Hunden Herden
Stallmästaren web gif
oviex_anuncio_180x120px
VENO adv.ZW.59x126/2015.indd
Banner-2017
Elitlamm_180x180
gimrarna
hgens webb
trns2017
siltbergs hemsida
Backa Fårgård
gdjh2015
ggi_loop
banner_180x120
Mysten
agria_banner_far_180x180
keenan_ny
Amaskiner_2017_1
knarrhult
default logo
studieresa2017_1
studieresa2017_2
studieresa2017_3
studieresa2017_4
studieresa2017_5
studieresa2017_6
studieresa2017_7
studieresa2017_8
studieresa2017_9
studieresa2017_10
studieresa2017_11
studieresa2017_12
studieresa2017_13
studieresa2017_14
studieresa2017_15
studieresa2017_16
studieresa2017_17

Smygtitt in i tomteverkstäderna

veckobrev

8 december 2017 | En mötesintensiv vecka betyder många rapporter från branschens styrelse- och mötesrum. Som kontrast till detta blir det tomtar och annat hantverk som visar att verkstäderna går på högvarv inför julen. Men vi börjar med att lyssna på Ulf!

Lyssna på Ulf som berättar varför man ska satsa på får. P4 Värmland, dagsfärkt inslag. Fårnäringen är på frammarsch i Värmland och antalet får är idag uppe på en rekordnivå. Väl talat Ulf, som vanligt!

Ulf berättar även lite mer om fårdagen på Lillerud som distriktsföreningen i samarbete med Hushållningssällskapet arrangerade förra veckan: Drygt 80 elever från olika årskullar och linjer möte upp! Ett snabb svep över fårnäringen, byggnader, ekonomi, fårens mångfald, raser och hur ett funktionellt får ser ut exteriört. Efter knappt tre timmars mangling ställdes frågan hur många som skulle kunna tänka sig att i framtiden syssla med får. Drygt 20 räckte upp handen, det tycker vi är ett positivt resultat.

I tisdags var det stor samling runt Handlingsplanerna i Stockholm. Handlingsplaner finns för både nöt, lamm och gris och inom varje djurslag finns det arbetsgrupper som jobbar med bland annat produktion, marknad, stöd och regler. Arbetet gjorde sitt avstamp utifrån konkurrenskraftsutredningen för ungefär 2 år sedan och har tuffat på sedan dess. Mötet första del kretsade kring redovisning av vilka mål som uppnåtts och vad som ännu inte är i hamn. Lite olika resultat från de olika arbetsgrupperna kunde konstateras. Nästa viktiga del av mötet var att inhämta erfarenheter rörande arbetssätt för att få ett avstamp kring vad som behöver justeras och förbättras för att nå hamn när arbetet med planerna skall vara färdigt om ett år. Högt i tak och positiv anda, det blev en brainstorming kring hela handlingsplanen med alla tre djurslagen och arbetetet går vidare.

I onsdags hade sedan styrgruppen för Handlingsplanerna möte där resultatet av föregående dags inhämtande av synpunkter diskuterades. Man ser nu framåt en horisont även efter 2018. Vi konstaterar att omvärlden givetvis har förändrats sedan nuvarande handlingsplan sjösattes, en del målbilder har förflyttats och flexibiliteten i handlingsplanerna behöver öka. Styrgruppen kommer processa detta vidare och längre fram presentera ett nytt och reviderat förslag på arbetssätt. Det står dock klart att samverkan i värdekedjan bonde-slakt-handel tillsammans med politik och myndighet är mycket berikande och framgångsrikt om vi ska nå uppsatta mål. Det gemensamma engagemanget ska bibehållas och helst utökas.

SF har deltagit i Grimsö Viltskadecenters Brukarråd. I rådet ingår Viltskadecenter, SF, LRF, Naturvårdsverket och en representant från vardera sydsvenska-, mellansvenska- och norra rovdjursområdet. Vi fick olika projekt där Viltskadecenter är drivande presenterade för oss. Mycket handlade denna gång om stora fåglar och deras skador i odlingslandskapet, främst tranor och gäss.

