knarrhult
Elitlamm_180x180
hgens webb
trns2017
Donnia Skinn
oviex_anuncio_180x120px
keenan_ny
Amaskiner_2017_1
Hunden Herden
banner_180x120
gdjh2015
VENO adv.ZW.59x126/2015.indd
gimrarna
lamm_gif
siltbergs hemsida
Backa Fårgård
Lindholmen180x180_2016
agria_banner_far_180x180
Stallmästaren web gif
ggi_loop
default logo

Plattform för ökad djurvälfärd invigd

Syftet med den nya plattformen på EU-nivå, är att dela goda erfarenheter gällande djurvälfärd samt uppmuntra till bättre tillämpning av EU:s lagstiftning.

Plattformen kom till på initiativ från Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland och har 75 medlemmar från både den offentliga om privata sektorn och möten ska hållas minst två gånger om året, nästa möte sker i höst, skriver AgraFacts.

Jordbruksaktuellt: Plattform för ökad djurvälfärd invigd ››

Storbritannien: Bättre användning av slaktdata för ökad djurvälfärd och minskade förluster

En ny guide har utvecklats för att hjälpa nöt- och lammproducenter att använda den sjukdomsinformation som registrerats vid slakt för att bedöma djurens välbefinnande och besättningens hälsoläge.

The Agriculture and Horticulture Development Board (AHDB) har tagit fram en handbok om slaktdata. Syftet är att ge djurproducenterna mer information om vad som kontrolleras efter slakt och hur den insamlade informationen tillsammans med besättningens veterinärer kan användas för att identifiera och ta itu med problemområden, särskilt i fall där djuren inte visar några symtom.

Producenter uppmanas att diskutera slaktresultat som erhållits från slakteriet med sin veterinär, så att de kan utveckla en strategi att skydda sin besättningens hälsa och minska produktionsförluster – både på gården och i hela produktionskedjan.

Hela artikeln
The Cattle Site: New Guide Helps Producers Reduce Livestock Losses ››
Översatt med Google ››

Här finns Abattoir post-mortem conditions guide ››

Ny forskning om att spåra får som har ont

Forskare vid University of Cambridge har utformat ett artificiellt intelligenssystem som kan upptäcka och gradera smärta hos får, vilket kan vara till  nytta för en tidig diagnos och behandling av vanliga men smärtsamma tillstånd.

Forskarna har utvecklat ett AI-system som använder fem olika ansiktsuttryck för att känna igen om ett får som har ont, och att gradera hur svår smärtan är.

Hela artikeln
Farm Ireland: Have ewe a sick sheep? New research shows how to tell from their face ››
Översatt med Google ››

Lleyn-får får avelsvärde för parastitresistens

Ett projekt vid Glasgows Universitet har funnit resultat som används för att ta fram avelsvärden för resistens mot rundmaskar hos får av rasen Lleyn.

Immunglobulin A (IgA) är en antikropp som är viktig för slemhinnors immunfunktion. Genom att mäta halten i saliv har en ny fenotyp som skiljer mellan får identifierats. Höga halter av IgA påverkar inälvsparasiters tillväxt och fruktsamhet, har det visat sig.

Sedan 2013 har 7899 salivprov från Lleyn-får samlats in och resultaten laddats in i en databas. Detta i kombination med insamling och lagring av data om parasitförekomst har gjort det möjligt att studera de genetiska sambanden och utveckla ett avelsvärde för resistens mot rundmaskar.

De uppfödare av Lleyn-får som delatgit i studien är entusiastiska över denna nya tekniks potential.

Läs mer
Meat Trades Journal: Roundworm resistance initiative to help sheep breeders ››
Översatt med Google ››

Efter Omberg: SVA studerar mjältbrandssporer i naturen

På senare år har Sverige drabbats av flera utbrott av mjältbrand som satt stor press på myndigheter och skapat oro bland befolkningen i närområdet.

Senast sommaren 2016 pågick ett stort utbrott i Ombergsområdet i Östergötland. Det finns kunskapsluckor om hur mjältbrandssporer beter sig när de är spridda i naturen. Forskarna Bo Segerman och Joakim Ågren, båda vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), startade under mars ett projekt som ska ta reda på hur dessa bakterier beter sig.

