Elitlamm_180x180
Tranas2020
Backa Fårgård
Banner-2017
Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
Stallmästaren web gif
gimrarna
banner_180x120
siltbergs hemsida
gdjh2015
ggi_loop
Knarrhult2018
Far_gif
default logo

Torka på betet och ont om bete ökar risken för förgiftning

När tillgången på bete minskar kan djuren börja beta av växter den normalt ratar.

Risken för förgiftningar kan därför öka något. En del orsakar sjukdom redan vid lågt intag medan andra måste konsumeras i större mängd innan de orsakar sjukdom. Passa på att uppdatera kunskapen om vilka växter som är olämpliga.

Du kan läsa mer om giftiga växter på SVA:s hemsida.

Bilder kan också ses i den virtuella floran.

Text: Gård & Djurhälsan

Filmer om avmaskning och träckprov

Håll koll på masken i din fårbesättning; se dessa två kortfilmer om träckprovstagning och avmaskning.

Gård & Djurhälsan: Filmer om avmaskning och träckprov ››

Fortsatt vaccinering mot mjältbrand

Risken för mjältbrand i området vid Kvismaren är fortfarande något förhöjd, även om den räknas som liten. Därför förlängs nu alltså vaccinationstiden av djur i området.

Efter utbrotten av mjältbrand i områden vid Kvismaren 2011 och 2013 beslöt att djur som betade i närheten skulle vaccineras mot mjältbrand i fem år. Nu har Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, beslutat att djuren ska vaccineras i ytterligare två års tid.

– I och med att Kvismaren är ett våtmarksområde är det svårare att garantera att det inte finns någon marksmitta kvar, därför har SVA valt att förlänga vaccinationstiden, säger Ann-Christine Ring, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket till P4 Örebro.

Land Lantbruk: Fortsatt vaccinering mot mjältbrand ››

Irland: Massutslaktning efter utbrott av otrevlig parasitsjukdom

Bönder i Donegal har frivilligt avlivat upp mot 1000 djur de senaste veckorna på grund av ett utbrott av en sjukdom som kallas sarkocystos.

Förra månaden dömdes 400 slaktkroppar ut på olika slakterier i området runt Donegal. Myndigheter säger att inget smittat kött har kommit ut i livsmedelskedjan, men ett antal ytterligare åtgärder har vidtagits för att förhindra att sjukdomen sprids till människor. Dessa åtgärder innebär att ett dussin fårflockar har isolerats och ett tusental djur har avlivats.

Människor kan komma i kontakt med sjukdomen genom att äta smittat kött som inte upphetats tillräckligt, och den är vanligast i länder där man traditionellt äter rått kött. Får och lamm kan smittas via hundar, rävar och andra vilda djur, som i sin tur smittats via slaktbiprodukter.

Hela artikeln
Donegal News: Up to 1000 lambs slaughtered and flocks isolated ››
Översatt med Google ››

Plattform för ökad djurvälfärd invigd

Syftet med den nya plattformen på EU-nivå, är att dela goda erfarenheter gällande djurvälfärd samt uppmuntra till bättre tillämpning av EU:s lagstiftning.

Plattformen kom till på initiativ från Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland och har 75 medlemmar från både den offentliga om privata sektorn och möten ska hållas minst två gånger om året, nästa möte sker i höst, skriver AgraFacts.

Jordbruksaktuellt: Plattform för ökad djurvälfärd invigd ››

Storbritannien: Bättre användning av slaktdata för ökad djurvälfärd och minskade förluster

En ny guide har utvecklats för att hjälpa nöt- och lammproducenter att använda den sjukdomsinformation som registrerats vid slakt för att bedöma djurens välbefinnande och besättningens hälsoläge.

The Agriculture and Horticulture Development Board (AHDB) har tagit fram en handbok om slaktdata. Syftet är att ge djurproducenterna mer information om vad som kontrolleras efter slakt och hur den insamlade informationen tillsammans med besättningens veterinärer kan användas för att identifiera och ta itu med problemområden, särskilt i fall där djuren inte visar några symtom.

Producenter uppmanas att diskutera slaktresultat som erhållits från slakteriet med sin veterinär, så att de kan utveckla en strategi att skydda sin besättningens hälsa och minska produktionsförluster – både på gården och i hela produktionskedjan.

Hela artikeln
The Cattle Site: New Guide Helps Producers Reduce Livestock Losses ››
Översatt med Google ››

Här finns Abattoir post-mortem conditions guide ››

Ny forskning om att spåra får som har ont

Forskare vid University of Cambridge har utformat ett artificiellt intelligenssystem som kan upptäcka och gradera smärta hos får, vilket kan vara till  nytta för en tidig diagnos och behandling av vanliga men smärtsamma tillstånd.

Forskarna har utvecklat ett AI-system som använder fem olika ansiktsuttryck för att känna igen om ett får som har ont, och att gradera hur svår smärtan är.

Hela artikeln
Farm Ireland: Have ewe a sick sheep? New research shows how to tell from their face ››
Översatt med Google ››

Lleyn-får får avelsvärde för parastitresistens

Ett projekt vid Glasgows Universitet har funnit resultat som används för att ta fram avelsvärden för resistens mot rundmaskar hos får av rasen Lleyn.

Immunglobulin A (IgA) är en antikropp som är viktig för slemhinnors immunfunktion. Genom att mäta halten i saliv har en ny fenotyp som skiljer mellan får identifierats. Höga halter av IgA påverkar inälvsparasiters tillväxt och fruktsamhet, har det visat sig.

Sedan 2013 har 7899 salivprov från Lleyn-får samlats in och resultaten laddats in i en databas. Detta i kombination med insamling och lagring av data om parasitförekomst har gjort det möjligt att studera de genetiska sambanden och utveckla ett avelsvärde för resistens mot rundmaskar.

De uppfödare av Lleyn-får som delatgit i studien är entusiastiska över denna nya tekniks potential.

Läs mer
Meat Trades Journal: Roundworm resistance initiative to help sheep breeders ››
Översatt med Google ››

Efter Omberg: SVA studerar mjältbrandssporer i naturen

På senare år har Sverige drabbats av flera utbrott av mjältbrand som satt stor press på myndigheter och skapat oro bland befolkningen i närområdet.

Senast sommaren 2016 pågick ett stort utbrott i Ombergsområdet i Östergötland. Det finns kunskapsluckor om hur mjältbrandssporer beter sig när de är spridda i naturen. Forskarna Bo Segerman och Joakim Ågren, båda vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), startade under mars ett projekt som ska ta reda på hur dessa bakterier beter sig.

Hela artikeln
SVA: SVA studerar mjältbrandssporer i naturen ››


Mjältbrand är en dödlig sjukdom som framförallt drabbar betande djur. Mjältbrandsbakterier kan ligga begravda i gamla gravar där man under den första halvan av 1900-talet grävt ner djur som dött av mjältbrand. När dessa bakterier åter kommer upp till ytan, via till exempel grävarbeten eller extrema väderleksförhållanden, så kan de smitta nya djur.

Rättelse gällande Fårskötsel nr 2/17

I senaste numret av Fårskötsel har det tyvärr slunkit in ett faktafel i artikeln om smittrisker vid import (sid 32–34).

I artikeln varnas för risken med resistenta parasiter och här har ordet antibiotikaresistens felaktig sammankopplats med fenomenet. Resistenta parasiter är motståndskraftiga mot avmaskningsmedel och detta kallas på fackspråk för anthelmintikaresistens (anthelmintika = avmaskningsmedel) men antibiotikaanvändning har inget med saken att göra. Fårskötsel beklagar sammanblandningen av begreppen.