trns2017
Banner-2017
ggi_loop
Backa Fårgård
Stallmästaren web gif
banner_180x120
Far_gif
Knarrhult2018
siltbergs hemsida
Elitlamm_180x180
gdjh2015
gimrarna
default logo
bildspel_lammriksdag2019
bildspel_parasiter2
bildspel_podd6
bildspel_film

All time high

Marknaden längtar efter lammkött. Bertil Gabrielsson kommenterar:

Vecka 17 kännetecknas av att till bonden utbetalt pris för lamm är ”all time high” med nästan 47 kr/kg. Antagligen något som vi får anledning till att upprepa de närmaste veckorna eftersom SCAN AB, som är marknadsledare, aviserat att säsongsmönstret är detsamma som tidigare år med en pristopp i maj (v. 18 är det inte så svårt att få cirka 50 kr/kg i avräkningsnotering).

I fredagens ATL läser vi att Elisabet Svensson, inköpsansvarig lamm på SCAN AB, satsar stort på lamm. Ett uttalande som förvånar lite när SCAN AB´s andel av lammslakten sjunkit med ca 30 % de senaste åren. En omvändelse under galgen?

SCAN AB satsar i år på sommargrillning, en idé som undertecknad lanserade för cirka fem år sedan men då fanns det inte kundunderlag. Nu har man också till fullo insett att potentialen är jättestor eftersom bara ca 35 % av konsumtionen är svenskproducerad. Gomorron SCAN, så har det sett ut det senaste decenniet!

Bild: Jordbruksverket | Öppna större bild ››

Marknadsläget

Bertil Gabrielsson har studerat den senaste statistiken och sammanfattar här läget.

  • Svensk lammslakt ökade kvartal 1 med 14,7% 2012 jämfört med kvartal 1 2011. Påsken som inverkar?
  • Prisutvecklingen är ”all time high” och förväntas öka under kvartal 2.
  • Ser vi redan effekterna av den småskaliga slaktens utveckling? Vart fjärde lamm slaktas småskaligt!
  • Varje lammbonde bör fråga sig om man ligger över eller under det utbetalda beloppet för aktuell vecka och i förekommande fall varför man inte ligger över!
  • Ur europeisk synvinkel ligger vi fortfarande lågt. Dock haltar jämförelsen på grund av olika avräkningssystem (med eller utan intransport, olika tyngdklasser med mera).
  • Hösten 2011 beslutades att slakten skulle få besiktningskostnaderna subventionerade, och att dessa pengar skulle gå till primärproduktionen. För lammen lades det därför preliminärt på 1,57 kr/kg på noteringen, vilket sedan dras av på avräkningen tills summan är fastställd av Statens Livsmedelsverk. Detta är ännu inte gjort och när den är fastställd aviserar slakten att den enklaste regleringen retroaktivt skulle vara en slutbetalning vid årets slut. Beslut om detta är ännu inte taget.

Continue Reading →

Landets djurbönder underkänner rovdjursutredning

Pressmeddelande
2012-04-03

Rovdjursutredningen får betyget ”icke godkänt” av landets djurbönder.
– Utredaren har inte visat näringens faktiska kostnader för rovdjuren och han ger därmed Riksdagen ett dåligt beslutsunderlag. Det ger ingen bra grund för en bättre samexistens mellan människa och rovdjur, säger Anette Skoog, ordförande för Sveriges Djurbönder.

Regeringens utredare Lars-Erik Liljelund har i ett tidigare delbetänkande föreslagit att den svenska vargstammen ska ökas från dagens cirka 200 djur till 450 djur. I sitt slutbetänkande, skulle han också belysa de socioekonomiska konsekvenserna för bland annat lantbruket och ge förslag till förvaltningsåtgärder för att öka acceptansen för rovdjur.

– Det här är en jätteviktig del av uppdraget. Inte minst EU-kommissionen har poängterat att den mänskliga acceptansen är en nyckel i förvaltningen av stora rovdjur. Ändå behandlas detta ytterst styvmoderligt av utredningen. Det är minst sagt anmärkningsvärt, säger Anette Skoog.

Varje år rivs ett stort antal tamdjur av varg. Merparten av djuren är får. Förra året beräknades antalet döda, skadade och förlorade får till 700. Utöver de direkta kostnaderna för dödade djur drabbas djurägarna av stora indirekta skador i samband med rovdjursangrepp.

– Under förra året betalade staten mellan 5-6 miljoner för rovdjursstängsel och ersättning för rivna djur. Det är en bråkdel av den verkliga kostnaden, säger Lotta Wallberg, fårägare i Ljusdal och expert i rovdjursutredningen.

