Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
gimrarna
Backa Fårgård
Banner-2017
Tranas2020
banner_180x120
Elitlamm_180x180
siltbergs hemsida
Knarrhult2018
Wiromin2020_liten
gdjh2015
Stallmästaren web gif
ggi_loop
Far_gif
default logo

Om Får och Foder – nya kurstillfällen

Kursen där Du inspireras till att förbättra och utveckla hantering och planering av gårdens foder.

Kommande kurser:

  • 16 mars kl 21.30–21.30, Sala
  • 30 mars kl 21.30–21.30, Skara
  • 2 april kl 21.30–21.30, Kramfors
  • 16 april kl 17.30–21.30, Falkenberg
  • 27 april kl 17.30–21.30, Ljungby Obs ny ort!
  • 14 maj kl 17.30–21.30, Gotland
  • 15 juni kl 17.30–21.30, Ljungskile

Fler datum/platser kommer!

Vid dessa träffar föreläser lammrådgivare Theo den Braver via länk.

  • Gröda lämplig för får, skörda det du sår!
  • Foderslag och rätt foder vid rätt tillfälle för rätt grupp av får, vad behöver får för att må bra?
  • Utfodra smart, lösningar för optimal hantering av foder anpassat efter antal får som ska utfodras.

Avbrott med kaffe och smörgås, fika ingår i kursavgiften som faktureras av Svenska Fåravelsförbundet.

Arrangör: Svenska Fåravelsförbundet

Mer information om kursupplägget ››

Läs mer och anmäl via Gård & Djurhälsans hemsida ››

Om Får och Foder har en egen Facebookgrupp. Bidra gärna till kunskapsspridning kollegor emellan genom att lägga ut bilder med tips som gäller foder och foderhantering.

foderbild-m-loggor-red

Distriktsveterinärernas uppdrag behöver moderniseras

Jordbruksverket vill att regeringen utreder hur det statliga veterinära uppdraget ska se ut, eftersom marknaden för veterinära tjänster har förändrats mycket de senaste 10 åren.

I en skrivelse till regeringen ber Jordbruksverket att det utreds om vårt veterinära uppdrag ska gälla hela landet eller fortsätta vara  avgränsat. Det är också viktigt att titta på om begränsningarna i omfattning och med vilken utrustning veterinärvården ska bedrivas ska finnas kvar.

– Vi har ansvar både för ett gott djurskydd och ett gott smittskydd men marknaden ser annorlunda ut idag jämfört med när uppdraget formulerades. För att vi ska kunna ta ansvar och uppfylla vårt uppdrag behöver det formuleras så att det stämmer med hur samhället och marknaden ser ut, säger Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket.

Läs mer
Jordbruksverket: Distriktsveterinärernas uppdrag behöver moderniseras ››

Sensorer för övervakning av betande lamm

Utvecklandet av små och lätta sensorer har möjliggjort att de kan användas på får och lamm. Det är dock viktigt att utvärdera sensorernas tillförlitlighet och användarbarhet på gårdsnivå.

Målet med det här projektet var att utvärdera om två kommersiellt tillgängliga sensorer (IceTag/IceQube, IceRobotics), framtagna för nötkreatur, kan användas på får och växande lamm. Detta gjordes genom att sensordata (aktivitet, ligg/ståtid, antal steg) jämfördes med videoinspelningar där djurens beteende bedömdes av tränade observatörer. Jämförelserna analyserades statistiskt för att utvärdera hur väl sensorerna fungerade.

Resultaten visar att båda sensorerna är tillförlitliga men att IceQube är att föredra på grund av sin ringa storlek. Sensorerna har senare använts i betesförsök på SLU Götala nöt- och lammköttsforskning för att utvärdera om de kan användas för att påvisa infektion med betesburna parasiter hos växande lamm. Preliminära resultat visar att en pågående infektion påverkar djurens aktivitet men resultaten behöver utvärderas mer framöver.

Läs mer ››

Sverige fortsatt fritt från Bluetongue

I december genomförde Jordbruksverket i samarbete med SVA och Växa Sverige en provtagning för att undersöka förekomst av antikroppar mot bluetouge (“blåtunga”).

Totalt 188 tankmjölksprover från besättningar med ovaccinerade kor i riskområden analyserades. Alla prov var negativa vilket innebär att vi sannolikt inte haft smittan i Sverige under 2019.

Samtidigt kommer rapporter från Belgien att bluetougevirus cirkulerat där under knottsäsongen 2019. Sjukdomen är därmed fortfarande högaktuell även för Sverige under kommande knottsäsong. Om läget inte förändras kommer en liknande undersökning att genomföras också nästa år.

Läs mer
SVA: Sverige fortsatt fritt från Bluetongue ››

2020-01-24

Informationsträffar för fårägare om CODD på 11 platser

Gård & Djurhälsan kommer att hålla kostnadsfria informationsträffar angående den nya klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD-contagious ovine digital dermatitis) och generell smittskyddsinformation.

Missa inte denna chans att ta del av färsk kunskap.

Listerios

Listerios eller kringsjuka som det också kallas är en sjukdom som framför allt ses under vinterhalvåret då fåren utfodras med ensilage.

Listerios orsakas av en mycket motståndskraftig bakterie, Listeria monocytogenes, som finns naturligt i jord och gödsel. Vanligast visar drabbat får centralnervösa symptom då bakterien ger infektion i hjärna och hjärnhinnor, men listeria kan även orsaka aborter, juverinflammation, ögoninfektion, diarré och blodförgiftning.

