16 november 2018 | Fler utvecklingsprojekt på gång för fårnäringen. Får vi fler får ute, kan ull förädlas i alla led och lyfter lammkött.

Det rapporters från övriga Europa om att många länder nu lider av effekterna av torkan. Det har generellt varit bra betalt för lammkött inom övriga EU i sommar, vilket tyvärr inte slagit igenom för lammproduktionen i Sverige. Nu ser vi att lammpriserna i EU börjar närma dig tidigare års nivåer, men de högre produktionskostnaderna som drabbat näringen finns kvar. En del bekymmer med anledning av torkan börjar märkas av ute på gårdarna. Såväl praktiska som ekonomiska effekter slår nu igenom. Tänk på att hjälpa varandra, prata med kolleger om de svårigheter som dyker upp. Ingen är ensam med de här problemen, stötta varandra. Tveka inte över att ta kontakt med någon ur SF styrelse eller kontakta LRF omsorgsgrupp när det känns tufft.

Nu är det dags för alla medlemmar i lokalföreningar och rasföreningar att fundera kring vem ni vill nominera till hederstiteln Årets Fårföretagare, utnämning sker vid Stämman 2019. Detta hederspris är en möjlighet att visa upp vår branschs mångfald och uppmärksamma målmedvetna och framgångsrika fårföretag. Många fårföretag består av eldsjälar som genom sin fårhållning och på andra sätt bidrar till en aktiv landsbygd. Alla engagerade fårhållare är viktiga för fårnäringen, oavsett inriktning, det kan handla om lammkött, ull, skinn, avel, bevarandearbete eller naturbete för öppna landskap. Ni avgör vems arbete ni vill lyfta fram i år. SF öppnar för nominering i december. Dags att börja fundera!

Kjell och Jenny Nilsson, Graute Gård blev Årets Fårföretagare 2018. Foto Britta Wendelius

LRF Kött har beviljats medel till ett projekt inom ranchdrift för får.  Medel som Jordbruksverket delar ut till studier som syftar till att främja konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samtidigt som djurvälfärd behålls eller förbättras. Det här är ett av de uppdrag Jordbruksverket fått av regeringen inom ramen för livsmedelsstrategin. Projektledare för projektet ”Ökad utevistelse för får genom ranchdrift” är Lammrådgivare Titti Strömne, Glada Fåret. Titti påbörjar arbetet under 2018 genom att kartlägga behov och samla in erfarenheter. Ranchdrift för får är tillåtet i Danmark, men i dagsläget är det inte godkänt inte i Sverige. Gällande regler för fårens utegångsvistelse finns på Jordbruksverkets hemsida. Det här projektet blir intressant att följa, då det kan skapa nya förutsättningar för lönsam lammproduktion. Vid Stämman 2018 i Borgholm var Peter Helén, Storålamm i Danmark inbjuden för att föreläsa kring hur man på Storålam jobbar praktiskt med ranchdrift. Det var spännande att ta del av hur man jobbar med fårhållningen på en av Danmarks största fårgårdar.
Har du erfarenheter av eller intresse kring ranchdrift? Välkommen att kontakta Titti.

Ranchdrift som det kan se ut i Idaho, hur kommer det att se ut hos oss? Foto: Cred till Pixabay

Seminbaggarna finns nu tillgängliga i Elitlamm för er som seminerar i år. Har du programmet  Avel och Produktion så hittar du seminbaggarna under Urval – Övriga Djur, vid funktionen att lägga till bagge i betäckningsgrupp. I programmet för Avel Mini finns baggarna tillgängliga när du ska registrerar födda lamm i din omgång.

Under gångna veckan har Gård och Djurhälsan (G&D) hållit styrelsemöte, SF som är delägare representeras då av Ulf Ekholm. Hösten aktuella kursutbud presenteras på hemsidan, till exempel erbjuds nu kurser i ”Villkorad läkemedelsanvändning får” på fler ställen i landet!

Jordbruksverket är på hugget, det droppar in nya remisser på löpande band. SF besvarar remisser med koppling till fårnäringen, för tillfället ligger det fyra remisser i röret.

SF har tillsammans med LRF tagit fram en ansökan om finansiering av en förstudie kring ull och förädling av svensk ull. Vi vill i projektet undersöka förutsättningarna för att tillverka och sälja helsvenska ullprodukter som kan ha flera livscykler och i slutänden vara helt komposterbara. Vi vill också hitta affärsmodeller som både bidrar till lönsamhet i hela kedjan och till en mer hållbar konsumtion. Målet är att få till en lösning där det går att få ekonomi i alla led och nytta av råvaran in i minsta fiber, men även nytta av eventuella rest- eller biprodukter. Samarbetspartners är LRF, SF, Filippa K, Röjk och Textilhögskolan i Borås. Före årsskiftet får vi veta om medel till detta beviljas. Vill du veta mer så kontakta Claudia.

