Stallmastaren liggande 1
banner_180x120
ggi_loop
Backa Fårgård
Svenska Foder
Wiromin2020_liten
Siltbergs_banner2020_2
Elitlamm_180x180
Far_gif
Banner-2017
Knarrhult2018
gimrarna
gdjh2015
Tranas2020
default logo

Avdragen på slaktavräkningen – detta används de till

Mot slutet av varje slaktavräkning finns ett antal avdrag per gris eller per kilo kött. Men till vilka organisationer går egentligen dessa pengar och vad används de till? Grisföretagaren kollade upp saken.

Gård & Djurhälsan, Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning, Svenskt Kött och Svenska Köttföretagen berättar om hur dessa medel bidrar till verksamheterna, varför branschutvecklingspengen kom till och hur det bestäms vilka som ska beviljas medel.

Grisföretagaren: Avdragen på avräkningen – detta används de till ››

Vi hjälps åt med #kollpålammen

#kollpålammen är lammbranschens satsning för att skapa fler värdefulla lamm till en hungrig marknad. Här får du som lammproducent värdefulla tips och idéer om hur du på bästa och enklaste vis når hela vägen fram med lammen.

I lammproduktion är timing väldigt viktigt, det gäller att satsa sina resurser i rätt tid och på rätt plats för att lyckas.

#kollpålammen hjälper dig att hålla riktningen, det är gratis och du kan själv bidra med dina erfarenheter genom att dela ett inlägg med #kollpålammen. Följ & Gilla Kollpålammen på Facebook, så kommer det uppdateringar till dig löpande.

Viktigt för alla att vi hjälps åt

#kollpålammen är en satsning från flera organisationer och företag i Lammbranschen. Satsningen finansieras till största del av 2019 års branschutvecklingspeng (de kronor och ören som dras på slaktavräkningen på större slakterier och en del mindre).

Satsningen har till syfte att fler lamm skall få ett högre värde genom att nå, en för konsumenten, bättre vikt och klassning i rätt tid.

För lamproducenten kan det betyda inkomstökning med ca 20 %.

För slakterierna betyder det bättre logistik, bättre kundnöjdhet, bättre lönsamhet.

Branschen står bakom #kollpålammen

#kollpålammen uppdateras och hanteras av Theo den Braver, lammrådgivare på Gård & Djurhälsan.

#kollpålammen är öppet för alla som är intresserade och det är kostnadsfritt.

Representanter från Svenska Fåravelsförbundet, Lammproducenterna, LRF Kött, HKScan, KLS Ugglarps, Gotlands Slagteri AB och Gård & Djurhälsan AB sitter med i den styrgrupp som driver #kollpålammen. Satsningen pågår under hela 2020.

kollpalammen2

Rekordpris för svenskt lammkött ger framtidstro

Pressmeddelande från LRF Kött
Intresset för svenskt lammkött ökar. Priset till lammproducenterna ligger nu 10 kronor högre per kilo jämfört med förra året. “Konsumenterna är villiga att betala extra för att de vet att köttet kommer från djur uppfödda med god djuromsorg som betar utomhus under sommaren”, säger Viktoria Östlund, LRFs expert på lammkött.

Fortfarande äter svenskarna i snitt fortfarande lite lammkött, drygt två kilo per person och år. Totalkonsumtionen under de tre första kvartalen 2019 var drygt 12 000 ton, varav nära 9 000 ton importerades. Men intresset för svenskt lammkött ökar.

Just nu får lammuppfödarna 56 kronor kilot, tio kronor mer än motsvarande vecka 2019. Toppriset till lammproducenterna var 63 kronor i juni förra året, medan priset för konsument i butik ofta ligger på flera hundra kronor.

Vågar satsa på lammuppfödning
– Priset till lammuppfödarna har släpat efter länge. Nu har prisnivån äntligen ökat. Efterfrågan på svenskt lamm är god och ökar både i butik och på restaurang. Det i kombination med att priset stiger är en viktig signal att våga satsa på lammuppfödning, säger Viktoria Östlund på LRF Kött.

Antalet lammföretagare i Sverige har minskat från 7 910 år 2015 till 6 869 förra året. Förutom lönsamheten, där svenska lammköttsuppfödarna fortfarande får mindre än genomsnittet i EU, är den stora utmaningen att två tredjedelar av allt lammkött som säljs i Sverige är importerat. Köttet reser långväga från andra sidan jordklotet, där Nya Zeeland och Australien, tillsammans med Irland, är de största exportländerna.

Hållbarhetsdebatten talar för svenskt lamm
– Dagens klimat- och hållbarhetsdebatt bör på sikt leda till ökad svensk lammuppfödning och minskad import. Konsumenterna är måna om att välja kött från djur som får god omsorg och även vårdar vår natur, tror Viktoria Östlund.

Nu börjar den stora lamningssäsongen.

