Nu sätter EU upp farten för att redan i vår hinna klubba viktiga beslut om den nya jordbrukspolitiken efter 2020. Planen är att hinna avverka åtminstone en del av Cap-reformen – innan valet till Europaparlamentet i maj bromsar upp EUs hela arbete.

Pressen att baxa Cap-reformen en bit på vägen mot beslut är stor. De nya reglerna ska enligt tidsplanen finnas på plats 1 januari 2021, ett datum som snart bara är två år bort. Och ännu har förhandlingarna mellan länderna om det lagförslag som EU-kommissionen lade fram i början av juni inte ens inletts.

Många spår redan nu att nya Cap blir försenat. Här är tre befarade bromsklossar:
1: Striden om EU-budgeten – Stor risk för försening
2: EU-valet i maj 2019 – Stor risk för försening
3: Byte av jordbrukskommissionär – Viss risk för försening

Läs mer
Land Lantbruk: Nu startar striden om Cap ››

19 oktober 2018 | Vi har träffat Jordbruksverket om torkstödet och Team Semin rundar snart av årets arbete. Sen är det dags för de semnierande besättningarna att ta överstafettpinnen.

E-tjänsten för att söka 2018 års torkstöd är nu öppen för ansökningar. Det gäller alltså det stöd som man måste ha fler än 67 får för att kunna söka. Varken vi eller LRF har fått möjlighet att påverka utformningen av det stödet, och som vi skrivit tidigare så har vi protesterat mot upplägget. Nu gäller det att strida för att nästa års pengar fördelas mer rättvist.

I fredags var det möte på Jordbruksverket om fördelningen av torkstödspengarna för 2019. Vi blev informerade om att stödet ska gå till dem som blir drabbade även 2019, det ska alltså inte täcka upp för förluster som tagits under 2018. Det blev under mötet tydligt att Jordbruksverkets statistikers bild av läget inte stämmer så bra överens med den bild vi producenter har. Deras beräkningar av grovfoderbristen är i våra ögon uppenbart skönmålande, man har t ex inte tagit hänsyn till att en del av sommarens skörd har använts som stöd- och nödfoder under sommaren. Ännu värre är att man inte förstått vilket problem det är att djur som anmälts till slakt står i kö ute på gårdarna och äter foder som inte kommer att räcka, medan statistiken visar att slakten inte har ökat nämnvärt. (Slakten har inte ökat nämnvärt, men detta ger en falsk bild av läget i besättningarna på grund av de långa köerna.) Det poängterades kraftigt från producenthåll att vi kommer få se en utslaktning av moderdjur inom alla grenar. Efter mötet hoppas vi verkligen att djurböndernas och SJVs bilder av torrsommarens konsekvenser är mer samstämmiga.

Både under detta möte och i en extra skrivelse till Jordbuksverket har vi betonat att mer än hälften av Sveriges lamm produceras i besättningar som är mindre 10 djurenheter, och att stödpengarna måste komma så många som möjligt till del. Vi har inte råd att förlora besättningar oavsett storlek. För att göra det praktiskt genomförbart har SF förordat att man i första hand lägger stödet på hektarstödet, med gällande grönkoder för grovfoder och bete. I andra hand förordar vi att man lägger stödet på djurinnehav, och då på det faktiska innehavet. Vi har fått respons på från Jordbruksverket som vi bedömer som positiv, då de har tackat för att vi visat på att så stor del av den totala produktionen kommer från våra medelstora besättningar.

SF var i år representerade vid LRFs Norrlandsgrupps årliga möte och årsmöte. Övriga närvarande var mjölk- och äggproducenter från LRFs norrlandslän och representanter från länsstyrelserna. Onsdag konstruktiv träff med representanter från Jordbruksverket och Näringsdepartementet. Under kvällen var det middag där riksdagsledamöter från norrlandslänen var inbjudna gäster. Mycket kretsade runt stöd även under dessa dagar, och det blev tillfälle även här att flera gånger lyfta den olyckliga utformningen av torkstödet för 2018 (det som endast kommer de med fler än 10 djurenheter till del). Tack till Västerbotten som lyfte frågan om varför SF och fåren inte varit representerade i LRFs Norrlandsgrupp!

Årets spermatappning har gått mycket bra, förutom att två av gotlandsbaggarna varit långsamma i starten, de två som har noteringen “osäker tillgång” i katalogen. Men vi är glada att kunna berätta att även dessa baggar nu kommit igång. Antalet doser från dessa två kommer att bli färre, så dröj inte med att beställa. På söndag packas sperman som ska till Gotland för att den ska hinna fram i tid till fullmånen som vissa gotlänningar vill seminera vid! I slutet på nästa vecka återvänder baggarna hem.

Seminkatalog 2018 är klar, bara att hämta. Och alla baggarnas idolbilder finns nu också på hemsidan, tillsammans med härstamningsbevis och riksbedömningsprotokoll.

Två nya raser tillgängliga i år. Suffolkbaggen Helgö Lewis …

… och leicesterbaggen Balsta Hero till er tjänst. Foto Team Semin

Undertecknad hade missat att uppdatera härstamningsbevisen för de baggar som var med redan i fjol, så har du studerat 2016 och 2017 års baggars papper finns det risk att det inte var ett helt aktuellt dokument du fått i din hand. Nu är detta åtgärdat, samtliga baggar har färska härstamningsbevis, med aktuella avelsvärden och avkomme-antal. Ber om ursäkt för denna miss.