Ekonomi i alla led och nytta av råvaran in i minsta fiber. Foto: Cred till Pixaby

Den växande rovdjurstammen påverkar djurägare i hela Europa allt mer, trenden för vargen är mycket positiv och förekomsten av varg ökar i nästan alla länder där varg finns. Nu har EU beslutat att öka stödet till lantbrukare i områden där det finns stora rovdjur. Beslutet innebär att det ska ges 100 % ersättning för skador orsakat av vilt, istället för 80% som tidigare angivits som maxgräns.  Det anges även att detta gälla både direkta och indirekta skador, förebyggande åtgärder samt kadaverhantering. Det här ses som mycket positivt, och alla är mer eller mindre förvånade över beslutet. Men då EUs politik är snårig så vi tar ändå det här beskedet med en liten nypa salt tills vi sett detaljerna i beslutet. Det kan finnas förslag om förändring av regler kring förvaltning i bakvattnet. Vad vi vet är att det i dagsläget är flera länder som har problem, och EU kan inte längre blunda för dessa problem. Rovdjurstrycket slår hårt mot djurhållning, öppet landskap och förutsättningar för levande landsbygd i hela Europa. Vi och många med oss anser att då rovdjursstammen är växande så måste art och habitatdirektivet ändras från strikt skyddad till skyddad art. Detta påverkansarbete pågår.

Idag är det manusstopp för Fårskötsel nr 8, decembernumret. Har du bidrag till julhelgens stunder av intressant läsning? Kontakta Einar på redaktionen. Det är uppskattat med bidrag från landets alla hörn. Känner du inte för att skriva själv så tipsa gärna redaktionen om ämnen att ta upp.

Kommande torsdag och fredag kommer alla som jobbar med drift och utveckling av Elitlamm att sammanstråla i Sala för det årligt arbetsmötet där vi planerar verksamheten inför kommande år. Elitlammsupporten kommer att svara på frågor via e-post även dessa dagar, men svarstiderna kan bli något längre än vanligt.

Fårnäringen fick en del uppmärksamhet i press efter att skrivelsen med SF kommentarer kring Torkanstödet gick ut till tidningarna i förra veckan. Både Claudia och Elof intervjuades av lokal press.

Välbekant ansikte på förstasidan i Norrtelje Tidning. Foto: Claudia privat.

Handlingsplan Lamm och Lammlyftet är nu inne i fas två, vad har skett inom Lammlyftet hittills gjort och vad är på gång? Tips för dig som vill veta mer om vad som görs för att lyfta fram lammkött i synnerhet och kött i allmänhet. Registrera dig för LRF Kött Nyhetsbrev.

Är det här vad man kallar sambete, eller är det ett samarbete? Foto: Maria Edman

Det kom en hälsning från Korea, där Veckobrevets huvudredaktör Ann B befinner sig den här veckan för att studera koreansk fermentering. Det låter som en spännande studieresa med provsmakning i mängd.

Tänkte inte på vilken ätkapacitet en studieresa om fermentering kräver. Foto Anna Bergström

Vad är egentligen fermentering?

Övernattat på ett tempel och på morgonen hittade jag detta får. En munk offrade hundra vita får till himlen och fick på så vis lov att etablera ett tempel på platsen. De hundra vita fårens tempel, vad kunde passa bättre. Annars är det ont om får i Sydkorea, googlar man hittar man källor från 2015 som säger att det bara finns en fårfarm, som är turistinriktad! Det ska också finnas ett fårkafe i Seoul, vilket ju inte är illa i ett land med så ynklig fårpopulation. Foto: Anna Bergström

Nästa veckobrev kommer Anna att snickra ihop på vägen hem från mötet med kollegerna inom Elitlamm, och posta någonstans mellan Hallsberg och Uddevalla. Det kommer nog lite senare än vanligt, men veckobrev ska det bli även nästa vecka.

Trevlig helg önskar SF!

Sammanställt av Britta

Gård och Djurhälsan anordnas kurs i lamning och lamningshjälp den 27 november i Ingelstad.
Läs mer och anmäl dig här

Med utgångspunkt i den stora potential som finns för svenskt lammkött tittar branschen på hur man kan göra något för att öka kvaliteten på det svenska lammköttet.

Webbredaktören har semester under vecka 46, så det kommer att vara tystare än vanligt här på hemsidan.

Åter till er tjänst den 20 november. Kontakta Britta eller Maria om det skulle vara något som brådskar, se kontaktuppgifter.

Detta är ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark).

Projektet är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen. I projektet fokuserar vi på att öka kunskapen om god ätkvalitet och etisk kvalitet från uppfödare till konsument.

Projektet innefattar:

• Förslag till ny betalningsmodell som prisdifferentierar olika kvaliteter
• Ökad selektering och sortering i olika kvaliteter
• Etablera best practice i primärproduktion och förädling som höjer ätkvaliteten.
• Ökad kunskap om vad ätkvalitet innebär bland butikspersonal och beställare
• Ökad kunskap om vad ätkvaltiet innebär bland konsumenter.

24 september 2018 hölls en nordisk forskarkonferens i Skara för att diskutera köttkvalitet på nöt och lamm. Värd för runda-bords-samtalet var SLU i Skara och institutionen för husdjurens miljö och hälsa. Detta var första gången sedan 2005 som nordiska forskare inom köttkvalitet möttes på detta sätt.

Här kan du läsa mer om vad som händer i projektet
Agroväst: Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött ››

9 november 2018 | Vet du någon som forskar om får? Inom kort kommer det att utlysas forskningsmedel. Följetongen om stöd till torkdrabbade fortsätter.

Vi skrev till Jordbruksverket och protesterade mot deras förslag till fördelning av torkstöd under 2019, ett förslag vars effekt kraftigt missgynnar fårnäringen (utförligt kommenterat förra veckan). Vi framhöll även konsumentperspektivet och pekade på det betydande symbolvärde som finns i att betala ut stödet i förhållande till grödkod och/eller djurenhet, till skillnad mot utbetalning gentemot dieselförbrukning. Årets torka har fört med sig stora kostnadsökningar, vilka lammnäringen inte ser någon möjlighet att kompenseras för genom ett höjt marknadspris. SF förordade därför också att medel avsätts specifikt för en marknadssatsning för att främja svenskt lammkött.

