gdjh2015
Hunden Herden
siltbergs hemsida
ggi_loop
banner_180x120
Backa Fårgård
agria_banner_far_180x180
Knarrhult2018
Banner-2017
trns2017
gimrarna
Elitlamm_180x180
Lindholmen180x180_2018_1
Stallmästaren web gif
default logo

Afrikansk svinpest – risk med foderimport?

Källa: SVA
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med torkan fått många frågor om risken för att afrikansk svinpest ska följa med importerat foder till Sverige.

I områden i Europa som drabbats av afrikansk svinpest (ASF) och har en infekterad vildsvinsstam betraktas närmiljön som smittad. Att använda lokalt nyskördat hö, halm och spannmål anses därför utgöra en stor risk för smittspridning. EU:s regelverk kräver därför att dessa grödor måste behandlas mot eventuell förekomst av ASF-virus, alternativt lagras utom räckhåll för vildsvin. För hö och spannmål gäller skyddad lagring under 30 dagar och för halm 90 dagar innan det får användas till foder.

Oreglerad handel med drabbade områden
När det gäller kommersiellt producerade produkter av denna typ anses dock sannolikheten låg idag för att dessa ska innehålla virus av afrikansk svinpest. Detta är bakgrunden till att handel med hö, halm och spannmål från drabbade områden trots allt inte regleras.

ASF-virus beskrivs ofta som ett motståndskraftigt virus med god överlevnadsförmåga, men då krävs en skyddande miljö i form av kött eller blod. Torr miljö sänker virusöverlevnaden och i direkt solljus avdödas det på ett par dagar. Lågt pH (<4) avdödar också virus mycket snabbt (inom minuter). Tillräckligt lågt pH för att så snabbt avdöda ASF-virus uppnås sannolikt dock inte i ensilage utan tillsatsmedel, eller i stråfoder som konserveras genom gastät lagring (hösilage/inplastat ensilage/hö).

God hygien minskar risker
För väl torkat hö och halm, av god hygienisk kvalitet, anses sannolikheten för överföring av afrikansk svinpest via fodret som mycket låg. Även för ensilage och inplastat stråfoder bedöms risken som låg, även om en större osäkerhet i bedömningen råder för sådana fodermedel beroende på bland annat varierande pH och torrsubstans.

I artikeln på SVAs hemsida finns en karta som visar utbredning av ASF i Europa
SVA: Afrikansk svinpest – risk med foderimport? ››

Gård & Djurhälsans snabba tips om du har brist på bete och vinterfoder

Källa: Gård & Djurhälsan

1. Se till att vänj av lammen från tackorna

Är lammen över sex veckor och ingen tillväxt sker på grund av foderbrist, vänj av lammen. Tackorna skall inte konkurrera med lammen om maten. Efter sex veckors laktation är tackans mjölk, normalt sett, näringsfattig. Är det dessutom betesbrist så finns det tyvärr inget för lammen att hämta där. Tackor utan lamm klarar sig väldigt bra på minimalt med bete, behövs det tillskott så ge dem lite havre eller korn. Utfodra efter behov, dvs tappar de hull så komplettera med 0,1-0,5 kg spannmål per dag. Tackor utan lamm har väldigt lågt näringsbehov, men följ upp den allmänna konditionen löpande på tackorna, dom skall ju vara i skick för betäckning om ett par månader.

2. Ge lammen tillskottsfoder

För att lammen skall växa och utvecklas så behövs det både protein och energi. Ge helst lammen foder i fri tillgång så de har en chans att växa. Vill du använda spannmål så blanda korn, havre och vete tillsammans med ett koncentrat enligt tillverkarens rekommendation, eller rent sojamjöl/skrå ca 18-23% inblandning i kombination med spannmålen. Börja försiktigt och öka sedan så långt du kan utan att magarna blir dåliga. Finns grovfoder av hög kvalitet kan även detta fungera fint. Men då bör det vara minst 11,8 Mj och 180-200 g Råprotein/kg ts. Finns det kvalitétsbete kvar, välj stripbetning, så snart regnet kommer så börja med rotationsbete igen.

3. Se till att alla djur har fri tillgång på salt, mineraler och vatten

Finns det mineraler och salt kan djuren lättare tillgodogöra sig de små resurser som finns. Salt liksom vatten är helt avgörande för de flesta funktioner i kroppen.

4. Se till att det finns skugga till djuren

Det är väldigt viktigt för samtliga djur att få skydd från solen och värmen. Höga temperaturer belastar djuret hårt och minskar konsumtionen av foder/bete. Höga temperaturer skadar dessutom baggarnas spermier. Det är inte långt kvar tills det är dags att betäcka. Håll baggarna i en bra miljö och i gott skick så de kan prestera när det är dags.

