Far_gif
Backa Fårgård
Knarrhult2018
banner_180x120
Banner-2017
Elitlamm_180x180
gimrarna
trns2017
ggi_loop
siltbergs hemsida
Stallmästaren web gif
gdjh2015
default logo

Drygt 1 miljard kronor i krisstöd når Sveriges lantbrukare den 5 juli

Fredagen den 5 juli betalas strax över 1 miljard kronor ut till lantbrukare som har beviljats krisstöd. Det innebär att ca 96 procent av de som har sökt stöd får pengar i den första utbetalningen.

Efter förra sommarens svåra torka beslutade regeringen om ett krispaket till Sveriges lantbrukare på totalt 1,57 miljarder kronor. 2018 betalades den första delen av krisstödet ut av Jordbruksverket. 400 miljoner kronor i krisstödet 2018 gick till får-, nötkötts- och komjölksproduktionen. Ytterligare 60 miljoner kronor gick till sänkta avgifter för besiktningsveterinärer på slakterier.

Den 5 juli påbörjas utbetalningen av del två av krispaketet som uppgår till 1,08 miljarder kronor. Stödet 2019 är ett kombinerat areal- och djurbaserat krisstöd.

Läs mer
Jordbruksverket: Drygt 1 miljard kronor i krisstöd når Sveriges lantbrukare den 5 juli ››

Dessa studier får medel för bättre djurvälfärd och ökad lönsamhet

Jordbruksverket delar under 2019 ut cirka 5 miljoner till studier som syftar till att främja konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samtidigt som djurvälfärden bibehålls eller förbättras.

Projekt som får pengar 2019:

  • Hur bör man bäst verka koklövar för att förebygga skador; ex-vivo-studie av klövens biomekanik på olika underlag
  • Nyckeltal för en hållbar grisproduktion
  • PigPlus Slakt – Inventering av miljöfaktorer och skötselfaktorer i svenska slaktgrisbesättningar
  • Validering av förebyggande rutiner och diagnostik vid håravfall i nötbesättningar med utegångsdjur
  • Pilotprojekt: förbättring av bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner vid slakt
  • Bedövning av varmvattenlevande fisk vid slakt och avlivning
  • Djuromsorgsprogram för avelsdjur i kycklingbranschen
  • Miljöberikning till kyckling

Två projekt inriktade mot får sökte medel, se nedan, men inget av dessa projekt beviljades. Projektet om fotröta hänvisades till medlen för djurhälsa 1:5.

Hur vanligt förekommande är virulenta respektive lågvirulenta stammar av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus i Sverige? sökt av SLU, Sara Frosth

Nofence – kan det passa i den svenska betesproduktionen? sökt av Hushållningssällskapet Skaraborg, Karin Granström

Läs mer
Jordbruksverket: Dessa studier får medel för bättre djurvälfärd och ökad lönsamhet ››

P4 Västernorrland om får och ekonomi

Det finns ett stort intresse för att köpa lammkött. Men slakteriernas prissättning hjälper inte den norrländska fårnäringen, säger Thomas Eriksson, fårbonde i Liden.

Thomas Eriksson säger att en orsak till att det blivit mindre intressant att ha får är för att slakterierna i norr betalar sämre än i övriga Sverige.
Närmaste slakteri här är Nyhlens Hugosons i Ullånger men Thomas Eriksson kör sina lamm den mycket längre sträckan till HK Scans slakteri i Rättvik.
– Just nu, vecka arton, skiljer det nio kronor. Från 41 kronor hos Nyhléns Hugosons till 50 kronor hos HK Scan. Ja, det blir längre att åka, tyvärr, men jag måste se till min egen plånbok och mitt företag. Jag tycker synd om de fårägare som bor längre norrut och inte kan välja.

Lyssna: Lägre ersättning till norrländska fårbönder ››

Många fårägare i Västernorrland har bara några få får, och kanske upp till ett femtontal. Man skär inte guld men det går runt ekonomiskt säger Ingemar och Margareta Holmberg.

Nio tackor och arton lamm finns just nu i fårhuset hemma hos Ingemar och Margareta Holmberg i Nyland, Härnösand. Ingemar har haft får ända sedan han var barn och vill gärna fortsätta.

Lyssna: Därför har man får som hobby ››

 

Lammefterfrågan ökar

Se Skånes Fårintressenters ordförande Anna Kristoffersson i Lantbruksnytt om vad som krävs för att få fart på lammproduktionen.

Lantbruksnytt: Lammefterfrågan ökar ››

Två tredjedelar villiga att betala mer för svenskt kött

Det finns ett fortsatt starkt förtroende för svenskproducerat enligt Svenskt Kötts årliga konsumentundersökning. Resultaten visar att många är beredda att betala mer för svenskt och att det finns en efterfrågan på kött som producerats fossilfritt.

Enligt undersökningen förknippas svenskt kött med säker mat, kvalitet, bra djurskydd och arbetstillfällen i Sverige.

Önskan om fossilfritt
Av de svarande anger 50 procent att de vill ha ett kött producerat utan fossilfria bränslen eller råvaror.

Ursprung är viktigt
Enligt undersökningen är två av tre konsumenter beredda att betala mer för svenskt kött. Drygt 80 procent angav att de valde svenskt senast de handlade, och 50 procent vill veta var köttet kommer ifrån när de äter på restaurang för att kunna göra ett aktivt val.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Två tredjedelar villiga att betala mer för svenskt kött ››

Snart dags för ansökan om krisstöd

Den 15 april planeras ansökan om krisstödet 2019 att öppna. Det är 730 miljoner kronor som ska fördelas till det svenska lantbruket genom ett kombinerat areal- och djurbaserat stöd för att lindra konsekvenserna av torkan sommaren 2018.

