Far_gif
banner_180x120
Stallmästaren web gif
siltbergs hemsida
Elitlamm_180x180
ggi_loop
Banner-2017
Knarrhult2018
trns2017
Backa Fårgård
gimrarna
Annons
gdjh2015
default logo

Första lammhjälpen

Tre filmer om lamning från Gård & Djurhälsan: Risklamm, Sondmatning av lamm och Nedkylda lamm.

Första lammhjälpen på Youtube ››

1alammhjalpen

Hämta affischen i stort format (pdf) ››

Nya Antibiotikaskolan ska hjälpa ungdomar förstå antibiotikaresistens

Svenskt Kött lanserar Antibiotikaskolan – ett skolmaterial med sex lektioner anpassat för högstadiet och gymnasiet.

Det handlar om att öka kunskapen om faran med antibiotikaresistens och ge unga verktyg för vad vi gemensamt kan göra för att i minska användningen av antibiotika.

Antibiotikaskolan finns på antibiotikaskolan.se och på gratisiskolan.se och är helt kostnadsfri och tillgänglig för alla.

På Youtube finns också en film som beskriver problemet med antibiotikaresistens och vad man kan göra åt den.

Läs mer
Svenskt Kött: Nya Antibiotikaskolan ska hjälpa ungdomar förstå antibiotikaresistens ››

Friska gutelamm otjänligförklaras och kasseras vid slakt

De senaste åren har Föreningen Gutefåret märkt av att det skett en ökning av antal fårägare som råkat ut för att helt friska lamm som skickats till slakt har kasserats. Kassationsorsaken har varit gulsot eller avvikande utseende pga gult fett. Det känns hårt för djurägaren att skicka fina lamm som sedan blir kasserade.

Föreningen Gutefåret tog kontakt med två erfarna veterinärer på Gård & Djurhälsan, Ulrika König som är fårhälsoveterinär och Ulrika Rockström som under många år arbetat som besiktningsveterinär och nu är ansvarig för obduktionsverksamheten på Gård & Djurhälsan.

Ulrika och Ulrika förklarar:
-Gulfärgning av fettet förekommer hos vissa gutefår. Detta är inte gulsot utan en inlagring av karotenoider pga en oförmåga att bryta ner dessa. Denna oförmåga är genetisk och därmed ärftlig. Karotenoider är ett pigment från växtriket som finns i gräset. Karetenoider är helt ofarliga och tillsätts tex i hönsfoder för att få gula äggulor. Otjänligförklarande av lamm beror troligen på att vissa veterinärer tolkar gulfärgningen som gulsot. Andra menar att färgen i sig är tillräckligt för att otjänligförklara pga avvikande utseende. Det är olyckligt att det inte finns en enhetlig bedömning mellan veterinärerna.

I dokumentet nedan finns en grundlig genomgång av ämnet. Intressant läsning!
Friska gutelamm otjänligförklaras och kasseras vid slakt ››

Nya Cap kan öppna för premie för god djurvälfärd

En stor nyhet i Phil Hogans så kallade ”meddelande” om det nya Cap är ambitionen att Bryssel inte längre ska detaljstyra jordbruksstöden, utan i högre grad överlåta utformningen till medlemsländerna. Detta tror Sven-Erik Bucht kan bana väg för speciella ersättningar för svensk djurvälfärd. Eller som han hellre vill kalla det: ”en premie”.

I och med att Sverige ställer extra höga krav på djurvälfärd är det rimligt att samhället också ger betalt, betonar Bucht i en kommentar till Land Lantbruk.

– Jag hoppas att det i det framtida Cap blir möjligt att ge en premie till dem som tar på sig den här biten, säger Sven-Erik Bucht till Land Lantbruk.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Nya Cap kan öppna för premie för god djurvälfärd ››

Hur kan vi öka lammöverlevnaden?

Hushållningssällskapet har fått möjligheten att grundligt undersöka lammöverlevnaden kring just lamningen och komma med förslag på åtgärder på hur fler lamm kan överleva.

Skillnaderna är stora mellan olika gårdar, snittet är på 5% men det finns också gårdar som drabbas av uppemot 19%. Det går inte alltid att koppla ihop dödligheten med någon speciell orsak trots att veterinärer och agronomer är inkopplade. Därför behövs ett nytt sätt att hitta orsaken och därmed en lösning.

Är du lammuppfödare med minst 25 tackor och med mer än 5 % döda lamm i samband med lamningen? Då är du välkomna att anmäla ditt intresse för att delta!

