trns2017
ggi_loop
andelslamm_anim1
gdjh2015
siltbergs hemsida
banner_180x120
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
Banner-2017
gimrarna
Knarrhult2018
Stallmästaren web gif
default logo

CODD – ny klövsjukdom diagnostiserad på svenska får

Smittsam digital dermatit hos får (Contagious ovine digital dermatitis, CODD) har för första gången diagnostiserats i en svensk besättning.

Sjukdomen, som är vanlig i Storbritannien, orsakas av bakterier som ger avlossning av klövkapseln och därmed även kraftig hälta. Förutom att det är mycket smittsamt är den även mycket svår att behandla och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

Även om ett svenskt fall av Smittsam digital dermatit nu bekräftats så bedöms sjukdomen vara mycket ovanlig i Sverige. Ett stort antal får i Sverige undersöks årligen av veterinärer via Klövkontrollen utan att symtom på sjukdomen tidigare har setts. Det är oklart om sjukdomen kommit till Sverige via importerade livdjur eller om smitta har skett via nötkreatur som kan ha klövsjukdomen Digital dermatit, som man tror orsakas av samma bakterier.

För att minska risken för att få in sjukdomen i din besättning, tänk på:

  • Undersök alltid klövarna på de djur du köper och håll dem i karantän i minst 3 veckor.
    – Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt.
    – Tidiga symtom på Smittsam digital dermatit är sår eller svulstig vävnad vid kronranden (övergången mellan klövhorn och hud).
  • Även utrustning som t.ex. klövsaxar kan sprida sjukdomen mellan besättningar, var därför mycket noga med tvätt och desinfektion av utrustning som används i flera besättningar.
  • Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för Smittsam digital dermatit. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat 10% in och ut ur karantän.
  • Undersök alltid halta djur i din besättning och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
  • Undvik att sambeta med nötkreatur från besättningar där Digital dermatit förekommer. Digital dermatit förekommer främst i mjölkkobesättningar. Ett alternativ till sambete är att växelbeta, dvs både nötkreatur och får betar på betet men inte samtidigt.

Källa: Malin Bernhard och Ulrika König, Gård & Djurhälsan

Läs mer
SVA: Smittsam digital dermatit hos får/Contagious ovine digital dermatitis (CODD) ››

CODD

De två vänstra bilderna visar förstadiet av smittsam digital dermatit med sår i kronranden. Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar. Foto Jennifer Duncan, University of Liverpool

Enad mejeri- och köttbransch ger SDS fortsatt uppdrag att säkerställa Sveriges unikt friska djurhälsostatus

6 mars samlade SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) representanter från kött- och mejeriföretag, djurslagsföreningar, veterinärer, rådgivningsbolag och branschorganisationer för att förtydliga SDS uppdrag och arbete för en hållbar import av levande djur, semin och embryon.

Ändrade förutsättningar och regelverk i EU riskerar att slå mycket hårt mot svenska friska djur, djurvälfärden och Sveriges låga antibiotikaförbrukning. Ökad sjuklighet hos våra djur skulle också innebära stora nationella kostnader, riskera många lantbruksföretag överlevnad och Sveriges möjlighet att fortsätta producera livsmedel med samma höga mervärden. SDS arbetar för hållbara importer med ökad säkerhet och det är viktigt att branschen är enig om SDS uppdrag och verkar för att alla importörer följer denna standard.

Sverige är unika i världen med sitt långsiktiga smittskyddsarbete och den svenska bondebranschen har kämpat hårt i över 100 år för att skapa det djurhälsoläge vi har idag. Ett läge med friska djur som inte går att återskapa om det går förlorat.

Genom SDS fortsatta uppdrag vill mejeri- och köttbranschen säkerställa att djursjukdomar som finns i EU, inte får fäste i Sverige i framtiden.

Vill du läsa mer om SDS viktiga nationella verksamhet för Sveriges friska djur, besök www.sds-web.se

Text: Gård & Djurhälsan

Resistenta parasiter – de finns i Sverige idag

Har du funderat över vad det skulle innebära för din fårhållning att få in resistenta parasiter i besättningen? Det är något vi nu behöver göra, och att sedan vidta alla försiktighetsåtgärder vi kan.

Resistens innebär genetisk motståndskraft mot avmaskningsmedel hos maskarna. Det vill säga det finns fortfarande ägg i träcken efter avmaskning, man blir aldrig av med dem.

2015 upptäcktes resistenta parasiter hos får för första gången i Sverige. En mindre smittspårning genomfördes då, och tre av sex kontaktbesättningar påvisade också resistenta parasiter. I dagsläget bevakas läget av Gård & Djurhälsan, främst genom utredning och råd till besättningar som har nedsatt behandlingseffekt när de behöver avmaska, samt genom årliga sammanställningar.

Resistenta parasiter upptäcks på upp till tio svenska gårdar varje år!

