Backa Fårgård
gdjh2015
gimrarna
siltbergs hemsida
Far_gif
trns2017
banner_180x120
Banner-2017
Elitlamm_180x180
ggi_loop
Stallmästaren web gif
Annons
Knarrhult2018
default logo

Säkra gårdsbesök

Att visa upp det svenska lantbruket blir allt viktigare då avståndet mellan stad och land samt konsument och producent växer. Ökad kunskap om det svenska lantbruket stärker förtroendet för svensk livsmedelsproduktion.

Du som får besök av olika grupper på din gård bör försäkra dig om att göra besöket så säkert som möjligt, både för dina djurs och besökarnas skull.

LRF har fina manualer att stödja sig på, de finns att hämta här ››

Resistenta parasiter – de finns i Sverige idag

Har du funderat över vad det skulle innebära för din fårhållning att få in resistenta parasiter i besättningen? Det är något vi nu behöver göra, och att sedan vidta alla försiktighetsåtgärder vi kan.

Resistens innebär genetisk motståndskraft mot avmaskningsmedel hos maskarna. Det vill säga det finns fortfarande ägg i träcken efter avmaskning, man blir aldrig av med dem.

2015 upptäcktes resistenta parasiter hos får för första gången i Sverige. En mindre smittspårning genomfördes då, och tre av sex kontaktbesättningar påvisade också resistenta parasiter. I dagsläget bevakas läget av Gård & Djurhälsan, främst genom utredning och råd till besättningar som har nedsatt behandlingseffekt när de behöver avmaska, samt genom årliga sammanställningar.

Resistenta parasiter upptäcks på upp till tio svenska gårdar varje år!

Hur skulle du göra om resistenta parasiter upptäcktes på din gård? Förstörda förutsättningar för livdjurshandel, dålig hälsa och tillväxt, lammförluster – det kostar mycket att drabbas, både ekonomiskt, känslomässigt och i form av ökat arbete. Vi kan inte längre ta lätt på risken. Även din besättning kan drabbas.

kors

Var rädd om det du har …

Detta är viktigt, hjälp till att sprida informationen!

Informationen nedan i 4 punkter om att hålla de resistenta parasiterna borta kan laddas ner som en utskriftsvänlig pdf. Sprid den gärna!

Hur förhindra att få in parasiter?

1. Livdjursköp är den absolut största riskfaktorn

  • Sök information från säljaren. Fråga säljaren om träckprov + behandlingskontroll gjorts. Fråga efter obduktionssvar om man haft problem. Begär hälsodeklaration.
  • Köp från så få besättningar som möjligt.
  • Har säljaren importerat livdjur är det extra viktigt att att fråga efter vilka kontroller som gjorts för att säkerställa att djuren inte fört med sig resistenta tarmparasiter.
  • Följ aktuella karantänsrekommendationer. Rekommendationerna är framtagna i samarbete mellan Gård & Djurhälsan, SVA, SLU och Växa.
    › Ta prov och avmaska första dagen.
    › Ta ytterligare prov 7-10 dagar senare och skicka för behandlingskontroll.
    › Rådgör med veterinär.
  • Seminering kan användas strategiskt för att undvika eller minimera livdjursinköp.
  • Import av sperma eller embryon är ett säkert sätt att inte köpa resistenta parasiter vid behov av import av genetiskt material.

2. Avmaska endast vid behov

  • Ta träckprov för att veta när avmaskning behövs.
  • Använd ”rätt” preparat. Rådgör med veterinär.
  • Ge tillräcklig dos och med rätt teknik.
  • Kontrollera effekt genom att göra behandlingskontroll.
  • Utred vid misstanke om resistens.
    › Om lammen ”inte är på hugget” och inte blir bättre efter avmaskning.
    › Vid hög foderåtgång vintertid för att hålla tackornas hull hyfsat.
    › Höga äggtal i parasitprov.
    › Ta hjälp för att utreda om problem av den här typen beror på resistenta parasiter!

3. Betesplan

  • Träckprov före betessläpp, men helst inte tidigare än andra halvan av april då en del arter av maskar, t ex stora magmasken, kan vara i vinterdvala*.
  • Välkomstbete
  • Återväxt
  • Växelbete med annat djurslag.
  • Provtagning vid strategiska tidpunkter och avmaskning vid behov.

