gimrarna
Annons
Backa Fårgård
Banner-2017
Far_gif
siltbergs hemsida
ggi_loop
gdjh2015
trns2017
Knarrhult2018
Elitlamm_180x180
Stallmästaren web gif
banner_180x120
default logo

Antibiotika för djur ska regleras

En effektivare uppföljning av antibiotika för djur ska minska risken för att antibiotikaresistens sprids i Europa. I Sverige ska också en översyn av lagstiftningen om läkemedel för djur göras.

E-hälsomyndigheten, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för att myndigheter ska lämna ut uppgifter om läkemedel för djur.

Syftet är att förbättra uppföljningen och rapporteringen om användningen av i första hand antibiotika.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Antibiotika för djur ska regleras ››

Uppdaterade karantänsrekommendationer

Med anledning av den nya klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD) har Gård & Djurhälsan uppdaterat sina karantänsrekommendationer.

Läs Rekommendationer angående fotröta och CODD vid försäljning av livdjur och Inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar!

Läs mer om Smittsam digital dermatit (CODD).

smittsam_digital_dermatit_hos_far

Foto Gård & Djurhälsan

Giftiga larver upptäckta – kan döda betande djur

Giftiga larver som kan döda betande djur har upptäckts i Halland. Larverna till den blåsvarta björkstekeln lämnar träden i mitten av augusti gräver ner sig i marken – då kan betande djur få i sig larverna.

Blåsvart björkstekel har konstaterats i Falkenberg, rapporterar SVT Nyheter Halland. Artens larver är giftiga för idisslare som kan få i sig larverna om de betar i närheten av björkar som drabbats. Inga fall av förgiftning hos idisslare har verifierats i Sverige, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Men i Danmark har ett stort utbrott som drabbat får rapporterats.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Giftiga larver upptäckta – kan döda betande djur ››
2019-08-15

Norge: Hanteringen av Maedi-Visna kommer bli resurskrävande och ta tid

Det norska veterinärinstitutet har hittat Maedi-Visna (MV) i en fårbesättning i Trøndelag, och antikroppar mot viruset har påvisats i en kontaktbesättning.

Hur MV utvecklas, i kombination med att norska fårbesättningar har mycket kontakt med varandra, gör att hanteringen av utbrottet kommer att bli resurskrävande och ta tid. Samtidigt har veterinärinstitutet fått tillgång till bättre laboratoriemetoder sedan det föregående medlingsutbrottet i Norge 2002–2006.

– Veterinärinstitutet anser att situationen är allvarlig och hanteringen blir resurskrävande. Det beror på att virusinfektionen utvecklas långsamt hos djuren, antikroppar mot viruset kan komma sent och det kan finnas få infekterade djur i varje besättning, liksom strukturen hos fårgruppen som orsakar många kontaktpunkter mellan olika fårlag, säger Jorun Jarp, akut- och säkerhetsdirektör på Veterinærinstituttet.

Den norska myndigheten för livsmedelssäkerhet och veterinärinstitutet arbetar för att skapa en bra plan för sanering och för att förhindra att skador sprids. Planen förväntas vara klar efter sommaren.

Hela artikeln
Bondebladet: Håndteringen av mædi vil bli ressurskrevende og ta tid ››

Obduktion under sommaren

Under sommaren är bra obduktionsresultat en stor utmaning, då värmen snabbt orsakar sk kadaverösa förändringar (förruttnelse).

Tänk även på att labb kan ha semesterstängt.

Läs Gård & Djurhälsans nyhetsbrev om obduktion.

FirstVet och Gård & Djurhälsan i nytt samarbete kring får, nötkreatur och gris

Nu finns veterinärvård online för samtliga djurslag i Sverige. Ett nytt samarbete mellan FirstVet och Gård & Djurhälsan innebär att ägare av lantbruksdjur äntligen kan få veterinär konsultation via videosamtal. Målet är att på ett effektivt sätt tillgängliggöra veterinär rådgivning till fler i en tid då bristen på specialkompetens blir allt tydligare.

