Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
Siltbergs_banner2020_2
Knarrhult2018
banner_180x120
Elitlamm_180x180
gimrarna
Far_gif
Banner-2017
Tranas2020
Backa Fårgård
Wiromin2020_liten
gdjh2015
ggi_loop
Stallmästaren web gif
default logo

Produktutveckling och högre betalningsvilja krävs för tillväxt i livsmedelskedjan

Svenskt jordbruk är världsledande när det gäller miljö, klimat, smittskydd och djurvälfärd och har förutsättningar att ta täten i en global omställning till en mer hållbar produktion.

Men företagen har svårt att omsätta detta till konkurrensfördelar trots att man kan se att det finns en ökad efterfrågan på hållbart producerade livsmedel. För att lyckas krävs mer satsningar på produktutveckling, varumärkesbyggnad och marknadsföring som gör att företagen kan ta ut ett högre pris på marknaden, det visar Jordbruksverkets årliga uppföljning av livsmedelskedjan.

Mer information
Läs hela rapporten Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin ››

Naturbetesmarkens framtid – en fråga om lönsamhet

Naturbetesmarken är en central del av kulturlandskapet och viktig för den biologiska mångfalden.

I en ny rapport från Agrifood, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har man undersökt om betesmarkerna minskar för att det är brist på betesdjur i landet.

Resultatet av studien visar att det inte saknas betesdjur till de svenska naturbetesmarkerna, utan att skälet till att naturbetesmarker inte betas är att det inte är tillräckligt lönsamt för jordbrukare jämfört med andra driftsformer. För att bevara naturbetesmarken behöver det bli mer lönsamt att föda upp djuren med naturbete, än utan.

Rapporten
Naturbetesmarkens framtid – en fråga om lönsamhet ››

Utlysning av Branschutvecklingspengen 2020

Årligen sätter Sveriges köttbönder av totalt 3 Mkr i form av branschutvecklingspengen med fokus på minskad klimatpåverkan ökad djuromsorg samt lönsamhet i hela värdekedjan.

Totalt finns 3 000 000 kronor att dela ut och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administrera av Svenska Köttföretagen. I beslutsgruppen finns representanter från Sveriges Grisföretagare, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Fåravelsförbundet och LRF Kött.

Beslutsgruppen anger också vilka kriterier som gäller för utlysningen. Nytt för i år är att kriterierna skiljer sig åt mellan djurslagen gris, nöt och lamm. Kriterierna är satta utifrån varje djurslags behov och utmaningar.

Kriterier för utlysning för lamm

  • Undersöka möjligheten att införa en extra slaktkategori på svenska slakterier mellan lamm och får.

Gemensamt för alla djurslag önskas

  • Projekt som är innovativa och nytänkande.
  • Projekt som uppmuntrar samarbete mellan flera aktörer som genomför projekten och bidrar till finansiering.
  • Projekt som bidrar till lönsamhet i hela värdekedjan.

Läs mer och om hur man ansöker
Svenska Köttföretagen: Utlysning av Branschutvecklingspengen 2020 ››

Undrar du vad Branschutvecklingspengen pengen är?
Grisföretagaren har en bra artikel som besvarar de flesta frågor.

Jordbruksverket svarar på frågor om corona

Här finns frågor och svar om sjukdomen covid-19 som berör Jordbruksverkets verksamhet ››

En av frågorna som besvaras är om sista datum för SAM-ansökan kommer att flyttas fram.

Kommer sista ansökningsdag för SAM-ansökan att ändras på grund av coronasituationen?

Än så länge är det den 8 april som gäller som sista ansökningsdag. Hittills har det kommit in normalt antal inskickade ansökningar.

Jordbruksverket har fått en skrivelse från rådgivare och konsulter med begäran om att sista ansökningsdag ska flyttas fram på grund av oro för att sjukfrånvaro och svårigheter att träffa kunderna kan göra det omöjligt att hinna med alla ansökningar i tid.

Jordbruksverket och länsstyrelserna gör en konsekvensanalys av detta. Målet är att alla ska hinna ansöka i tid men också att alla stöd och ersättningar ska hinna betalas ut utan större förseningar. Om ansökan flyttas fram finns stor risk för att utbetalningarna försenas.

Det är viktigt att alla försöker genomföra sin ansökan som planerat och gör det som är möjligt för att skicka in ansökan senast 8 april. Om situationen blir så allvarlig att sista ansökningsdag behöver ändras har Jordbruksverket möjlighet att snabbt besluta om det.

Jordbruksverket och länsstyrelserna analyserar situationen framåt och meddelar om det blir aktuellt att ändra datumet för sista ansökningsdag.

2020-03-28

Köttproducenter vill ha 10 miljoner kronor extra

10 miljoner kronor. Så mycket kräver företrädare för animalieproducenterna i extra statligt anslag för att lindra effekterna av den nya modellen för slakteriernas kontrollavgifter.

Under fredagen samlades representanter för Svensk Fågel, Svenska Köttföretagen och LRF till ett möte med landsbygdsminister Jennie Nilssons (S) statssekreterare Per Callenberg. Mötet gällde de förändringar av slakteriernas kontrollavgifter som införs retroaktivt från och med 1 januari, och som ATL rapporterat om vid ett flertal tillfällen.

För vissa slakterier innebär förändringen en sänkning av avgifterna, medan andra får en rejäl höjning. För till exempel medelstora Gotlands Slagteri innebär förändringen en fördubbling av avgifterna.

ATL: Köttproducenter vill ha 10 miljoner kronor extra ››

Avdragen på slaktavräkningen – detta används de till

Mot slutet av varje slaktavräkning finns ett antal avdrag per gris eller per kilo kött. Men till vilka organisationer går egentligen dessa pengar och vad används de till? Grisföretagaren kollade upp saken.