På ullsidan ser vi att ullanvändningen ökade under 2017. En tredjedel av all ull i Sverige går till någon form av vidareförädling eller på export. Den ljusnande ulltid är vår!

Fakta om ull, siffror om tillvaratagande och import av ull är uppdaterade med 2017 års siffror.

Nappaprojektet är nu på rull och 100 vita skinn från Scan Hide (fd Kontrollhudar) är på väg till Kero i Pajala för beredning. Vi ser med spänning fram emot resultatet av denna beredning som vi hoppas kommer att ge ännu fler mervärden inom fårproduktionen.

Det kommer många mail om ull just nu, och då särskilt från nya företag som vill producera produkter med SVENSK ULL. Och utan att ha möjlighet att gå in på detaljer kan vi skvallra om att flera ambitiösa ull-projekt är på gång, på flera håll i landet.

Stiftelsen Svensk Fårforskning har haft styrelsemöte och diskussioner om en ny projektutlysning för 2019 pågår. Mer information kommer.

Riksdomargruppen har haft telefonmöte för att följa upp sommarens riksbedömningsturné. Mycket beröm till arrangerande föreningar för väl genomförda riksbedömningar. Gott humör och positiva funktionärer, trots något färre baggar till bedömning i år än förra året. Inför kommande år har vi som målsättning att ha riksbedömningsplanen klar tidigare än i år. Vi vill därför uppmana er i arrangörsleden att redan nu tänka till om hur ni vill göra nästa år. Uppropet om att hålla riksbedömning 2019 kommer att skickas ut redan i början på nästa år. Vilka lokalföreningar vill ordna riksbedömning och var? Elof och Britta tar gärna emot synpunkter och feedback, hör av er om ni vill snacka riksbedömning.

Protokoll från förra veckans styrelsemöte har skickats ut till lokalföreningarna, efterfråga protokollet hos er ordförande eller sekreterare.

I morgon lördag är det Ordförandekonferens på Ulfsunda slott i Stockholm. Vi ser fram emot att träffa er alla som har möjlighet att delta på konferensen. Temat för året är Framtidsspaning. Rapport från träffen kommer nästa vecka.

Hemsidan har kanske tidigare tipsat om Jordbruksverkets blogg Jordbruket i siffror. Men det är en kul blogg som inte sällan studerar får- och lammstatistik, till exempel det senaste inlägget handlar om att vi har färre lamm i förhållande till tackor i juni. Svaret på varför det är så finns också. Sök på t ex får lamm så kommer massor av läsning upp. Intressant också att läsa om andra produktionsgrenar ur ett statistiskt perspektiv. Kan väl inte vara ensam om att gilla sånt?

Trevlig helg önskar SF!

Gudrun som även har poster inom LRF har haft LRF-styrelsemöte med Östergötland, Södermanland och Örebro under veckan. Det hanns också med ett hemma-hos-besök på Stenhammar som är årets nötköttsproducenter i Södermanland. På Stenhammar bor Viktoria Östlund som jobbar med lamm och nöt på LRF Kött, hennes man Viktor och deras son. På bilden Årets Nötköttsbonde Viktor Pålsson tillsammans med Janette Bleckert, LRF Östergötland. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Britta rapporterar att på hemmafronten handlar det mesta om ÄLG just nu. Nyårsmenyn är klar! Foto Britta Wendelius

Einar har haft stor samling i fårhuset för klippning och ullsortering. Även ulluppköparen Zäta Spinneri var på plats och passade på att spela in en film om ulleverantören, klippningen och ullen. Reklamfilm förvisso, men de ulliga skådisarna och andra kändisar gör det svårt att avstå från att dela detta med er. Klicka på bilden så kommer ni till filmen på Youtube. Film Zäta Spinneri

Vinterlammen på kö till frissan. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Den unga fåraherden är med och tränar på alla fårskötselns praktiska moment. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Sammanställt av Anna

Antalet får har under en längre tid ökat i det svenska jordbruket. Jämfört med 1995 är det i dagsläget nästan 30 % fler får. Uppgifterna kommer från den djurräkning som årligen görs i juni månad. Ökningstakten verkar ha avtagit. En annan trend har dock fortsatt.

Andelen lamm i förhållande till andelen vuxna får har minskat kontinuerligt och för junisiffrorna 2018 så uppskattades det för första gången finnas fler vuxna får än det fanns lamm på våra jordbruk.

Vad är det då som har hänt? Det är ju inte så att jordbrukarna med får blivit mindre effektiva eller att tackorna lammar mindre. Tar man en titt på slakten under samma period går det att se en annan trend. Andelen av lammslakten som görs på våren har ökat över tid. 1995 utgjorde slakten under första halvåret 21 % av hela årets slakt; 2005 var den siffran 37 % och 2017 var vårslakten uppe i 39 % av hela årets slakt.

Det som har hänt är alltså att lammproduktionen styrts om till vårslakt istället för den mer traditionella höstslakten. Fler tackor föder s.k. vårlamm, vilket innebär att lammen i den lite statiska statistiken över djurantal i juni månad inte blir medräknade.

