Stallmästaren web gif
Banner-2017
Knarrhult2018
Wiromin2020_liten
Elitlamm_180x180
ggi_loop
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
Backa Fårgård
Far_gif
gdjh2015
banner_180x120
gimrarna
Siltbergs_banner2020_2
Tranas2020
default logo

Schmallenbergmisstänkta fall på Gotland

Flera misstänkta prover analyseras nu av Statens veterinärmedicinska anstalt.

Hur blir framtiden med Schmallenberg?

Källa: LRF
Mycket kunskap saknas. Med ett liknande virus har man i Australien sett en cyklisitet i smittan där djuren blir sjuka vart femte år. Detta beror på att det tar ungefär fem år innan det finns tillräckligt många osmittade individer för att sjukdomen ska ta fart igen.

Den typen av knott som behövs för att sprida sjukdomen finns i Sverige, men vi har inte samma djurtäthet som på kontinenten. I dagsläget finns inget vaccin och man räknar med att det tar minst två år att få fram ett.

Läs hela artikeln ››

Scmallenbergviruset kan ha nått Sverige

Källa: ATL
Sverige har hittills varit förskonat. Men Marianne Carlsson i Ucklum utanför Stenungsund misstänker att ett missbildat lamm som föddes för knappt en vecka sedan hade fått viruset.

Kristina Mieziewska, veterinärinspektör på Jordbruksverkets enhet för idisslare och gris, säger till ATL att det har skickats in sju eller åtta missbildade foster till SVA. Misstankarna har avskrivits i samtliga fall utom ett eller två som ännu inte är färdiganalyserade.

Myndigheterna vet väldigt lite om schmallenbergviruset. Enda sättet att i dagsläget fastställa om viruset finns i djuret är genom att provta organ från missbildade lamm och kalvar.

Ett serologiskt test håller på att tas fram. Kristina Mieziewska räknar med att det är klart inom ett par veckor, högst ett par månader.

Läs hela artikel på ATLs hemsida ››

Läs artikeln Information till djurägare om Schmallenbergviruset ››

Godkännande för vissa bekämpningsmedel upphör

Från och med den 1 januari 2012 är det inte längre tillåtet att sälja de bekämpningsmedel mot ektoparasiter som tidigare funnits tillgängliga. Preparaten det gäller är Flectron öronbrickor, Bayofly pour-on, Fly Tix och Flusa. Har ni något av dessa preparat hemma får ni använda dessa för eget bruk till och med 31 december 2012, därefter får medlen inte användas.

Kommande betessäsong är den sista då vi kan hålla fästingar, flugor, svidknott och knott stången med hjälp av Flectron öronbrickor, Bayofly pour-on, Fly Tix eller Flusa.

Ersättningspreparat  
Det finns dock andra tillgängliga pour-on preparat som kan ersätta de utgångna. Båda preparaten klassas som läkemedel och är receptbelagda. Behandlingarna bör göras efter en besättningsanpassad strategi för att få bästa möjliga effekt och minimera risken för resistensutveckling.

Continue Reading →

Svenska djurhälsovården har en ny hemsida

Det finns många länkar från vår hemsida till olika sidor och dokument hos Djurhälsovården, särskilt i Kunskapsbasen. Jag jobbar för fullt att rätta länkar, men tills alla länkar är uppdaterade ber jag om överseende. Det mesta går lätt att hitta genom via vanlig sökning i en sökmotor. Mvh webbredaktören

Besök Djurhälsovårdens nya hemsida ››

Schmallenbergvirus hittat i svidknott i Danmark

Danmarks motsvarighet till SVA, DTU Veterinärinstitutet, rapporterar att Schmallenbergvirus hittats i svidknott i Danmark. Viruset har inte påvisats i Sverige, men de nya fynden kan innebära en ökad sannolikhet för att viruset finns i de södra delarna av Sverige.

Knotten har samlats in på södra Jylland, nära gränsen till Tyskland. Tyskland, har hittat viruset i flera besättningar nära den danska gränsen.

SVA och Jordbruksverket följer noga händelseutvecklingen i Sverige och Europa. De nya fynden i Danmark smittan kan innebära att sannolikheten för att smittan finns i svidknott i södra Sverige är något större än vad som tidigare antagits. Ett flertal misstänkta sjukdomsfall har undersökts i Sverige. De har alla varit negativa.

Continue Reading →

Information till djurägare om Schmallenbergviruset

Din medverkan som djurägare behövs för att övervaka förekomst av viruset i Sverige. Nedan beskriver vi virusets sjukdomstecken. Men de kan också ha flera andra orsaker så för att kunna bedöma om de är orsakade av Schmallenbergviruset måste prov tas från djuren och analyseras vid SVA. Det finns för närvarande inga vacciner eller andra mediciner för att hantera sjukdomen.

Viruset sprids sannolikt av svidknott
Smittan sprids sannolikt mellan djuren med svidknott. Det finns ännu inga rapporter på att viruset kan spridas aktivt under vintern, således förekommer sannolikt inte synligt sjuka djur under vinterhalvåret. Under denna tid kan sannolikt inte heller foster bli smittade. Knottsäsongen då smittan sannolikt sprids är i Sverige mellan april till november.

Continue Reading →

Seléntillskott

Inför lamningssäsongen kan det vara bra att veta att Tokosel numera är avregistrerat och har ersatts av Selevitan vet. 30mg/g+0,6mg/g granulat.

Selevitan finns i tre olika förpackningsstorlekar
:

  • 500 gram, burk, receptfri, A

  • 1250 gram, plastburk, receptbelagd

  • 4000 gram, burk, receptbelagd

Läs mer om indikationer, dosering mm i FASS.se om djurläkemedel.

Osynlig grässvamp i fodret

Svampar av släktet Neotyphodium kan förekomma i vallgräs utan att ge några synliga symptom på växten. Dessa så kallade endofytiska svampar bildar alkaloider som är giftiga för växtätare.

När sådant foder äts av hästar, nötkreatur och får kan de drabbas av bland annat reproduktionsstörningar. Tidig fosterdöd, förlängd dräktighet och dålig mjölkproduktion är vanliga symptom.

Continue Reading →

Undersökning om ulltapp hos får


Det kan finnas många orsaker till varför får tappar sin ull. Tidigare undersökningar och fallstudier tyder på att bland annat brister i foderstaten, insektsangrepp, parasiter och infektionssjukdomar kan orsaka ulltappet.

Men hur ser situationen ut i Sverige? Är det ett problem att fåren tappar sin ull och vad beror det i så fall på?
Genom en undersökning skall vi försöka belysa dessa frågor.
Undersökning om ulltapp hos får är en del av ett examensarbete av Maria Fors inom ämnet husdjursvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Handledare i ämnet är Gun Bernes vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU samt Lena Stengärde vid Svenska Djurhälsovården.

Själv undersökningen har nu stängts men om du har frågor eller kommentarer kan du kontakta Lena Stengärde vid Svenska Djurhälsovården.
Lena.Stengarde@svdhv.org