ggi_loop
Elitlamm_180x180
Far_gif
siltbergs hemsida
gimrarna
gdjh2015
trns2017
Knarrhult2018
Banner-2017
Stallmästaren web gif
banner_180x120
Backa Fårgård
default logo

Nya inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar

Med anledning av att klövsjukdomen smittsam digital dermatit påvisats i Sverige, har Gård & Djurhälsan uppdaterat sina Inköps- och Besöksrekommendationer för fårbesättningar.

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens

Källa Gård & Djurhälsan
Tillgång till effektiva avmaskningsmedel (anthelmintika) är ofta helt avgörande för framgångsrik uppfödning av djur på bete, men det finns många rapporter om problem till följd av att maskarna utvecklat resistens mot olika preparat. Att motverka uppkomst/selektion av resistens hos parasiter är en utmaning för såväl producenter som veterinärer och parasitologer världen över.

För att kunna lyckas med att skydda Sveriges idisslare mot resistenta maskar bör en hållbar strategi för parasitbekämpning tillämpas och riktlinjerna följas. Det är viktigt att de tillgängliga avmaskningsmedlen endast används först efter noggrant övervägande, så att vi bibehåller och värnar om deras effekt på parasiterna.

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens (pdf) ››

Avmaskning av får
För att få en optimal effekt av avmaskningen och för att minska risken att parasiterna utvecklar resistens är det viktigt att avmaskningen görs på rätt sätt.

Se Gård & Djurhälsans film om avmaskning här ››

Projektrapport: Kontroll av resistens hos parasiter – Svarmpar 2018

Information från Gård & Djurhälsan
Katarina Gustafsson, fårhälsoveterinär

Syftet med detta projekt är att fortlöpande undersöka resistensläget avseende avmaskningsmedel i svenska fårbesättningar, och söka metoder för att på ett bra sätt fånga upp misstankar om resistens och förbättra möjligheterna att utreda och hantera sådana problem. Stort fokus läggs på att bistå drabbade besättningar och ta fram rådgivning för att förhindra ytterligare spridning av resistens i landet.

Träckprov

Under 2018 har mer än 3000 besättningsprov skickats till Vidilab för koll av parasitstatus. Träckprover krävs för att göra en gårdsanpassad parasitbekämpning. Att begränsa antalet avmaskningar anses som den allra viktigaste åtgärden för att bromsa resistensutveckling.

I 40 besättningar med minst 70 lammande tackor har nya provtagningsstrategier jämförts med de gamla. Tidigare tog man prov från sex djur, men nu rekommenderas individprov från cirka 10 % av djuren i stället. Preliminära resultat indikerar större säkerhet i det nya systemet, framför allt vid låga infektionsnivåer av Haemonchus contortus.

Träckprov tas för koll av parasitläget.

Resistens

För att fånga upp misstankar om resistens rekommenderas att ta träckprover även en dryg vecka efter avmaskning. Finns parasiter kvar i sådana prover och man vet att avmaskningen gjorts på rätt sätt, till exempel med rätt dos, så bör man utreda om resistens föreligger. Antalet utförda behandlingskontroller var 135 under 2018 en betydligt lägre siffra jämfört med 250 stycken 2016 och 400 stycken 2107, vilket delvis kan bero på årets extrema torka med uttalad betesbrist på många håll.

Continue Reading →

CODD – ny klövsjukdom diagnostiserad på svenska får

Smittsam digital dermatit hos får (Contagious ovine digital dermatitis, CODD) har för första gången diagnostiserats i en svensk besättning.

Sjukdomen, som är vanlig i Storbritannien, orsakas av bakterier som ger avlossning av klövkapseln och därmed även kraftig hälta. Förutom att det är mycket smittsamt är den även mycket svår att behandla och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

Även om ett svenskt fall av Smittsam digital dermatit nu bekräftats så bedöms sjukdomen vara mycket ovanlig i Sverige. Ett stort antal får i Sverige undersöks årligen av veterinärer via Klövkontrollen utan att symtom på sjukdomen tidigare har setts. Det är oklart om sjukdomen kommit till Sverige via importerade livdjur eller om smitta har skett via nötkreatur som kan ha klövsjukdomen Digital dermatit, som man tror orsakas av samma bakterier.