Enligt Lotta Wallberg har hon och andra experter i utredningen vid flera tillfällen påtalat att dagens situation är oacceptabel och de verkliga kostnaderna för en livskraftig vargstam aldrig beräknats.
– Som det är nu får lantbruksnäringen bära en stor del av kostnaderna. Och dessa kostnader har inte synliggjorts. Detta är en mycket stor brist i utredningen, säger Lotta Wallberg.
Därmed blir det också omöjligt för Riksdagen att fatta ett beslut som ger förutsättningar för en långsiktig och god samexistens mellan människa och rovdjur på landsbygden, säger hon.

För ytterligare information, kontakta:
Anette Skoog, Lamm- och nötköttsproducent samt ordförande i Sveriges Djurbönder, telefon: 0705 – 594 12 69


Lotta Wallberg, Lammproducent, expert i Rovdjursutredningen och ledamot i Svenska Fåravelsförbundet, telefon: 0706 – 75 03 56

Om påska-lammet

Inför den stundande påsken då många ser det som självklart att äta lamm tipsar tidningarna gärna om sina bästa lammrecept. Många medier ställer sig också frågan hur lammproduktionen fungerar. Är lammen i butiken svenska, ska vi äta lamm till påsk, är de svenska lammen bättre än de Nya Zeeländska?

Bertil Gabrielsson svarar här på frågan om det är lämpligt att äta lamm på våren.

Svensk lammköttsproduktion är betesbaserad

Så fort det finns beten så att djuren kan föda sig så släpps dom ut för att vårda det svenska öppna landskapet. Det är en del av ekonomin i näringen eftersom ersättningarna från miljöprogrammen är av fundamental vikt för att företagen skall gå runt. Att naturbetet är billigare foder än stallutfodringen behöver knappast påpekas och vi lammbönder behöver verkligen vända på varenda krona om affären skall gå runt.

Vad skiljer det svenska lammköttet från det importerade

Animalieproduktionen i Sverige håller antagligen världens högsta standard vad gäller djurvälfärd, djurskydd, smittskydd, djurhälsa, etiska värderingar och kvalitet på foder. Fårnäringen utgör inget undantag utan vi innefattas också av dessa lagar och förordningar. Till skillnad från importerat kött kan vi garantera att djuren fötts upp utan antibiotika och hormoner, utan svanskupering och utan att baggar blivit plågsamt kastrerade. Dessutom är dom bedövade vid avlivning vilket inte är fallet vid slakten av upp till 80% av de lamm som vi sedan importerar. Den svenska lammproduktionen är däremot småskalig och väldigt arbetsintensiv vilket gör att lönsamheten inte är den bästa. Vi passar inte in i bulkproduktion och den svenska oligopola handelsstrukturen. Ett faktum som, om än långsamt, håller på att förändras med en ökad småskalig slakt och försäljning.

Lammen och miljön

I förhållande till andra djurproduktioner har vi en av dom miljövänligaste produktionsformerna. Hade vi inte dessa tusentals fårnosar som vårdade landskapet så skulle den biologiska mångfalden utarmas på nolltid. Lammen har stor tillväxtpotential som gör att dom blir färdiga på kort tid. Belastningen på miljön med växthusgaser är därför minimal. Under stallperioden är fodret baserat på grovfoder (ensilage/hö) vilket gör att köttet även då blir berikat på nyttiga fettsyror. Ändå konsumeras det minst lammkött. Vi har bara någon enstaka procent av hela svenska köttkonsumtionen. Det är som att sila mygg och svälja kameler att acceptera en del av övrig djurhållning och slå ner på lammköttsproduktionen som oavsett uppfödningsperiod upp står för:

  • God djurvälfärd och djurhälsa
  • Gott djurskydd
  • God uppfödningsmiljö
  • Gott smittskydd för djur och människor
  • Miljövänlig köttproduktion
  • Ett ljust, välsmakande och hälsosamt kött

Text: Bertil Gabrielsson

Fem frågor till Förbundet om getter

Under arbetet med artikeln om getter i Sverige i nya numret av Fårskötsel kom ett antal frågor upp. Kristina Räf ställde följande frågor till SF:s styrelse:

1. Tidningen Fårskötsel säger sig, till och med på omslaget, vara ”en tidskrift för får- och getägare”. Ändå har hittills i modern tid inte något skrivits om getter. Varför?
Historiskt har förbundet jobbat en hel del med getfrågor, men det hänger helt på engagemanget från getbönderna. De senaste tio åren har getavelsföreningen varit vilande, vilket har gjort att förbundet inte fått några signaler från getnäringen att det önskas något arbete på den fronten. Om getnäringen nu åter organiserar sig och lägger fram frågor som är viktiga för dem och som man önskar hjälp med av Fåravelsförbundet är vi beredda på att hjälpa till. Vad gäller tidningen så har arbete redan inletts för att skriva om getter. Getägare är välkomna att höra av sig om hur detta ska utvecklas i framtiden.

