banner_180x120
Stallmästaren web gif
gdjh2015
Knarrhult2018
Far_gif
siltbergs hemsida
gimrarna
Banner-2017
Elitlamm_180x180
ggi_loop
Backa Fårgård
Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
Tranasskinn_hemsidan
default logo

Nytt avgiftssystem för slakterikontroller

Regeringen har givit Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra ett nytt avgiftssystem för den offentliga kontrollen på slakterier och vilthanteringsanläggningar.

Den 6 december 2019 skrev Regeringskansliet i ett pressmeddelande att det nya avgiftssystemet ska vara lätt att förstå och använda samt vara förutsägbart vad gäller företagens kostnader för kontrollen.

Vidare att EU:s nya kontrollförordning medför att det svenska avgiftssystemet för slakterikontrollen behöver anpassas. Nuvarande avgiftsmodell bedöms inte vara förenlig med den nya kontrollförordningen i alla delar och behöver därför göras om. Det nya avgiftssystemet ska finnas på plats från 1 januari 2020.

LRF tillsammans med Svenska Köttföretagen och Svensk Fågel, träffade näringsdepartementet och Livsmedelsverket den 11 december för att diskutera frågan, då man anser det olämpligt att ändra rutiner och avgifter redan från 1 januari 2020. Mot snabba avgiftsjusteringar talar även att beloppet i statsbudgeten för nedsättning av slaktavgifter är oförändrat. Ett pågående effektiviseringsarbete på Livsmedelsverket behöver också ge effekt innan dagens avgifter räknas om, säger Lars-Erik Lundkvist, näringpolitisk expert på LRF. Läs mer här.

Ny rapport om jordbrukets klimatanpassningar

På vilka sätt kommer pågående klimatförändring att påverka djurproduktion och växtodling i framtiden? Hur ska jordbruket anpassa sig till en framtida livsmedelsförsörjning och hur kan värmestress bland djur undvikas? Det är några av frågorna som tas upp i den nya rapporten Jordbrukets klimatanpassningar, som Ann Albihn, laborator vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), bidragit till.

Rapporten Jordbrukets klimatanpassning handlar om vad som behövs för att växtodling och djurproduktion i det svenska jordbruket ska kunna producera livsmedel i tillräcklig mängd. Ett förändrat klimat påverkar djur direkt vid extremväder som till exempel värmeböljor, torka, bränder och stormar. Djur påverkas också indirekt genom ekosystemförändringar, nya insektsvektor- eller vattenburna smittor och vatten- eller foderbrist. Detta kan leda till ökad smittspridning, sänkt foderkvalitet, förändrade skötselrutiner och behov av transporter av djur.
– För att kunna upprätthålla ett gott djurskydd, god djurhälsa och en god produktion så måste djurhållningen anpassa sig till ett förändrat klimat, säger Ann Albihn, laborator vid SVA, som arbetat med rapporten.
Extremväder, foderbrist och nya smittor

Frågor och diskussioner kring djurhållning och växtodling tas upp i rapporten, till exempel:

  • Hur kan stallar anpassas för ett varmare klimat och för extremväder?
  • Vilken rådgivning behöver djurbönder kring nya fodergrödor, hur kan de hantera foderbrist orsakad av extremväder samt ökad risk för mykotoxiner i foder på grund av varmare och fuktigare förhållanden?
  • Mer kunskap behövs om de nya smittsamma sjukdomar som kan komma att spridas i Sverige till följd av ett föränderligt klimat. Många klimatkänsliga smittor är zoonoser som kan överföras mellan djur och människa. Smittor kan spridas till exempel via dricksvattnet, i miljön eller via insektsvektorer.

Rapporten har tagits fram av Kommittén för jordbrukets klimatanpassning (KLIMA) vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i samarbete med SLU Future Foods. Ann Albihn har ingått i kommittén tillsammans med ledamöter från SLU, Länsstyrelsen i Norrbotten, Jordbruksverket samt privat lantbruk. Grunden för rapporten är diskussioner i kommittén, sex öppna seminarier på KSLA, två studieresor samt workshops med inbjudna experter.

Rapporten finns här: Jordbrukets klimatanpassning ››


torrbete2

Från Västmanland den extra torra sommaren 2018. Foto Britta Wendelius

Fårstölderna ökar enligt avelsförbund

Allt fler får och lamm försvinner spårlöst från gårdar runt om i landet – men statistik saknas om hur vanligt det är.