Hur skulle du göra om resistenta parasiter upptäcktes på din gård? Förstörda förutsättningar för livdjurshandel, dålig hälsa och tillväxt, lammförluster – det kostar mycket att drabbas, både ekonomiskt, känslomässigt och i form av ökat arbete. Vi kan inte längre ta lätt på risken. Även din besättning kan drabbas.

kors

Var rädd om det du har …

Detta är viktigt, hjälp till att sprida informationen!

Informationen nedan i 4 punkter om att hålla de resistenta parasiterna borta kan laddas ner som en utskriftsvänlig pdf. Sprid den gärna!

Hur förhindra att få in parasiter?

1. Livdjursköp är den absolut största riskfaktorn

  • Sök information från säljaren. Fråga säljaren om träckprov + behandlingskontroll gjorts. Fråga efter obduktionssvar om man haft problem. Begär hälsodeklaration.
  • Köp från så få besättningar som möjligt.
  • Har säljaren importerat livdjur är det extra viktigt att att fråga efter vilka kontroller som gjorts för att säkerställa att djuren inte fört med sig resistenta tarmparasiter.
  • Följ aktuella karantänsrekommendationer. Rekommendationerna är framtagna i samarbete mellan Gård & Djurhälsan, SVA, SLU och Växa.
    › Ta prov och avmaska första dagen.
    › Ta ytterligare prov 7-10 dagar senare och skicka för behandlingskontroll.
    › Rådgör med veterinär.
  • Seminering kan användas strategiskt för att undvika eller minimera livdjursinköp.
  • Import av sperma eller embryon är ett säkert sätt att inte köpa resistenta parasiter vid behov av import av genetiskt material.

2. Avmaska endast vid behov

  • Ta träckprov för att veta när avmaskning behövs.
  • Använd ”rätt” preparat. Rådgör med veterinär.
  • Ge tillräcklig dos och med rätt teknik.
  • Kontrollera effekt genom att göra behandlingskontroll.
  • Utred vid misstanke om resistens.
    › Om lammen ”inte är på hugget” och inte blir bättre efter avmaskning.
    › Vid hög foderåtgång vintertid för att hålla tackornas hull hyfsat.
    › Höga äggtal i parasitprov.
    › Ta hjälp för att utreda om problem av den här typen beror på resistenta parasiter!

3. Betesplan

  • Träckprov före betessläpp, men helst inte tidigare än andra halvan av april då en del arter av maskar, t ex stora magmasken, kan vara i vinterdvala*.
  • Välkomstbete
  • Återväxt
  • Växelbete med annat djurslag.
  • Provtagning vid strategiska tidpunkter och avmaskning vid behov.

*Notera att bara en del av maskarna går i dvala under vintern, vilket innebär att det fortfarande kan finnas aktiva maskar som stör djuren under vintertid. I synnerhet stora magmaskar, vilka då kan påvisas med träckprov.

4. Fråga!


Läs mer
Gård & Djurhälsan: Karantänsrekommendationer avseende mag- och tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Särskild varning för resistenta tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Inköps- och besöksrutiner för fårbesättningar ››
Gård & Djurhälsan: Håll koll på masken/Avmaska på rätt sätt ››
Gård & Djurhälsan: Parasitprojekt under 2018 ››
Gård & Djurhälsan: Med fokus på Bete och parasiter ››

Sammanställning Anna Bergström (SF), faktagranskning Katarina Gustafsson (G&D)

Bulgarien stoppar spridning av PPR med hjälp av IAEA och FAO

Bulgarien har stoppat spridningen av Peste des Petits Ruminants (PPR), mycket tack vare stöd från IAEA och FNs livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

PPR är en allvarlig virussjukdom som dödar 50–80 % av infekterade djur, mestadels får och getter. Detta var det första utbrottet av PPR inom EU, och att snabbt stoppa spridningen var av avgörande betydelse.

Förra sommaren i Voden, i sydöstra Bulgarien, upptäckte boskapsuppfödare att djur var sjuka. Strax efter rapporterade myndigheterna att landet stod inför ett utbrott av PPR. Inom några dagar kom två bulgariska forskare till IAEA för att få utbildning och materiel för att snabbt upptäcka och identifiera PPR-viruset med hjälp av kärntekniska metoder. Idag är området under aktiv övervakning, och inga fler fall har rapporterats sedan juli 2018.

Som en följd av sjukdomsutbrottet infördes restriktioner mot förflyttning och handel med djur, detta är standardproceduren inom EU. Sex månader efter att det senaste fallet inträffade visar den aktiva övervakningen, som genomförts av de bulgariska veterinärmyndigheterna, att viruset inte längre cirkulerar i landet – en förutsättning för att man ska kunna upphäva restriktionerna.

– De flesta av de europeiska laboratorierna är varken bekanta med eller beredda att hantera denna sjukdom, säger Giovanni Cattoli, chef för djurproduktions- och hälsolaboratoriet vid den gemensamma FAO/IAEA-sektionen för kärnteknik för livsmedel och jordbruk. Detta är en exotisk smitta som kan passera under deras radar. Men lyckligtvis lyckades Bulgarien snabbt ställa rätt diagnos, och vi gick in helhjärtat för att stödja dem.