EviWild är ett projektet som kartlägger den kunskap som finns om åtgärder avsedda att minska konflikter mellan människor och vilda djur, och att göra kunskapen mer tillgänglig. En databas för samordning av vetenskapligt material och forskning om fredade vilda djur i ett brett perspektiv håller på att skapas, nu bara på engelska men den ska även komma på svenska.

För fårnäringen meddelade Naturvårdsverket att det kommer en ny förordning om “Stöd av mindre betydelse” och via den kommer det att kunna betalas ut ersättning för kostnader vid rovdjursangrepp som inte är godkända i dag. Det är inte helt klart vad som kommer att godkännas, men SF hoppas att exempelvis kadaveravgiften kan räknas in i en sådan ersättning. Beslut ska komma under tidig vår och förhoppningsvis träda i kraft vid halvårsskiftet, och gälla denna stödperiod till 2020.

Länsstyrelsen i Stockholm har beslutat att den allt mer närgångna vargtiken på Södertörn ska skjutas. Troligen finns det fler nya revir i Södermanland.

Inventeringsperioden av rovdjur är i full gång, rapportera allt som ses! Ta “skit” om du får möjlighet, skriver Gudrun och jag grunnar en stund över om man brukar bli hotad för att rapporterat till Skandobs innan jag inser att hon menar detta bokstavligt. Det vill säga, hittas något som kan vara vargspillning så skicka vidare för undersökning. Kontakta din lokala jägarorganisation för hjälp med detta.

På tal om hot – det är under all kritik att det förekommer hot och trakasserier i samband med utlysta skyddsjakter, både mot myndigheter och enskilda jägare. Men det är tyvärr deras verklighet.

På Götala Herrgård i Skaraborg har det varit styrgruppsmöte inom nöt- och lamm i Agrovästs regi. Vi fick besöka byggplatsen där det nya forskningsstallet växer fram. Ett 100 meter långt och imponerande stall. Det mesta ska kunna mätas och vägas automatiskt när detta är klart, som djurens vikt, hur mycket de äter och troligtvis också hur mycket de dricker per dygn.

Torsdag var det styrelsemöte med Gård & Djurhälsan. Flera strategiska förändringar och investeringar som man jobbar med visar goda resultat. Resultat av en enkät som genomförts visar att kundernas nöjdhet och förtroende är fortsatt högt.

Det har också varit ett möte med LRF Köttdelegation. Rapporter kring marknadsläge, läge i djurslagsföreningarna, handlingsplanerna, livsmedelsstrategi, med mera, med mera.

En remiss från Jordbruksverket om märkning av får och getter har besvarats.

Statistik gällande mönstringsuppgifter 2017 för Gotlandsfår och Finullsfår har sammanställts. Statistiken visar att 100 olika personer mönstrade gotlandslamm under 2017. Av dessa mönstrade 31 mönstrare fler än 200 lamm. De mönstrade i 229 besättningar (unika SE nummer) och totalt mönstrade de 19 812 lamm. I procent innebär det att 66 % av besättningarna och 83 % av P-lammen som ingår i avelsvärderingen mönstrades av de mesta aktiva mönstrarna (som utgör 31 % av mönstrarna). Man kan också se att medelavelsbesättningen för Gotland har 69 lamm. När det gäller Finullslammen var det bara en mönstrare som mönstrade fler än 200 lamm, men 22 % av lammen mönstrades av denne. 53 % av lammen mönstrades av mönstrare som mönstrar färre än 100 lamm. För Finull är medelavelsbesättningen 37 lamm stor.