Kontakt:
Birgit Fag, 0708-29 05 45, birigt.fag@hushallningssallskapet.se

Läs mer
Hushållningssällskapet: Hur kan vi öka lammöverlevnaden? ››

Internationellt: Alarmerande ökning av antibiotika utan reglering

Ny studie visar att användningen av antibiotika till lantbruksdjur väntas öka med 52 procent till 2030 om inga regleringar införs.

Den frikostiga användningen av antibiotika till lantbruksdjur globalt sett utgör en risk för att antibiotikaresistens blir det som slutligen utplånar mänskligheten, resistensen har pekats ut som ett av de allvarligaste hoten mot mänskligheten av WHO.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Alarmerande ökning av antibiotika utan reglering ››

Se också
SVA: Antibiotikaresistens i världen uppmärksammas denna vecka ››

Ny rapport visar åter stora skillnader i antibiotikaförsäljning för djur i Europa

Det är fortsatt stora skillnader i hur mycket antibiotika som säljs för djur i olika länder. Island, Norge och Sverige har den lägsta försäljningen.

Den låga svenska siffran förklaras till stor del av att vårt land sedan lång tid arbetat med att på olika sätt förebygga sjukdom. Friska djur behöver inte antibiotika.

Hela artikeln
SVA: Ny rapport visar åter stora skillnader i antibiotikaförsäljning för djur i Europa ››

2017-10-17

SVA deltar i stort bluetongue-projekt

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) deltar i ett stort EU-projekt om den allvarliga virussjukdomen bluetongue, även kallad blåtunga.

Viruset sprids via blodsugande svidknott och kan ge sjukdom hos både tama och vilda idisslare, samt kameldjur. Forskningsprojektet har 19 deltagande organisationer från totalt 15 länder och koordineras av Nottinghams universitet. Från Sverige deltar SVA, och forskare Ali Mirazimi leder här arbetet.

Målet med projektet är att förstå samspelet mellan smittämne, djurbestånd och miljö. Ett syfte är att utveckla en mer detaljerad och aktuell molekylär, epidemiologisk karta över de stammar av bluetongue-virus som cirkulerar i Europa och dess grannländer. Projektet, som startade i september, pågår under fem år, 2017 – 2021. Arbetet ingår i EU-programmet Horizon 2020 Animal Health.

Hela artikeln
SVA: SVA deltar i stort bluetongue-projekt ››

Studie om mineraler hjälper lammproducenter

Svenska lammproducenter upplever en osäkerhet kring utfodring av mineraler. Ett examensarbetet från SLU har försökt att reda klarhet på marknaden av tillskott och hur de bäst används.

Examensarbetet genomfördes av Hanna Jibbefors, husdjursagronomstudent vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I studien undersöktes lammproducenters kunskaper och erfarenheter av olika utfodringsstrategier av mineraltillskott.

– Vi har sett ett behov av att titta närmare på mineralbehovet för att svenska lammproducenter inte har så mycket information att tillgå, säger Ulrika König, djurhälsoveterinär får, Gård & Djurhälsan och extern handledare under examensarbete.

Studien kommer publiceras under hösten.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Studie om mineraler hjälper lammproducenter ››

Läs också artikeln som publicerades i Fårskötsel nr 4/2017
Mineraler till svenska får – vilka är behoven och hur kan de tillgodoses? ››

2017-09-11

Varnas för giftiga larver

Nu varnas djurägare i Halland för starkt giftiga larver som kan döda betande djur.

Larverna i tusental av blåsvart björkstekel upptäcktes i ett villaområde intill Haverdal i Halmstad. Larverna är mycket giftiga och det finns risk att betande djur kan få i sig dem.

Giftet – lophyrotomin – är närbesläktat med det gift som finns i vit och lömsk flygsvamp. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ger rådet att inte ha betande djur i hagar med björkbestånd under augusti och september om man misstänker att björkstekel finns i området.

Dödade får
Även i Småland har björkstekeln hittats i Vittaryd. Men hittills har inga larver hittats. Men det går inte att utesluta att de steklar som upptäcktes också kan ha lagt ägg.
– Det är bara en tidsfråga innan den har etablerat sig i Småland, säger Gunnar Isacsson, insektsexpert på Skogsstyrelsen, till Smålandsposten.

I Sverige finns bara noterat ett dödsfall hittills; en hundvalp som dog i Skåne förra året. Däremot har flera dödsfall bland får inträffat i Danmark. Bland annat 1984 när ett 50-tal får dog.

Hela artikeln
ATL: Varnas för giftiga larver ››