Hela artikeln inkl. diagram som visar över utvecklingen över tid
Jordbruket i siffror: Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni ››

Se upp med ekarna i betesmarkerna! Årets rika skörd av ollon har orsakat åtskilliga förgiftningsfall. En del förgiftningar har diagnosticerats på obduktionsbordet, men mörkertalet kan vara stort.

Gård- och Djurhälsan i Karlskoga har konstaterat flera fall:
– Jag vet några gårdar som har varit hårt drabbade med flera döda djur från samma gård. Lite ollon kan djuren äta, men när marken blir täckt av ekollon så tål de inte det, säger Åsa Lundgren på Gård- och Djurhälsan i Karlskoga.

Matvägran en varningssignal
Nötkreatur och får som drabbas av ekollonförgiftning slutar äta och får mörk diarréliknande avföring som påminner om tjära. Även urinen mörkfärgas och djuren kan få kolikkänningar och blir ofta apatiska.

Men det finns mycket som kan ge de här symtomen, det är inte självklart att ekollonen är boven i dramat.
– Har man ett eller flera av de här symtomen och djuren går på bete där de har möjlighet att få i sig ekollon finns det en risk, men man behöver ta ut veterinär för att veta att det inte är något annat, säger Amanda Karlsson.

Hela artikeln

ATL: Fler djur dör av ekollonförgiftning ››

Hämta Seminkatalog 2018 ››

Klicka här för baggarnas härstamningsbevis och i förekommande fall riksbedömningsprotokoll.

1,2 miljarder kronor sätts in i krisstöd för att stötta Sveriges bönder efter torkan. Nöt- och fårbönder kan söka medel från stödets första del, men många hamnar utanför.

Krisstödet är indelat i en första och andra del. Den första delen inkluderar 400 miljoner kronor och riktar sig till djurhållare med nötkreatur och/eller får. Vilka som kan ta del av stödets andra del på 760 miljoner kronor är ännu inte fastställt.

För den första, mindre delen av stödet är det nu dags att skicka in sin ansökan. Ansökan stänger den 5 november och utbetalningarna som maximalt kan bli 150 000 kronor per företag är beräknade till december. De djurhållare som kan söka stödet ska ha 10 djurenheter eller fler.

Många fårägare utan stöd
För nötbönder innebär det; tio djur eller fler över 1 år, men för fårbönder måste besättningen vara betydligt större. Ett vuxet får räknas som 0,15 djurenhet, alltså kan bara lammproducenter med 67 vuxna djur eller fler ta del av stödet. Det är 33 djur fler än medelbesättningen på 34 tackor.

– Jag tycker det hela är olyckligt. Tio djurenheter är mycket när medelbesättningen inte är större. Hade de tagit tre eller fem djurenhet så hade de i alla fall täckt väldigt många av dem som har produktion. Det hade täckt upp väldigt mycket, nu täcker de i stället upp väldigt lite, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande, Svenska Fåravelsförbundet.

Hela artikeln:
Land Lantbruk: Dags att söka krisstöd – men många är inte behöriga ››

12 oktober 2018 | Den intensiva höstsäsongen speglas denna vecka med en rejäl  bildkavalkad.

Vi har tillsammans med LRF kött fortsatt dialog med handeln om avräkningspriset på lamm, som måste höjas om vi ska kunna ha en långsiktig produktion. Handeln är väldigt förstående, man vill sälja svenskt hela året och säger sig vara villiga att höja priset. Men ingen har vågat ta steget och vara först ut. Vi jobbar vidare med detta, dialog förs med alla de stora livsmedelskedjorna, och vi hoppas att det till sist ger ett resultat som märks i producentledet.

Torkstödets första fas har fått en mycket otillfredsställande utformning i och med beslutet att minst 10 djurenheter krävs för att få stöd. Vi har fullt förståeligt fått många frågor och upprörda reaktioner från medlemmar. Den dystra sanningen är att varken SF eller LRF har haft möjlighet att påverka utformingen av det här stödet, som slår väldigt orättvist mot fårnäringen. Jordbruksverket har velat styra stödet till heltidsbönder och har helt bortsett från att lammen är en viktig del i många landsbygdsföretags ekonomi, även om de i många fall inte är verksamhetens enda ben.

Vi har deltagit i otaliga möten under hela sommaren och oavbrutet påpekat att lammnäringen drabbats svårt av torkan och att stödinsatser måste utformas så att de även kommer mindre besättningar till del, vilket tyvärr inte har hjälpt i det här fallet. Detta känns ärligt talat mindre bra. Men vi har haft möjlighet att yttra oss om stöden som är utlovade till nästa år, och har då lagt förslag till utformning som ska ge så många som möjligt av lammbönderna oavsett besättningsstorlek en rättvis chans att få del av de pengarna.

Se även artikel i Land Lantbruk om stödet där Gudrun uttalar sig.

Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS), har haft ett telefonmöte denna vecka och vi lyfter åter frågan om hur viktigt det är för alla djurslag att vi bibehåller våra krav på att all import av levande djur görs på ett säkert sätt. Detta för att säkra hälsoläget hos våra djur, fortsatt låg antibiotikaanvändning, fortsatt hög livsmedelssäkerhet och bibehållet förtroende hos våra konsumenter. SDS ger kostnadsfri rådgivning vid importplaner, kontakta dem om du funderar på att importera livdjur.