Ni har väl sett LRFs kampanj Tack för att du bryr dig? Den handlar om att lyfta varför vi är så stolta över den mat vi producerar i Sverige. Även Svenskt Kött kampanjar om svenska mervärden. Målet är att nå en miljon unga vuxna i åldern 18-30 år och därmed öka kännedomen och kunskapen om varför svenskt kött är ett bra val. Vi lammbönder producerar det godaste köttet under former som vi inte behöver skämmas över, och vi hamnar i regel inte i skottgluggen när köttets nagelfars. Men även vi måste oförtröttligt berätta om nyttan som våra betesdjur gör, hur miljön skulle påverkas negativt om de försvann, allt fint våra får producerar utöver kött och om hur vi lägger ner vår själ för att de ska må bra och ha ett gott liv så länge de lever. För hur tomma och meningslösa skulle våra liv inte bli om vi inte fick leva och jobba med djur?

Trevlig helg på er får-bönner!

Med ett stort och varmt tack till hantverkare som köpt ull från Brittas Stjärnbäckfår och som delat med sig av bilder på sin konst! (Ullen är såld genom Facebookgruppen Ullförmedlingen.)
BrittaT1
Foto och hantverk Britta Thoren, Örbäcken

BrittaT2
Foto och hantverk Britta Thoren, Örbäcken

BrittaT3
Foto och hantverk Britta Thoren, Örbäcken

Lena
Foto och hantverk Lena Jarlgård, Avesta

Nadezda
Foto och hantverk Nadezda Vinogradova, Tyskland

Kerstin
Foto och hantverk Kerstin Sjödin, Umeå

Sammanställt av Anna

 

Tack för att du bryr dig

Kampanjen Jag bryr mig/Tack för att du bryr dig har dragits igång av LRF. Syftet är att lyfta Sveriges bönder och att sprida kunskap maten vi producerar.

Här kan du få reda på lite mer om svensk livsmedelsproduktion och hur du kan delta i kampanjen: LRF > Tack för att du bryr dig ››
Sidan fylls på efterhand som kampanjen pågår.

På facebooksidan LRF Jag bryr mig kan du delta i samtalet om maten och klimatet. #jagbryrmig #jagväljersvenskmat

jagbryrmig

Länsstyrelsens miss raserade fårdrift

Länsstyrelsen krävde förprövningsunderlag för 35 får i lösdrift, enligt regel för installade får.

Efter hot om vite och enorm administration gav de upp och gjorde sig av med halva besättningen.

ATL: Länsstyrelsens miss raserade fårdrift ››

Den betande mulen räddar våra hagar

En informativ film om varför vi behöver bönder och idisslare.

I videon besöker man bland annat en hage där det går kor, och en annan hage där det inte betat några djur på sju år.

Den senare hagen håller på att växa igen. Granarna tar över.

-Så kommer det att bli överallt där det finns betesmarken om ”den betande mulen” försvinner, säger David Pettersson.

Se filmen i större format här
Svenskt Kött: Den betande mulen räddar våra hagar ››

“En man ska inte ha fler får än hans fru kan sköta”

veckobrev

1 december 2017 | Rubrikens bevingade ord ska ursprungligen ha uttalats av fårklipparen Claes Larsson. Vi får anta att vice versa gäller? Högaktuellt när gården ska lämnas över inför styrelsemöte i Stockholm. 

Under två dagar har styrelsen och adjungerade träffats för intensivt arbete. Hundraåringen befinner sig i en förändringsprocess och vid sidan om “vanliga” arbetsuppgifter och projekt handlar mycket nu om vad som behöver förändras och hur det ska bli verklighet. Det som nu diskuteras tar avstamp i en process vi genomförde i somras med syfte att göra oss redo att möta nya tider och uppgifter, och i slutsatser från ordförandekonferensen som hölls i oktober.

I ett försök att skildra stämningen har jag efter mötet samlat citat.

Magnus J är som vanligt en av de mer otåliga av oss:
– Jag vill ut till distrikten och sprida engagemanget vi har i fårsverige.

Maria har varit med sedan SF ombildades 2004, hon har om någon perspektiv på förbundets resa:
– SF har de senaste tio åren gjort en fantastiskt resa framåt, en resa som fortsätter med en grund i att vi vill inspirera fårägarna att inte bara jobba utan att även ha roligt.

