agria_banner_far_180x180
banner_180x120
Elitlamm_180x180
gdjh2015
Banner-2017
Backa Fårgård
Hunden Herden
ggi_loop
trns2017
gimrarna
Stallmästaren web gif
siltbergs hemsida
Knarrhult2018
Lindholmen180x180_2018_1
default logo

Senaste nytt om ekonomi och marknad

Författare: Christian Nordenskjöld
Utgivare: LRF Kött
April 2018

  • Antalet slaktade lamm ökade med 2,7 procent under 2017 i förhållande till föregående år och antalet slaktade tackor och baggar ökade med 13 procent.
  • Uppgifter från jordbruksverket visar att antalet tackor och baggar ökat med cirka 10 procent sedan 2010.
  • Utvecklingen går i otakt med en marknad som under samma period vuxit med närmare 44 procent och lämnar också ett tydligt avtryck i handelsbalansen med lammkött.

Ekonomi och marknad april 2018 (pdf) ››

eom_apr18

Tidigare utgåvor
Ekonomi och marknad december 2017 (pdf) ››
Ekonomi och marknad september 2017 (pdf) ››
Ekonomi och marknad juni 2017 (pdf) ››
Ekonomi och marknad april 2017 (pdf) ››
Ekonomi och marknad september 2016 (pdf) ››
Ekonomi och marknad juni 2016 (pdf) ››

Fler poddar till folket

Inför valet 2018 startar nu ATL en podd om pengar och politik inom lantbruket.

– Tanken är att fånga de intressanta och ofta roliga diskussioner som förs på redaktionen om de viktiga frågor som vi bevakar, säger ATL:s reporter Oskar Schönning, som är den som håller i podden.

ATL: Ny podd från ATL ››

Uppdaterad information om Ersättning för extra djuromsorg för får 2018

Ersättning för extra djuromsorg för får, den så kallade fårpengen, är ett jordbrukarstöd som du kan söka hos Jordbruksverket.

Gård & Djurhälsan har uppdaterat information om ersättningen på sin hemsida:
Uppdaterad information om fårpengen 2018 ››

Bättre betalt för lamm i kartong

I en krönika i Land Lantbruk den 19 januari frågar sig SFs Magnus Jönsson om livsmedelsindustrin blivit en devalveringsindustri.

FLER TACKOR OCH lamm levererar kött, skinn och ull till våra konsumenter. I en tid där hållbarhet är ledord blir lammproduktionen en vinnare. Lammbönder har ett högt anseende, uppfödningen ses som etisk och kunden vill främst ha svenskt. Förutom att skapa kött och biologisk mångfald produceras även en fiber som allt fler vill ha och då talar vi inte om bredband. Ullfiber och skinnmaterial blir allt hetare hos allt från designhus till industritillverkare.

MEN ÄR BONDENS beslut om ökad produktion baserat på konsumentens efterfrågan? Antalet tackor ökar mer än antalet slaktade lamm. Marknadskanalerna via detaljhandel och slakteri har inte kopplat mervärdet konsumenten vill ge för det svenska till producenten. Bondens pris är i nivå med övriga EU. Samtidigt säljs ett svenskt lamm till högre pris i butikerna än det långväga. Eftersom köttet i butik sägs vara en lockvara med låg marginal måste man reflektera över kostnader och förädlingsvärde.

MED TANKE PÅ att jag som bonde kan sälja mitt lamm i en wellpappkartong direkt till konsument och få ut ett högre pris än handlaren som har en hel ”förädlingskedja” bakom sig kan man undra om den svenska livsmedelsindustrin blivit en devalveringsindustri. Som handlare borde man reflektera över de mervärden jag som bonde levererar. Den dag dessa kopplingar görs på ett genomtänkt sätt får vi hållbar tillväxt i alla led.

Magnus Jönsson, ordf. Svenska Fåravelsförbundet

Friska gutelamm otjänligförklaras och kasseras vid slakt

De senaste åren har Föreningen Gutefåret märkt av att det skett en ökning av antal fårägare som råkat ut för att helt friska lamm som skickats till slakt har kasserats. Kassationsorsaken har varit gulsot eller avvikande utseende pga gult fett. Det känns hårt för djurägaren att skicka fina lamm som sedan blir kasserade.

Föreningen Gutefåret tog kontakt med två erfarna veterinärer på Gård & Djurhälsan, Ulrika König som är fårhälsoveterinär och Ulrika Rockström som under många år arbetat som besiktningsveterinär och nu är ansvarig för obduktionsverksamheten på Gård & Djurhälsan.