Hela artikeln
SVA: SVA studerar mjältbrandssporer i naturen ››


Mjältbrand är en dödlig sjukdom som framförallt drabbar betande djur. Mjältbrandsbakterier kan ligga begravda i gamla gravar där man under den första halvan av 1900-talet grävt ner djur som dött av mjältbrand. När dessa bakterier åter kommer upp till ytan, via till exempel grävarbeten eller extrema väderleksförhållanden, så kan de smitta nya djur.

Rättelse gällande Fårskötsel nr 2/17

I senaste numret av Fårskötsel har det tyvärr slunkit in ett faktafel i artikeln om smittrisker vid import (sid 32–34).

I artikeln varnas för risken med resistenta parasiter och här har ordet antibiotikaresistens felaktig sammankopplats med fenomenet. Resistenta parasiter är motståndskraftiga mot avmaskningsmedel och detta kallas på fackspråk för anthelmintikaresistens (anthelmintika = avmaskningsmedel) men antibiotikaanvändning har inget med saken att göra. Fårskötsel beklagar sammanblandningen av begreppen.

Fokusträffar för lammproducenter

Under våren fortsätter Gård & Djurhälsan med nya fokusträffar. 5 träffar på olika platser i landet inom temat parasiter och bete.

Träffarnas upplägg:

  • Gårdsbesök för att visa goda praktiska exempel
  • Seminariepass ”Lyckas med lamm på bete”
  • Veterinär och lammrådgivare medverkar

2 maj Skåne kl 13.00-17.00
Elisabeth och Lars Hansson, Bjärhus, KLIPPAN

9 maj Västergötland kl 13.00-17.00
Sophie och Carl Helander, Johannelund, FLOBY

11 maj Småland kl 13.00-17.00
Malin Lundqvist Gunnarsson, Östregård, LÅNGASJÖ

16 maj Medelpad kl 13.00-17.00
Jeanette och Thomas Eriksson, Hälla gård, LIDEN

30 maj Gästrikland kl 13.00-17.00
Magnus Hålén, Klockarbackens lantbruk, OCKELBO

Har du frågor angående programmet?
Kontakta projektledare Titti Strömne tel 070-589 32 33 eller titti@gladafaret.se

Gård & Djurhälsan: Mer information och anmälan ››

Gård & Djurhälsan, LRF Kött, Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna

fokus

Kan schmallenbergvirus dyka upp igen?

Efter några års tystnad verkar det som om smittspridningen av schmallenbergvirus i Europa fått lite ny fart.

Från Tyskland, Belgien, Holland, Storbritannien och Irland har man under de senaste månaderna rapporterat om fall av aborter, missbildningar eller positiva övervakningsprover från får och nöt. Detta tyder på att viruset under sommaren och hösten åter cirkulerat och spridits med infekterade svidknott, om än i begränsad omfattning. Det kan inte uteslutas att smittan också nått Sverige.

Hela artikeln
SVA: Kan schmallenbergvirus dyka upp igen? ››

Provtagning vid juverinflammation hos tacka

För att underlätta för de som inte skickar in mastitprover så ofta, till exempel får- och getbesättningar, har SVA tagit fram ett provtagningskit som gör det enklare att skicka in ett eller två till fyra prover.

Provtagningskitten innehåller allt som behövs för att skicka in mjölkprover till SVA.

Läs mer
SVA: Nytt provtagningskit för de som inte tar mjölkprover så ofta ››

 

Frågor och svar om scrapie

Jordbruksverket har en sida med frågor och svar om scrapie, och om hur kadaverhantering och förändrade kostnader för denna hänger samman med vår nyvunna scrapiestatus.

Surfa dit för att få svar på frågor som:

  • Vad innebär statusen för klassisk Scrapie ”försumbar risk”?
  • Hur vanligt är det med klassisk Scrapie i andra länder?
  • Hur många andra länder har försumbar risk?
  • Vad innebär den nya statusen ”försumbar risk” för den enskilde fårägaren?
  • Hur stor har kostnaderna varit för kontrollprogrammet per år?
  • Varför måste man lämna döda djur för hantering?
  • Vem kommer att bekosta den provtagning som fortsättningsvis kommer att ske?
  • Varför skiljer sig kostnaden mellan att lämna får och lamm?
  • Hur kan jag som får, resp. lammägare sänka kostnaderna för hanteringen/destruktionen av mina döda djur?

Dessa frågor och många fler besvaras här
Jordbruksverket: Frågor och svar om scrapie ››

Alla artiklar om scrapie på SFs hemsida här ››