Elof, som alltid med fötter på jorden och sikte mot stjärnorna:
– Det är i det personliga mötet med likasinnade som vi skapar framtiden. Och så känns det bra när genomgång av beslutspunkterna ger kvittens om att vi gör saker alla dagar. Många saker, stora som små!

Claudia, som är vår nyaste styrelsemedlem bidrar med energi, idéer och kompetenser som får oss att jubla, säger:
– Vi i SF ska vara ett vinnande lag som alla ska vilja hänga med.

styr2
Foto Britta Wendelius

Ulf som gillar bäst när det bli verkstad av vackra ord påminner:
– Förändring är en framåtskridande rörelse där tiden är viktig!

Britta (som oss emellan är högre makters gåva till Fåravelsförbundet):
– Tack för att jag får vara med på den här resan in i framtiden med fårsverige och tillsammans med er alla! Vi är olika och olika är bra… men tillsammans blir vi ännu bättre! 🙂

Jag och Einar svävar snabbt iväg och börjar diskutera konkreta idéer. Vi vill producera en får-podd. Tipsa oss om ämnen ni vill höra om och personer som ni är nyfikna på!
SF behöver synas och höras ännu mer i fårsverige.

Tycker att Gudruns sammanfattning är väldigt fin:
– Fårnäringen är som ett stort träd och alla grenar är värdefulla!

Vi kan konstatera att alla verkar sugna på möten med er medlemmar och på att jobba för ett SF där fårbönder trivs. Häng med, alla är viktiga om att detta ska bli verklighet!

styr1
Prioritering pågår. Foto Einar de Wit

Ull- och skinnprojektets filmteam har varit på Tranås Skinnberederi för att filma några sekvenser. Filmen kommer att handla om ullens och skinnens väg till mervärde.

filmning

Filmaren Stephane Lombard in action. Barbro Nord och Anders Dahlin, vd på Tranås, agerade “skådisar” och förebilder/sakkunniga på skinnsidan. Claudia är supernöjd med sina proffsiga medarbetare. Foto Claudia Dillmann

kotte

Fynd i skinnhög! En igelkott har valt en hög saltade skinn till vinteride. Måste ju bara vara mysigaste platsen, jag skulle också bäddat ner mig i skinn om jag kunde sova hela vintern. Claudia försäkrar att kotten mådde bra och att den har flyttats till en annan lämplig sovplats. Foto Claudia Dillmann

Foldern Klippning och ullskörd är klar. Den handlar om att göra en attraktiv produkt av sin ull. Kolla den super-bra check-listan på sista sidan! Finns här i pdf-format: KLIPPNING och ULLSKÖRD ››

klippningull

Även Svenskt Kött AB har haft styrelsemöte under veckan. Budget och verksamhetsplan var huvudpunkter på agendan.

Svenskt Kött vässar sin kommunikation ytterligare kring det svenska köttet och särskilt målgruppen 18-29 år har fått ett ökat fokus, bland annat genom att mer synas i medier där denna målgrupp i högre grad är aktiv. Läs mer om kampanjen här och sprid gärna vidare!

Förvaltningsrätten i Luleå har inte godkänt överklaganden av årets licensjakt av varg. Det kommer att jagas varg i de områden länsstyrelserna har beslutat om. Läs mer här.

Viltskadecenters viltskadestatistik för 2016 är nu publicerad. Att den blivit fördröjd beror på byte av databas för registreringen av besiktigade skador.