Samma skrivelse med synpunkter har skickats till politiker, departement och såväl nationell som lokal press, radio och TV. Det är lika bra att satsa på att nå ut brett, när vi ändå har arbetat med att formulera kommentarer i en skrivelse. Det har lett till ett par intervjuer av media, men såvitt vi vet är inget ännu publicerat.

Regeringskansliet, som fick Jordbruksverkets förslag förra veckan, tyckte att båda förslagen har sina fördelar men också sina utmaningar. De bad därför Jordbruksverket att komplettera förslagen med en djupare kvantitativ jämförelse av förslagen samt att eventuellt hitta en tredje lösning. Även vår skrivelse med synpunkter på förslagen diskuterades under mötet mellan regeringskansliet och SJV. Skrivelsen från SF spelade troligen roll för hur Regeringskansliet valde att gå vidare med frågan. Under kommande vecka kommer med all sannolikhet en ny snabbremiss inom detta ämne och vi är beredda att hugga tag i den när den kommer. SF fortsätter att försöka driva frågan i rätt riktning.

2018 års stöd till torkdrabbade har nu klubbats av riksdagen och ska betalas ut under december. Läs mer om det på Land Lantbruk.

Stiftelsen Svensk Fårforskning har haft styrelsemöte under veckan och beslutade då om utlysning av forskningsanslag. Utlysningen kommer att publiceras i nästa Fårskötsel, håll ögonen öppna. Har du har en koppling till forskarvärlden, sprid GÄRNA budskapet om att sökbara pengar för fårforskning är på gång. Stiftelsen välkomnar då alla tänkbara ämnesområden, men ser gärna ansökningar där resultatet av forskningsprojektet syftar till att uppnå ”hållbar fårnäring och lammproduktion”.

Tillsammans med LRF Kött har vi träffat Martin & Servera, en matgrossist som vi för dialog med om hur vi kan öka andelen svenskt kött, även lammkött, i handeln. De är väldigt medvetna om frågan och har ökat sin försäljning av svenskt kött, främst nöt men även lamm. De har tecknat kontrakt med uppfödare och söker även fler uppfödare för att säkra leveranserna under nästa år. Martin & Servera levererar till restaurang och storkök och är där en av de största aktörerna.

Elitlammsupporten märker att många besättningar jobbar med att städa upp i programmet och göra i ordning sina register inför kommande lammår. Det är en utmärkt tid att göra sådant nu, särskilt bra om man gör sina betäckningsgrupper i programmet samtidigt som de görs i fårhuset – minst risk att något blir fel. Supporten hjälper till om det dyker upp frågor eller svårigheter.

LRF har ett antal webbinarier på gång. Webbinarier om att anpassa företaget efter torkan ges i tre delar; om att få plats med djuren i vinter, om foderstrategier och om lönsamhet. Det finns också möjlighet att delta i webbinarier som tar upp frågor runt miljötillstånd för djurhållning. Webbinarier är ett tidseffektivt sätt att inhämta kunskap och nya perspektiv. Tipsar om att testa, det är nog enklare än man kan tro!

Påminner om ERFA-grupperna som håller på att formas runt hela landet.
Ämnena grupperna kommer att fokusera på är:

• Byggnader och management (djurvälfärd på stall, hantering av lösgående djur, smittskydd, foderhantering)
• Lammöverlevnad (avel, urval, skötsel av ungtackan, management & logistik vid dräktighet och lamning)
• Bete och grassmanagement (parasitkontroll, stressfri hantering av djur på bete, smittskydd)

Vill du delta, skynda att anmäl, mer information på Gård & Djurhälsans hemsida.

Vill du nominera någon till HKScan´s Miljöpris 2018? Gör det före 30 november. Det är också dags för HKScans omröstning för att utse Årets Leverantör av lamm, nöt respektive gris och Årets Djurtransportör, läs mer här.

Hemsidan tipsar till sist om ett ATL TV-inslag om mellangrödor. Hushållningssällskapet har utvärderat vilka sorter som fungerade bra, och vilka som gjorde mindre bra ifrån sig.

Trevlig helg önskar SF!

Avvanda höstfödda finullslamm vid foderautomaten. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Vem skulle inte vilja ha en egen grävmaskin?
Elof och “Grävis” markbereder inför bygge av nytt dikostall. Foto Elof Nilsson

Baggarna har bråda dagar på jobbet och är mycket nöjda med sig själva och tillvaron i stort. Här ser ni seminbaggen Gräsljunga Poker i egen hög person. Man behöver inte gå i pension för att man finns tillgänglig “på strå”, tvärtom. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

På Toran fungerade brunstsynkroniseringen bra i år. På fyra dagar var 60 % av de synkade tackorna inseminerade. Det blev trångt i “brunstboxen”. Foto Magnus Håård

Sammanställt av Anna och Britta

I Sverige har sommarens torra och varma väder påverkat jordbruksföretagen mycket med allvarliga ekonomiska konsekvenser som följd.

Spannmålsskördarna beräknas på gårdsnivå vara 30-70 procent lägre än normalt och tillgången på grovfoder är osäker, skriver LRF Konsult i sin senaste rapport. Lantbruksföretag justerar sina besättningar efter fodertillgång och foderpriser, vilket leder till väntetider till slakt.