Idag har de bulgariska myndigheterna fortsatt aktiv övervakning i området.
– Vi har stort förtroende för Bulgariens förmåga att kontrollera sjukdomen, men arbetet måste fortsätta, sade Cattoli. På samma sätt som den nått Bulgarien kan den nå andra europeiska länder.

Läs mer
novinite.com: Bulgaria Stops Spread of Animal Disease with Help of IAEA and FAO ››
Översatt med Google ››

Första lammhjälpen och fellägen vid lamning

Första lammhjälpen är Gård & Djurhälsans filmer om hur man tar hand om lamm som behöver stöd.

  1. Risklamm
  2. Sondmatning
  3. Nerkylda lamm

 

Se Första lammjälpen-filmerna här ››

Filmer om lägesrättning vid lammning här ››

Djurhälsokurser för nöt och får

Distriktsveterinärerna håller kurs på 16 platser runt landet.

Kursen vänder sig till mjölk-, nötkötts- och lammproducenter och djurskötare. Under en dag där produktionsdjursveterinärer utgår från hur kon eller fåret fungerar som idisslare och djurens biologiska behov diskuterar vi lösningar för att hitta och övervaka den balans som är grunden för djurhälsan i besättningen.

Lär dig nytt, fräscha upp dina kunskaper, träffa kollegor och utbyt funderingar och tankar.

Läs mer ››

Fårens hälsa – kurser i Mälar/Hjälmarregionen

Vad behöver jag veta om fårens hälsa för att de ska må bra?

Under den här dagen kommer djurhälsoveterinär Ulrika König från Gård & Djurhälsan att berätta mer om de vanligaste sjukdomarna, vad som ska finnas i fårapotek, vad som gäller vid avlivning, behandling mm.

Länsstyrelsen medverkar för att berätta om djurskydd och får.

  • Uppsala den 3 december
  • Södermanland den 5 december
  • Stockholm den 6 december
  • Örebro den 11 december

Mer information och länk till respektive träff
Länsstyrelsen ››

I foderbristens spår – kurs i djurhälsa för får och nöt

Bristen på grovfoder, okonventionella lösningar samt sämre näringsmässig kvalitet på grovfoder påverkar hälsan i nöt- och fårbesättningar. Risken för olika sjukdomar som exempelvis förgiftningar, magproblem, lågt hull och sämre tillväxt ökar när vi inte kan erbjuda djuren ett optimalt foder.

Vid torka får många besättningar också brist på ströhalm. Djurhälsostörningarna drabbar inte bara de enskilda djuren utan kan också få stora effekter på gårdens produktion och ekonomi.

Distriktsveterinärerna planerar 16 kursdagar runt om i landet för nöt- och fårföretag under vintern. Målet med dagen är att ge ökad kunskap för att förebygga och hantera de djurhälsostörningar som kan uppstå som en konsekvens av foderbristen för mjölk-, nötkötts-och lammproducenter. Fokus kommer ligga på energibrist, sur vom, immunsänkning och hygien, förgiftning och unga djur.

Utförligare information om kursdagarna och hur du anmäler dig kommer inom kort.

Läs mer
Jordbruksverket: I foderbristens spår – kurs i djurhälsa för får och nöt ››

Antibiotikaresistens och miljöpåverkan i fokus för ny EU-lag

Ministerrådet har idag beslutat om ny EU-lagstiftning för veterinärläkemedel och läkemedel i foder. Förändringarna träder i kraft om tre år.

Sverige har under många år arbetat målmedvetet för ansvarsfull användning av antibiotika och vi har uppnått goda resultat genom ett uthålligt samarbete mellan djurägare, veterinärer, myndigheter, näringslivet, rådgivare och andra intressenter enligt ”Den svenska modellen”. Den nya lagstiftningen innebär mindre förändringar för djurhållare, veterinärer och myndigheter i Sverige jämfört med många andra EU-länder.

Den nya lagstiftningen blir direkt gällande och innebär att antibiotikaanvändningen i övriga EU- länder blir mer lik den i Sverige. Detta bidrar till att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier, vilket är positivt för såväl människor som djur och miljö.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Antibiotikaresistens och miljöpåverkan i fokus för ny EU-lag ››

Gratis Maedi-Visna/CAE-kontroll i flera utvalda län

Passa på att låta provta era får och getter för Maedi-Visna/CAE. Anmäl ert intresse senast den 15/12.

Provtagningen görs som en engångsprovtagning inom ramen för vårt förenklade program, FMV, som inte ger formellt status men ger ett besked om dagsläget i besättningen. Erbjudandet riktar sig främst till dig som inte låtit testa din besättning tidigare.

I november och december låter vi vår provtagare Ebba Ebbersten besöka följande utvalda län:

  • Blekinge
  • Halland
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Kronoberg
  • Skåne

Så passa på att låta provta era får och getter för att försäkra er om att de är friska! Provtagningen och analysen av blodproverna är gratis. Inom ett par veckor får ni besked om resultatet.

Först till kvarn gäller!

Läs mer
Gård & Djurhälsan: Gratis Maedi-Visna/CAE-kontroll i flera utvalda län ››