En fin första advent önskar SF!

dosbuss
Yes! Sista dosen laddad och redo för transport till fähuset. Min första säsong med seminering av får kan sammanfattas som spännande och rolig. I början kände jag mig otroligt fumlig och logistiken behövde utvecklas. Lite justeringar fick göras i fähuset och dos-taxin på bilden plockades ihop (varm vetekudde i botten och ljumna handdukar). Brunstpassningen har fungerat jättebra och baggen har varit förvånansvärt lätthanterlig och samarbetsvillig. Om det blir några lamm får vi se, men man hoppas ju! Foto Anna Bergström

baggbox
Elofs ABC: B som i Baggbox. Foto Elof Nilsson

Visbyflpl
Fastlänningar måste lära sig ett och annat. På Gotland har man uppenbarligen tröttnat och därför valt att lyfta detta budskap som viktigast när anländande kliver av planet. Foto Elof Nilsson

vaktare
Ulf sover bättre han hör hundarnas jobb än med trafikbrus utanför hotell. Foto Ulf Ekholm

Sammanställt av Anna

Klippning och ullskörd

Genom att producera en så bra ull som möjligt blir ullen en produkt som är attraktiv för industrin. Varje ras har sin specifika ull och valet av ras samt avel bestämmer vilken slags ull man får, och även dess kvalitet.

Djurens kondition och hälsa påverkar ullens egenskaper. Kardborrar, timotej, samt klövklipp och andra främmande föremål, är förödande för ullen och svåra att sortera bort, vilket sätter ner värdet på ullen avsevärt.

Foldern innehåller en checklista och massor med tips om hur man får en bra slutprodukt.

Hämta folder ››

klippningull

Viktor är årets unga lantbrukare på Gotland

Källa: Hela Gotland
En rad gotländska lantbrukare och personer som jobbar med de gröna och blå näringarna hyllas av Hushållningssällskapet. En av dem är den unge lammklipparen Viktor Larsson.

– Ska man hålla på varje dag måste man tycka att det här är roligt, men de påstår att det är ett av de hårdaste jobb som finns, säger Viktor Larsson och rätar på ryggen.
Viktor trivs med att träffa andra lammbönder och åka runt i bil tillsammans med sin vallhund Ice. De båda delar fullständigt passionen för lamm.

Den närmaste planen är att Viktor tillsammans med sin sambo Linnea ska ta över farmor och farfars gård ett par kilometer längre bort i Hogrän. Han tror på en framtid för öns lantbruk och är villig att satsa.
– Jag vill bygga ut till 200 tackor de närmaste två åren, säger Viktor Larsson och berättar att tanken är att de ska lamma för leverans till slakteriet lagom till påsk, då priset är som bäst.

Han tror att det finns utrymme även för andra att satsa, eftersom efterfrågan på gotländskt lamm är stor.

Hela artikeln
Hela Gotland: Här är alla pristagare ››

Viltskadestatistik 2016

Nu finns viltskadestatistiken för 2016 sammanställd.

Viltskadecenter: Viltskadestatistik 2016 ››

Beslut om vargjakt står fast

Nu har Förvaltningsrätten i Luleå meddelat sin dom i de fem mål som gäller licensjakt på varg. Det blir licensjakt på 22 vargar, varken mer eller mindre.

Målen handlar om jakt i Dalarna, Gävleborg, Värmland, Västmanland och Örebro län. Länsstyrelserna i länen hade beslutat om licensjakt på totalt 22 vargar, men ett antal föreningar inklusive Naturskyddsföreningen överklagade och begärde att beslutet skulle upphävas.

Hela artikeln
ATL: Beslut om vargjakt står fast ››

Hur smakar tacka vs lamm?

På Örebro universitet kan man läsa måltidsekologprogrammet, där miljövetenskap blandas med måltidsvetenskap och värdskap. I den nyligen avslutade kursen ”Sensorik och sinnesupplevelser” samarbetade studenterna med näringen.

En av producenterna som var med i fallstudierna var Adam Arnesson. Han driver Jannelunds Gård tillsammans med sina föräldrar utanför Örebro. Han ville ta reda på och beskriva smak­skillnaderna mellan lamm och tacka.