*Notera att bara en del av maskarna går i dvala under vintern, vilket innebär att det fortfarande kan finnas aktiva maskar som stör djuren under vintertid. I synnerhet stora magmaskar, vilka då kan påvisas med träckprov.

4. Fråga!


Läs mer
Gård & Djurhälsan: Karantänsrekommendationer avseende mag- och tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Särskild varning för resistenta tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Inköps- och besöksrutiner för fårbesättningar ››
Gård & Djurhälsan: Film: Avmaskning av får och lamm på rätt sätt ››
Gård & Djurhälsan: Parasitprojekt under 2019 ››
Gård & Djurhälsan: Parasiter ››

Sammanställning Anna Bergström (SF), faktagranskning Katarina Gustafsson (G&D)

Sveriges fårgårdar behöver snäppa upp sitt smittskydd

Informationen nedan är en pressrelease som vi skickat ut i hopp om att få hjälp att få ut denna viktiga information till fårägare som vi inte når via våra egna kanaler. Sprid den gärna! (2019-04-01)


Svenska fårägare har varit lyckligt lottade när det gäller allvarliga smittsamma sjukdomar som drabbar får och lamm. Men några av fårvärldens svåraste problem har kommit närmare på sistone. Nyligen upptäcktes en svår klövsjukdom för första gången i Sverige, och parasiter som är resisitenta mot avmaskningsmedel har börjat spridas mellan våra fårgårdar.

Även om vi är vana vid att tänka på smittskydd och djurens hälsa, så har de flesta sjukdomar vi varit vana vid att frukta kunnat behandlas. Men den nya klövsjukdomen CODD (Smittsam digital dermatit) är både mycket smittsam och mycket svår att behandla. Det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

Resistenta parasiter upptäcks nu på gårdar runt landet, och vi vet i dagsläget inte hur stort mörkertalet är. Det här är en reell risk att ta på allvar, för alla som har får. Parasiter kan orsaka stort lidande för djuren, och betydande ekonomiska förluster för djurägaren, om de får härja fritt. Men man kan skydda sig! Via länkarna nedan finns samlad information.

Har du 5 eller 1000 får? Det gäller alla!

Det finns drygt 9000 fårgårdar i Sverige och vi behöver alla vara medvetna om de risker som förflyttning av djur mellan gårdarna innebär. Att tänka till lite extra när man besöker andras gårdar eller tar emot besök är lika viktigt.

  • Var försiktig och kritisk vid livdjurköp. Undersök djuren noga och fråga säljaren om djurens hälsa. Be om hälsodeklaration och kräv att få se träckprovsvar och kontroll av att avmaskning fungerat.
  • Håll nya djur i karantän minst tre veckor och följ de rekommendationer som tagits fram av Gård & Djurhälsan.
  • Undersök klövarna och fotbada i karantän.
  • Innan ett nyinköpt djur släpps på bete är det nödvändigt att kontrollera parasitstatus. Skicka träckprov + avmaska dag 1, och kontrollera behandlingseffekten efter 7-10 dagar genom att skicka ett nytt träckprov. Djur inköpta under hösten kollas med fördel även på våren, före betessläpp.
  • Besök inte andra besättningar i era vanliga ladugårdskläder, och kontrollera att besökare på din gård har rena skor.
  • Gå inte upp på slaktbilen och var restriktiv med att låta förarna komma in i stallarna.
  • Håll på 48 timmars regeln om du eller besökare varit utomlands.

Var rädd om era får och lamm! Tänk till lite extra vid livdjursförflyttning och gårdsbesök.

Kontakt och frågor

Gudrun Haglund Eriksson, orförande Svenska Fåravelsförbundet, 0768-48 64 65
Ulf Ekholm, Svenska Fåravelsförbundet, 076-844 49 92

Länkar

CODD – ny klövsjukdom diagnostiserad på svenska får
Resistenta parasiter – de finns i Sverige idag
Inköps- och besöksrutiner för fårbesättningar
Karantänsrekommendationer avseende mag- och tarmparasiter

Saknad_luppl

Var rädd om det du har. Bild Einar de Wit/Anna Bergström | Bilden får användas tillsammans med pressreleasens innehåll | Hämta högupplöst version


Texten är faktagranskad av Gård & Djurhälsan

Nya inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar

Med anledning av att klövsjukdomen smittsam digital dermatit påvisats i Sverige, har Gård & Djurhälsan uppdaterat sina Inköps- och Besöksrekommendationer för fårbesättningar.

