Backa Fårgård
Stallmästaren web gif
trns2017
Hunden Herden
siltbergs hemsida
gimrarna
Knarrhult2018
Banner-2017
agria_banner_far_180x180
Elitlamm_180x180
ggi_loop
banner_180x120
gdjh2015
default logo

Fler djur dör av ekollonförgiftning

Se upp med ekarna i betesmarkerna! Årets rika skörd av ollon har orsakat åtskilliga förgiftningsfall. En del förgiftningar har diagnosticerats på obduktionsbordet, men mörkertalet kan vara stort.

Gård- och Djurhälsan i Karlskoga har konstaterat flera fall:
– Jag vet några gårdar som har varit hårt drabbade med flera döda djur från samma gård. Lite ollon kan djuren äta, men när marken blir täckt av ekollon så tål de inte det, säger Åsa Lundgren på Gård- och Djurhälsan i Karlskoga.

Matvägran en varningssignal
Nötkreatur och får som drabbas av ekollonförgiftning slutar äta och får mörk diarréliknande avföring som påminner om tjära. Även urinen mörkfärgas och djuren kan få kolikkänningar och blir ofta apatiska.

Men det finns mycket som kan ge de här symtomen, det är inte självklart att ekollonen är boven i dramat.
– Har man ett eller flera av de här symtomen och djuren går på bete där de har möjlighet att få i sig ekollon finns det en risk, men man behöver ta ut veterinär för att veta att det inte är något annat, säger Amanda Karlsson.

Hela artikeln

ATL: Fler djur dör av ekollonförgiftning ››

Import av levande djur och genetiskt material

Svenska Fåravelsförbundet (SF) har inget emot att nya raser förs in i Sverige och har full förståelse för att nytt genetiskt material kan behöva importeras, men vi förespråkar att embryotransfer och seminering ska användas så långt det är möjligt. Detta av smittskyddsskäl.

SF står tillsammans med en enad bransch bakom SDS rekommendationer för säker import av levande djur

Under ett århundrade har vi systematiskt utrotat flera smittsamma sjukdomar hos djur och lagt grunden till det djurhälsoläge vi har idag. Smitta kan spridas på olika sätt från populationer och länder, men handel och förflyttning av levande djur är det absolut mest effektiva sättet att sprida smitta. För att bibehålla det djurhälsoläge vi gemensamt byggt upp måste import av lantbruksdjur till Sverige göras med stor försiktighet.

Funderar du på att importera får?

SDS hjälper dig att minska riskerna Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll erbjuder kostnadsfri rådgivning i samband med import av lantbruksdjur. Kontakta alltid SDS för att få hjälp att göra på ett säkert sätt.

Vid import av levande djur bör man också beakta att det finns allvarliga sjukdomar som SDS inte begär provtagning för. Ingen livdjursimport är så nödvändig att den är värd införsel av nya sjukdomar eller resistenta parastiter som kan drabba fler besättningar än den importerande. Detta är ett ansvar som vilar på varje livdjursimportör.

Import av spermadoser

SF driver inte frågan om import av genetik, det initiativet ligger hos rasföreningarna. På uppdrag av rasföreningar eller privatpersoner, och i den mån vi kan, hjälper vår seminstation till med administration, logistik och transport av semindoser. Kontakta seminstationen via semin@faravelsforbundet.com.

Frågor

Kontakta gärna SFs avelsansvariga för att diskutera importplaner, vi kan stötta med råd och förmedla kontakter.

Länkar

Hämta broschyren Vet du vad det svenska djurhäloläget innebär? ››
Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) ››
Jordbruksverket ››

sds

Omröstning om paratuberkulos skjuts upp

Sista spiken i kistan för svenska kontrollkrav slås i tidigast i oktober.

Planerna på att i morgon, onsdag, hålla en omröstning om vilka smittskyddskrav som får ställas på olika djursjukdomar har skjutits upp. EU-institutionernas semester i augusti kom i vägen för nödvändiga beslut som måste fattas innan medlemsländerna i den ansvariga kommittén kan rösta. Kommittén samlas nästa gång i mitten av oktober.

Någon chans att medlemsländerna ska ändra sig om kategoriseringen av paratuberkulos och PRRS finns dock inte, enligt Aase Tronstad, ämnesråd på Näringsdepartementet. Förhandlingarna är i praktiken avslutade.