Symptom som djuren kan uppvisa är slöhet, feber, ansiktsförlamning, går i cirklar och blir liggande på ena sidan, kastningar, död- eller svagfödda lamm.

Inkubationstiden är allt från några dygn till flera veckor. Den absolut vanligaste smittovägen är dåligt ensilage, så sjukdomen förebyggs genom att fodra ensilage av god kvalitet samt att hålla god hygien på foderbord och i ströbädd.

Behandling med antibiotikakur samt understödjande vård kan lyckas om den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet, men annars är det avlivning som gäller av djurskyddsskäl då djuren oftast inte kan äta och dricka.

Viktig är också att komma ihåg att Listeriabakterien kan infektera människor, särskilt gravida tillhör riskgruppen så rekommendationen är att gravida inte ska förlösa tackor vid misstanke om Listerios.

Källa: Gård & Djurhälsan ››

Pengar till forskning om CODD

Sara Frosth, forskare vid SLU, har av Stiftelsen Lantbruksforsknings beviljats medel till ett forskningsprojekt om CODD.

Projektet heter Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm, och har beviljats 850 000 kr.

Ytterligare 13 projekt har fått pengar i den senaste öppna utlysningen.

Läs mer
Stiftelsen Lantbruksforskning: 14 projekt fick medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings öppna utlysning ››

Digitala möten med Gård & Djurhälsan

Nu lanserar Gård & Djurhälsan en satsning på digital rådgivning.

Just nu finns ett prova-på-erbjudande på upp till 30 minuter digitalt möte via telefonen, surfplattan eller datorn per företag. Passa på att testa detta nya sätt att få råd och stöd från landets mest erfarna fårveterinärer.

Kontakta Gård & Djurhlsan så berättar de mer.


Se större på Youtube ››

Ny rapport om jordbrukets klimatanpassningar

På vilka sätt kommer pågående klimatförändring att påverka djurproduktion och växtodling i framtiden? Hur ska jordbruket anpassa sig till en framtida livsmedelsförsörjning och hur kan värmestress bland djur undvikas? Det är några av frågorna som tas upp i den nya rapporten Jordbrukets klimatanpassningar, som Ann Albihn, laborator vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), bidragit till.

Rapporten Jordbrukets klimatanpassning handlar om vad som behövs för att växtodling och djurproduktion i det svenska jordbruket ska kunna producera livsmedel i tillräcklig mängd. Ett förändrat klimat påverkar djur direkt vid extremväder som till exempel värmeböljor, torka, bränder och stormar. Djur påverkas också indirekt genom ekosystemförändringar, nya insektsvektor- eller vattenburna smittor och vatten- eller foderbrist. Detta kan leda till ökad smittspridning, sänkt foderkvalitet, förändrade skötselrutiner och behov av transporter av djur.
– För att kunna upprätthålla ett gott djurskydd, god djurhälsa och en god produktion så måste djurhållningen anpassa sig till ett förändrat klimat, säger Ann Albihn, laborator vid SVA, som arbetat med rapporten.
Extremväder, foderbrist och nya smittor

Frågor och diskussioner kring djurhållning och växtodling tas upp i rapporten, till exempel:

  • Hur kan stallar anpassas för ett varmare klimat och för extremväder?
  • Vilken rådgivning behöver djurbönder kring nya fodergrödor, hur kan de hantera foderbrist orsakad av extremväder samt ökad risk för mykotoxiner i foder på grund av varmare och fuktigare förhållanden?
  • Mer kunskap behövs om de nya smittsamma sjukdomar som kan komma att spridas i Sverige till följd av ett föränderligt klimat. Många klimatkänsliga smittor är zoonoser som kan överföras mellan djur och människa. Smittor kan spridas till exempel via dricksvattnet, i miljön eller via insektsvektorer.

Rapporten har tagits fram av Kommittén för jordbrukets klimatanpassning (KLIMA) vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i samarbete med SLU Future Foods. Ann Albihn har ingått i kommittén tillsammans med ledamöter från SLU, Länsstyrelsen i Norrbotten, Jordbruksverket samt privat lantbruk. Grunden för rapporten är diskussioner i kommittén, sex öppna seminarier på KSLA, två studieresor samt workshops med inbjudna experter.

Rapporten finns här: Jordbrukets klimatanpassning ››


torrbete2

Från Västmanland den extra torra sommaren 2018. Foto Britta Wendelius

Ultraljudsundersökning/scanning av betäckta tackor

Scanning ett värdefullt hjälpmedel i fårproduktionen. De betäckta tackorna undersöks med ultraljud via bukväggen för att fastställa andelen tackor som är dräktiga samt antalet foster. Lämpligast tidpunkt för att få säkrast resultat är mellan dag 40 – 80 i dräktigheten.

Scanningsresultatet gör att du kan gruppera tackorna efter hur många foster de bär och på så vis optimera utfodringen under dräktigheten. Är några tackor tomma kan du antingen släppa dem till bagge igen eller välja att slakta dem. Du kan utfodra tackorna efter deras faktiska behov, vilket är optimalt både för tackornas (och de blivande lammens) hälsa och din ekonomi.

Hela artikeln
Gård & Djurhälsan: Ultraljudsundersökning/scanning av betäckta tackor ››

SFs lista över dräktighetsscannare ››