Ulrika och Ulrika förklarar:
-Gulfärgning av fettet förekommer hos vissa gutefår. Detta är inte gulsot utan en inlagring av karotenoider pga en oförmåga att bryta ner dessa. Denna oförmåga är genetisk och därmed ärftlig. Karotenoider är ett pigment från växtriket som finns i gräset. Karetenoider är helt ofarliga och tillsätts tex i hönsfoder för att få gula äggulor. Otjänligförklarande av lamm beror troligen på att vissa veterinärer tolkar gulfärgningen som gulsot. Andra menar att färgen i sig är tillräckligt för att otjänligförklara pga avvikande utseende. Det är olyckligt att det inte finns en enhetlig bedömning mellan veterinärerna.

I dokumentet nedan finns en grundlig genomgång av ämnet. Intressant läsning!
Friska gutelamm otjänligförklaras och kasseras vid slakt ››

Kan diskrimineringen av svenska bönder få ett slut?

Civilminister Ardalan Shekarabi skickade med Svenskt Kött en videohälsning till Sveriges Grisföretagare under Grisföretagardagen i Jönköping.

Ardalan Shekarabi är som civilminister ansvarig för offentlig upphandling och har drivit på för att kommunerna enklare ska kunna köpa kött som producerats av svenska bönder. I sin hälsning säger han att han är glad att vi kan börja lägga diskrimineringen av svenska bönder bakom oss med den nya lagen om offentlig upphandling. Nu är det möjligt att ställa krav på djurvälfärd som ska vara i nivå med hur svenska djur föds upp.

Svenskt Kött: Civilminister Ardalan Shekarabi skickade med Svenskt Kött en videohälsning till Sveriges Grisföretagare under Grisföretagardagen i Jönköping ››

EU miljardsatsar på stärkt konkurrenskraft

EU satsar 188,6 miljoner euro, motsvarade cirka 1,8 miljarder kronor, på stöd till olika kampanjer som ska stärka jordbrukets konkurrenskraft under 2018. Pengarna kommer gå att söka i början av nästa år.

6 miljoner euro är öronmärkta för att lyfta fram hållbarhetsaspekterna av lamm- och getköttsproduktion.

Läs mer
Land Lantbruk: EU miljardsatsar på stärkt konkurrenskraft ››
Jordbruksverket: EU satsar ca 190 miljoner euro för att stärka jordbrukets konkurrenskraft ››

Nu granskas konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan

Det har gått sex år sedan konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan studerades närmare. Nu är det dags igen, anser regeringen. Utgångspunkten är att främja genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin.

Konkurrensverket ska på regeringens uppdrag analysera konkurrenssituationen och funktionssättet hos marknaden för livsmedelsproduktion och livsmedelshandel. Det sker inom ramen för livsmedelsstrategins strategiska område mål och marknad.

Enligt verket är upplägget brett och sträcker sig utöver de väl dokumenterade problemen med hög marknadskoncentration i flera led.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Nu granskas konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan ››

De får tre miljoner för att utveckla köttbranschen

Åtta projekt för ökad djurvälfärd och lönsamhet får dela på tre miljoner kronor från branschens egen utvecklingspott.

Varje år avsätts tre miljoner kronor från branschutvecklingspengen för att finansiera utvecklingsprojekt som bidrar till en ökad lönsamhet. Pengar samlas in via slaktavräkningen och en beslutsgrupp bestående av Svenska Köttföretagen, Sveriges Grisföretagare, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Fåravelsförbundet och LRF Kött beslutar om vilka projekt som tilldelas medel.

Hälften fick pengar
När ansökningsperioden avslutades i mitten av maj hade 16 ansökningar till ett värde av drygt 5,2 miljoner koronor inkommit. Av dessa valde beslutsgruppen ut åtta projekt, som nu får dela på de tre miljonerna.

Ett lammprojekt har fått pengar: Theo den Braver, Gård & Djurhälsan. Projektnamn: Best Practice – från forskning till fält.

Läs mer och komplett lista över projekt som har fått pengar tilldelade
Land Lantbruk: De får tre miljoner för att utveckla köttbranschen ››

2017-08-02

Förberedelser för den kommande CAP-reformen

I EU har det påbörjats en process som ska leda fram till den jordbrukspolitik som ska gälla för tiden efter 2020. Arbetet är i sin inledningsfas, några steg som tagits under sommaren 2017 är dock värda att uppmärksamma.

1. Samråd angående den framtida jordbrukspolitiken

EU-kommissionen har under våren 2017 genomfört en undersökning, öppen för alla, i syfte att få in åsikter om hur jordbrukspolitiken bör utformas. Intresset var mycket stort bland både enskilda EU-medborgare och bland organisationer, det kom in drygt 300 000 svar.

Sammanställningen som EU-kommissionen presenterade vid en konferens i början av juli visade att en majoritet av de som svarat anser att det även i fortsättningen bör finnas en gemensam jordbrukspolitik.

2. Diskussionsunderlag om EU:s framtida finanser

3. Diskussion om reform av CAP vid ministerrådsmötet i juli 2017

Läs hela artikeln
Maten och marknaden: Förberedelser för den kommande CAP-reformen ››