Hela artikeln
ATL: Omröstning om paratuberkulos skjuts upp ››

Variation av kobolt, selen och koppar inom och mellan fårbesättningar i Uppland

Det förekommer brist och förgiftning av olika mikromineraler i svenska fårbesättningar. Vissa raser är mer känsliga än andra för att drabbas på grund av olika bra nedbrytningsförmåga.

En annan orsak till brist eller toxicitet kan bero på otillräcklig utfodringsyta. Det finns risk att produktiviteten, djurhälsan och lönsamheten påverkas av både under- och överutfodring av mineraler. Därför utfördes ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med Gård & Djurhälsan där leverprover från 8 stycken besättningar analyserades för koncentration och variation av mikromineralerna selen (Se), kobolt (Co) och koppar (Cu). En enkätstudie utfördes för att se om skillnader kunde kopplas till faktorer som kön, ålder eller utfodring.

Den statistiska bearbetningen visade att variationen av koncentrationen av samtliga mikromineraler är större hos djur inom samma besättning jämfört med djur mellan olika besättningar. Inget av djuren led av brist på någon av mikromineralerna, vilket tyder på att alla djuren fick i sig tillräckligt. En risk verkar snarare vara att djuren fick för mycket av Cu och Co där 77,5% respektive 72,5% av djuren låg över rekommenderade värden. Variationen i mikromineralstatus inom besättningar var större än variationen mellan olika besättningar. Den stora variationen inom en besättning gör att ett stickprov på 5 djur inte ger tydliga indikationer på besättningens status.

Läs mer
Gård & Djurhälsan: Variation av kobolt, selen och koppar inom och mellan fårbesättningar i Uppland ››

Nyheter från SLU

Ny metod för artbestämning av parasiter hos får

Betesburna parasiter kan orsaka stora problem i fårbesättningar. Det förekommer minst ett tiotal olika maskarter varav vissa orsakar mer skada än andra. Stora löpmagsmasken, Haemonchus contortus, är en blodsugande rundmask och den art som skapar störst problem hos svenska får.

Även om det är möjligt för ett tränat öga att identifiera stora löpmagsmaskens ägg i träckprover finns ett uttalat behov för känsligare diagnostik. Detta för att exempelvis kunna följa om parasiten sprids i samband med förflyttning av djur mellan olika besättningar. Det är även viktigt att med ökad säkerhet kunna ta reda på hur parasiten svarar på avmaskning.

Läs mer ››

Fotrötebakterier kan spridas i samband med klövverkning

Fotröta är en smittsam klövsjukdom hos får som orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Sjukdomen förekommer i de flesta lammproducerande länder och medför inte bara ekonomiska förluster utan även ett stort djurlidande. Mer information om möjliga spridningsvägar är viktigt för att kunna förhindra smitta.

I en studie som utförts i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Universitetet i Bern, Schweiz, har forskare undersökt om fotrötebakterien Dichelobacter nodosus kan spridas i samband med klövverkning. Sextiotvå får med fotröta verkades med klövknivar och från dessa knivar samt från klövverkarens händer försökte man sedan odla fram bakterien.

Resultaten visar att fotrötebakterien kunde odlas fram från 90 % av klövknivarna och i 52 % av fallen från klövverkarens händer. Klövverkning innebär alltså en risk för att sprida fotrötebakterier och det är därför viktigt att noga rengöra redskap mellan olika djur.

Läs mer ››

Hälsa under hösten

Nu börjar sommaren gå mot sitt slut. Djuren har fått en lång och välbehövlig betesperiod och visst, den är inte slut än på ett tag. Som alltid med får har vi stor nytta av att ligga steget före. Att fundera ut en strategi och vara förberedda. Hur skapar vi en god hälsa på hösten?

Gård & Djurhälsan: Hälsa under hösten ››

Björkstekel farlig för betesdjur

Den blåsvarta björkstekeln äter upp löven på björkarna. Och när den kryper på marken inför vintervilan i jorden är den livsfarlig för betande djur.

