. Målet med dagen är att ge ökad kunskap för att förebygga och hantera de djurhälsostörningar som kan uppstå som en konsekvens av foderbristen för mjölk-, nötkötts-och lammproducenter. Fokus kommer ligga på energibrist, sur vom, immunsänkning och hygien, förgiftning och unga djur.

Utförligare information om kursdagarna och hur du anmäler dig kommer inom kort.

Läs mer
Jordbruksverket: I foderbristens spår – kurs i djurhälsa för får och nöt ››

Antibiotikaresistens och miljöpåverkan i fokus för ny EU-lag

Ministerrådet har idag beslutat om ny EU-lagstiftning för veterinärläkemedel och läkemedel i foder. Förändringarna träder i kraft om tre år.

Sverige har under många år arbetat målmedvetet för ansvarsfull användning av antibiotika och vi har uppnått goda resultat genom ett uthålligt samarbete mellan djurägare, veterinärer, myndigheter, näringslivet, rådgivare och andra intressenter enligt ”Den svenska modellen”. Den nya lagstiftningen innebär mindre förändringar för djurhållare, veterinärer och myndigheter i Sverige jämfört med många andra EU-länder.

Den nya lagstiftningen blir direkt gällande och innebär att antibiotikaanvändningen i övriga EU- länder blir mer lik den i Sverige. Detta bidrar till att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier, vilket är positivt för såväl människor som djur och miljö.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Antibiotikaresistens och miljöpåverkan i fokus för ny EU-lag ››

ULL FÖR LIVET och ullseminarium i Borås

Utställningen ULL FÖR LIVET befinner sig nu på Textilmuseet i Borås. Den 12 januari 2019, under utställningens slutkläm, arrangeras ett Ullseminarium.

Ullforlivet_Boras

Inbjudan till Ullseminarium på Textilmuseet i Borås 12 januari 2019

  • Utblickar, förutsättningar och framtidsvisioner för ullområdet i Sverige.
  • Seminariet vänder sig till fårägare, hantverkare och alla som är intresserade av ull.
  • Deltagaravgift 150 kr. Anmäl dig senast den 15 december.

Program (pdf) ››

Utställningen ULL FÖR LIVET visas i en utökad version på Textilmuseet i Borås t.o.m. 13 januari 2019.

Vandringsutställningen ULL FÖR LIVET  är framtagen av Sveriges hemslöjdskonsulenter/regionala utvecklare som strävar efter att skapa samverkan och lyfta ullnäringen i landet ur ett hantverks- och kunskapsperspektiv.

Anmälan och mer information:
Susanne Harrysson
Länshemslöjdskonsulent, Västarvet
010-441 43 57, 070-662 6 804
susanne.harrysson@vgregion.se