– Syfte med krisstödet är att det ska riktas dit det gör störst nytta. Efter att vi samverkat med branschens olika parter har vi kommit fram till en fördelning som är väl grundad. Stödet kommer att göra nytta och det känns bra att vi kan öppna upp ansökan om några veckor. Nu uppmanar vi alla som har rätt till krisstödet att söka det, säger Mirja Hjers, avdelningschef på Jordbruksverket.

De produktionsgrenar som kan ta del av stödet är:

  • Arealbaserad produktion av spannmål, frövall, oljeväxter och proteingrödor. Fullständig lista över godkända grödor finns på Jordbruksverkets
  • webbplats.
  • Nötkreatursproduktion
  • Får- och getproduktion
  • Grisproduktion
  • Fjäderfäproduktion

Stödets utformning är ännu inte är beslutat av regeringen, därför kan vissa justeringar tillkomma.

Alla som vill ta del av krisstödet måste göra en ansökan, men det krävs olika uppgifter för olika produktionsgrenar.

Läs mer
Jordbruksverket: Snart dags för ansökan om krisstöd ››

Mer kunskap och innovation stärker hållbar livsmedelskedja

Prioritera forskning och innovation för att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin. Stärk också företagarperspektivet och snabba på digitaliseringen. Det föreslår Tillväxtverket och Jordbruksverket i sitt förslag till ny handlingsplan för livsmedelsstrategin, som nu lämnas till regeringen.

Jordbruksverkets årsrapport om uppföljning av utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin, som publiceras på fredag, visar att konkurrenskraften inom de första leden i livsmedelskedjan, som exempelvis jordbruk och livsmedelsindustrin, har försämrats. Därför behövs det framåtsyftande satsningar i nästa handlingsplan.

Ett urval av de åtgärder som föreslås i handlingsplanen:

  • Gör en långsiktig satsning på forskning, innovation och inkubation i livsmedelskedjan.
  • Stärk företagarperspektivet och främjandet i alla de berörda myndigheternas verksamhet.
  • Stöd regioner och länsstyrelser som arbetar med de regionala livsmedelsstrategierna.
  • Ge en myndighet uppdraget att genomföra och följa upp livsmedelsstrategin. I uppdraget ska det även ingå att samordna det regionala arbetet.
  • Snabba på digitaliseringen för att effektivisera tillstånd, kontroll och tillsyn.
  • Säkra produktionsresurser, till exempel genom god vattenhantering inom jordbruket.
  • Stöd ökad export hos små och medelstora företag.

Läs mer
Jordbruksverket: Mer kunskap och innovation stärker hållbar livsmedelskedja ››

Subventionerad rådgivning i torkans spår

Tack vare pengar från Landsbygds­programmet kommer Distriktsveterinärerna under sex månader erbjuda djurhälsorådgivning för produktionsdjur till ett rabatterat pris.

Du som djurägare betalar endast 30 procent av priset, vilket motsvarar 330 kronor plus moms per timme. Resten betalas av Landsbygdsprogrammet.

Läs mer
Jordbruksaktuellt: Subventionerad rådgivning i torkans spår ››
Distriktsveterinärerna: 30/70 Djurhälsorådgivning ››

Hej alla vetgiriga Lammproducenter i Sverige!

Vi har kommit igång ordentligt med vårt gigantprojekt ERFA-Träffar för Lammproducenter, som finansieras delvis via EU´s landsbygdsfond.

Vi är igång i 16 distrikt men det finns fortfarande möjlighet att komma med i någon av de 12 grupperna som ännu ej är fulltaliga. Tveka inte gå in och anmäl dig på Gård & Djurhälsans hemsida.

I följande Distrikt finns det platser kvar:
Bohusläns Fåruppfödare, Dalarnas Fåravelsförening, Gävleborgs Fåravelsförening, Jämtlands Fåravelsförening, Jönköpings Fåravelsförening, Kronobergs Läns Fåravelsförening, Norra Kalmar Läns Fåravelsförening, Norra Älvsborgs Fåravelsförening, Skaraborgs Fåravelsförening, Södermanlands Läns Fåravelsförening, Södra Kalmar Läns Fåravelsförening och Västmanlands Läns Fåravelsförening

Några kommentarer från deltagare och era kollegor:
– Fantastiskt att få träffa sina kollegor och ta del av varandras erfarenheter, både goda och dåliga.
– Det är så skoj, jag har fått flera nya bekantskaper inom min produktion.
– Vår sms-grupp är ju jättebra, vi delar erfarenheter även mellan träffarna.
– Tänk att vi fem deltagare kunde ha råd att ha med en växtodlingsexpert på vårt möte, känns väldigt lyxigt.
– Himla bra med en handledare som fixar och trixar, vi behöver ju bara komma och delta.
– Värt varenda krona, och dessutom nya vänner/kollegor.EU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färg

Läs mer och länk till anmälan på Gård & Djurhälsans hemsida ››

Så blev animalieproduktionen 2018

Minskad mjölkproduktion och ökad slakt. Så kan Jordbruksverkats statistik över animalieproduktionen 2018 sammanfattas.

Som väntat var slakten högre än föregående år. För kategorin får och lamm visar slaktstatistiken den högsta siffran sedan starten av statistiksammanställningarna på 1940-talet. 5 600 ton, 280 200 får och lamm slaktades under 2018. Det är en fyraprocentig ökning sedan 2017.

Marknadsrapport lammkött (länk nedan) innehåller läsvärd och omfattande statistik, både historisk och prognostiserad, tillsammans med grafik.

Källor
Marknadsrapport lammkött – utvecklingen till och med 2017 (SJV) ››
LRFs statistikplattform ››
Land Lantbruk: Så blev animalieproduktionen 2018 ››

antaldjur2018

antalforetag2018