Nytt avgiftssystem för slakterikontroller

Regeringen har givit Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra ett nytt avgiftssystem för den offentliga kontrollen på slakterier och vilthanteringsanläggningar.

Den 6 december 2019 skrev Regeringskansliet i ett pressmeddelande att det nya avgiftssystemet ska vara lätt att förstå och använda samt vara förutsägbart vad gäller företagens kostnader för kontrollen.

Vidare att EU:s nya kontrollförordning medför att det svenska avgiftssystemet för slakterikontrollen behöver anpassas. Nuvarande avgiftsmodell bedöms inte vara förenlig med den nya kontrollförordningen i alla delar och behöver därför göras om. Det nya avgiftssystemet ska finnas på plats från 1 januari 2020.

LRF tillsammans med Svenska Köttföretagen och Svensk Fågel, träffade näringsdepartementet och Livsmedelsverket den 11 december för att diskutera frågan, då man anser det olämpligt att ändra rutiner och avgifter redan från 1 januari 2020. Mot snabba avgiftsjusteringar talar även att beloppet i statsbudgeten för nedsättning av slaktavgifter är oförändrat. Ett pågående effektiviseringsarbete på Livsmedelsverket behöver också ge effekt innan dagens avgifter räknas om, säger Lars-Erik Lundkvist, näringpolitisk expert på LRF. Läs mer här.

Ny rapport om jordbrukets klimatanpassningar

På vilka sätt kommer pågående klimatförändring att påverka djurproduktion och växtodling i framtiden? Hur ska jordbruket anpassa sig till en framtida livsmedelsförsörjning och hur kan värmestress bland djur undvikas? Det är några av frågorna som tas upp i den nya rapporten Jordbrukets klimatanpassningar, som Ann Albihn, laborator vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), bidragit till.

Rapporten Jordbrukets klimatanpassning handlar om vad som behövs för att växtodling och djurproduktion i det svenska jordbruket ska kunna producera livsmedel i tillräcklig mängd. Ett förändrat klimat påverkar djur direkt vid extremväder som till exempel värmeböljor, torka, bränder och stormar. Djur påverkas också indirekt genom ekosystemförändringar, nya insektsvektor- eller vattenburna smittor och vatten- eller foderbrist. Detta kan leda till ökad smittspridning, sänkt foderkvalitet, förändrade skötselrutiner och behov av transporter av djur.
– För att kunna upprätthålla ett gott djurskydd, god djurhälsa och en god produktion så måste djurhållningen anpassa sig till ett förändrat klimat, säger Ann Albihn, laborator vid SVA, som arbetat med rapporten.
Extremväder, foderbrist och nya smittor

Frågor och diskussioner kring djurhållning och växtodling tas upp i rapporten, till exempel:

  • Hur kan stallar anpassas för ett varmare klimat och för extremväder?
  • Vilken rådgivning behöver djurbönder kring nya fodergrödor, hur kan de hantera foderbrist orsakad av extremväder samt ökad risk för mykotoxiner i foder på grund av varmare och fuktigare förhållanden?
  • Mer kunskap behövs om de nya smittsamma sjukdomar som kan komma att spridas i Sverige till följd av ett föränderligt klimat. Många klimatkänsliga smittor är zoonoser som kan överföras mellan djur och människa. Smittor kan spridas till exempel via dricksvattnet, i miljön eller via insektsvektorer.

Rapporten har tagits fram av Kommittén för jordbrukets klimatanpassning (KLIMA) vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i samarbete med SLU Future Foods. Ann Albihn har ingått i kommittén tillsammans med ledamöter från SLU, Länsstyrelsen i Norrbotten, Jordbruksverket samt privat lantbruk. Grunden för rapporten är diskussioner i kommittén, sex öppna seminarier på KSLA, två studieresor samt workshops med inbjudna experter.

Rapporten finns här: Jordbrukets klimatanpassning ››


torrbete2

Från Västmanland den extra torra sommaren 2018. Foto Britta Wendelius

Fårstölderna ökar enligt avelsförbund

Allt fler får och lamm försvinner spårlöst från gårdar runt om i landet – men statistik saknas om hur vanligt det är.

– Man måste lyfta upp att det här pågår och att det är fel, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet. Magkänslan är att stölderna har ökat. Dels har djurägare kontaktat mig, men det har även framkommit på möten att de drabbats av stölder, både på bete och i stallarna. Men om det är organiserat eller ej är svårt att säga, säger Gudrun Haglund-Eriksson.

Hos polisen är man medveten om att bristen på brottskod gör det omöjligt att ta fram statistik över djurstölderna.
– Denna typ av stöldbrott utreds där brottet begås. Det finns inte någon särskild brottskod för stöld av kreatur, utan kreaturen registreras som ett föremål. Det är därför inte möjligt att ta fram sådan statistik, skriver Stefan Marcopoulos, pressekreterare
 på Polisens kommunikationsavdelning.

