Tranas2020
gimrarna
Wiromin2020_liten
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
gdjh2015
Backa Fårgård
Far_gif
Knarrhult2018
banner_180x120
ggi_loop
Banner-2017
Siltbergs_banner2020_2
Elitlamm_180x180
Fåravelsförbundet180
default logo

Förslag på ny djurhälsolag för att säkerställa gott smittskydd

Källa Jordbruksaktuellt
I mitten på november tog Landsbygdsminister Jennie Nilsson emot en ny utredning om lagstiftningen som reglerar smittsamma djursjukdomar. Syftet med utredningen är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s nya djurhälsoförordning.

Utredningen tillsattes av regeringen i december 2018, och nu är arbetet klart. I uppdraget ingick bland annat att ta ställning till vilka nationella bestämmelser som behövs för att komplettera den nya EU-förordningen. Målet är att den nya lagstiftningen ska säkerställa gott smittskydd,och tillvarata djurskydds-, folkhälso- och miljöintressen samt produktionsekonomiska intressen.

I betänkandet som nu lämnats till regeringen föreslår utredaren att det ska införas en helt ny sammanhållen djurhälsolag med tillhörande förordning, som ska ersätta bestämmelser i ett antal olika lagar och förordningar som i dag finns på området. Precis som i dagens lagstiftning är det myndigheter, främst Jordbruksverket, som tilldelas bemyndigande att fatta beslut och meddela föreskrifter.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Förslag på ny djurhälsolag för att säkerställa gott smittskydd ››

Insamling av material från blåsa eller krusta vid misstanke om orf för metodutveckling av diagnostik på SVA

I dagsläget analyseras inga prover för misstänkt orf på djur i Sverige. Men nu finns möjlighet att skicka in prov för kostnadsfri analys på SVA då de i ett projekt efterfrågar material för att kunna sätta upp PCR-diagnostik för parapoxvirus.

Orf förekommer hos flera djurarter, bland annat får, get, kameldjur, myskoxe och ren. Symtomen kan variera. Initialt ses rodnader och vätskefyllda blåsor i huden, särskilt runt mun och näsborrar på unga djur. Så småningom blir det mer krustor och sårskorpor. Lesioner kan också finnas i munhålan, till exempel på tungan. Smittan kan lätt spridas till hondjurens juver. Sekundärinfektioner och juverinflammation kan uppkomma. Även till exempel pung- och klövområde kan drabbas.

Orf är en zoonos där smitta till människa kan ge upphov till smärtsamma, enstaka röda utslag, ofta på händerna. Handskar och handtvätt skyddar mot infektion.

Hur kan jag skicka in prov vid misstanke om orf?

Har ni stark misstanke eller gårdar med problem är ni, både som djurägare och veterinär, välkomna att skicka in prov i form av material från blåsa eller krusta.

Läs mer på SVAs hemsida.

Läs mer om orf
Orf – en besvärlig sjukdom i lamningstider
Orf – Smittsamt muneksem

Uppdaterade rekommendationer avseende CODD

Källa Gård & Djurhälsan, text Ulrika König
Med anledning av att ett nytt fall av smittsam digital dermatit (CODD) hos får nyligen påvisats har vi uppdaterat våra rekommendationer för hur fårbesättningar kan skydda sig mot CODD.

Vid inköp av djur är det viktigt att undersöka klövarna på fåret i karantän. De första tecknen på CODD syns i kronranden (övergången mellan hud och klövhorn). Tänk på att du kan behöva vika undan håret som ibland döljer själva kronranden.

Sjukdomen börjar med förändringar vid kronranden som sedan sprider sig under klövhornet så att klövkapseln till slut lossnar. Inledningsvis ses inte hälta men efterhand som sjukdomen utvecklas blir hältan kraftig. I regel ses symtomen på en klövhalva på ett ben.

2-codd-bilder

Första stadiet av CODD med sår i kronranden. Foto: Dr Joe Angell, University of Liverpool

Våra rekommendationer för att skydda din fårbesättning mot CODD

  • Använd djurägarförsäkran avseende fotröta och CODD vid handel och utlåning av djur.
  • Undersök alltid klövarna på inköpta djur och håll dem i karantän i minst 4 veckor. Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt, välj i första hand djur från besättningar med F-status.
  • Rengör och desinficera redskap, tex klövsaxar som används i flera besättningar.
  • Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för CODD. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat 10 % in och ut ur karantän.
  • Undersök alltid halta djur och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
  • Undvik sambete med nötkreatur från besättningar där sjukdomen digital dermatit förekommer.
  • Kontakta Gård & Djurhälsan 0771–216500 om du ser förändringar som liknar CODD.