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens

Källa Gård & Djurhälsan
Tillgång till effektiva avmaskningsmedel (anthelmintika) är ofta helt avgörande för framgångsrik uppfödning av djur på bete, men det finns många rapporter om problem till följd av att maskarna utvecklat resistens mot olika preparat. Att motverka uppkomst/selektion av resistens hos parasiter är en utmaning för såväl producenter som veterinärer och parasitologer världen över.

För att kunna lyckas med att skydda Sveriges idisslare mot resistenta maskar bör en hållbar strategi för parasitbekämpning tillämpas och riktlinjerna följas. Det är viktigt att de tillgängliga avmaskningsmedlen endast används först efter noggrant övervägande, så att vi bibehåller och värnar om deras effekt på parasiterna.

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens (pdf) ››

Avmaskning av får
För att få en optimal effekt av avmaskningen och för att minska risken att parasiterna utvecklar resistens är det viktigt att avmaskningen görs på rätt sätt.

Se Gård & Djurhälsans film om avmaskning här ››

Projektrapport: Kontroll av resistens hos parasiter – Svarmpar 2018

Information från Gård & Djurhälsan
Katarina Gustafsson, fårhälsoveterinär

Syftet med detta projekt är att fortlöpande undersöka resistensläget avseende avmaskningsmedel i svenska fårbesättningar, och söka metoder för att på ett bra sätt fånga upp misstankar om resistens och förbättra möjligheterna att utreda och hantera sådana problem. Stort fokus läggs på att bistå drabbade besättningar och ta fram rådgivning för att förhindra ytterligare spridning av resistens i landet.

Träckprov

Under 2018 har mer än 3000 besättningsprov skickats till Vidilab för koll av parasitstatus. Träckprover krävs för att göra en gårdsanpassad parasitbekämpning. Att begränsa antalet avmaskningar anses som den allra viktigaste åtgärden för att bromsa resistensutveckling.

I 40 besättningar med minst 70 lammande tackor har nya provtagningsstrategier jämförts med de gamla. Tidigare tog man prov från sex djur, men nu rekommenderas individprov från cirka 10 % av djuren i stället. Preliminära resultat indikerar större säkerhet i det nya systemet, framför allt vid låga infektionsnivåer av Haemonchus contortus.

Träckprov tas för koll av parasitläget.

Resistens

För att fånga upp misstankar om resistens rekommenderas att ta träckprover även en dryg vecka efter avmaskning. Finns parasiter kvar i sådana prover och man vet att avmaskningen gjorts på rätt sätt, till exempel med rätt dos, så bör man utreda om resistens föreligger. Antalet utförda behandlingskontroller var 135 under 2018 en betydligt lägre siffra jämfört med 250 stycken 2016 och 400 stycken 2107, vilket delvis kan bero på årets extrema torka med uttalad betesbrist på många håll.

Continue Reading →

CODD – ny klövsjukdom diagnostiserad på svenska får

Smittsam digital dermatit hos får (Contagious ovine digital dermatitis, CODD) har för första gången diagnostiserats i en svensk besättning.

Sjukdomen, som är vanlig i Storbritannien, orsakas av bakterier som ger avlossning av klövkapseln och därmed även kraftig hälta. Förutom att det är mycket smittsamt är den även mycket svår att behandla och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

Även om ett svenskt fall av Smittsam digital dermatit nu bekräftats så bedöms sjukdomen vara mycket ovanlig i Sverige. Ett stort antal får i Sverige undersöks årligen av veterinärer via Klövkontrollen utan att symtom på sjukdomen tidigare har setts. Det är oklart om sjukdomen kommit till Sverige via importerade livdjur eller om smitta har skett via nötkreatur som kan ha klövsjukdomen Digital dermatit, som man tror orsakas av samma bakterier.

För att minska risken för att få in sjukdomen i din besättning, tänk på:

  • Undersök alltid klövarna på de djur du köper och håll dem i karantän i minst 3 veckor.
    – Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt.
    – Tidiga symtom på Smittsam digital dermatit är sår eller svulstig vävnad vid kronranden (övergången mellan klövhorn och hud).
  • Även utrustning som t.ex. klövsaxar kan sprida sjukdomen mellan besättningar, var därför mycket noga med tvätt och desinfektion av utrustning som används i flera besättningar.
  • Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för Smittsam digital dermatit. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat 10% in och ut ur karantän.
  • Undersök alltid halta djur i din besättning och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
  • Undvik att sambeta med nötkreatur från besättningar där Digital dermatit förekommer. Digital dermatit förekommer främst i mjölkkobesättningar. Ett alternativ till sambete är att växelbeta, dvs både nötkreatur och får betar på betet men inte samtidigt.

