Elitlamm_180x180
Knarrhult2018
Tranas2020
gdjh2015
Backa Fårgård
Siltbergs_banner2020_2
Wiromin2020_liten
Fåravelsförbundet180
Banner-2017
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
gimrarna
Far_gif
ggi_loop
banner_180x120
default logo

Stärkt ekonomiskt resultat för jordbruket 2020

Källa Pressmeddelande från Jordbruksverket
Prognosen för jordbrukssektorns ekonomiska resultat 2020 visar på ett bättre resultat än 2019. Orsaken är främst att produktionsvärdet för djur och animalieprodukter förväntas öka samtidigt som kostnaderna för insatsvaror och tjänster minskar. Värdet av stöd och ersättningar blir dock lägre vilket drar ner resultatet.

– Jordbruket har till skillnad mot många andra sektorer klarat sig väl i den rådande pandemin. Prognosen som visar att produktionsvärdet ökar är en bekräftelse på detta, säger Håkan Henrikson, näringslivschef på Jordbruksverket.

Läs pressmeddelandet ››

Stor efterfrågan ger bra betalt för nöt och lamm

Källa Land Lantbruk
Efterfrågan på svenskt nöt- och lammkött är fortsatt hög vilket lyfter noteringarna och ger bättre betalt till köttproducenter. Bakgrunden är främst coronapandemin som ökar försäljningen i butik men också torkan 2018 fortsätter att kasta skuggor över marknaden.

Vi har höjt noteringen ungefär 2,50 kronor på nöt hittills i år, säger Paul Robertson, inköpschef på KLS Ugglarps, som samtidigt är noga med att understryka att det i priset till lantbrukaren även ingår en kontraktsdel och att förutsättningarna kan variera från gård till gård.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Stor efterfrågan ger bra betalt för nöt och lamm ››

Stöd för marknadsföring och informations­insatser

Du kan söka stöd för att göra marknadsförings­kampanjer eller andra åtgärder som leder till att konsumtionen av jordbruksprodukter och vissa livsmedel som är producerade inom EU ökar.

Bransch­organisationer, producent­organisationer och andra organisationer som arbetar på en övergripande nivå kan söka stödet. Enskilda företag kan inte få stöd, men kan få möjlighet att visa upp sina produkter inom ramen för en beviljad kampanj. Varumärken är tillåtna under vissa förutsättningar.

Med anledning av Covid-19 har EU-kommissionen nu beslutat att avsätta mer pengar till detta stöd. Det handlar om marknadsförings­insatser som leder till att konsumtionen av jordbruks­produkter och vissa livsmedel som är producerade inom EU ökar. Stödet gäller bara utvalda produktkategorier. Mer pengar skjuts till för att återställa normala marknadsförhållanden efter Covid-19. Det går att söka pengar fram till 27 augusti 2020.

Mer information
Jordbruksverket: Stöd för marknadsföring och informations­insatser ››

Köttbranschen lämnar avgiftsutredning och ifrågasätter om regeringen tar livsmedelsstrategin på allvar

Pressmeddelande från Svenska Köttföretagen

Under 2017 lade Riksdagen med stor enighet fast inriktningen för livsmedelspolitiken fram till 2030. Livsmedelsstrategin hade sett dagens ljus och den välkomnades varmt av livsmedelskedjans alla aktörer. Livsmededelsstrategins huvudsakliga syfte är att öka produktionen, bidra till en konkurrenskraftig livsmedelskedja, öka sysselsättningen, exporten, innovationskraften och lönsamheten samtidigt som relevanta miljömål nås. En produktionsökning bidrar till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel, vilket har aktualiserats än mer mot bakgrund av Coronapandemin. Tyvärr upplever vi inte att dessa ord har någon egentlig mening för regeringen när det kommer till svensk animalieproduktion.

Läs mer
PRESSMEDDELANDE 2020-07-03 ››

Produktutveckling och högre betalningsvilja krävs för tillväxt i livsmedelskedjan

Svenskt jordbruk är världsledande när det gäller miljö, klimat, smittskydd och djurvälfärd och har förutsättningar att ta täten i en global omställning till en mer hållbar produktion.

Men företagen har svårt att omsätta detta till konkurrensfördelar trots att man kan se att det finns en ökad efterfrågan på hållbart producerade livsmedel. För att lyckas krävs mer satsningar på produktutveckling, varumärkesbyggnad och marknadsföring som gör att företagen kan ta ut ett högre pris på marknaden, det visar Jordbruksverkets årliga uppföljning av livsmedelskedjan.

