Backa Fårgård
agria_banner_far_180x180
trns2017
Banner-2017
Hunden Herden
siltbergs hemsida
Knarrhult2018
banner_180x120
Stallmästaren web gif
gimrarna
gdjh2015
ggi_loop
Elitlamm_180x180
default logo

Lantbrukets lönsamhet ner i källaren

I Sverige har sommarens torra och varma väder påverkat jordbruksföretagen mycket med allvarliga ekonomiska konsekvenser som följd.

Spannmålsskördarna beräknas på gårdsnivå vara 30-70 procent lägre än normalt och tillgången på grovfoder är osäker, skriver LRF Konsult i sin senaste rapport. Lantbruksföretag justerar sina besättningar efter fodertillgång och foderpriser, vilket leder till väntetider till slakt.

– Det ekonomiska läget är bekymmersamt med fleråriga effekter för många av företagarna. Det gäller lantbrukets samtliga produktionsinriktningar, säger Jimmy Larsson, Segmentschef Skog och Lantbruk på LRF Konsult.

Han betonar att det är stora variationer mellan lantbruksföretagen och i olika delar av landet beroende på hur torkan har påverkat.

Lönsamheten 2018 ligger för samtliga produktionsgrenar preliminärt under den långsiktigt hållbara nivån för att skapa tillväxt och mer sysselsättning.

Land Lantbruk: Lantbrukets lönsamhet ner i källaren ››

Riksdagen klubbar krisstöd till djurbönder

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ett krisstöd på 460 miljoner kronor för 2018 till djurbönder som har drabbats av sommarens torka.

Pengarna, som ska fördelas på lantbrukare med kor och får, är en del av det krispaket som regeringen lade fram i somras för 2018 och 2019 på totalt 1,2 miljarder kronor.

Ansökan till den första delen av krisstödet stängde i måndags, den 5 november och utbetalningarna av stödet till de som är berättigade kommer göras i december. I december väntas även riksdagen ta ställning till del två i krispaketet som omfattar de återstående 760 miljoner kronorna.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Riksdagen klubbar krisstöd till djurbönder ››

Krisstöd torka 2019

Jordbruksverket har nu lämnat sitt förslag till regeringen om hur krisstödet för att lindra konsekvenserna av sommarens torka bör fördelas under 2019.

Jordbruksverket förordar i första hand att stödet fördelas på basis dieselförbrukning i jordbruket under 2018. Om man väljer andrahandsalternativet, att fördela stödet efter djurenheter, kommer minimigränsen för får att hamna på 13 djurenheter.

SF har vid flera tillfällen lämnat synpunkter och betonat att stödpengarna måste komma så många som möjligt inom lammnäringen till del. Jordbruksverket har inte valt vår linje.

Läs mer
Jordbruksverket: Krisstöd torka 2019 ››

Nu startar striden om Cap

Nu sätter EU upp farten för att redan i vår hinna klubba viktiga beslut om den nya jordbrukspolitiken efter 2020. Planen är att hinna avverka åtminstone en del av Cap-reformen – innan valet till Europaparlamentet i maj bromsar upp EUs hela arbete.

Pressen att baxa Cap-reformen en bit på vägen mot beslut är stor. De nya reglerna ska enligt tidsplanen finnas på plats 1 januari 2021, ett datum som snart bara är två år bort. Och ännu har förhandlingarna mellan länderna om det lagförslag som EU-kommissionen lade fram i början av juni inte ens inletts.

Många spår redan nu att nya Cap blir försenat. Här är tre befarade bromsklossar:
1: Striden om EU-budgeten – Stor risk för försening
2: EU-valet i maj 2019 – Stor risk för försening
3: Byte av jordbrukskommissionär – Viss risk för försening

Läs mer
Land Lantbruk: Nu startar striden om Cap ››

Dags att söka krisstöd – men många är inte behöriga

1,2 miljarder kronor sätts in i krisstöd för att stötta Sveriges bönder efter torkan. Nöt- och fårbönder kan söka medel från stödets första del, men många hamnar utanför.

Krisstödet är indelat i en första och andra del. Den första delen inkluderar 400 miljoner kronor och riktar sig till djurhållare med nötkreatur och/eller får. Vilka som kan ta del av stödets andra del på 760 miljoner kronor är ännu inte fastställt.

För den första, mindre delen av stödet är det nu dags att skicka in sin ansökan. Ansökan stänger den 5 november och utbetalningarna som maximalt kan bli 150 000 kronor per företag är beräknade till december. De djurhållare som kan söka stödet ska ha 10 djurenheter eller fler.

Många fårägare utan stöd
För nötbönder innebär det; tio djur eller fler över 1 år, men för fårbönder måste besättningen vara betydligt större. Ett vuxet får räknas som 0,15 djurenhet, alltså kan bara lammproducenter med 67 vuxna djur eller fler ta del av stödet. Det är 33 djur fler än medelbesättningen på 34 tackor.