Paratuberkolos, border disease, böldsjuka, enzootisk abort, Mykoplasma agalactie – det är enkelt att föreställa sig hur mycket svårare, dyrare och framför allt tråkigare det skulle vara att jobba med får om dessa sjukdomar vore en faktor att räkna med. Och det finns fler. Flera av dessa sjukdomar drabbar heller inte bara får, så de andra djurslagen har ögonen på oss och oroar sig i viss mån för den ökande importen av får.

Arbetet på SFs seminstation på Alebäck flyter på enligt plan, vi har hittills fått frysbar sperma av 2 gotlandsbaggar samt leicesterbaggen, finullbaggen och texelbaggen. Under den kommande veckan ska baggarna fotograferas, och sedan släpps den nya katalogen. Veckan därpå börjar vi distribuera till besättningarna. Här finns redan nu baggarnas härstamningsbevis och riksbdömningsprotokoll för närmare studier.

Igår hade SFs styrelse ett fullmatat styrelsemöte per telefon. Protokollet når era lokalföreningars ordförande och sekreterare under början av nästa vecka.

Nära trettio deltagare är anmälda till Ordförandekonferensen i Stockholm nästa lördag, men det finns plats för fler. Har du inte anmält dig men har möjlighet att åka? Kontakta Britta med din anmälan! Det blir ett intressant program med plats för både dialog, information och inspiration.

Har fått en bild från De Laval av den begärliga stallkameran man har chansen att vinna genom att tävla i vår monter på Elmia Lantbruk den 24–26 oktober. Glöm alltså inte att besöka vår monter, och tipsa gärna kompisar som åker till Elmia. Man kan även bli medlem i SF till kampanjpris under Elmia.

Det blir i Mora på Mora Hotell & Spa som nästa års Stämma och Lammriksdag hålls, den 11–12 maj 2019. Boka helgen redan nu! Spännande program utlovas. God mat med lokala råvaror kan förväntas. Trevlig umgänge med likasinnade garanteras. Notera redan nu plats och datum, mer info kommer lite längre fram.

Vi jobbar nu intensivt med att färdigställa nästa Fårpodd som kommer att handla om att starta med får och ska vara klar lagom till Elmia. Tills dess får ni lyssna på de gamla avsnitten eller om de är färdiglyssnade kanske någon av dessa kan passa. Har du lantbruksanknuten podd att tipsa om? Vi poddälskare tycker att listan är lite väl kort.

Just nu rullar många maskiner för att få in en sista skörd. Läge att nu fira att den betydelsefulla skörden är inne. Annars är ju 3:e skörden ibland “lite onödig”, men inte i år! Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Idag har ICA Maxi i Sundsvalls besökare chansen att smaka på högklassigt lammkött när Thomas kampanjar. Foto Thomas Eriksson

En del är skeptiska när det bjuds, med de flesta är nyfikna och vill smaka. Thomas bjuder på lammfärsbiffar och pratar svensk och lokal mat med inriktning lamm. Det blir nog en intensivt eftermiddag. Foto Thomas Eriksson

Einar och Marie har hullbedömt alla tackor inför sin betäckningsplanering. Sommaren har varit tuff för tackorna som var väldigt tunna vid avvänjningen. Men när det väl började regna i augusti fick gräset ny fart och det nya gräset höll uppenbarligen hög kvalitet för lammtillväxten den senaste månaden har varit mycket god och tackornas hull låg nu betydligt högre än förväntat. Så skönt med lite positiva signaler efter en svår sommar! Foto Einar de Wit

Årets ensilageprovtagning blir som ett facit över sommarens odlarmödor.

• 1:a skörden: tagen i slutet av maj. Spätt fint gräs och perfekt väder. Borde vara toppfoder.
• 2:a skörd: Nödskörd i början av juli. Superkort och supertorrt. Dåligt hö – typ.
• Sen 2:a skörd: De gärden som var meningslösa att skörda i juli togs istället i september. En blandning av gammalt torrt gräs och nytt grönt. Blandat bandat!
• 3:e skörd: Nytt fint gräs som kommit efter regnet. Grönt som spenat och borde innehålla dunder!

Nu är det bara att vänta någon vecka och invänta rapporten från labbet. Spännande. Foto Einar de Wit

Normalt skulle mina får nu fått lite extra hö på betet men den varan är det ont om i år, så nu provar vi ett av foderföretagens grovfoderersättare i pelletsform som stödfoder. Mycket uppskattat, framför allt korna är som tokiga i det. Hantering och servering är enkel jämfört med hö. Lite dyrt blev det dock att köpa i storsäck, långt från de dryga 2,50 kr/kg som man hört om i olika sammanhang och som gäller bulkköp. Foto Anna Bergström

Klippt och sorterat – detta är ull från gotlandstacka 2 år. Populära lockar till konsthantverkare som ligger i nu för att få färdiga alster inför stundande julmarknader. Foto Britta Wendelius

Hösten – tid att förbereda inför kommande mörkare årstider, storstädning av baljor och fodertråg. Fodertråget är ett enkelt hembygge av kluvna avloppsrör, Britta bjuder på tipset. Foto Britta Wendelius

Elof har hunnit med ett studiebesök i Holland för att studera lantbruk, det gröna näringslivet och bankväsendet. Minsta lilla kvadratmeter odlas och används även flitigt för elproduktion. Foto Elof Nilsson

Och holländarna är fulla av idéer. Här produktutveckling av klassisk träsko till foppatoffel i fleece. Vi tycker förstås att svenska träskor i ull vore en mycket bättre idé. Foto Elof Nilsson