Björkar i södra Sverige har angripits av den giftiga larven blåsvart björkstekel som äter upp dess löv. Det skriver Skog Supply.
– Det enda sättet att bli av med larverna är att hugga ner björkarna, säger Gunnar Isacsson, ekolog på Skogsstyrelsen.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Björkstekel farlig för betesdjur ››

Se upp för fluglarvsangrepp på dina får!

Fluglarvsangrepp är något av det mest obehagliga en fårägare kan råka ut för på sina djur. Särskilt vid värme och hög luftfuktighet är förloppet snabbt och kan vara livshotande.

I Storbritannien och Nederländerna räknar man med att ett par procent av fåren blir angripna årligen. Oftast har man två ”angreppsvågor”, en på våren som drabbar tackorna och en på sensommaren som går mer på lamm. Vanligen är det spyflugor av släktet Lucilia, guldflugor på svenska som orsakar de här angreppen men de följs ofta av andra spyflugearter.

Läs mer
Gård & Djurhälsan: Se upp för fluglarvsangrepp på dina får! ››

Afrikansk svinpest – risk med foderimport?

Källa: SVA
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med torkan fått många frågor om risken för att afrikansk svinpest ska följa med importerat foder till Sverige.

I områden i Europa som drabbats av afrikansk svinpest (ASF) och har en infekterad vildsvinsstam betraktas närmiljön som smittad. Att använda lokalt nyskördat hö, halm och spannmål anses därför utgöra en stor risk för smittspridning. EU:s regelverk kräver därför att dessa grödor måste behandlas mot eventuell förekomst av ASF-virus, alternativt lagras utom räckhåll för vildsvin. För hö och spannmål gäller skyddad lagring under 30 dagar och för halm 90 dagar innan det får användas till foder.

Oreglerad handel med drabbade områden
När det gäller kommersiellt producerade produkter av denna typ anses dock sannolikheten låg idag för att dessa ska innehålla virus av afrikansk svinpest. Detta är bakgrunden till att handel med hö, halm och spannmål från drabbade områden trots allt inte regleras.

ASF-virus beskrivs ofta som ett motståndskraftigt virus med god överlevnadsförmåga, men då krävs en skyddande miljö i form av kött eller blod. Torr miljö sänker virusöverlevnaden och i direkt solljus avdödas det på ett par dagar. Lågt pH (<4) avdödar också virus mycket snabbt (inom minuter). Tillräckligt lågt pH för att så snabbt avdöda ASF-virus uppnås sannolikt dock inte i ensilage utan tillsatsmedel, eller i stråfoder som konserveras genom gastät lagring (hösilage/inplastat ensilage/hö).

God hygien minskar risker
För väl torkat hö och halm, av god hygienisk kvalitet, anses sannolikheten för överföring av afrikansk svinpest via fodret som mycket låg. Även för ensilage och inplastat stråfoder bedöms risken som låg, även om en större osäkerhet i bedömningen råder för sådana fodermedel beroende på bland annat varierande pH och torrsubstans.

I artikeln på SVAs hemsida finns en karta som visar utbredning av ASF i Europa
SVA: Afrikansk svinpest – risk med foderimport? ››

Gård & Djurhälsans snabba tips om du har brist på bete och vinterfoder

Källa: Gård & Djurhälsan

1. Se till att vänj av lammen från tackorna

Är lammen över sex veckor och ingen tillväxt sker på grund av foderbrist, vänj av lammen. Tackorna skall inte konkurrera med lammen om maten. Efter sex veckors laktation är tackans mjölk, normalt sett, näringsfattig. Är det dessutom betesbrist så finns det tyvärr inget för lammen att hämta där. Tackor utan lamm klarar sig väldigt bra på minimalt med bete, behövs det tillskott så ge dem lite havre eller korn. Utfodra efter behov, dvs tappar de hull så komplettera med 0,1-0,5 kg spannmål per dag. Tackor utan lamm har väldigt lågt näringsbehov, men följ upp den allmänna konditionen löpande på tackorna, dom skall ju vara i skick för betäckning om ett par månader.