– Det ekonomiska läget är bekymmersamt med fleråriga effekter för många av företagarna. Det gäller lantbrukets samtliga produktionsinriktningar, säger Jimmy Larsson, Segmentschef Skog och Lantbruk på LRF Konsult.

Han betonar att det är stora variationer mellan lantbruksföretagen och i olika delar av landet beroende på hur torkan har påverkat.

Lönsamheten 2018 ligger för samtliga produktionsgrenar preliminärt under den långsiktigt hållbara nivån för att skapa tillväxt och mer sysselsättning.

Land Lantbruk: Lantbrukets lönsamhet ner i källaren ››

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ett krisstöd på 460 miljoner kronor för 2018 till djurbönder som har drabbats av sommarens torka.

Pengarna, som ska fördelas på lantbrukare med kor och får, är en del av det krispaket som regeringen lade fram i somras för 2018 och 2019 på totalt 1,2 miljarder kronor.

Ansökan till den första delen av krisstödet stängde i måndags, den 5 november och utbetalningarna av stödet till de som är berättigade kommer göras i december. I december väntas även riksdagen ta ställning till del två i krispaketet som omfattar de återstående 760 miljoner kronorna.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Riksdagen klubbar krisstöd till djurbönder ››

Nu har Hushållningssällskapet utvärderat vilka sorter som fungerade bra – och mindre bra. ATL TV var med ute på provfältet.

ATL TV: Så gick försöken med mellangrödor ››

Det är halv storm när Land Lantbruk tillsammans med Fredrik Sundblad beger sig ut till Hall Hägvards, några mil nordväst om Visby.

Fredrik Sundblad är projektledare för Fossilfritt kött och gården Hägvards är en av pilotgårdarna.
– Vi har fått med 13 olika större gårdar på ön. Och nu ska vi undersöka möjligheten om hela köttproduktionen kan vara fossilfri – från gård till konsument.

Vid upptaktsmötet i somras deltog Erik Jacobsson, lantbrukare och ägare till Energifabriken utanför Linköping. Där har tre lantbruk blivit helt fossilfria.
– Det är alltså möjligt och nu ska alla gårdar som ingår i projektet se över sin energianvändning, säger Fredrik Sundblad.

Projektet Fossilfritt kött är begränsat till tre år och tar slut 2020.

– En stor diskussion förs om förpackningarna. Där används plaster i dag och det finns en möjlighet att använda återvunnen plast och att förtunna plaster. Men här är mycket ogjort, säger Fredrik Sundblad.

Hela artikeln
Land lantbruk: Fossilfritt kött – pilotprojekt på Gotland ››

Virtuella staket, förlängd betessäsong och smart utfodring var på tapeten när produktionsrådgivaren Karin Granström gav sina samlade erfarenheter från lammproduktion i andra länder under Elmia Lantbruk.

Många rådgivare har varit involverade i Jordbruksverkets tävling ”Smarta stall”. En av dem är Karin Granström, Hushållningssällskapet, som delade med sig av några internationella erfarenheter och trender inom lammproduktion under Elmia Lantbruk.

Betesdrift utan staket
En nyhet som Karin Granström lyfte var utvärderingen av virtuella stängsel som just nu testas vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet (NMBU). Metoden – som med dagens regelverk inte är tillåten i Sverige – går ut på att boskap hålls inom ett visst område utan att fysiska staket behövs.

Putsa vallar
Ett annat utlandsinslag som Karin Granström ser som en möjlighet för svenska bönder är att använda får till att putsa vallar långt in på hösten. I länder där man låter får gå på betesdrift ända in i februari han man kunnat öka vallens avkastning till nästa år med upp till 20 procent.
– Förutsatt att de har tillräckligt mycket päls har får en fantastisk förmåga att stå emot kyla, så egentligen borde vi kunna hålla dem ute längre, säger hon.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Utblick i fårvärlden ger idéer om stängsel utan tråd ››

2 november 2018 | Av regeringens stöd till torkdrabbade fårföretag blev det inte ens en tummetott. Men när Lammproducenterna bjuder in till Lamm 2018 visar branschen på en obändig framtidstro.

Jordbruksverket lämnade i tisdags sitt förslag till regeringen om hur krisstödet för att lindra konsekvenserna av sommarens torka bör fördelas under 2019. Jordbruksverket förordar i första hand att stödet fördelas på basis dieselförbrukning i jordbruket under 2018. Detta utesluter många fårföretag från chans att få stöd, då många köper foder eller anlitar maskinstation för grovfoderskörd. Om man väljer andrahandsalternativet, att fördela stödet efter djurenheter, kommer minimigränsen för får att hamna på 13 djurenheter. Vilket skulle ge ca 12 kr per djur för gårdar med fler än 90 får. Kommentarer förefaller överflödiga. Vi har vid flera tillfällen lämnat synpunkter och betonat att stödpengarna måste komma så många som möjligt inom lammnäringen till del. Jordbruksverket har uppenbarligen inte valt vår linje.

Förslaget har redan föredragits regeringen, och branschen fick ingen möjlighet att återkoppla innan dess. Vi har däremot möjlighet att kommentera förslaget i efterskott, och det ska vi förstås göra. Men inte utan att det hade känts bättre om vi fått den chansen innan SJV gick vidare till regeringen.

Igår och idag träffas fårfolket på Gyllene Uttern i Gränna, där Lammproducenterna håller seminariet Lamm 2018 med många intressanta talare och ämnen. Igår handlade det om marknad, framtidens lamm, ny svensk parasitstrategi och svenska skinn. Idag fokus på lönsamhet och då granskas brett vad som behövs för en lönsam produktion. Ullen, verktyg som muskel- och fettskanning, hur ser en lyckad produktionstacka ut, med mera.