5. Fundera på om det finns ytor där du kan etablera lite nytt foder och bete

Efter att du eller grannen tröskat kan det vara intressant att genast så in en vårgröda tillsammans med vallgräs, under förutsättning att det kommer regn. Denna gröda kan du då skörda en gång samt låta djuren beta under senhösten, för att sedan så en normal vårgröda nästa år. Lämpliga grödor att ensilera till foder kan vara korn och havre, (tänk på att korn behöver groningsvila, skall du så korn, använd fjolårsutsäde). Som insådd är det lämpligt att välja italienskt och westerwoldiskt rajgräs, dessa är ettåriga och växer fort. Med lite tur har du både ordnat vinterfoder samt ett bete som fåren kan gå på länge under hösten. Har du råg i din växtföljd så lägg med lite vallinsådd och sedan beta rågbrodd och insådd i höst. Vill du bara ordna ett bete under hösten, så in rajgrässorter tillsammans med foderraps så blir det mycket mat till djuren. Efter samtal med Svenska Foder och Lantmännen så finns det viss tillgång på vallfrö fortfarande, kontakta deras säljare och representanter. Att etablera en flerårsvall på hösten som kan betas tidigt på våren är en god idé, speciellt om man är tveksam på om fodret räcker hela säsongen. Tyvärr är det svårt att lyckas med klöveretableringen då den behöver ganska lång tid på sig för att klara vintern. Om du vill etablera vallen nu för nästa år så tänk på att välja engelskt rajgräs i vallfröblandningen då den är flerårig.

6. Fundera på alternativa fodermedel

Idisslare har en fantastisk förmåga att anpassa sig efter olika förutsättningar när det handlar om foder. Att planera ett foderår med halm som utgångspunkt är inte omöjligt, det gäller bara att kombinera fodermedlen rätt så går det galant. Läs gärna detta arbete från Elisabeth Gauffin och Rolf Spörndly Okonventionella fodermedel till idisslare det kan ge många goda idéer om vad som kan vara lämpligt att använda. Vi på Gård & Djurhälsan kan hjälpa med foderstater och foderplanering efter era förutsättningar oavsett om det är potatis, morötter eller överblivna grönsaker från livsmedelsbutiker som du kommit över.

Funderar du import av foder? Läs mer här ››

7. Ring gärna oss på Gård & Djurhälsan så kan vi hjälpa med råd och dåd

Tillsammans kan vi planera och utvärdera nuet samt det kommande produktionsåret och göra så att det blir så enkelt och bra som möjligt utifrån de resurser som finns. Kanske måste en del djur tas ur produktion under kommande år för att få resurserna att räcka, men kan komma tillbaka till nästa säsong igen. Ett alternativ är förstås att ändra på lammningstidpunkten. Inför kommande stallsäsong med begränsade mängder med grovfoder är det även viktigt att tänka kring foderspill. Grovt långstråigt hösilage i rundbalshäck brukar ge stora mängder spill, fundera på om det finns andra sätt att utfodra på, så räcker fodret längre. Även detta hjälper vi gärna dig med.

Theo den Braver
Produktionsrådgivning Lamm
Gård & Djurhälsan
070-3933089

Fästingar – viktigt att skydda lammen från dessa!

Fästingar är samlingsnamnet på små spindeldjur. De är parasiter som behöver suga blod för att utvecklas.

Det finns ca 20 olika fästingsorter i Sverige men de som har betydelse för fåren är vanlig fästing, Ixodes ricinus, samt den på Gotland förekommande fårfästingen, Haemaphysalis punctata.

Vid massiva fästingangrepp kan djur bli sjuka av blodbrist, men den största risken för sjukdom är att fästingen överför smittämnen när de suger blod. Hos får är sjukdomen Anaplasmos den som orsakar mest lidande ffa hos lammen.

Risken för smitta är störst under för- och sensommaren.

Därför är det viktigt att behandla djuren med profylaktiskt läkemedel som motverkar fästingangrepp. Dessa medel hindrar inte att får och lamm träffar på smittan men motverkar att de utvecklar sjukdom, troligen p.g.a. att mängden smittämne blir lägre.

Hela artikeln + länkar till mer info
Gård & Djurhälsan: Fästingar – viktigt att skydda lammen från dessa! ››

Nödfoder kan döda våra djur

Det är kris för landets djurbönder, men tyvärr behöver jag peka på ännu ett stort dilemma för fårägarna. Just nu nödskördas mycket spannmål till ensilage, som ersättning för uteblivet gräs. Men här finns en stor fara för våra får.

Spannmålen täcker inte jorden på samma sätt som en etablerad vallgröda, det finns helt enkelt mycket naken jord. Nu när jorden är så extremt torr så följer en hel del jord med i maskinernas däck och förorenar materialet, detta gäller framför allt på vändtegarna.  Igår ensilerade en granne sin havre med moderna maskiner, dvs bredspridande slåttermaskin och strängläggare. Dammet stod som en plym över strängläggaren när de körde.

Fåren är extremt känsliga för om det kommer med jord i ensilaget, de får sjukdomen Listerios av det. Det innebär en inflammation i hjärnan och den leder nästan alltid till döden. Får är avsevärt känsligare för detta än nötkreatur.

På vår gård har vi ensilerat vår spannmål i många år, det är ett mycket bra sätt för att få en bra vallinsådd (dvs normala år). Men jag har brukat sälja detta foder till en granne med köttdjur då jag inte vågat fodra med det själv. Vi skördade vår egen havre för en vecka sedan men det följde med så pass mycket jord i balarna att jag faktiskt inte vet om jag vågar använda det i vinter. Det kan bli ett nödfoder som dödar mina djur!