Elof skickar även med inspiration för framtagande av logga för lansering av lamm som naturlig snabbmat. Foto Elof Nilsson

Det finns också onaturlig snabbmat att ta till när tiden tryter. Foto Elof Nilsson

Inget går fortare än att äta upp ett rimmat och lufttorkat lamminnanlår, men är det snabbmat? Man börjar med att studera härstamningsbevis, avelsvärden och inavelsanalys i timmar och skaffar sen en bagge som man släpper till tackorna. Och så vidare via lammningstidens sömnbrist och betessäsongens och slaktens våndor tills den lilla köttbiten är klar efter några veckors torkning i kylen. Det är nog snarare slow food? Foto Anna Bergström

20 grader varmt men snökäpparna är på plats. Vintern kan vara här förr än vi anar. Foto Elof Nilsson

Avverkning klar inför utbyggnad av ett blivande dikostall och lite struktur-rationaliseringar på Nors. Hoppas vi får följa det projektet framöver. Foto Elof Nilsson

Hösten när den är som bäst. Foto Thomas Eriksson

Med holländska får önskar vi alla en mysig fredag. Foto Elof Nilsson

Sammanställt av Anna

Källa: Dagens Nyheter
Lönsamhetsproblemen efter sommarens torka kommer allt närmare. Efter årsskiftet väntas många livsmedelsproducenter få det tufft om inte matpriserna höjs mot konsumenten.

– Dagligvaruhandeln behöver förklara för slutkonsumenten att en prishöjning är nödvändig, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen.

Än har inte de svenska livsmedelsproducenterna påverkats av sommartorkan. Det är först efter sex till tolv månader de ordentliga ekonomiska smällarna slår mot företagen som sysslar med förädling av råvaror. Det menar Carl Eckerdal i Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

Under sommaren och hösten har det larmats om torkans kommande konsekvenser flera gånger och från flera håll. Både LRF och Köttföretagen har sagt att högre köttpriser kommer vara nödvändigt för att bönderna inte ska gå under.

Men hittills har det inte varit ovanligt många konkurser bland varken livsmedelsproducenter eller lantbrukare, enligt statistik från kreditupplysningsföretaget UC. Inte heller livsmedelspriserna har svängt varken upp eller ner i någon större utsträckning, visar SCB:s konsumentprisindex.

Det förklarar Carl Eckerdal med att livsmedelskedjan är trög när det kommer till förändringar efter kriser. Utifrån vad han sett tidigare, 2008 till exempel, så har effekterna av den här typen av händelser en fördröjning som kan vara upp till tolv månader.

DN Ekonomi: Risk för höjda matpriser efter årsskiftet på grund av torkan ››

Efter sommarens skördekatastrof står nu hoppet till årets sista vallskörd. Den har växt till bra på många ställen och en del kan andas ut. Men för andra är det fortfarande kärvt.

Land Lantbruk har gjort en rundkoll av läget i landet, nu när tredjeskörden på de flesta håll är bärgad.

Ekot har idag rapporterat om de ekonomiska konsekvenserna för jordbruken efter den torra och heta sommaren. Det handlar om stora summor för många djurbönder.

5 oktober 2018 | Inte hängt med i vad som hänt på Jordbruksverket på sistone? Läs då om Dialogmöte djurskydd en bit ner, så får du snabbt koll.

SLU:s försöksgård Götala, strax utanför Skara, är landets centrum för forskning på nöt- och lammköttsproduktion. Nu har man satsat 18,6 miljoner kr och byggt ett nytt forskningsstall där man med modern teknik kan nå nya framsteg, och detta invigdes förra veckan under mycket pompa och ståt. Einar var där och det kommer en artikel om det flexibla stallet och hur man kommer att jobba med artificiell intelligens (AI) i Fårskötsel. Djuren är fördelade i mindre grupper där det finns möjlighet att registrera allt på individnivå. En enorm mängd data kan samlas in, som forskarna sedan kan bearbeta med slutmålet att kunna ge handfasta råd till lamm- och nötuppfödare.

Prins Carl Philip förrättade invigningen av det nya försöksstallet på Götala. Foto Einar de Wit

Forskaren Nicklas Högberg forskar på användande av AI i husdjursskötseln. Nicklas berättade att man med hjälp av registrering av djurets normala beteende snabbt kan se om djurets allmäntillstånd förändras. Då kan man upptäcka hälsostörningar flera dagar innan djuren visar fysiska symtom på sjukdom. Detta kan vara värdefullt för ett djur som på grund av flockinstinkten inte visar sjukdomstecken förrän det är verkligt dåligt. Utmaningen just nu är att hitta givare som fungerar på djuren och som är tillräckligt ”fältmässiga”. Här visar han upp givare som djuren kan bära runt benen. Den lilla givaren är en ny lovande typ från Israel som kan passa bra till får, som är lite svåra att utrusta på grund av sin ringa storlek. Foto Einar de Wit

#höstlamm har dragit igång med full fart denna vecka. Ni har väl sett hemsidan? Där finns kort och kärnfull information om hur svensk lammproduktion ser ut, varför man gör rätt i att äta lamm nu och hur man lyckas i köket. För den svenska lammproduktionen är det avgörande att konsumenten förstår vad som skiljer lammköttet från de andra köttslagen, och vad som skiljer svenska lamm från importerade. Eftersom vi har alla argument på vår sida tar vi alla tillfällen i akt att berätta.