Dessutom gjorde man en konsumentundersökning med 32 personer som fick testa köttet. Då visade det sig att fler tyckte om tacka än om lamm.
– Det var jättekul! Jag vet själv att jag tycker om tackan mer, men det är svårt att veta vad andra tycker. Men det är kanske inte så många som har ätit tacka heller. Det finns ju inte att köpa, säger Adam och fortsätter …

Läs hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Hur smakar tacka vs lamm? ››

Svenskt Kött storsatsar på kampanj i sociala medier


Svenskt Kött lanserar en kampanj om svenska mervärden. Målet är att nå en miljon unga vuxna i åldern 18-30 år och därmed öka kännedomen och kunskapen om varför svenskt kött är ett bra val.

– Arbetet med att lyfta våra svenska mervärden får aldrig stanna upp. Genom den här kampanjen når vi ut brett då vi köper annonsutrymme i de digitala kanaler där målgruppen finns dagligen, säger Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött.

Kampanjen kommer att synas på Facebook, Instagram, YouTube och Snapchat under slutet av november och hela december. Svenskt Kött har tagit fram tre illustrerade filmer med olika budskap som lyfter mervärden som är viktiga för målgruppen. Det är främst omtanken om miljön och att djuren behandlas värdigt som är högst på listan för målgruppen och det har filmerna tagit avstamp i.

– Vi vill ge kunskap om våra unika svenska mervärden på ett sätt som är lätt att ta till sig. Målgruppen vill i stor utsträckning att köttet ska komma från Sverige och då vill vi ge argument som bekräftar att det är ett bra val, säger Elisabet Qvarford

Formaten med illustrerade filmer är gjorda för att sticka ut i det digitala bruset och har ett tydligt tema per film. Den som önskar fördjupa sig kan klicka på annonsen och hamna på en fördjupande text om ämnet på Svenskt Kötts hemsida.

– Svenskt Kött är glada över att kunna lansera dessa filmer och självklart ser vi gärna att filmerna delas vidare av fler i branschen, säger Elisabet Qvarford.

Filmen om biologisk mångfald respektive svensk djuromsorg har släppts och den tredje filmen som handlar om den låga antibiotikaanvändningen i svensk djurhållning kommer på onsdag.

Filmerna
Biologisk mångfald ››
Världens mest omfattande djurskyddslag ››

Tredje filmen, som handlar om Sveriges låga antibiotikaanvändning, kommer i morgon.

Dela gärna!

Mer ull till folket!

veckobrev

24 november 2017 | Vi glädjer oss åt att ullen är en fråga som allt fler tar på allvar.

För hur ofta ser man ett får på Svenska Dagbladet Näringslivs förstasida? Idag är vi löjligt stolta över Claudia som pryder gårdagens förstasidan och får ett helt mittuppslag för ullen. Artikeln handlar om att nästan all svensk ull bränns och kastas bort, samtidigt som vi importerar från andra länder. Artikeln är inte så negativ som man kan tro av rubrikerna, ett hopp om ändring och att den svenska ullen håller hög klass och är värd att tas tillvara är det genomgående budskapet. Vi kommer att presentera mer statistik och fakta runt mängder och pengar. Online-versionen finns här, tyvärr är det en Premium-artikel. Det finns också ett filmklipp på Facebook, finns delat på vår sida ››

300ton

Saxat ut SvD Näringsliv 23 november 2017.

Är vi fårägare redo för ett systemskifte? Fler aktörer behöver göra sitt för att det ska bli ändring förstås, men utan oss går det ju inte.

Efterlängtade uppdaterade siffror gällande avelsvärderingen finns nu på hemsidan. Det gäller relativtalsenheter och medelvärden för de tio raser som avelsvärderas. Tillsammans med dessa filer, en per ras, finns en text om hur det hela hänger ihop – hur avelsvärderingen går till. Artikel och dokument här ››

Jordbruksverkets årliga djurskyddskonferens gick av stapeln under veckan och vi var där. Under denna konferens avhandlas EU:s, vårt nationella centrums, branschorganisationernas, handelns och djurskyddsorganisationernas arbete gällande djurskydd på EU-området. På menyn fanns det i år möjlighet att lägga till kött eller fisk till den vegetariska buffén. (Den vegetariska menyn blev en snackis förra året.)