Nu erbjuder FirstVet veterinärvård via videosamtal även för lantbruksdjur. Tjänsten bemannas av veterinärer – med landets främsta kunskap inom gris, nöt och får – från Gård & Djurhälsan, en ledande organisation för veterinär rådgivning inom djurslagen i Sverige. Sedan tidigare ger FirstVet veterinärvård via videosamtal till husdjur och häst och nu tar även svenska får, nötkreatur och grisar för första gången steget in i den digitala vårdkedjan.

Läs mer
Gård & Djurhälsan: FirstVet och Gård & Djurhälsan i nytt samarbete kring får, nötkreatur och gris ››

Parasitprojekt under 2019

Gård & Djurhälsan kommer att driva flera parallella forskningsprojekt om parasiter hos får under året, i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Källa: Gård & Djurhälsan

Bland annat kommer vi att utreda hur man effektivt kan övervaka och bekämpa parasiter i svensk ekologisk lammproduktion. Projektresultaten används i sökandet efter effektiv provtagningsregim där preparat mot parasiter används, men endast efter konstaterat behov. Metoden kommer att utvärderas under 2019.

Vi undersöker även hur olika lamningstidpunkter påverkar parasiterna och därmed om lamningstidpunkten i större utsträckning bör styra när vi kontrollerar parasitstatus hos tackor på stall.

Vidare tas träckprover för att se vilken effekt olika preparat har på maskar som gått i vinterdvala.

Resultaten kommer att utvärderas och rapporteras under 2019.

Ett annat projekt har mer fokus på själva diagnostiken av parasittrycket och påvisande av resistens mot avmaskningsmedel hos maskarna. Målsättningen är utveckla nya molekylära verktyg för att utifrån träckprov kunna ta reda på parasiternas art-sammansättning men även utläsa om utebliven behandlingseffekt är kopplad till läkemedelsresistens. Utmaningen ligger i att identifiera brytpunkten mellan optimal undersökningsinsats till en så låg analyskostnad som möjligt utan att precisionen i den parasitologiska undersökningen för den skull äventyras.
Fokus kommer att läggas på den stora löpmagsmasken H. contortus som är den mest patogena arten hos får, men även andra arter kommer att omfattas.

Resistensläget kommer att få särskild uppmärksamhet i ett tredje projekt som innefattar sammanställning och utvärdering av utförda behandlingskontroller samt vidare utredning av gårdar där behandlingen inte har fungerat. Rådgivning till gårdar under utredning eller med konstaterad resistens ingår. Inte minst innefattas även arbete med hur man bäst förhindrar resistensutveckling, vilket bör tillämpas i samtliga besättningar. Expertis involveras såväl inom landet (SLU, SVA, Växa och G&D) som internationellt för att förankra och synkronisera arbetet med parasitbekämpning i svensk lammproduktion.

I ett projekt som startar under 2019 avser vi att undersöka hur utfallet av gällande karantänsråd blir genom att följa cirka 50 inköpta avelsbaggar. Proverna från dessa avelsdjur ska även användas för diagnostikutveckling genom att resultat jämförs mellan rutinanalyser och molekylära metoder. Projektet beräknas ge aktuell och värdefull information till samtliga fårbesättningar under 2020.

Katarina Gustafsson
Fårhälsoveterinär, Länghem

Svenska Fåravelsförbundets rekommendationer för att undvika smittspridning

Nedanstående allmänt hållna rekommendationer ska kombineras med Gård & Djurhälsans detaljerade rutinbeskrivningar för smittskydd.

Observera att smittskyddsrekommendationer snabbt kan komma att förändras om hälsoläget i landet förändras. På Gård & Djurhälsans hemsida (länk ovan) finns aktuella smittskyddsrekommendationer publicerade.

Den vanligaste orsaken till att sjukdomar sprids är att djur köps in till din besättning eller genom så kallad indirekt smittspridning, exempelvis genom kontakter mellan personer eller redskap som kopplar samman olika besättningar. Det finns även vissa sjukdomar som är så smittsamma att de kan spridas med vinden.