2. Ge lammen tillskottsfoder

För att lammen skall växa och utvecklas så behövs det både protein och energi. Ge helst lammen foder i fri tillgång så de har en chans att växa. Vill du använda spannmål så blanda korn, havre och vete tillsammans med ett koncentrat enligt tillverkarens rekommendation, eller rent sojamjöl/skrå ca 18-23% inblandning i kombination med spannmålen. Börja försiktigt och öka sedan så långt du kan utan att magarna blir dåliga. Finns grovfoder av hög kvalitet kan även detta fungera fint. Men då bör det vara minst 11,8 Mj och 180-200 g Råprotein/kg ts. Finns det kvalitétsbete kvar, välj stripbetning, så snart regnet kommer så börja med rotationsbete igen.

3. Se till att alla djur har fri tillgång på salt, mineraler och vatten

Finns det mineraler och salt kan djuren lättare tillgodogöra sig de små resurser som finns. Salt liksom vatten är helt avgörande för de flesta funktioner i kroppen.

4. Se till att det finns skugga till djuren

Det är väldigt viktigt för samtliga djur att få skydd från solen och värmen. Höga temperaturer belastar djuret hårt och minskar konsumtionen av foder/bete. Höga temperaturer skadar dessutom baggarnas spermier. Det är inte långt kvar tills det är dags att betäcka. Håll baggarna i en bra miljö och i gott skick så de kan prestera när det är dags.

5. Fundera på om det finns ytor där du kan etablera lite nytt foder och bete

Efter att du eller grannen tröskat kan det vara intressant att genast så in en vårgröda tillsammans med vallgräs, under förutsättning att det kommer regn. Denna gröda kan du då skörda en gång samt låta djuren beta under senhösten, för att sedan så en normal vårgröda nästa år. Lämpliga grödor att ensilera till foder kan vara korn och havre, (tänk på att korn behöver groningsvila, skall du så korn, använd fjolårsutsäde). Som insådd är det lämpligt att välja italienskt och westerwoldiskt rajgräs, dessa är ettåriga och växer fort. Med lite tur har du både ordnat vinterfoder samt ett bete som fåren kan gå på länge under hösten. Har du råg i din växtföljd så lägg med lite vallinsådd och sedan beta rågbrodd och insådd i höst. Vill du bara ordna ett bete under hösten, så in rajgrässorter tillsammans med foderraps så blir det mycket mat till djuren. Efter samtal med Svenska Foder och Lantmännen så finns det viss tillgång på vallfrö fortfarande, kontakta deras säljare och representanter. Att etablera en flerårsvall på hösten som kan betas tidigt på våren är en god idé, speciellt om man är tveksam på om fodret räcker hela säsongen. Tyvärr är det svårt att lyckas med klöveretableringen då den behöver ganska lång tid på sig för att klara vintern. Om du vill etablera vallen nu för nästa år så tänk på att välja engelskt rajgräs i vallfröblandningen då den är flerårig.

6. Fundera på alternativa fodermedel

Idisslare har en fantastisk förmåga att anpassa sig efter olika förutsättningar när det handlar om foder. Att planera ett foderår med halm som utgångspunkt är inte omöjligt, det gäller bara att kombinera fodermedlen rätt så går det galant. Läs gärna detta arbete från Elisabeth Gauffin och Rolf Spörndly Okonventionella fodermedel till idisslare det kan ge många goda idéer om vad som kan vara lämpligt att använda. Vi på Gård & Djurhälsan kan hjälpa med foderstater och foderplanering efter era förutsättningar oavsett om det är potatis, morötter eller överblivna grönsaker från livsmedelsbutiker som du kommit över.

Funderar du import av foder? Läs mer här ››

7. Ring gärna oss på Gård & Djurhälsan så kan vi hjälpa med råd och dåd

Tillsammans kan vi planera och utvärdera nuet samt det kommande produktionsåret och göra så att det blir så enkelt och bra som möjligt utifrån de resurser som finns. Kanske måste en del djur tas ur produktion under kommande år för att få resurserna att räcka, men kan komma tillbaka till nästa säsong igen. Ett alternativ är förstås att ändra på lammningstidpunkten. Inför kommande stallsäsong med begränsade mängder med grovfoder är det även viktigt att tänka kring foderspill. Grovt långstråigt hösilage i rundbalshäck brukar ge stora mängder spill, fundera på om det finns andra sätt att utfodra på, så räcker fodret längre. Även detta hjälper vi gärna dig med.

Theo den Braver
Produktionsrådgivning Lamm
Gård & Djurhälsan
070-3933089