Idag har Claudia ruskat om deltagarna på Lamm 2018 med en presentation av ullläget i Sverige. Alla fick klämma och känna på möjligheterna med svensk ull från korsningar av olika raskombinationer. Stort intresse för ullen, rapporterar Claudia. Foto Elof Nilsson

Fårklipparförbundets Matilda Andersson höll en dragning kring vad man som fårägare kan göra för att klippningen skall bli en lönande åtgärd. Det finns en film på vår Youtube-kanal som det passar bra att tipsa om i samma andetag, om hur man ordnar en bra klipplats och sorterar ullen. Foto Elof Nilsson

Under veckan har Svenska Dagbladet och många fler skrivit om det pågående projektet att förvandla svensk korsningsull till svenska modeplagg. Kontakten mellan modeföretagen Röjk och Filippa K och lammproducenten Norrby Gård knöts via branschträffen som Claudia ordnade under Fårfest i Kil i våras (här kan man läsa om den), så detta är även vår bebis som vi följer på nära håll. Vi tror detta är ett stort steg i rätt riktning för en framtid där den svenska ullen används och har ett värde.

På seminstationen i Alebäck har denna vecka ägnats åt intensiv packning och distribution. Nu återstår bara export av beställda doser till Danmark.

Packat och klart! Foto Magnus Håård

Ett STORT tack till baggar, deras ägare och Magnus och Margareta Håård! Det är ni som gjort jobbet. Vi bockar och bugar.

Och ni därute i besättningarna – er önskar vi lycka till och många fina seminlamm!

Dyrbar last! Foto Magnus Håård

Ullkartan, vår karta över företag och förmedlingar där du kan sälja och/eller förädla din ull, är uppdaterad. Saknar du något spinneri, uppköpare eller förmedlare så tipsa oss. Kartan uppdateras löpande.

Läs i Land Lantbruk om projektet att skapa en marknadsplats för ull som Fia Söderberg driver. Till att börja med ska plattformen byggas för ullförmedling inom kommunerna Uppsala, Östhammar, Knivsta och Sigtuna. Efter projektets slut blir plattformen nationell och ersätter Ullförmedlingens Facebook-grupp.

Styrgruppen för handlingsplanerna har haft telefonmöte och nu satt ner foten och prioriterat vad som skall jobbas med i fas 2 av handlingsplanerna. Fokus i ettapp 1 var att öka produktionen, nu är huvudmålet är att skapa en större efterfrågan på svenskt kött. Det finns också prioriterade delmål inom hållbarhet, marknad, produktion/kvalitet. Mer om detta framöver.

Igår tog media upp att slaktköerna har minskat betydligt. En snabb rundfrågning tyder på att uppgifterna delvis stämmer väl. För kontrakterade nöt och lamm ligger köerna hos till exempel HKScan på ca 2,5 vecka. De ej planeringsanmälda djuren har dock en betydligt längre väntetid. I vissa fall är kötiderna för nöt halvårslånga, och även i norr rapporteras fortsatt långa köer. Men många besättningar har “räddats” av en bra tredjeskörd och att det fortfarande finns bete i delar av landet, vilket har lättat på slakttrycket.

Yttrande gällande förslag till ändring av Statens jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd är insänd till Jordbruksverket.

Två nya remisser från Jordbruksverket jobbas det med just nu. Dessa heter “remiss om förändring av föreskrifter om direktstöd” respektive “ändring av föreskrift och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar”. Båda har skickats vidare till lokalföreningarna för en intern remissrunda. Vill du engagera dig i dessa remisser är det välkommet, kontakta din lokala ordförande eller sekreterare.

Flera medlemmar som har hört av sig har problem med viltskador orsakade av vildsvin och kronhjort. LRF jobbar just nu med ett projekt som kallas Fakta på bordet med syftet att underlätta dialogen mellan markägare och jägare. Projektets målsättning är att skadorna i skog och på åker ska minska. Här finns LRFs information om projektet. Det är bra att ni spelar in även den här typen av viltskador till oss.

En rykande färsk Fårskötsel låg och väntade i brevlådan idag. Hoppas det är fler som fått helgen räddad, här finns mycket att läsa. Numret innehåller artiklar om en mängd olika ämnen, från baggauktionerna, via ullhantering till embryoinplantat.

Inte bara fönsterkuvert, helgen är räddad. Foto Britta Wendelius

Vi klämmer till med ett lyssningstips också. Hittade av en slump kockarna Niklas Ekstedt och Leila Lindholms podd och ett avsnitt om hållbarhet. Medverkar gör Lisa Ehde som är miljö och klimatexpert hos LRF, och hon ger ett perspektiv på debatten som tar hänsyn till idisslarnas viktiga roll för vår matförsörjning och vårt ekosystem. Lyssningsvärt, med viss varning för lång inledning innan Lisa kommer in. Eat this! heter podden, finns att hitta på många podd-ställen och avsnittet jag avslyssnat är #60 Lisa Ehde – Miljö, klimat & mjölk.

Trevlig helg önskar SF!