Extra uppmärksamhet och fullföljande av aktuella smittskyddsrekommendationer bör beaktas vid

  • Inköp av djur
    • Finns hälsodeklaration från säljande besättning?
    • Alltid karantän för till din besättning inkommande djur, gäller även inlånad bagge, eller tackor på besök för betäckning. Följ Gård & Djurhälsans rekommendationer för karantän med fotbad, avmaskning och efterkontroll i karantän.
    • Begär intyg för fotröte status (f-status) och/eller klövkontrollen.
    • Karantänstiden bör vara minst 3 veckor, helst 6 veckor.
    • Redskap bör inte flyttas från karantänen utan föregående rengöring och desinfektion.
    • Vid import av livdjur, följ aktuella smittskyddsrekommendationer som finns på Svenska Djurbönders Smittskyddskontrolls (SDS) hemsida.
  • Besökare i din besättning och/eller fältvandringar
    • Fårklippare, mönstrare, scannare, veterinärer, djurskydds-kontrollanter och andra som kommer i direkt kontakt med djuren kan överföra sjukdomar som sprids med kläder och redskap från andra fårbesättningar.
    • Gäster, skolklasser, vänner, grannar, studiebesök. Följ rekommenderade smittskyddsrutiner vid besök i din besättning.
    • Personer som varit utomlands ska vänta minst 48 timmar från kontakt med klövbärande djur utomlands innan svenska gårdar besöks. Från områden med mul- och klövsjuka gäller motsvarande i 5 dygn. Det är djurägarens ansvar att kontrollera detta, gäller även dig själv som djurägare.
    • Djurtransportörer ska inte gå in i besättningen utan skyddsutrustning.
  • Vallhundstävling/träning
    • Träna och tävla endast med friska får från besättningar utan fotröta och smittsam digital dermatit. Tassar och skor på deltagare kan utgöra en smittrisk för flera olika sjukdomar.
  • Showdjur/Event/Mässor/Utställningar
    • Djur som flyttats från besättningen till show/event där direkt kontakt med andra djur eller indirekt kontakt genom eventets besökare förekommit sätts i karantän innan de släpps med övriga djur.
    • Deltagande djur ska uppvisa intyg för fotröte status (f-status) och/eller klövkontrollen.
  • Bete
    • Växelbete och i viss mån sambete med andra djurslag kan vara ett sätt att minska parasittrycket på betet. Vissa parasiter delas dock mellan flera djurslag.
  • Redskap och transportfordon
    • Om redskap, exempelvis tackvändare eller klövsax används i olika besättningar ska dessa rengöras och desinfekteras mellan besättningarna.
    • Transportera djuren i rengjorda och desinficerade fordon. Undvik att samtransportera djur från olika besättningar. Djur som samtransporterats eller rest i andras transporter som inte varit rengjorda, även om det gäller egna djur som varit på resa och återkommit hem, ska isoleras på samma sätt som inköpta djur.
  • Kadaverhantering
    • Kadaver ska tas ut ur stallarna och läggas på en hårdgjord yta. Kadaver bör placeras så att kroppsvätskor och spillvatten inte kan kontaminera foder eller djurutrymmen.

2019-05-16
Styrelsen för Svenska Fåravelsförbundet
Gudrun Haglund Eriksson, ordförande

Hämta rekommendationerna i utskriftsvänligt pdf-format ››

Larm om ny fårsjukdom

TV-inslag om CODD, klövsjukdomen som nyligen upptäckts i Sverige.

Fårägare manas nu till vaksamhet efter att en ny och mycket smittsam klövsjukdom konstaterats i Sverige. Det är länsstyrelserna som nu varnar för CODD som den kallas, och som orsakar såväl stort lidande hos drabbade djur som en sämre produktion.

TV4 Nyheterna: Larm om ny fårsjukdom ››

Säkra gårdsbesök

Att visa upp det svenska lantbruket blir allt viktigare då avståndet mellan stad och land samt konsument och producent växer. Ökad kunskap om det svenska lantbruket stärker förtroendet för svensk livsmedelsproduktion.

Du som får besök av olika grupper på din gård bör försäkra dig om att göra besöket så säkert som möjligt, både för dina djurs och besökarnas skull.

LRF har fina manualer att stödja sig på, de finns att hämta här ››