Läs mer om klövar, fotröta och CODD här!

Webbinar om Klövar den 18/11

Gård & Djurhälsan arrangerar ett webbinar om fårklövar.

18 november kl 14.00–15.00
Föreläsare är veterinär Ulrika König

Anmälan senast måndag den 16 november. Länk för inloggning skickas ut ca en vecka före webbinaret.

Program

  • Hur ser en frisk klöv ut?
  • Klövklippning
  • Klövsjukdomar, infektiösa och icke-infektiösa

Webbinaret är kostnadsfritt och är öppet för alla, även de som inte är anslutna till Klövkontrollen.

Läs mer
Gård & Djurhälsan: Webbinar om Klövar – 18/11 ››

247

Foto Gård & Djurhälsan

Nytt fall av CODD i Sverige

Källa Gård & Djurhälsan
Tyvärr har vi just diagnostiserat ett nytt fall av klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD), det andra fallet i Sverige.

Den drabbade fårbesättningen har också virulent fotröta. CODD är en bakterieinfektion som först drabbar huden i området längs kronranden och sedan för till avlossning av klövkapseln. Fåren får mycket ont och blir halta. Infektionen tränger djupt i vävnaden och bestående skelettförändringar kan ses vid röntgen av klövbenet. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och i Storbritannien finns sjukdomen spridd.

Observera att sjukdomsbilden kan se olika ut beroende på hur länge infektionen pågått. I akut stadie är förändringana såriga med en aktiv vävnad, som kan beskrivas ha ett ”köttigt” utseende. Vid senare stadier av sjukdomen är såren inte tydliga, här överväger avlossning av klövkapseln och vävnaden ser inte lika aktiv ut (Se foton).

Det är av största vikt att vara försiktig vid livdjursköp! Ställ nyinköpta djur i karantän och inspektera alla klövar noga, ta kontakt med veterinär om klövar, kronrand eller klövspalt ser avvikande ut! I karantänen bör klövarna antingen fotbadas eller sprayas ymnigt med 10% zinksulfat. Observera att fotbad inte hjälper mot CODD, däremot minskar det risken för fotröta vid livdjursköp.

Läs mer om klövar, fotröta och CODD här!

Bilderna visar klövar i den drabbade besättningen. Fler bilder på Gård & Djurhälsans hemsida.

Foto Emelie Larsdotter

img_1800_red22

img_1831_red2

”Även döda djur är viktiga”

Åsa Lundgren är djurhälsoveterinär och obducerande veterinär på Gård & Djurhälsan. Här berättar hon om några vanliga orsaker till plötsliga dödsfall på bete, på vilket sätt obduktion kan vara ett viktigt verktyg för att ställa diagnos och hur en del av problemen kan förebyggas.

– Det finns många anledningar till att man vill veta varför ett djur har dött. En av anledningarna kan vara att en veterinär varit ute och tycker att den har gjort allt för att behandla djuret korrekt, men det har ändå avlidit eller måste avlivas. Då vill man ofta som veterinär veta om behandlingen varit dålig eller om det var något annat fel på djuret. Det är en viktigt återkoppling, en slags kvalitetssäkring för de kliniska veterinärerna som är ute på fältet.
Viktigt verktyg

Som medlem hos Gård & Djurhälsan är man prenumerant på ett så kallat hälsopaket där vissa tjänster, exempelvis obduktion, ingår i årsavgiften. Det är av stor betydelse ur flera aspekter menar Lundgren.

Läs artikeln om vad man ska tänka på för att undvika plötsliga dödsfall och om vanliga dödsorsaker hos obducerade djur.

Jordbruksaktuellt: ”Även döda djur är viktiga” ››

Inför höstens livdjurshandel

Nya får på ingång? Ta hjälp av våra checklistor för att inte missa något.

När man ska skaffa sina första får är det mycket att tänka på. Använd vår checklista för att få en bra start och hitta rätt information.

Gård & Djurhälsan påminner om vad man behöver tänka på vid inköp av djur.