Igår på Gyllene Uttern presenterade Scans VD Sofia Toresson Hyleen med stor entusiasm deras nya koncept. Det finna goda förutsättningar för svensk lammproduktion framöver menar Sofia. #allalammbehövs Foto Elof Nilsson

Resistenta parasiter – värsta skräcken. Katarina Gustavsson från Gård & Djurhälsan föreläste om ny svensk parasitstrategi under Lamm 2018. Ny svensk parasitstrategi – nu blev jag väldigt nyfiken, hoppas vi får höra mer om det inom kort. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Bra prylar finns det förstås också att kolla in under Lamm 2018. Det här måste vara en  kraftfodervagn för stödfodring på bete, en sån som vi fick veta mer om i Fårpodden 03: Om att få lammen klara på bete. Foto Elof Nilsson

Nu får det gå undan. På Hälla Gård försöker man hinna med så mycket som möjligt innan tjäle och snö är här. De flesta timmarna blir i traktorn med plogen på. Foto Thomas Eriksson

Och om 145 dagar kommer lammen. Foto Thomas Eriksson

Sammanställt av Anna

Klädmärkena Filippa K, Röjk och Fjällräven väljer svensk ull. Och till våren får Sverige sitt första ulliga ”blocket”.

– Det är medvind nu, säger Fia Söderberg, grundare av Ullförmedlingen.
Svenska designers vill ha svensk ull. Först startade Fjällräven ett samarbete med jämtländska Brattlandsgården för att göra en exklusiv tröja i jämtlandsull.

Nu har också Filippa K och fritidsklädmärket Röjk köpt ull från Norrby gård i Kungsör. Nästa höst är tanken att Röjks första, helsvenska ullplagg ska vara ute på marknaden.
– Det händer jättemycket just nu och det handlar inte bara om de här klädföretagen. Det är ett antal projekt, evenemang, seminarier och utställningar som lyfter den svenska ullen, säger Fia Söderberg.
Den ulliga marknadsplatsen börjar som ett projekt tillsammans med Jordbruksverket och Upplandsbygd,

Till att börja med ska plattformen byggas för ullförmedling inom kommunerna Uppsala, Östhammar, Knivsta och Sigtuna. Efter projektets slut blir plattformen nationell och ersätter ullförmedlingens Facebook-grupp.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Svensk ull har blivit attraktiv – så ska den säljas ››

Jordbruksverket har nu lämnat sitt förslag till regeringen om hur krisstödet för att lindra konsekvenserna av sommarens torka bör fördelas under 2019.

Jordbruksverket förordar i första hand att stödet fördelas på basis dieselförbrukning i jordbruket under 2018. Om man väljer andrahandsalternativet, att fördela stödet efter djurenheter, kommer minimigränsen för får att hamna på 13 djurenheter.

SF har vid flera tillfällen lämnat synpunkter och betonat att stödpengarna måste komma så många som möjligt inom lammnäringen till del. Jordbruksverket har inte valt vår linje.

Läs mer
Jordbruksverket: Krisstöd torka 2019 ››

26 oktober 2018 | Rapport från Ordförandekonferensen, Elmia, om rovdjur, mathantverk och en hel del annat läser vi denna vecka. Och ni missar väl inte nya Fårpodden?

Och vinnaren är Ann-Sofie Sellergren från Helsingborg! Ann-Sofie vann stallkameran från De Laval som var priset i tävlingen i vår monter på Elmia. Grattis! Rätt svar på tävlingsfrågorna hittar du allra sist i detta veckobrev.

Dagarna på Elmia har varit intensiva och roliga. Årets mässa har dragit mycket besökare till sig, och vi har mött många medlemmar. Vi har också blivit några fler, välkomna ni som nappat på mässerbjudandet och blivit medlemmar i SF! Många frågor har vi som stått i montern fått, som vi förstås har försökt svara på. Det är inte så lätt alla gånger, att ge ett generellt och bra svar, men diskussionen och utbyte av erfarenheter och åsikter är ännu viktigare. Och det har vi fått mycket av, vi är otroligt glada över alla trevliga möten under Elmia Lantbruk.

Elmias rastorg. Foto Team Elmia

Matscenen med kocken/styckaren Sven-Erik Larsson tycker vi varit väldigt lyckad. Vilken inspirerande kille! Han har visat hur man tar vara på hela djuret, från nos till svans, och har tipsat om massor med supergoda rätter man kan göra av hals, revben, lägg och andra detaljer som ofta betraktas som mindre intressanta. Man smakar på hans konfiterade lammnacke och inser att här finns en ny värld att upptäcka. Han har visat åskådarna hur man styckar olika beroende av vad man ska laga av lammet, för att få ett maximalt utbyte. Många har slagit sig ner vid matscenen för att se och lyssna, och ofta stannat hela det timslånga passet. Det tycker vi är ett toppenbetyg.

I lördags träffades större delen av SFs förbudsstyrelse, styrelsens adjungerade och ordföranden från landets lokalföreningar och rasföreningar. Roligt att så många tagit sig till Ulfsunda Slott i Bromma denna soliga höstlördag! Vi började med att ta en titt på hur det gått med alla de önskemål och idéer som kom fram vid förra årets Ordförandekonferens och kunde bocka av de som det blivit verklighet av, vilket var inte alla men ändå de flesta. En hel del information kring vad som är i görningen just nu blir det när vi träffas såhär och ämnen på agendan var djurrättsaktivism, Torkan 2018, rovdjur och vad som gjorts och vad som är på gång inom området ull och skinn.