– Man måste lyfta upp att det här pågår och att det är fel, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet. Magkänslan är att stölderna har ökat. Dels har djurägare kontaktat mig, men det har även framkommit på möten att de drabbats av stölder, både på bete och i stallarna. Men om det är organiserat eller ej är svårt att säga, säger Gudrun Haglund-Eriksson.

Hos polisen är man medveten om att bristen på brottskod gör det omöjligt att ta fram statistik över djurstölderna.
– Denna typ av stöldbrott utreds där brottet begås. Det finns inte någon särskild brottskod för stöld av kreatur, utan kreaturen registreras som ett föremål. Det är därför inte möjligt att ta fram sådan statistik, skriver Stefan Marcopoulos, pressekreterare
 på Polisens kommunikationsavdelning.

Hela artikeln: Fårstölderna ökar enligt avelsförbund ››

Uppdaterad – Avmattad prisbild på 25:e baggauktionen

Baggauktionen i Linköping firar 25-årsjubileum i år.  Några av årets besökare (inkluderat undertecknad) har närvarat på alla 25 auktionerna och man kan verkligen se hur djuren utvecklats genom åren. Kvaliteten på djuren har förbättrats avsevärt och medvetenheten bland baggköparna har också ökat.

Årets auktion var som vanligt välarrangerad och många ideella krafter gjorde tillställningen till en trevlig lördag. För andra gången någonsin blev en Suffolkbagge utsedd till Best In Show. Mattias Rickardsson och Charlotte Thorstensson från Öland var stolta uppfödare. Domarna och även en del andra i publiken tyckte att detta var den finaste suffolkbagge som någonsin varit på auktionen. Uppenbarligen tyckte publiken samma sak då denna bagge också blev dagen högst betalda djur med 21 000 kr.

Prisbilden för övrigt blev något av en besvikelse. Prisnivån blev klart lägre än tidigare, och tydligast märktes detta på texelbaggarna. Ett antal av baggarna gick för minimipriset 4 000 kr och några baggar blev också osålda. Många köpare kunde åka hem och känna att de gjort en riktigt bra affär. Vad detta beror på kan bara spekuleras om. Förra året, när vi befann oss mitt i torkkrisen, var köpvilja hög och inga djur blev osålda, eller sålda till minimipris. Frågan är om den ekonomiska verkligheten kommit ifatt Sveriges fårägare nu? De kommande auktionerna får visa det.

Priser Linköpingsauktionen 2019

Ras | Antal sålda | Medelpris | Medelpris 2018
Finull | 4 st | 6 500 kr | 5 500 kr
Texel | 33 st | 5 879 kr | 8 912 kr
Dorset | 3 st | 4 000 kr | 9 000 kr
Suffolk | 10 st | 7 700 kr | 11 091 kr
Dorper | 6 st | 5 917 kr | 7 357 kr
Blå Texel | 2 av 3 baggar blev återköpta. Inget medelpris redovisas.

Text och foto: Einar de Wit

Linköping 2019
Mattias Rickardsson och Charlotte Thorstensson med årets Best In Show i Linköping.

Hej lammproducenter och kollegor!

Det fattas lamm i höstslakten. Viktigt att vi uppdaterar och håller våra leveransavtal.

Drygt 1 miljard kronor i krisstöd når Sveriges lantbrukare den 5 juli

Fredagen den 5 juli betalas strax över 1 miljard kronor ut till lantbrukare som har beviljats krisstöd. Det innebär att ca 96 procent av de som har sökt stöd får pengar i den första utbetalningen.

Efter förra sommarens svåra torka beslutade regeringen om ett krispaket till Sveriges lantbrukare på totalt 1,57 miljarder kronor. 2018 betalades den första delen av krisstödet ut av Jordbruksverket. 400 miljoner kronor i krisstödet 2018 gick till får-, nötkötts- och komjölksproduktionen. Ytterligare 60 miljoner kronor gick till sänkta avgifter för besiktningsveterinärer på slakterier.

Den 5 juli påbörjas utbetalningen av del två av krispaketet som uppgår till 1,08 miljarder kronor. Stödet 2019 är ett kombinerat areal- och djurbaserat krisstöd.