På vår Köpa livdjur – kom-ihåg-lista finns utöver vad man ska tänka på när det gäller smittskydd också de lagkrav som rör förflyttning av får listade och några andra viktiga saker att tänka på.

Ett trevligt liv med friska får önskar vi er!

vykortwhite

Sen blir det gott om tid för gos och att njuta av gårdens nya invånare. Foto Gudrun Haglund Eriksson

 

Om Får och Foder – sista chansen

Kursen där Du inspireras till att förbättra och utveckla hantering och planering av gårdens foder.

Kommande kurser:

  • 13 juli kl 13.00–16.00, webbinarium via Teams Videokonferens
  • 15 juli kl 17.00–21.00, webbinarium via Teams Videokonferens

Vid dessa träffar föreläser lammrådgivare Theo den Braver via länk.

  • Gröda lämplig för får, skörda det du sår!
  • Foderslag och rätt foder vid rätt tillfälle för rätt grupp av får, vad behöver får för att må bra?
  • Utfodra smart, lösningar för optimal hantering av foder anpassat efter antal får som ska utfodras.

Avbrott med kaffe och smörgås, fika ingår i kursavgiften som faktureras av Svenska Fåravelsförbundet.

Arrangör: Svenska Fåravelsförbundet

Mer information om kursupplägget ››

Läs mer och anmäl via Gård & Djurhälsans hemsida ››

Om Får och Foder har en egen Facebookgrupp. Bidra gärna till kunskapsspridning kollegor emellan genom att lägga ut bilder med tips som gäller foder och foderhantering.

foderbild-m-loggor-red

Lamm på bete – hälsa och parasiter

Källa: Gård & Djurhälsan

För får på bete är parasitangrepp en viktig utmaning som måste tacklas med en utarbetad strategi. Inälvsparasiter smittar via gräset och påverkar fårens produktion och hälsoläge. Lamm är den kategori som är mest mottagliga och alltså de som i första hand ska skyddas mot omfattande parasitangrepp. Den vanligaste effekten av för mycket parasiter hos lamm är nedsatt tillväxt.

Tag träckprov för att hålla koll på lammen
För att undvika tillväxtförluster bör du kontrollera parasitstatusen på dina lamm regelbundet. Det absolut vanligaste symtomet på att lamm har för mycket parasiter är nämligen enbart nedsatt tillväxt. Sjukdomssymptom som diarré eller till och med dödsfall ses som regel först vid kraftiga parasitangrepp. Det första träckprovet på lammen kan tas när lammen gått på bete ca 6 – 8 veckor. Uppföljande prover kan därefter tas t ex inför betesbyte, i samband med avvänjningen etc. Hur ofta du bör ta prover på lammen beror på vilka arter av parasiter och vilken betestillgång dina får har. Början av juli kan vara en bra hållpunkt för att kolla första träckprovet på lammen.

Lamm med diarré
Diarré är inte alltid orsakad av parasiter och parasiter ger inte alltid diarré. Om dina lamm har diarré så rekommenderar vi alltid att du tar träckprov oavsett hur gamla de är, om de fortfarande är på stall eller är utsläppta på bete. Träckprover är en del i utredningen till varför lammen har diarré.

Kort om coccidier
Coccidier är en grupp encelliga parasiter som smittar unga lamm (vanligast i åldern från några veckor till någon månad) både på stall och bete. I ett klassiskt coccidiosutbrott har lammen kraftig diarré som ofta är mörkfärgad. Lammen kan snabbt bli dåliga pga uttorkning och i värsta fall dö. Coccidierna skiljer sig från övriga mag-tarm-parasiter genom att de inte behöver någon utveckling på betet för att kunna infektera lammen. Coccidier behandlas inte med gängse avmaskningsmedel utan kräver en annan typ av läkemedel. Att coccidier påvisas i ett träckprov är inte liktydigt med att lammen har coccidios. Det finns flera arter av coccidier och alla är inte sjukdomsframkallande.

Dessutom måste man ta hänsyn till om lammen har några symptom och hur gamla lammen är.

Så här tar du träckprov
Träckprov tas enklast direkt från tarmen men det fungerar också att ta färsk (kroppsvarm) träck från marken. Du måste dock vara noga så att du endast tar träck från ett djur i varje provtagningspåse. Du skall alltså inte blanda träck från flera djur i en påse. Antalet lamm du skall ta prov ifrån beror på antalet lamm i betesgruppen.