Stockholm och Ulfsunda visar sig från sin bästa sida. Foto Elof Nilsson

Sedan bjöds vi på aktuellt från Gård och Djurhälsan och en framtidsspaning som lammrådgivaren Theo Den Braver stog för. Bland annat lyfte han projektet med Erfa-grupper för lammproducenter som vill utvecklas, ett projekt som startar nu. Vill du vara med? Det blir grupper runt hela landet och finns plats för 5–8 i varje grupp. Här blir det utrymme för mycket diskussioner och tanken är att man lär sig av varandra och att man tillsammans kommer överens om vad man ska göra för att lära mer och nytt. Det kan handla om att göra en studieresa eller bjuda in någon extremt intressant person, det finns pengar avsatta för att man ska kunna göra sådant. Mer att läsa om det finns på Gård och Djurhälsans hemsida. Till styrelserna i våra lokalföreningar vill vi hälsa att ni gärna får kontakta Theo för att inleda samarbete, och tipsa medlemmar som ni tror skulle vilja vara med i Erfa-grupp om att möjligheten finns.

Theos föredrag gav oss alla även chansen att stifta bekantskap med en besökare från framtiden. Vi träffade Fåraherde Lindeman, som berättade om hur han sköter sin fårgård år 2038. Mycket handlade om ”grön teknik” som just nu utvecklas i snabb takt, främst av de stora IT-företagen. Tänk er en framtid utan fysiska stängsel, med teknik som håller detaljerad koll på hur djuren mår, vad de äter och hur de växer och där rovdjur hålls borta med kreativa lösningar. Theo utlovade mer information om de möjligheter som grön teknik kan ge fårnäringen, och vi kan redan nu lova uppföljning i form av en programpunkt med fördjupad framtidsspaning i samband med Stämman 2019.

Under mötet beslutades att det blir en ny omgång av Årets Fårföretagare och upplägget kommer att likna förra årets. Mer information kommer snart, i god tid innan lokalföreningarnas årsmöten börjar hållas på det nya året. Men redan nu kan man börja fundera över vem man vill nominera från sin förening.

Vi diskuterade medlemsnytta idag och i framtiden, och hjälptes åt att se över vad som görs och prioritera vad som är viktigt, viktigare och viktigast. Påverkansarbete gentemot myndigheter, omvärld, näringen (slakten etc) och rovdjur lyftes som av avgörande vikt. Andra områden som vi var överens om att prioritera är avelsfrågor, seminverksamheten, Elitlamm och att fortsätta den påbörjade vägen med utökad dialog och kommunikation mellan lokalföreningar, rasföreningar och förbund. Även ull, skinn och småskalig verksamhet/förädling kom högt upp i prioriteringslistan.

Avslutningsvis gick vi laget runt och varje representant berättade om vad som är på gång lokalt/inom rasföreningen och alla fick tillfälle att reflektera och kommentera dagen. Vi var många som lämnade mötet med en glad känsla i kroppen. Återigen tack till alla som deltog för en givande dag! En längre artikel om Ordförandekonferensen 2018 kommer i Fårskötsel.

Några punkter om den svenska ullens fördelar, saxade ur Claudias presentation från Ordförandekonferensen:
• Världsmarknadspriset på ull stiger.
• Många företag, speciellt inom klädindustrin, ser sig om efter annat än merinoullen.
• Vi har värden och fördelar som inte andra länder har, men som vi måste bli bättre på att kommunicera ut.
• Ett brett utbud av fårraser = många olika ulltyper som ger en mängd olika användningsområden.
Det finns mycket att jobba med, och betalningen för ullen behöver på sikt stiga. Men också viktigt att lyfta möjligheter och fördelar, och idag känns som en bra dag för det.

Håll också ögonen på det Halländska projektet Ull som resurs. Projektet är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet Halland, Region Halland, Coompanion Halland, Hallands Fåravelsförening och The Loop Factory AB och finansieras av EUs landsbygdsprogram. Tillsammans vill man jobba för att skapa avsättning för det utmärkta material som ullen är. Produktutveckling, logistiklösningar och utbildning av fårproducenterna är några av områdena man fokuserar på. Vill du få deras nyhetsbrev, anmäl dig för det hos projektledaren Susanne Paulsson.

Från SFs seminstation kan rapporteras att spermasamlingen nu är avslutad och de första baggarna har åkt hem. I natt lastas de sista 4 baggarna för resa till Gotland. All beställd sperma är packad och kommer att levereras ut härifrån på tisdag. Mest eftertraktad i år blev Flöje Uno. Med undantag för tidiga leveranser av Baccus fick alla den sperma de begärt.

Populära Flöje Uno. Här med matte och uppfödare Ing-Marie Thorsson. Foto Team Semin

Läget när det gäller foderbrist varierar över landet men många bedöms kunna klara sig bra genom att ta vara på de resurser som finns och komplettera med pelleterat grovfoder. Samtidigt är det många besättningar som har varit tvungna att dra ner på antalet lammande tackor för att möta den faktiska mängden foder man har tillgång till.

Har du behövt importera grovfoder i år? Tänk då på att det finns en viss risk för spridning av ogräs och smittor. De råd som ges för att minimera risken är att fodra inomhus och att kompostera stallgödseln länge innan spridning.

Björnstammen i Sverige är för närvarande är stabil, och inventeringen visar på 2900 individer vilket är långt över gynnsam bevarandestatus som är satt till minst 1400 individer. 300 björnar sköts under skydds- och licensjakt denna säsong.

DNA från spårstämplar ska identifiera lodjursindivider i ett nytt projekt i Västra Götaland där Naturvårdsverket bidrar med 600 000 kr. Projektet startar under hösten och ska pågå till 2020. Genom att identifiera olika individer kan tekniken vara ett komplement till inventeringen av lodjur, främst i södra Sverige där vi ofta har brist på spårsnö. Förhoppningen är att metoden även ska bidra till att öka kunskapen om lodjurens vandringsmönster, beteenden och djurtäthet.