Några konkreta tips till er som måste skörda er spannmål som ensilage:

  • Undvik så långt som möjligt att köra över gräset med hjulen. Skörda vändtegarna först så undviker ni att korsa grässträngarna.
  • Undvik strängläggare. Lägg strängar direkt med slåtterkrossen och rör gräset så lite som möjligt.
  • Har ni både får och nötkreatur, ge spannmålsensilaget till korna!

Detta gäller även gräs från vallar som inte skördats på flera år. Där finns ofta sork- och mullvadshögar som gör att det kan komma jord i fodret.

Text och foto Einar de Wit

Havre

Gå med i Klövkontrollen och lär dig mer om klövar och hälta

Genom kontrollprogrammet mot fotröta – Klövkontrollen – håller vi antalet nya fall av klövsjukdomen fotröta på en mycket låg nivå. Programmet är finansierat av djurägaravgifter och medel från Jordbruksverket. Genom att ansluta sig till programmet får du som djurägare inte bara ett status som fotrötefri, utan också en grundlig genomgång av klövhälsoläget i din besättning tillsammans med en kunnig veterinär.

Fotröta är en smittsam bakterieinfektion hos får som kan ge omfattande skador på klövarna på drabbade djur och orsakar både djurlidande och ekonomiska förluster. Typiska tecken på fotröta är hälta, oftast på frambenen och i klövspalten syns en smetig, illaluktande beläggning som går ut mot det mjuka hornet i sulan. Sjukdomen uppkommer genom ett komplext samspel mellan bakterier (bl.a Dichelobacter nodosus och Fusubacterium necrophorum), miljöfaktorer och fårets motståndskraft.

Enligt beslut från Baggauktions-kommittéerna på Gotland, i Jönköping och i Uppsala är F-status ett krav för besättningar som vill sälja djur på auktionerna.

Mer om Klövkontrollen, fotröta och rekommendationer för att undvika att köpa in fotröta
Gård & Djurhälsan: Gå med i Klövkontrollen och lär dig mer om klövar och hälta ››

SJV har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för förbättrad inrapportering av djursjukdata

Regeringen har gett Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) i uppdrag att utvärdera hur systemet för inrapportering av läkemedelsbehandlingar och behandlingar av smittsamma sjukdomar hos livsmedelsproducerande djur (djursjukdata) fungerar, samt bedöma vilka eventuella brister som finns och lämna förslag till förbättringsåtgärder.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 augusti 2019.

Läs mer om uppdraget och dess bakgrund
Regeringen/Näriungsdepartementet: Uppdrag att föreslå åtgärder för förbättrad inrapportering av djursjukdata ››

Tre fall av PPR i Bulgarien

Den fruktade får- och getsjukdomen PPR (Peste des petits ruminants) har nått EU. Tre fall av sjukdomen har rapporterats i Bulgarien och är de första i EU.

Sjukdomen PPR förekommer främst i Afrika, Indien, Mellanöstern och på arabiska halvön men nu har alltså tre fall även rapporterats i Bulgarien. Smittan är livsfarlig för getter och får. Infekterade djur får feber, saliverar mycket och andningsvägarna kan blockeras av slem. Hosta och andningssvårigheter till följd av lunginflammation är vanligt.

Mer information om sjukdomen Peste des petits ruminants, PPR, på Statens Veterinärmedicinska anstalts hemsida.

Hela artikeln
ATL: Tre fall av PPR i Bulgarien ››

Brevet till Bucht: Försvara Sveriges goda djurhälsa

Inom en snar framtid tas det beslut om vilka djursjukdomar som medlemsländerna i EU ska ha rätt att få skydda sig emot vid handel. Det är en ödesfråga om Sverige ska få behålla sin goda djurhälsa.

Därför har företrädarna för branschen nu skickat ett brev till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Läs mer
LRF: Brevet till Bucht: Försvara Sveriges goda djurhälsa ››

EU kommer att skärpa regelverk för antibiotika till djur

Antibiotika ska inte längre få användas i förebyggande syfte utan att klinisk undersökning gjorts på djuret, enligt nya regler som EU förhandlat fram. Samma personer ska inte längre få både förskriva och sälja medicinerna.

Dessutom ska utländska köttproducenter, som vill sälja till EU, tvingas respektera samma regelverk som europeiska bönder.

SR Ekot: EU kommer att skärpa regelverk för antibiotika till djur ››

Nya rutiner för förnyande av F-status

För att effektivisera kontrollprogrammet och för att förkorta handläggningstiden för förnyande av F-status har Gård & Djurhälsan under våren arbetat med digitalisering av Klövkontrollen.

Underlag för Egenkontroll av klövar kommer nu att skickas ut via epost.

Läs mer på Gård & Djurhälsans hemsida ››

Påminnelse: Det enda preparat som är godkänt för karantänsbehandling inom Klövkontrollen är Zinksulfat 10%.