SFs seminstation har levererat en rejäl mängd gotlandsfår-doser till Finland. Man meddelar också att kvävekärlen har börjat komma tillbaka liksom seminrapporter. Man kan konstatera att för en del har brunstsynkroniseringen fungerat väldigt bra. För oss andra är det bara att hålla ut.

SF har med hjälp av Sheep Farmers Union undertecknat en inlaga som sänds till EU-parlamentet rörande EU:s importkvoter av får och getkött från Nya Zeeland och Australien. Med tanke på Brexit är det viktigt att bevaka hur dessa länders tullkvoter förändras i volym vid export till EU. Storbritannien är/var en stor mottagare i EU av köttet från Nya Zeeland och Australien.

Avstämningsmöte i tävlingen Sveriges smartaste stallar har hållits. Spänningen är olidlig men vi kan tyvärr inte yppa något ännu.

Arbetsgruppen för export inom Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm har mötts under veckan.

En remiss från Jordbruksverket om märkning av får och getter har skickats ut på intern remissrunda hos distrikt och rasföreningar. Nyfiken? Läs mer här.

Nytt periodbokslut har gjorts. Men skrev jag inte helt nyligen samma sak? Tiden går fort, snart är gräset åter grönt.

På tisdag blir det får-dag för eleverna på Lilleruds Naturbruksgymnasium. Ska bli spännande att höra elevernas tankar och funderingar runt får. Ulf och distriktsföreningen i samarbete med Hushållningssällskapet arrangerar.

Kommande vecka kommer hela styrelsen och adjungerande att stråla samman för vinterns så kallade fysiska styrelsemöte. Det vill säga, vi kommer att transportera våra kroppar till huvudstaden och där slå våra huvuden ihop för att bland annat jobba vidare med de frågor som lyftes av ordförandeknonferensen.

Styrelsemötet innebär att kansliet och Elitlamms support inte har telefontid på onsdag den 29 november. Svarstakten i mailsupporten kan också bli något lägre än vanligt. Vi ber om ert överseende med detta och lovar att jobba ikapp så snart mötet är över.

Klimatfrågan är något vi måste ta på allvar, det tror jag de flesta av våra medlemmar håller med om. Men att det är så populärt att skylla på idisslare i denna debatt är något irriterande. Bland andra LRF har gjort ett stort jobb för att nyansera och plocka fram fakta. Blir det dsikussioner runt glögg och julbord? I Kunskapsbasen under Klimat och miljö finns en del material där man rusta sig med fakta.

Trevlig helg önskar SF!

betonggute
Efter resa i SFs tjänst välkomnas Elof hem till ön av Sveriges vackraste “betongsuggor”. Foto Elof Nilsson

teaser
Kärleken spirar nu i många fårhus. Dessa finullstackor är väldigt förtjusta i sin silverlockige teaserbagge. Foto Magnus Jönsson

Sammanställt av Anna

Kan diskrimineringen av svenska bönder få ett slut?

Civilminister Ardalan Shekarabi skickade med Svenskt Kött en videohälsning till Sveriges Grisföretagare under Grisföretagardagen i Jönköping.

Ardalan Shekarabi är som civilminister ansvarig för offentlig upphandling och har drivit på för att kommunerna enklare ska kunna köpa kött som producerats av svenska bönder. I sin hälsning säger han att han är glad att vi kan börja lägga diskrimineringen av svenska bönder bakom oss med den nya lagen om offentlig upphandling. Nu är det möjligt att ställa krav på djurvälfärd som ska vara i nivå med hur svenska djur föds upp.

Svenskt Kött: Civilminister Ardalan Shekarabi skickade med Svenskt Kött en videohälsning till Sveriges Grisföretagare under Grisföretagardagen i Jönköping ››

Fårull för miljoner bränns upp i Sverige: ”Sorgligt”

Nästan all svensk ull bränns och kastas bort, samtidigt som vi importerar från andra länder. Okunskap, enligt fårbranschen, men också bristande logistik och en känsla av att den svenska ullen inte är något värd. Nu vill fårägarna ändra på det.