Regler runt vilt/åtelkameror har förnyats, en viktig förenkling är att vi slipper tillståndskrav och kostnaden det förde med sig. Men observera att det finns tydliga krav på skyltning. Se Naturvårdsverkets information till dig som planerar att sätta upp viltkamera.

Mathantverks-SM hölls förra i Malmö och vi vill än en gång gratulera vinnarna Lilla Spännefalla från Västra Götalands län som tog guldet i klassen Värmebehandlat kött med sitt Lamm med rosmarin & timjan, varmrökt med enris/bokspån och En Får Tacka® som vann brons i klassen Glass och sorbet med sin fårglass Original. Läs mer här och här finns hela vinnarlistan.

En remiss har skickats ut till lokalföreningarna, inspel är välkomna. Remissen gäller “Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd”. Om frågan intresserar så kontakt din lokalförening, de har mer information och material att läsa in sig på.

I absolut sista sekunden släpptes Fårpodden 4 som utlovats till Elmia. Det nya avsnittet handlar om att starta med får. Vi vänder oss till nyfikna, blivande och nyblivna fårägare och hoppas inspirera fler att skaffa får och att vi kan bidra med kunskap som bäddar för ett givande liv med får. Det är mycket att tänka på när man ska skaffa får, eller hur? Men som Titti säger i programmet, en av de roliga sakerna med får är att man hela tiden lär sig nya saker. Vi som gör podden lär oss också nya saker hela tiden, och till nästa gång ska jag och Einar verkligen försöka få till en bättre miljö för inspelning av vårt prat! Vi ska inte göra det till en vana att prata telefon från traktorn mellan två repor med gödselspridaren, men det är som alltid lite hektiskt såhär års.

Redan lyssnat över än hundra gånger. Kul.

Dessa får och hästar får du veta mer om genom att lyssna på Fårpodden 4. Foto Claudia Dillmann

Landsbygdsnätverket har gjort en film där de berättar om Lammlyftet som ett exempel på lyckat projekt som fått innovationsstöd. Se filmen här. Har du också lösningen på ett problem? Då ska du söka innovationsstöd, uppmanar Landsbygdsnätverket. Det finns 150 miljoner för utveckling av nya idéer. Information, tips och inspiration här.

Tipsar om att Eldrimner håller mathantverksdagar runt landet, nästa träff är i Halland den 12 november. Såhär skriver Eldrimner om dagarna: Måltidsturismen har stor potential och inom den har mathantverket en allt större roll. Mathantverkarna kan ge besökarna minnesvärda upplevelser och visa hur unika produkter skapas. Under vår nya turné diskuterar vi samt lär oss och inspireras av varandra hur kan besöksnäringen och mathantverket samarbeta för att öka inkomsterna och stärka den regionala identiteten?

Vill också tipsa om HKScans betesblogg om höstbete med intressanta siffror om vad man kan spara i grovfoder genom att låta djuren beta så länge som möjligt i år.

Trevlig helg önskar SF!

Var hittar man Elof på Elmia om inte bland maskinerna? Här inspanades små hjälpredor som kan utföra underverk i en lammproduktion. Små och smidiga och kan spara många ryggar. Säljarna är betydligt mera “på” än andra år, med mässerbjudanden och finansieringslösningar. Så för dig som satsar framåt finns det möjligheter till bra affärer.

Appropå att spara ryggar och axlar. Titti Strömne pratar på uppdrag av Jordbruksverket om arbetsmiljö och djurvälfärd utifrån tävlingsbidraget Sveriges smartaste lammstall. Foto Thomas Eriksson

Nya generationen öronmärken spanades in på Elmia. Man har lyssnat på användarna och förbättrat både kvalitet och funktion. Foto Elof Nilsson

LAMMKÖTT är bra för dig, igår, idag och imorgon. Bild från Svenskt kött.

Va ska vi flytta hem? Vadå snö i morgon? Ja de säger att det kan bli snö i södra Sverige imorrn, men fåren verkar inte helt övertygade. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Väl hemma är det inte så dumt med bordsservering, trots allt. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Sammanställt av Anna

Rätt svar på frågorna i Elmia-tävlingen:
1. I Fåravelsförbundets monter har vi skinn från fyra olika raser, vilka raser är skinnen ifrån? | Rätt svar X (Finullsfår, Gotlandsfår, Jämtlandsfår och Ryafår)
2. När du använder De Lavals stallkamera, hur nära kameran måste du då vara för att se bilderna från den? | Rätt svar 2 (Obegränsat avstånd, kameran sänder till din smarta mobil och eller dator)
3. Lammracks är en populär maträtt från lammen, var på lammet sitter det? | Rätt är alternativ 1 (Revbenen)
4. På dagen när det är ljust då är det direktsända färgbilder från DeLaval Stallkamera, och du kan lyssna på ljudet från stallet. Hur är det när det är kväll och nattbelysningen är tänd i fårhuset? | Rätt svar 1 (Du ser direktsända svart-vita bilder i din mobil eller surfplatta och du kan lyssna på ljudet från stallet)
5. Svenska Fåravelsförbundets medlemstidning heter Fårskötsel och har sedan 14 år tillbaka ett känt redaktörspar. Vad heter dom? | Rätt är X (Einar och Marie de Wit)
Utslagsfråga var kunskapen om skinnen.