LRF Kött har haft avstämningsmöte inför hösten. Dialogen med handeln fortsätter.

I onsdags var det möte för Dialoggrupp djurskydd hos Jordbruksverket. Såpass intressant information att det blir en längre rapport.

Dagen började med att den nya generaldirektören Christina Nordin presenterade sig. Tillsammans med Ingrid Eilertz berättade hon vad Jordbruksverket har framför sig. Sedan 1 september har Jordbruksverket en styrelse, och den är direkt ansvarig gentemot regeringen. Styrelsen är också ytterst ansvarig att se till att verket fungerar som det ska. Jordbruksverket har sedan den nya livsmedelsstrategin fått ca 60 regeringsuppdrag som rör djur. Bland annat en behovsstyrd rådgivning, typ Greppa näringen, för alla djurslag.

Christina Nordin fick när hon tillträdde i uppdrag av regeringen att återupprätta förtroendet för verket gentemot lantbruket. Bland annat att se till att utbetalningar görs i utlovad tid och större förtroende vid kontroller.

Man har under sommaren haft en vägledning för djurskyddskontrollerna (gäller t o m 31/12 2018) där man tryckt på att man i första hand ska ge rådgivning för att komma tillrätta med problem ute på gårdarna, utan att tumma djurskyddet. De flesta länsstyrelser ska ha anammat detta och Jordbruksverket vill se en fortsättning på vägledningen efter årsskiftet och har kallat alla landshövdingar till ett möte med generaldirektören. Mötets förhoppning var att vi ska få se en fortsättning där alla länsstyrelser är på samma linje.

Man kommer att digitalisera djurskyddskontrollerna, så att rapporten fylls i direkt vid gårdsbesöket. Man ser det som ett led i att likrikta kontrollerna över landet. Redan 1 nov kommer ett par Länsstyrelser att införa detta på prov.

I Europa skakas djurvärlden nu av svinpest. Den är vanligt förekommande i östeuropa, men har sedan 3 veckor tillbaka också konstaterats hos vildsvin i Belgien. Smittan har troligen förts dit av människor, genom att man har kastat matrester.

Till sist diskuterade vi framtidens djurskydd. Vi jobbade vidare med att prioritera alla önskemål som kommit upp vid förra mötets brainstorming. Fortsättning följer.

Det var allt för den här gången från Dialoggrupp djurskydd.

Det finns nu kortare reportage från auktionerna på Gotland, Linköping och Mälardalen att läsa på hemsidan. Längre artiklar kommer i nästa Fårskötsel.

Seminbaggarna har under veckan satts i träning och några har redan börjat leverera. Årets baggar kommer att presenteras i ny seminkatalog som är under produktion. Redan nu finns deras härstamningsbevis att hämta på hemsidan för närmare studier. Foto och vissa riksbedömningsprotokoll fattas ännu, kompletteringar kommer att göras så snart det bara går.

Vi håller på med att inventera av ulläget från 2017 för att kunna presentera uppdaterade fakta om ull. Här finns förra årets siffror. Det handlar om att ta reda på aktuella ulluppköparpriser för 2018, vilka mängder ull som ”gick åt” åt och hur mycket som importerades 2017.

Det är dags att till nästa period nominera personer bland “ägare och brukare” till länens Viltförvaltningsdelegationer (VDF). De som nominerar till detta mandat brukar vara LRF, Fåravelsföreningarna, Arrendatorerna, Jordägarföreningen och ibland är även Hushållningssällskapet med. Varje länstyrelse nominerar sin egen delegation, så ett tips är att ni i lokalföreningarna är observanta på att ni är med i sändlistan. Om inte, kontakta er LRF-region.

Torkan sätter sina spår, Örebro Länsstyrelse kallade till ett möte om krisberedskap där olika scenarier diskuterades och de vill gärna ha nära kontakt med de gröna näringarna. Vilka resurser har vi lantbrukare vid till exempel brand och om djur behöver evakueras? Vad behövs vid torka och vid översvämningar? Vi behöver alla tänka oss in vad som kan hända och hur kan vi agera, skapa nätverk och ha kunskap om vart vi vänder oss. Samma arbete kommer att göras på fler ställen i landet och LRF kommer att ha en nyckelroll. Engagera er gärna lokalt, det kommer att vara värdefullt för alla och dessutom ett utmärkt sätt att stärka sitt nätverk.

Lamm 2018 är Lammproducenternas biennala seminarium om lammproduktion. Det hålls i Gränna den 1–2 november och programmet är superintressant. Åk dit om det finns möjlighet.

Finns det behov av att ha djur ute på bete längre i år så finns det möjlighet att söka dispens. Här finns Jordbruksverkets information och blankett för att söka. Det har visat sig att de olika länsstyrelserna gör olika bedömningar om förlängd betesdrift, varför LRF har försökt nå ut och få ljus på frågan. Det har väckt en del gehör, t ex GP har skrivit. Det gör stor nytta när icke-bönder kan läsa om våra frågor i sina medier, lojaliteten med bönderna har ökat under sommaren som gått visar undersökningar.