Mer information
Läs hela rapporten Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin ››

Naturbetesmarkens framtid – en fråga om lönsamhet

Naturbetesmarken är en central del av kulturlandskapet och viktig för den biologiska mångfalden.

I en ny rapport från Agrifood, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har man undersökt om betesmarkerna minskar för att det är brist på betesdjur i landet.

Resultatet av studien visar att det inte saknas betesdjur till de svenska naturbetesmarkerna, utan att skälet till att naturbetesmarker inte betas är att det inte är tillräckligt lönsamt för jordbrukare jämfört med andra driftsformer. För att bevara naturbetesmarken behöver det bli mer lönsamt att föda upp djuren med naturbete, än utan.

Rapporten
Naturbetesmarkens framtid – en fråga om lönsamhet ››

Utlysning av Branschutvecklingspengen 2020

Årligen sätter Sveriges köttbönder av totalt 3 Mkr i form av branschutvecklingspengen med fokus på minskad klimatpåverkan ökad djuromsorg samt lönsamhet i hela värdekedjan.

Totalt finns 3 000 000 kronor att dela ut och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administrera av Svenska Köttföretagen. I beslutsgruppen finns representanter från Sveriges Grisföretagare, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Fåravelsförbundet och LRF Kött.

Beslutsgruppen anger också vilka kriterier som gäller för utlysningen. Nytt för i år är att kriterierna skiljer sig åt mellan djurslagen gris, nöt och lamm. Kriterierna är satta utifrån varje djurslags behov och utmaningar.

Kriterier för utlysning för lamm

  • Undersöka möjligheten att införa en extra slaktkategori på svenska slakterier mellan lamm och får.

Gemensamt för alla djurslag önskas

  • Projekt som är innovativa och nytänkande.
  • Projekt som uppmuntrar samarbete mellan flera aktörer som genomför projekten och bidrar till finansiering.
  • Projekt som bidrar till lönsamhet i hela värdekedjan.

Läs mer och om hur man ansöker
Svenska Köttföretagen: Utlysning av Branschutvecklingspengen 2020 ››

Undrar du vad Branschutvecklingspengen pengen är?
Grisföretagaren har en bra artikel som besvarar de flesta frågor.

Jordbruksverket svarar på frågor om corona

Här finns frågor och svar om sjukdomen covid-19 som berör Jordbruksverkets verksamhet ››

En av frågorna som besvaras är om sista datum för SAM-ansökan kommer att flyttas fram.

Kommer sista ansökningsdag för SAM-ansökan att ändras på grund av coronasituationen?

Än så länge är det den 8 april som gäller som sista ansökningsdag. Hittills har det kommit in normalt antal inskickade ansökningar.

Jordbruksverket har fått en skrivelse från rådgivare och konsulter med begäran om att sista ansökningsdag ska flyttas fram på grund av oro för att sjukfrånvaro och svårigheter att träffa kunderna kan göra det omöjligt att hinna med alla ansökningar i tid.

Jordbruksverket och länsstyrelserna gör en konsekvensanalys av detta. Målet är att alla ska hinna ansöka i tid men också att alla stöd och ersättningar ska hinna betalas ut utan större förseningar. Om ansökan flyttas fram finns stor risk för att utbetalningarna försenas.

Det är viktigt att alla försöker genomföra sin ansökan som planerat och gör det som är möjligt för att skicka in ansökan senast 8 april. Om situationen blir så allvarlig att sista ansökningsdag behöver ändras har Jordbruksverket möjlighet att snabbt besluta om det.

Jordbruksverket och länsstyrelserna analyserar situationen framåt och meddelar om det blir aktuellt att ändra datumet för sista ansökningsdag.

2020-03-28

Köttproducenter vill ha 10 miljoner kronor extra

10 miljoner kronor. Så mycket kräver företrädare för animalieproducenterna i extra statligt anslag för att lindra effekterna av den nya modellen för slakteriernas kontrollavgifter.

Under fredagen samlades representanter för Svensk Fågel, Svenska Köttföretagen och LRF till ett möte med landsbygdsminister Jennie Nilssons (S) statssekreterare Per Callenberg. Mötet gällde de förändringar av slakteriernas kontrollavgifter som införs retroaktivt från och med 1 januari, och som ATL rapporterat om vid ett flertal tillfällen.

För vissa slakterier innebär förändringen en sänkning av avgifterna, medan andra får en rejäl höjning. För till exempel medelstora Gotlands Slagteri innebär förändringen en fördubbling av avgifterna.

ATL: Köttproducenter vill ha 10 miljoner kronor extra ››