– Jag tycker det hela är olyckligt. Tio djurenheter är mycket när medelbesättningen inte är större. Hade de tagit tre eller fem djurenhet så hade de i alla fall täckt väldigt många av dem som har produktion. Det hade täckt upp väldigt mycket, nu täcker de i stället upp väldigt lite, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande, Svenska Fåravelsförbundet.

Hela artikeln:
Land Lantbruk: Dags att söka krisstöd – men många är inte behöriga ››

Risk för höjda matpriser efter årsskiftet på grund av torkan

Källa: Dagens Nyheter
Lönsamhetsproblemen efter sommarens torka kommer allt närmare. Efter årsskiftet väntas många livsmedelsproducenter få det tufft om inte matpriserna höjs mot konsumenten.

– Dagligvaruhandeln behöver förklara för slutkonsumenten att en prishöjning är nödvändig, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen.

Än har inte de svenska livsmedelsproducenterna påverkats av sommartorkan. Det är först efter sex till tolv månader de ordentliga ekonomiska smällarna slår mot företagen som sysslar med förädling av råvaror. Det menar Carl Eckerdal i Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

Under sommaren och hösten har det larmats om torkans kommande konsekvenser flera gånger och från flera håll. Både LRF och Köttföretagen har sagt att högre köttpriser kommer vara nödvändigt för att bönderna inte ska gå under.

Men hittills har det inte varit ovanligt många konkurser bland varken livsmedelsproducenter eller lantbrukare, enligt statistik från kreditupplysningsföretaget UC. Inte heller livsmedelspriserna har svängt varken upp eller ner i någon större utsträckning, visar SCB:s konsumentprisindex.

Det förklarar Carl Eckerdal med att livsmedelskedjan är trög när det kommer till förändringar efter kriser. Utifrån vad han sett tidigare, 2008 till exempel, så har effekterna av den här typen av händelser en fördröjning som kan vara upp till tolv månader.

DN Ekonomi: Risk för höjda matpriser efter årsskiftet på grund av torkan ››

Bra sista vallkörd räddar delvis foderbristen

Efter sommarens skördekatastrof står nu hoppet till årets sista vallskörd. Den har växt till bra på många ställen och en del kan andas ut. Men för andra är det fortfarande kärvt.

Land Lantbruk har gjort en rundkoll av läget i landet, nu när tredjeskörden på de flesta håll är bärgad.

Ekot har idag rapporterat om de ekonomiska konsekvenserna för jordbruken efter den torra och heta sommaren. Det handlar om stora summor för många djurbönder.

Så kan svenskt kött räddas

Efter sommarens torka tampas nu svenska lantbrukare med den värsta krisen på många år. Många kommer få det svårt ekonomiskt i höst men svensk livsmedelsproduktion kan fortfarande räddas.

Om dagligvaruhandeln och konsumenter skulle kunna tänka sig att betala några kronor mer för kotletten eller biffen när de handlar så skulle svensk köttproduktion kunna räddas. Det är en samlad bild som delas av LRF och organisationerna Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare, Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna.

– Vi vill berätta hur verkligheten ser ut och få konsumenterna att förstå att vi inte klarar detta själva. Marginalerna finns inte i den här branschen och någonstans måste pengarna komma ifrån. Det nationella krispaketet är ju bra, men täcker bara en bråkdel av det som behövs, säger Jan Forsell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Så kan svenskt kött räddas ››

Fortsatt utveckling av fäbodar

Fäbodar har funnits i hundratals år. Där har mjölkproduktion och förädling bedrivits småskaligt och med traditionella metoder som varit anpassade till platsen.

Hur kan traditionell kunskap kring småskalig matkultur, traditionella växter, husdjursraser och kulturmiljöer kan bevaras och utvecklas samt ge möjlighet att skapa nya arbetstillfällen? Vad behövs för att fäbodbruk ska kunna utvecklas?

Läs den nya rapporten Vägar framåt – En behovskartläggning av fäbodbruket i Sverige. I rapporten presenteras förslag för fortsatt utveckling av svenskt fäbodbruk

Källa: Jordbruksverket, Programmen och pengarna

fc3a4bod

Grafik: SJV

Krisstödet med anledning av torkan 2018 – ansökan öppnar i oktober

I oktober planeras ansökan för det nationella krisstödet 2018 att öppna. Det är 400 miljoner kronor som ska gå till lantbrukare med mjölk-, nöt- och fårproduktion för att framför allt täcka upp för foderbrist som uppstått på grund av torkan.

Regeringen tog idag, den 20 september, det formella beslutet om krisstödet. Det innebär att Jordbruksverket nu kan informera om hur stödet kommer att utformas.

Läs mer
Jordbruksverket: Krisstödet med anledning av torkan 2018 – ansökan öppnar i oktober ››