För att minska risken för att få in sjukdomen i din besättning, tänk på:

  • Undersök alltid klövarna på de djur du köper och håll dem i karantän i minst 3 veckor.
    – Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt.
    – Tidiga symtom på Smittsam digital dermatit är sår eller svulstig vävnad vid kronranden (övergången mellan klövhorn och hud).
  • Även utrustning som t.ex. klövsaxar kan sprida sjukdomen mellan besättningar, var därför mycket noga med tvätt och desinfektion av utrustning som används i flera besättningar.
  • Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för Smittsam digital dermatit. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat 10% in och ut ur karantän.
  • Undersök alltid halta djur i din besättning och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
  • Undvik att sambeta med nötkreatur från besättningar där Digital dermatit förekommer. Digital dermatit förekommer främst i mjölkkobesättningar. Ett alternativ till sambete är att växelbeta, dvs både nötkreatur och får betar på betet men inte samtidigt.

Källa: Malin Bernhard och Ulrika König, Gård & Djurhälsan

Läs mer
SVA: Smittsam digital dermatit hos får/Contagious ovine digital dermatitis (CODD) ››

CODD

De två vänstra bilderna visar förstadiet av smittsam digital dermatit med sår i kronranden. Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar. Foto Jennifer Duncan, University of Liverpool

Enad mejeri- och köttbransch ger SDS fortsatt uppdrag att säkerställa Sveriges unikt friska djurhälsostatus

6 mars samlade SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) representanter från kött- och mejeriföretag, djurslagsföreningar, veterinärer, rådgivningsbolag och branschorganisationer för att förtydliga SDS uppdrag och arbete för en hållbar import av levande djur, semin och embryon.

Ändrade förutsättningar och regelverk i EU riskerar att slå mycket hårt mot svenska friska djur, djurvälfärden och Sveriges låga antibiotikaförbrukning. Ökad sjuklighet hos våra djur skulle också innebära stora nationella kostnader, riskera många lantbruksföretag överlevnad och Sveriges möjlighet att fortsätta producera livsmedel med samma höga mervärden. SDS arbetar för hållbara importer med ökad säkerhet och det är viktigt att branschen är enig om SDS uppdrag och verkar för att alla importörer följer denna standard.

Sverige är unika i världen med sitt långsiktiga smittskyddsarbete och den svenska bondebranschen har kämpat hårt i över 100 år för att skapa det djurhälsoläge vi har idag. Ett läge med friska djur som inte går att återskapa om det går förlorat.

Genom SDS fortsatta uppdrag vill mejeri- och köttbranschen säkerställa att djursjukdomar som finns i EU, inte får fäste i Sverige i framtiden.

Vill du läsa mer om SDS viktiga nationella verksamhet för Sveriges friska djur, besök www.sds-web.se

Text: Gård & Djurhälsan

Bulgarien stoppar spridning av PPR med hjälp av IAEA och FAO

Bulgarien har stoppat spridningen av Peste des Petits Ruminants (PPR), mycket tack vare stöd från IAEA och FNs livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

PPR är en allvarlig virussjukdom som dödar 50–80 % av infekterade djur, mestadels får och getter. Detta var det första utbrottet av PPR inom EU, och att snabbt stoppa spridningen var av avgörande betydelse.

Förra sommaren i Voden, i sydöstra Bulgarien, upptäckte boskapsuppfödare att djur var sjuka. Strax efter rapporterade myndigheterna att landet stod inför ett utbrott av PPR. Inom några dagar kom två bulgariska forskare till IAEA för att få utbildning och materiel för att snabbt upptäcka och identifiera PPR-viruset med hjälp av kärntekniska metoder. Idag är området under aktiv övervakning, och inga fler fall har rapporterats sedan juli 2018.