Varje år växer 1 800 ton ull ut på svenska får. Två gånger om året klipps den tjocka pälsen av – och slängs. Ull ses inte som något som är värt att ta tillvara i Sverige. Bara drygt 300 ton tas omhand här för att bli garn, kläder, stoppnings- eller isoleringsmaterial.

– Det är sorgligt. Det beror på okunskap på alla fronter, säger Claudia Dillmann, ullansvarig i Svenska fåravelsförbundet, medan hon kliar Härvor, en av hennes egna tackor, i nacken.

Tyvärr en premium-artikel, men det finns en video på Facebook som är delad på vår sida ››
Svenska Dagbladet: Fårull för miljoner bränns upp i Sverige: ”Sorgligt” ››

Att tolka avelsvärden

Nu finns uppdaterade versioner av relativtalsenheter och medelvärden för de tio raser som avelsvärderas. Du finner ett dokument per ras längre ner. Men vi börjar med en sammanfattning av hur avelsvärderingen är uppbyggd, det vill säga hur siffrorna kommer till.

Dina djurs avelsvärde anges som avvikelsen mot en ”basgrupp”. Basgruppen består av alla djur i Elitlamm av samma ras födda 1–5 år före beräkningstillfället. Det innebär att vid beräkningen i augusti 2017 bestod basgruppen av djur födda 2012 till och med 2016. 2018 kommer basgruppen att bestå av djur födda 2013 till 2017 osv.

Vid varje beräkning byts alltså cirka 20 % av djuren ut och förhoppningsvis är de nya djuren bättre vilket innebär att medeltalet i basgruppen förändras. Om avelsvärdet avser tillväxt så ökar medelvärdet från år till år om avelsmålet är att förbättra tillväxten. Om basgruppen förbättras kommer äldre djurs avelsvärden att sjunka något eftersom medeltalet de jämförs mot blir högre.

Avelsvärdet anges som ett tal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Vad varje enhet upp eller ner innebär kan utläsas ur tabellerna för respektive ras.

Eftersom miljön i olika besättningar kan skilja sig mycket kan man inte tolka det som att alla djur som har avelsvärde 100 har samma tillväxthastighet. Ett lamm som växt 250 g/dag på svaga naturbeten kan ha högre avelsvärde än ett som växt 260 g/dag på frodiga åkermarksbeten. Avelsvärdeberäkningen kompenserar för miljöeffekten bland annat genom att relatera till besättningsmedeltalet.

Medeltalet i basgruppen har störst värde för att studera rasens utveckling över åren, den så kallade genetiska trenden.

Värdet av en indexenhet kan man använda för att se hur mycket bättre eller sämre ett djur är än ett som har avelsvärde 100. Om till exempel en enhet för ”tillväxt direkt” motsvarar 1,4 g/dag så kommer ett lamm med avelsvärde 110 att väga 2,1 kg mer vid 150 dagar än ett med avelsvärde 100. (10 x 1,4 g x 150 dagar = 2 100g = 2,1 kg). Detta jämfört med besättningens medeltal, inte basgruppens.

Om storleken på basgruppen är liten blir avelsvärdena osäkrare. Detta gäller framför allt vissa köttraser. Eftersom basgruppen består av fem år ska antalet divideras med 5 om man vill få en uppfattning om hur många registreringar som görs per år.

Text Magnus Håård
magnus.haard@faravelsforbundet.com


I en fil per ras redovisas vad varje relativtalsenhet är värd samt medelvärden för de tio raser som avelsvärderas.
Gotlandsfår ››
Leicester ››
Finull ››
Ryafår ››
Jämtlandsfår ››
Texel ››
Suffolk ››
Dorset ››
Shropshire ››
Oxford down ››

Petrus

Erikshester Petrus, en gotlandsbagge med mycket höga avelsvärden, får äran att illustrera årets andra avelskörnings relativtalsenheter. Foto M Håård