Läs mer
Jordbruksverket: Drygt 1 miljard kronor i krisstöd når Sveriges lantbrukare den 5 juli ››

Dessa studier får medel för bättre djurvälfärd och ökad lönsamhet

Jordbruksverket delar under 2019 ut cirka 5 miljoner till studier som syftar till att främja konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samtidigt som djurvälfärden bibehålls eller förbättras.

Projekt som får pengar 2019:

  • Hur bör man bäst verka koklövar för att förebygga skador; ex-vivo-studie av klövens biomekanik på olika underlag
  • Nyckeltal för en hållbar grisproduktion
  • PigPlus Slakt – Inventering av miljöfaktorer och skötselfaktorer i svenska slaktgrisbesättningar
  • Validering av förebyggande rutiner och diagnostik vid håravfall i nötbesättningar med utegångsdjur
  • Pilotprojekt: förbättring av bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner vid slakt
  • Bedövning av varmvattenlevande fisk vid slakt och avlivning
  • Djuromsorgsprogram för avelsdjur i kycklingbranschen
  • Miljöberikning till kyckling

Två projekt inriktade mot får sökte medel, se nedan, men inget av dessa projekt beviljades. Projektet om fotröta hänvisades till medlen för djurhälsa 1:5.

Hur vanligt förekommande är virulenta respektive lågvirulenta stammar av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus i Sverige? sökt av SLU, Sara Frosth

Nofence – kan det passa i den svenska betesproduktionen? sökt av Hushållningssällskapet Skaraborg, Karin Granström

Läs mer
Jordbruksverket: Dessa studier får medel för bättre djurvälfärd och ökad lönsamhet ››

P4 Västernorrland om får och ekonomi

Det finns ett stort intresse för att köpa lammkött. Men slakteriernas prissättning hjälper inte den norrländska fårnäringen, säger Thomas Eriksson, fårbonde i Liden.

Thomas Eriksson säger att en orsak till att det blivit mindre intressant att ha får är för att slakterierna i norr betalar sämre än i övriga Sverige.
Närmaste slakteri här är Nyhlens Hugosons i Ullånger men Thomas Eriksson kör sina lamm den mycket längre sträckan till HK Scans slakteri i Rättvik.
– Just nu, vecka arton, skiljer det nio kronor. Från 41 kronor hos Nyhléns Hugosons till 50 kronor hos HK Scan. Ja, det blir längre att åka, tyvärr, men jag måste se till min egen plånbok och mitt företag. Jag tycker synd om de fårägare som bor längre norrut och inte kan välja.

Lyssna: Lägre ersättning till norrländska fårbönder ››

Många fårägare i Västernorrland har bara några få får, och kanske upp till ett femtontal. Man skär inte guld men det går runt ekonomiskt säger Ingemar och Margareta Holmberg.

Nio tackor och arton lamm finns just nu i fårhuset hemma hos Ingemar och Margareta Holmberg i Nyland, Härnösand. Ingemar har haft får ända sedan han var barn och vill gärna fortsätta.

Lyssna: Därför har man får som hobby ››

 

Lammefterfrågan ökar

Se Skånes Fårintressenters ordförande Anna Kristoffersson i Lantbruksnytt om vad som krävs för att få fart på lammproduktionen.

Lantbruksnytt: Lammefterfrågan ökar ››

Två tredjedelar villiga att betala mer för svenskt kött

Det finns ett fortsatt starkt förtroende för svenskproducerat enligt Svenskt Kötts årliga konsumentundersökning. Resultaten visar att många är beredda att betala mer för svenskt och att det finns en efterfrågan på kött som producerats fossilfritt.

Enligt undersökningen förknippas svenskt kött med säker mat, kvalitet, bra djurskydd och arbetstillfällen i Sverige.

Önskan om fossilfritt
Av de svarande anger 50 procent att de vill ha ett kött producerat utan fossilfria bränslen eller råvaror.

Ursprung är viktigt
Enligt undersökningen är två av tre konsumenter beredda att betala mer för svenskt kött. Drygt 80 procent angav att de valde svenskt senast de handlade, och 50 procent vill veta var köttet kommer ifrån när de äter på restaurang för att kunna göra ett aktivt val.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Två tredjedelar villiga att betala mer för svenskt kött ››