Continue Reading →

Premiär för Fårhälsoprogrammet

I dagarna har vårt nya verktyg Fårhälsoprogrammet (FHP) släppts till sina första användare.

Fårhälsoprogrammet vänder sig till dig som vill sätta ett förebyggande hälsoarbete, ett gott management och en hög biosäkerhet i fokus för att få en friskare besättning som presterar bättre. Här kan du styra och följa upp produktionen, hälsoläget och biosäkerheten och sätta upp mål för de viktigaste faktorerna i en lammproduktion med hög kvalitet.

FHP är webbaserat och hämtar dina uppgifter från Elitlamm om du använder detta och om du inte gör det kan du registrera dina uppgifter manuellt. Fårhälsoprogrammet ägs av Fåravelsförbundet medan driften sköts av Fårhälsovården.

SF´s Benny Averpil;
FHP är ett verktyg som vi har saknat inom lammproduktionen och som andra djurslag har. Vi har studerat andra program – även internationella men framförallt tänkt nytt utifrån vad vi behöver. FHP är lätt att arbeta med och har en enkel logik och stilren design. Vi ligger nu i framkant av utvecklingen med ett modernt och kraftfullt verktyg för att fokusera på en lammproduktion med hög kvalitet.

Gå med i FHP – det ger dig förutsättningar för ett bättre resultat.

Till Fårhälsoprogrammet ››

Vad jobbar styrelsen med just nu?

Nya vägar för SF

Nu går Fåravelsförbundets arbete in i en ny fas. De senaste årens arbete med att ta fram ett antal verktyg som ska hjälpa de svenska fårägarna att förbättra sitt företagande börjar ge resultat. Fårhälsoprogrammet är den sista pusselbiten som nu håller på att lanseras. Nu fokuserar vi på att också påverka för att öka den svenska produktionen av lamm.

Den 20 februari hade SF och LRF kallat alla distrikt till ”Marknadsrådslag om hur vi ska få tillväxt i lammsektorn” i LRF:s lokaler på Franzéngatan i Stockholm. Man kan kalla det ett  stort ”Brainstorming-möte”. Temat var ”Hur får vi fart på marknaden för produkter av svenskt lamm?”. Vi har vid några tidigare tillfällen hållit motsvarande möten när vi dragit igång större projekt, och de har alltid slagit väl ut.


Vi måste öka inkomsterna för fårföretagarna, det är enda sättet att få en ökad produktion i Sverige. Ett sätt är att ta sig förbi mellanleden och sälja sina varor direkt till konsumenten. Foto: Morgan Bauman.

Continue Reading →

Årsmöte i Gotlands fåravelsförening

helagotland.se rapporterar från Gotlands fåravelsförenings årsmöte att framtidstron är god inom den gotländska fårnäringen. "Samarbetet med slakteriet fungerar bra och marknaden för skinn är glödhet."

Continue Reading →

Utbildingsutskottet har startat upp sitt arbete

I höstas bildade styrelsen arbetsgrupper som ska arbeta med föreningens kärnfrågor. Syftet är att effektivisera arbetet inom de olika ansvarsområdena, och att stärka förankringen till medlemmarna.

Angelica Skarin håller i arbetet runt utbildning och rådgivning, och hon har samlat en grupp av västsvenska medlemmar som kommer att jobba med att dokumentera fungerande –  och komponera nya – utbildningar och kurser. Kurskoncepten kommer när de är klara att distribueras till samtliga distrikt och rasföreningar. Tanken är att man ska kunna lära av varandras erfarenheter, att samma arbete inte ska behöva göras om igen ute i distrikten, att bistå med färdiga förslag och upplägg till beprövade kurser och att inspirera till att erbjuda medlemmarna nya kurser.

För oss fårägare finns det alltid mer att lära.

Continue Reading →

Rapport från Rovdjursansvarig

Rapport från Lotta Wallberg, rovdjursansvarig i styrelsen (även publicerad i Fårskötsel nr 7/11)

Det händer mycket på rovdjursfronten nu och framöver. Regeringbeslutet i augusti har väl knappast undgått någon i vår organisation. Då regeringen bl.a. beslutande om att ta bort taket på 210 vargar och slopade licensjakten på varg nästa år. Allt detta för att lugna EU-kommisionen och för att undvika att Sverige åtalas i EU-domstolen för vår jakt och förvaltning av vargstammen.

Continue Reading →