Har du fler olika betesgrupper så skall du ta separata prover från de olika grupperna. Märk upp påsarna så att labbet kan poola samlingsprover från samma lammgrupp och så att du själv kan särskilja svaren från de olika grupperna. Som en riktlinje kan du räkna med att ta ca 10 % av lammen i den aktuella betesgruppen men alltid som minst 6 individprover. När du fått ditt provsvar så ringer du vår telefonrådgivning så hjälper vi till att bedöma svaret och ge dig rekommendation om vad du behöver göra.

Om du behöver avmaska tänk på detta!
För att få optimal effekt och för att minska risken för resistensutveckling hos parasiterna är det viktigt att du avmaska på rätt sätt. Följ checklistan nedan:

  • Rätt avmaskningsmedel
  • Rätt utrustning = använd en doseringspistol avsedd för får
  • Kontrollera att ingivaren doserar rätt = ställ in en given mängd och kontrollera att det är den mängd som kommer ut genom att använda en gammal spruta eller en måttsats för att kontrollera mängden.
  • Väg djuren och dosera avmaskningsmedlet efter vikten. Undvik underdosering!
  • Rätt teknik = håll en hand under hakan på djuret och stoppa pipen på doseringspistolen så att toppen hamnar långt bak på tungan. Se till att djuret sväljer hela dosen
  • Det är inte en tävling där flest får per timme vinner! Arbeta lugnt och metodiskt.
  • Vill du veta mer finns mycket information om parasiter på vår hemsida.

Parasitbekämpning är så mycket mer än att avmaska
Börja med att erbjuda de nyutsläppta lammen ett så parasitfritt bete som möjligt (välkomstbete). Innan utsläpp av tackor och lamm på våren har du kontrollerat och vid behov åtgärdat tackornas parasitstatus.

Rotera mellan olika beteshagar och gärna putsa betet under säsongen är ett sätt att minska parasittrycket. Har fåren tidigare gått i en hage under innevarande betessäsong så kommer där att finnas en viss parasitsmitta i denna hage. Smittan minskar dock jämfört med om djuren går på samma betesyta hela tiden. Har man möjlighet att växelbeta med andra djurslag, så som häst eller nötkreatur, minskar parasittrycket. Notera att får, get och kameldjur delar många parasiter varför växelbete mellan dessa djurslag inte ger något minskat parasittryck. Att växelbeta med nötkreatur fungerar bra för de flesta parasiter med undantag av stora leverflundran som går både på nöt och får. Fåren är känsligare än nöt för denna parasit och det är lämpligt att låta fåren beta före nötkreaturen och sedan inte komma tillbaka till dessa beten under innevarande säsong. Att låta lammen beta återväxten efter vallskörd är bra både ut näringssynpunkt och parasitsynpunkt.

Även om träckprov visar att dina får behöver avmaskas måste man hålla i minnet att avmaskning aldrig kan kompensera en bristfällig utfodring. Ett bra bete, salt och mineraler är grunden för våra betesdjur. Djur med en god näringsstatus har en bättre motståndskraft mot parasiter.

Och så var det livdjursinköpen. Begär en hälsodeklaration och genomför ett karantänsförfarande enligt våra rekommendationer på hemsidan!

Fler lager plast för bättre vallfoder

Antalet lager av plast, tidpunkt för skörd och när strängläggning görs har visat sig ha stor betydelse för svamp- och mögelförekomst i ensilagebalar.

I en studie som gjorts på 124 gårdar, 99 i Sverige och 25 i Norge, undersöktes förekomsten av mögel och svamp i plastat vallfoder under två säsonger.

Resultatet visade att 89 procent av alla gårdar som deltog i studien hade någon typ av svampart i vallfodret. På hälften av gårdarna fanns synligt mögel på och i balarna. 48 procent av gårdarna hade förekomst av Penicillium roqueforti i fodret och hos 29 procent hittades Aspergillus.

I studien konstateras att det var stor skillnad på det antal lager plast som de olika gårdarna lade på balarna. Som minst handlade det om 6 lager och som mest upp till 16 lager. Utöver antalet lager plast och ts-halt spelar också skördetidpunkt och hantering efter slåtter in på den hygieniska kvalitén.

Hela artikeln
ATL: Fler lager plast för bättre vallfoder ››