ggi_loop
banner_180x120
gdjh2015
Siltbergs_banner2020_2
Elitlamm_180x180
Knarrhult2018
Wiromin2020_liten
Tranas2020
Backa Fårgård
gimrarna
Far_gif
Banner-2017
Stallmästaren web gif
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
default logo

Betesfeber på får förbryllar forskare

Den fästingburna sjukdomen betesfeber har
slagit hårt mot fårbesättningar på Gotland.

En studie på SVA slår dock
fast att det inte råder resistens mot fästingmedel, vilket man tidigare
misstänkt.

Genom att inventera markerna på fästingförekomst och noggrant
applicera fästingmedlet kan man till viss del motverka problemen.
Samtidigt tyder studien på att vi får vänja oss vid nya och mer
utbredda fästingburna smittor.

– Betesfeber förekommer på fastlandet också och kan även drabba
nötkreatur, säger Jan Chirico, forskare som har lett studien i
samarbete med Svenska Djurhälsovården.

Sjukdomen verkar slå främst mot årslamm. Djuren drabbas av ledbesvär
och feber, även plötsliga dödsfall har observerats. Infektionsämnet är
också en zoonos som på människa ger förkylningssymtom med ledvärk,
feber och trötthet. Av de analyserade fästingarna bar elva procent på
smittan.

Även larver bär på smittan
Bakterien som ger upphov till infektionen, Anaplasma phagocytophilum
verkar, liksom de flesta fästingburna infektioner, främst ha gnagare
som reservoarer, vilka även är viktiga värddjur för fästingar.
Framförallt på fästingens larv- och nymfstadium.  

Studien tyder även på att fästinglarver kan bära på bakterien redan
när de kläcks ur sina ägg. Detta har inte påvisats tidigare och kan
komma att ge ökad kunskap om denna sjukdoms epidemiologi. Eftersom en
infekterad fästinghona kan lägga tusentals ägg lär den potentiella
smittspridningen bli avsevärd.

Liknar utomeuropeiska stammar
Anmärkningsvärt är också fynd av Anaplasmabakterier som mer liknar
utomeuropeiska och exotiska stammar. Hur de har dykt upp i Sverige är
ännu oklart. Men att nya smittor bryter ut på nordligare breddgrader är
ett troligt scenario i framtiden, menar Jan Chirico.

– Klimatförändringarna med längre och varmare säsonger gör det
gynnsamt för fästingar och andra vektorer att sprida sig och etablera
sig under längre perioder. Det vore önskvärt att följa hur
fästingpopulationer är sammansatta i övriga Sverige, vilka smittor de
bär på och försöka kartlägga eventuellt samband mellan utbredning och
nya klimatzoner.

För ytterligare information:
Jan Chirico, forskare parasitologi
Telefon: 018-67 41 59