Källa: Malin Bernhard och Ulrika König, Gård & Djurhälsan

Läs mer
SVA: Smittsam digital dermatit hos får/Contagious ovine digital dermatitis (CODD) ››

CODD

De två vänstra bilderna visar förstadiet av smittsam digital dermatit med sår i kronranden. Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar. Foto Jennifer Duncan, University of Liverpool

Enad mejeri- och köttbransch ger SDS fortsatt uppdrag att säkerställa Sveriges unikt friska djurhälsostatus

6 mars samlade SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) representanter från kött- och mejeriföretag, djurslagsföreningar, veterinärer, rådgivningsbolag och branschorganisationer för att förtydliga SDS uppdrag och arbete för en hållbar import av levande djur, semin och embryon.

Ändrade förutsättningar och regelverk i EU riskerar att slå mycket hårt mot svenska friska djur, djurvälfärden och Sveriges låga antibiotikaförbrukning. Ökad sjuklighet hos våra djur skulle också innebära stora nationella kostnader, riskera många lantbruksföretag överlevnad och Sveriges möjlighet att fortsätta producera livsmedel med samma höga mervärden. SDS arbetar för hållbara importer med ökad säkerhet och det är viktigt att branschen är enig om SDS uppdrag och verkar för att alla importörer följer denna standard.

Sverige är unika i världen med sitt långsiktiga smittskyddsarbete och den svenska bondebranschen har kämpat hårt i över 100 år för att skapa det djurhälsoläge vi har idag. Ett läge med friska djur som inte går att återskapa om det går förlorat.

Genom SDS fortsatta uppdrag vill mejeri- och köttbranschen säkerställa att djursjukdomar som finns i EU, inte får fäste i Sverige i framtiden.

Vill du läsa mer om SDS viktiga nationella verksamhet för Sveriges friska djur, besök www.sds-web.se

Text: Gård & Djurhälsan

Bulgarien stoppar spridning av PPR med hjälp av IAEA och FAO

Bulgarien har stoppat spridningen av Peste des Petits Ruminants (PPR), mycket tack vare stöd från IAEA och FNs livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

PPR är en allvarlig virussjukdom som dödar 50–80 % av infekterade djur, mestadels får och getter. Detta var det första utbrottet av PPR inom EU, och att snabbt stoppa spridningen var av avgörande betydelse.

Förra sommaren i Voden, i sydöstra Bulgarien, upptäckte boskapsuppfödare att djur var sjuka. Strax efter rapporterade myndigheterna att landet stod inför ett utbrott av PPR. Inom några dagar kom två bulgariska forskare till IAEA för att få utbildning och materiel för att snabbt upptäcka och identifiera PPR-viruset med hjälp av kärntekniska metoder. Idag är området under aktiv övervakning, och inga fler fall har rapporterats sedan juli 2018.

Som en följd av sjukdomsutbrottet infördes restriktioner mot förflyttning och handel med djur, detta är standardproceduren inom EU. Sex månader efter att det senaste fallet inträffade visar den aktiva övervakningen, som genomförts av de bulgariska veterinärmyndigheterna, att viruset inte längre cirkulerar i landet – en förutsättning för att man ska kunna upphäva restriktionerna.

– De flesta av de europeiska laboratorierna är varken bekanta med eller beredda att hantera denna sjukdom, säger Giovanni Cattoli, chef för djurproduktions- och hälsolaboratoriet vid den gemensamma FAO/IAEA-sektionen för kärnteknik för livsmedel och jordbruk. Detta är en exotisk smitta som kan passera under deras radar. Men lyckligtvis lyckades Bulgarien snabbt ställa rätt diagnos, och vi gick in helhjärtat för att stödja dem.

Idag har de bulgariska myndigheterna fortsatt aktiv övervakning i området.
– Vi har stort förtroende för Bulgariens förmåga att kontrollera sjukdomen, men arbetet måste fortsätta, sade Cattoli. På samma sätt som den nått Bulgarien kan den nå andra europeiska länder.

Läs mer
novinite.com: Bulgaria Stops Spread of Animal Disease with Help of IAEA and FAO ››
Översatt med Google ››