Som en följd av sjukdomsutbrottet infördes restriktioner mot förflyttning och handel med djur, detta är standardproceduren inom EU. Sex månader efter att det senaste fallet inträffade visar den aktiva övervakningen, som genomförts av de bulgariska veterinärmyndigheterna, att viruset inte längre cirkulerar i landet – en förutsättning för att man ska kunna upphäva restriktionerna.

– De flesta av de europeiska laboratorierna är varken bekanta med eller beredda att hantera denna sjukdom, säger Giovanni Cattoli, chef för djurproduktions- och hälsolaboratoriet vid den gemensamma FAO/IAEA-sektionen för kärnteknik för livsmedel och jordbruk. Detta är en exotisk smitta som kan passera under deras radar. Men lyckligtvis lyckades Bulgarien snabbt ställa rätt diagnos, och vi gick in helhjärtat för att stödja dem.

Idag har de bulgariska myndigheterna fortsatt aktiv övervakning i området.
– Vi har stort förtroende för Bulgariens förmåga att kontrollera sjukdomen, men arbetet måste fortsätta, sade Cattoli. På samma sätt som den nått Bulgarien kan den nå andra europeiska länder.

Läs mer
novinite.com: Bulgaria Stops Spread of Animal Disease with Help of IAEA and FAO ››
Översatt med Google ››

Första lammhjälpen och fellägen vid lamning

Första lammhjälpen är Gård & Djurhälsans filmer om hur man tar hand om lamm som behöver stöd.

  1. Risklamm
  2. Sondmatning
  3. Nerkylda lamm

 

Se Första lammjälpen-filmerna här ››

Filmer om lägesrättning vid lammning här ››

Djurhälsokurser för nöt och får

Distriktsveterinärerna håller kurs på 16 platser runt landet.

Kursen vänder sig till mjölk-, nötkötts- och lammproducenter och djurskötare. Under en dag där produktionsdjursveterinärer utgår från hur kon eller fåret fungerar som idisslare och djurens biologiska behov diskuterar vi lösningar för att hitta och övervaka den balans som är grunden för djurhälsan i besättningen.

Lär dig nytt, fräscha upp dina kunskaper, träffa kollegor och utbyt funderingar och tankar.

Läs mer ››

Fårens hälsa – kurser i Mälar/Hjälmarregionen

Vad behöver jag veta om fårens hälsa för att de ska må bra?

Under den här dagen kommer djurhälsoveterinär Ulrika König från Gård & Djurhälsan att berätta mer om de vanligaste sjukdomarna, vad som ska finnas i fårapotek, vad som gäller vid avlivning, behandling mm.

Länsstyrelsen medverkar för att berätta om djurskydd och får.

  • Uppsala den 3 december
  • Södermanland den 5 december
  • Stockholm den 6 december
  • Örebro den 11 december

Mer information och länk till respektive träff
Länsstyrelsen ››

I foderbristens spår – kurs i djurhälsa för får och nöt

Bristen på grovfoder, okonventionella lösningar samt sämre näringsmässig kvalitet på grovfoder påverkar hälsan i nöt- och fårbesättningar. Risken för olika sjukdomar som exempelvis förgiftningar, magproblem, lågt hull och sämre tillväxt ökar när vi inte kan erbjuda djuren ett optimalt foder.

Vid torka får många besättningar också brist på ströhalm. Djurhälsostörningarna drabbar inte bara de enskilda djuren utan kan också få stora effekter på gårdens produktion och ekonomi.

Distriktsveterinärerna planerar 16 kursdagar runt om i landet för nöt- och fårföretag under vintern. Målet med dagen är att ge ökad kunskap för att förebygga och hantera de djurhälsostörningar som kan uppstå som en konsekvens av foderbristen för mjölk-, nötkötts-och lammproducenter. Fokus kommer ligga på energibrist, sur vom, immunsänkning och hygien, förgiftning och unga djur.

Utförligare information om kursdagarna och hur du anmäler dig kommer inom kort.

Läs mer
Jordbruksverket: I foderbristens spår – kurs i djurhälsa för får och nöt ››