Hela artikeln: Fårstölderna ökar enligt avelsförbund ››

Uppdaterad – Avmattad prisbild på 25:e baggauktionen

Baggauktionen i Linköping firar 25-årsjubileum i år.  Några av årets besökare (inkluderat undertecknad) har närvarat på alla 25 auktionerna och man kan verkligen se hur djuren utvecklats genom åren. Kvaliteten på djuren har förbättrats avsevärt och medvetenheten bland baggköparna har också ökat.

Årets auktion var som vanligt välarrangerad och många ideella krafter gjorde tillställningen till en trevlig lördag. För andra gången någonsin blev en Suffolkbagge utsedd till Best In Show. Mattias Rickardsson och Charlotte Thorstensson från Öland var stolta uppfödare. Domarna och även en del andra i publiken tyckte att detta var den finaste suffolkbagge som någonsin varit på auktionen. Uppenbarligen tyckte publiken samma sak då denna bagge också blev dagen högst betalda djur med 21 000 kr.

Prisbilden för övrigt blev något av en besvikelse. Prisnivån blev klart lägre än tidigare, och tydligast märktes detta på texelbaggarna. Ett antal av baggarna gick för minimipriset 4 000 kr och några baggar blev också osålda. Många köpare kunde åka hem och känna att de gjort en riktigt bra affär. Vad detta beror på kan bara spekuleras om. Förra året, när vi befann oss mitt i torkkrisen, var köpvilja hög och inga djur blev osålda, eller sålda till minimipris. Frågan är om den ekonomiska verkligheten kommit ifatt Sveriges fårägare nu? De kommande auktionerna får visa det.

Priser Linköpingsauktionen 2019

Ras | Antal sålda | Medelpris | Medelpris 2018
Finull | 4 st | 6 500 kr | 5 500 kr
Texel | 33 st | 5 879 kr | 8 912 kr
Dorset | 3 st | 4 000 kr | 9 000 kr
Suffolk | 10 st | 7 700 kr | 11 091 kr
Dorper | 6 st | 5 917 kr | 7 357 kr
Blå Texel | 2 av 3 baggar blev återköpta. Inget medelpris redovisas.

Text och foto: Einar de Wit

Linköping 2019
Mattias Rickardsson och Charlotte Thorstensson med årets Best In Show i Linköping.

Hej lammproducenter och kollegor!

Det fattas lamm i höstslakten. Viktigt att vi uppdaterar och håller våra leveransavtal.

Drygt 1 miljard kronor i krisstöd når Sveriges lantbrukare den 5 juli

Fredagen den 5 juli betalas strax över 1 miljard kronor ut till lantbrukare som har beviljats krisstöd. Det innebär att ca 96 procent av de som har sökt stöd får pengar i den första utbetalningen.

Efter förra sommarens svåra torka beslutade regeringen om ett krispaket till Sveriges lantbrukare på totalt 1,57 miljarder kronor. 2018 betalades den första delen av krisstödet ut av Jordbruksverket. 400 miljoner kronor i krisstödet 2018 gick till får-, nötkötts- och komjölksproduktionen. Ytterligare 60 miljoner kronor gick till sänkta avgifter för besiktningsveterinärer på slakterier.

Den 5 juli påbörjas utbetalningen av del två av krispaketet som uppgår till 1,08 miljarder kronor. Stödet 2019 är ett kombinerat areal- och djurbaserat krisstöd.

Läs mer
Jordbruksverket: Drygt 1 miljard kronor i krisstöd når Sveriges lantbrukare den 5 juli ››

Dessa studier får medel för bättre djurvälfärd och ökad lönsamhet

Jordbruksverket delar under 2019 ut cirka 5 miljoner till studier som syftar till att främja konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samtidigt som djurvälfärden bibehålls eller förbättras.

Projekt som får pengar 2019:

  • Hur bör man bäst verka koklövar för att förebygga skador; ex-vivo-studie av klövens biomekanik på olika underlag
  • Nyckeltal för en hållbar grisproduktion
  • PigPlus Slakt – Inventering av miljöfaktorer och skötselfaktorer i svenska slaktgrisbesättningar
  • Validering av förebyggande rutiner och diagnostik vid håravfall i nötbesättningar med utegångsdjur
  • Pilotprojekt: förbättring av bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner vid slakt
  • Bedövning av varmvattenlevande fisk vid slakt och avlivning
  • Djuromsorgsprogram för avelsdjur i kycklingbranschen
  • Miljöberikning till kyckling

Två projekt inriktade mot får sökte medel, se nedan, men inget av dessa projekt beviljades. Projektet om fotröta hänvisades till medlen för djurhälsa 1:5.

Hur vanligt förekommande är virulenta respektive lågvirulenta stammar av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus i Sverige? sökt av SLU, Sara Frosth

Nofence – kan det passa i den svenska betesproduktionen? sökt av Hushållningssällskapet Skaraborg, Karin Granström

Läs mer
Jordbruksverket: Dessa studier får medel för bättre djurvälfärd och ökad lönsamhet ››