Gård & Djurhälsan, Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning, Svenskt Kött och Svenska Köttföretagen berättar om hur dessa medel bidrar till verksamheterna, varför branschutvecklingspengen kom till och hur det bestäms vilka som ska beviljas medel.

Grisföretagaren: Avdragen på avräkningen – detta används de till ››

Vi hjälps åt med #kollpålammen

#kollpålammen är lammbranschens satsning för att skapa fler värdefulla lamm till en hungrig marknad. Här får du som lammproducent värdefulla tips och idéer om hur du på bästa och enklaste vis når hela vägen fram med lammen.

I lammproduktion är timing väldigt viktigt, det gäller att satsa sina resurser i rätt tid och på rätt plats för att lyckas.

#kollpålammen hjälper dig att hålla riktningen, det är gratis och du kan själv bidra med dina erfarenheter genom att dela ett inlägg med #kollpålammen. Följ & Gilla Kollpålammen på Facebook, så kommer det uppdateringar till dig löpande.

Viktigt för alla att vi hjälps åt

#kollpålammen är en satsning från flera organisationer och företag i Lammbranschen. Satsningen finansieras till största del av 2019 års branschutvecklingspeng (de kronor och ören som dras på slaktavräkningen på större slakterier och en del mindre).

Satsningen har till syfte att fler lamm skall få ett högre värde genom att nå, en för konsumenten, bättre vikt och klassning i rätt tid.

För lamproducenten kan det betyda inkomstökning med ca 20 %.

För slakterierna betyder det bättre logistik, bättre kundnöjdhet, bättre lönsamhet.

Branschen står bakom #kollpålammen

#kollpålammen uppdateras och hanteras av Theo den Braver, lammrådgivare på Gård & Djurhälsan.

#kollpålammen är öppet för alla som är intresserade och det är kostnadsfritt.

Representanter från Svenska Fåravelsförbundet, Lammproducenterna, LRF Kött, HKScan, KLS Ugglarps, Gotlands Slagteri AB och Gård & Djurhälsan AB sitter med i den styrgrupp som driver #kollpålammen. Satsningen pågår under hela 2020.

kollpalammen2

Rekordpris för svenskt lammkött ger framtidstro

Pressmeddelande från LRF Kött
Intresset för svenskt lammkött ökar. Priset till lammproducenterna ligger nu 10 kronor högre per kilo jämfört med förra året. “Konsumenterna är villiga att betala extra för att de vet att köttet kommer från djur uppfödda med god djuromsorg som betar utomhus under sommaren”, säger Viktoria Östlund, LRFs expert på lammkött.

Fortfarande äter svenskarna i snitt fortfarande lite lammkött, drygt två kilo per person och år. Totalkonsumtionen under de tre första kvartalen 2019 var drygt 12 000 ton, varav nära 9 000 ton importerades. Men intresset för svenskt lammkött ökar.

Just nu får lammuppfödarna 56 kronor kilot, tio kronor mer än motsvarande vecka 2019. Toppriset till lammproducenterna var 63 kronor i juni förra året, medan priset för konsument i butik ofta ligger på flera hundra kronor.

Vågar satsa på lammuppfödning
– Priset till lammuppfödarna har släpat efter länge. Nu har prisnivån äntligen ökat. Efterfrågan på svenskt lamm är god och ökar både i butik och på restaurang. Det i kombination med att priset stiger är en viktig signal att våga satsa på lammuppfödning, säger Viktoria Östlund på LRF Kött.

Antalet lammföretagare i Sverige har minskat från 7 910 år 2015 till 6 869 förra året. Förutom lönsamheten, där svenska lammköttsuppfödarna fortfarande får mindre än genomsnittet i EU, är den stora utmaningen att två tredjedelar av allt lammkött som säljs i Sverige är importerat. Köttet reser långväga från andra sidan jordklotet, där Nya Zeeland och Australien, tillsammans med Irland, är de största exportländerna.

Hållbarhetsdebatten talar för svenskt lamm
– Dagens klimat- och hållbarhetsdebatt bör på sikt leda till ökad svensk lammuppfödning och minskad import. Konsumenterna är måna om att välja kött från djur som får god omsorg och även vårdar vår natur, tror Viktoria Östlund.

Nu börjar den stora lamningssäsongen.

Nytt avgiftssystem för slakterikontroller

Regeringen har givit Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra ett nytt avgiftssystem för den offentliga kontrollen på slakterier och vilthanteringsanläggningar.

Den 6 december 2019 skrev Regeringskansliet i ett pressmeddelande att det nya avgiftssystemet ska vara lätt att förstå och använda samt vara förutsägbart vad gäller företagens kostnader för kontrollen.

Vidare att EU:s nya kontrollförordning medför att det svenska avgiftssystemet för slakterikontrollen behöver anpassas. Nuvarande avgiftsmodell bedöms inte vara förenlig med den nya kontrollförordningen i alla delar och behöver därför göras om. Det nya avgiftssystemet ska finnas på plats från 1 januari 2020.

LRF tillsammans med Svenska Köttföretagen och Svensk Fågel, träffade näringsdepartementet och Livsmedelsverket den 11 december för att diskutera frågan, då man anser det olämpligt att ändra rutiner och avgifter redan från 1 januari 2020. Mot snabba avgiftsjusteringar talar även att beloppet i statsbudgeten för nedsättning av slaktavgifter är oförändrat. Ett pågående effektiviseringsarbete på Livsmedelsverket behöver också ge effekt innan dagens avgifter räknas om, säger Lars-Erik Lundkvist, näringpolitisk expert på LRF. Läs mer här.