Inbjudan till ordförandekonferensen på Ulfsunda Slott den 20 oktober har nu gått iväg till ras- och lokalföreningarnas ordföranden. Det är bara två veckor dit så dröj inte med anmälan. Det blir kul att träffa representanter från hela avlånga får-Sverige där. På programmet står resumé av året som gått och vad som blivit gjort av allt som förra årets konferens önskade, vilka frågor som är aktuella för lokal- och rasföreningarna, framtidsspaning och medlemsnytta.

Ni som är medlemmar i SF och kanske inte pratar med någon från lokal- eller förbundsstyrelsen särskilt ofta, detta är ett lysande tillfälle att skicka med vad just du tycker är viktigt. Kontakta ordföranden i din lokal/rasförening och gör din röst hörd.

Planering inför Lantbruksmässan på Elmia den 24–26 oktober är i full gång. Vi kommer att finnas i Hall C. Tipsa vänner som ännu inte är medlemmar att det blir kampanjerbjudande på SF-medlemsskap. Sju olika fårraser kommer att finnas på plats med sina rasföreningar; texel, suffolk, dorper, finull, rya, gotlandsfår och allmogefår. En kock som heter Sven-Erik Larsson kommer att tillaga lamm. Det blir både snabba rätter och långkok, och han kommer att visa på lite nya idéer om hur och vad man kan använda olika delar av lammet till.

Även under årets Elmia kommer vi ha en tävling där priset är en stallkamera från DeLaval. Fem frågor att svara på, svaren lämnas i SFs monter. Missa inte det, livet verkar så mycket enklare med stallkamera.

Förra helgens Fårets Dagar på Öland var lyckade. Vi hade vår monter i tältet där Södra Kalmar hade råullsmarknad, information om olika fårraser och ett bord med olika sorters ull att klämma och känna på. Marie Kurtson som visade hur man använder både slända och spinnrock satt också tillsammans med oss och hon fick många att stanna till. Hon var energisk och ambitiös – körde på hela dagarna. Britta, även hon i vanlig ordning närmast outtröttlig, pratade med alla som kom in i tältet. De flesta besökarna var inte fårfolk, men de fick till sig en hel del kunskap om fårvärlden. Ingen dålig sak! Och de som hade egna får men inte var medlemmar i SF, de värvades snabbt av Britta ; ) Välkommen om du är en av dem!

Jubileumsullen, konstverket som skapades till vårt 100-årsjubileum, får mycket intresse. En mycket bra “pratsak”. Ni vet väl om att man kan låna den till sina arrangemang? Britta samordnar. Foto Britta Wendelius

Fina barn i vackra yllekläder på Fårets Dag. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Trevlig helg önskar SF!

Inget tvivel om saken, nu är det höst. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Elof hittade en bagge han gillade på auktionen på Gotland och som visade sig vara efter en bagge han själv fött upp. Bästa känslan för en livdjuruppfödare – när djur man fött upp levererar i sin nya besättning. Foto Elof Nilsson

Sista balarna från 3e skörden kördes hem precis när regnet börjar falla. Fodret i balarna blir riktigt bra lammfoder, en viktig delseger i årets kamp mot elementen. Foto Elof Nilsson

Hittade lite oväntade saker i fodret häromdagen, skriver Elof. Amerikanska arméns variant av köttfärssås med spagetti. Samt ett par kvarglömda lågskor, modell Converse. En annan dag var det en blommig handväska. Undrar just hur folk tänker. Foto Elof Nilsson

Vi fick ett meddelande med bilder på vår Facebooksida som vi gärna vill visa er. Helena Samuelsson har hittat gamla klipp på sin farmor som gick bort för ett år sedan. Sveriges finaste bagge 1979 med uppfödaren Ingrid Samuelsson. Ser ni att läsa? Baggen fick 23 av 24 möjliga poäng vid riksbedömningen och Gunnar Svensson från lantbruks-nämnden i Växjö håller det inte för troligt att man inom överskådlig framtid kan få fram ett så fint bagglamm igen.

Man kan också lära sig att Kronobergs, Hallands, Blekinges och Jönköpings läns baggar alla bedömdes i Alvesta. Ännu längre att åka på den tiden, det hade jag inte gissat.

Farmor och farfar var väldigt engagerade i sina får och såg alltid till deras bästa. Jag är väldigt tacksam för att jag fick chansen att växa upp med dem och fåren och lära mig, skriver Helena.

Bilden på Ingrid är så fin att den måste visas ordentligt. Jag har en privat samling av bilder av tanter (obs, i min värld ett positivt laddat ord) med kor. Dels för att det är så fina bilder och dels för att påminna mig själv om ett kvinnoideal att sträva mot. Ska smyga in denna underbara bild i samlingen. Tack Helena för att vi fick låna den!

Sammanställt av Anna

Text och foto Einar de Wit

När årets första baggauktion på Vretaskolan inleddes fanns många spekulationer hur sommarens torka och foderbrist skulle påverka köplusten hos de svenska fårägarna. Glädjande nog visade det sig att köplusten var god, det finns fortfarande framtidstro!

Baggauktionssäsongen inleds alltid med auktionen på Vretaskolan utanför Linköping. Arrangörerna Lammproducenterna, Svenska Suffolkföreningen, Sörmlands Fåravelsförening och Östgötalamm har plockat ut de bästa djuren av raserna Texel, Suffolk, Dorset, Dorper och Finull, och det brukar bli en temperaturmätare på den svenska lammproduktionen. I år fanns inga baggar av rasen Oxford Down med på auktionen.

När försäljningen kom igång fanns ett stort köpintresse från den stora publiken. Försäljningen flöt på bra och det slutade med att alla djur blev sålda, varav endast ett djur såldes till minimipris. Ett mycket positivt resultat. Dagens dyraste bagge kom från Möllers Texel och den gick för 20000 kr.

En hög prisnivå på årets första baggauktion visar på framtidstro hos landets fårägare.

Prisstatistik

Ras  |  Antal baggar  |  Medelpris  |  (Medelpris 2017)
Texel  |  34 |  8 912 kr |  (9 432 kr)
Dorset |  6 |  9 000 kr |  (12 800 kr)
Suffolk |  11 |  11 000 kr |  (9 615 kr)
Dorper |  7 |  7 357 kr |  (10 000 kr)
Finull |  4 |  5 500 kr |  (7 100 kr)

Utmärkelser

Auktionen inleds alltid med en bedömning av alla närvarande djur. Domarna går noggrant igenom alla djur för att till slut utse det bästa djuret i varje ras och till sist en Best In Show. Dagens stora vinnare blev en Texelbagge från Möllers Texel. Den blev utsedd till BIS, den fick Scans pris, och den fick även Kaj Sjunnessons hederspris. Till sist blev den även auktionen dyraste djur med 20 000 kr. Vi säger ett stort grattis till familjen Möller!

Claes Möller med årets vinnarbagge.

En längre artikel från Linköpingsauktionen kommer i nästa Fårskötsel.

2018-10-05

Ett nytt projekt ska ta fram ett system för att kunna upptäcka och avbryta rovdjursangrepp på tamdjur.

På forskningsinstitutet Rise ska ett varningssystem för automatisk övervakning av tamdjur för att förhindra rovdjursangrepp utvecklas. Projektet kommer att genomföras inom Jordbruksverkets landsbygdsprogram.

Systemet ska märka när djuren uppträder på ett sätt som de inte brukar göra, och då aktiveras ett för rovdjuren avskräckande ljud och eller ljusspel. Detta ska då avbryta rovdjursattacken och samtidigt larmas djursägaren via sin mobiltelefon.

Hela artikeln
Land Lantbruk: System tas fram för att upptäcka rovdjursattacker ››

Text och foto Elof Nilsson

En liten rapport från baggauktionen på Gotland för siffersugna. Auktionen genomfördes i ett soligt o fint höstväder i Sjonhems ridhus några mil från Visby.

Ett längre reportage kommer i Fårskötsel.

Dagens pristagare

Gff:s hederspris gick till auktionsdebutanterna Russhage Gård, Karin och Jonas Löfstedt.

Russhage gård belönades även med Gotlands Slagteris pris för baggen med auktionens bästa kropp. Katnr 15.

Storslam för auktionsdebutanterna Karin och Jonas Löfstedt, Russhage Gård. Grattis!

Publikens favorit blev katnr 22 Gannarve. Uppfödare Marianne och Lars Nobell.

Skinnrikets pris för bästa riksbedömda bagge på Gotland 2018 gick till Rommunds, Monika och Björn Eriksson.

Skinnriket premierade även årets “förbättrare”. Utmärkelsen gick till Hallgårds Lantbruk Ebba o Petter Schwan.

Topp 5 i prisranking

#1 Sindarve (katnr 28) 32000 kr
#2 Erik-Andersgården (katnr 17) 30000 kr
#3 Erik-Andersgården (katnr 13) 26000 kr
#4 Graute (katnr 18) 19000 kr
#5 Zakrisgården (katnr 21) 16000 kr
#5 Hallgårds (katnr 25) 16000 kr

(Plats nr 5 är delad)

Medelpriset på sålda baggar, unga som gamla: 9450 kr.
Osålda: 6 st och utgångna baggar 4 st.

Missa inte #höstlamms hemsida som innehåller information om sådant som konsumenten behöver veta. Hur svenska lamm föds upp, varför höstlamm är så bra, hur man lagar till det, svar på vanliga frågor. Med mera.

Vägar till ökad lönsamhet!
1-2 november Gyllene Uttern, Gränna

Svensk lammproduktion står inför många spännande utmaningar, efterfrågan ökar på lamm och vi på gårdarna står inför utmaningen att möta den! Detta kan och måste göras med lönsamhet och kvalitet och frågan är: Hur vi gör detta?

Lammproducenterna anordnar dessa dagar och det är en viktig samlingspunkt för svensklammproduktion. Många intressanta ämnen kommer att avhandlas under dessa två dagar.

Ur programmet

• Hur ser lammarknaden ut, nationellt och internationellt
• Hur skapar vi framtidens lönsamma lammproduktion.
• Detta gör Svenska köttföretagen för svensk lammproduktion!
• Handlingsplan lamm
• Lammlyftet – Hur kvalitetssäkrar vi svensktlamm
• Projekt produktionstackan
• Ny svensk parasitstrategi
• Utvecklingen av det svenska parasitläget – så påverkar det mig
• Tranås skinn ger dig verktygen för ökad lönsamhet
• Så skapas lönsam lammproduktion i Sverige
• Kan svensk ull bli lönsam?
• Hur utvecklar vi svensk fårklippning?
• Muskel och fettscanning som verktyg för bättre lamm
• Tackan din viktigaste resurs!

Hela programmet och information om anmälan ››