Svenska Foder
Backa Fårgård
Far_gif
ggi_loop
Tranas2020
gimrarna
Stallmastaren liggande 1
Banner-2017
Knarrhult2018
Siltbergs_banner2020_2
gdjh2015
Elitlamm_180x180
Wiromin2020_liten
banner_180x120
default logo

Rättvist pris kan bli bondens julklapp från EU

En ny lag som garanterar bonden ett rättvist pris, kan bli årets ”EU-julklapp” till lantbruket.

Innan det är klappat och klart återstår dock dagens tuffa trepartsförhandling mellan EU-parlamentet, medlemsländerna och EU-kommissionen.

Handeln kämpar emot
I kulisserna fortsätter den europeiska handeln att lobba emot den föreslagna EU-lagen som för första gången innebär en reglering av livsmedelskedjans affärsmetoder.

Syftet med lagen är att i första hand skydda mindre underleverantörer så att de inte utsätts för ”otillbörliga metoder” i sina relationer med större handelsföretag.

För att stärka de små företagens förhandlingsläge ska det bli förbjudet för handeln att hastigt ändra order, systematiskt betala för sent eller på en rad andra sätt vältra över kostnader. Varje EU-land föreslås även inrätta en livsmedelsombudsman som ska driva underleverantörernas sak.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Rättvist pris kan bli bondens julklapp från EU ››

Subventionerad rådgivning från Jordbruksverket

Nu får företag råd om att sälja sina livsmedel på en lokal marknad, direkt till konsument eller genom en så kort livsmedelskedja som möjligt.

Jordbruksverket har upphandlat Hushållningssällskapet som därigenom kan erbjuda rådgivningstjänster. Detta ska leda till ökad kunskap och visa hur livsmedelsproducenter och livsmedelsförädlare kan utveckla sina verksamheter och öka försäljningen på lokala marknader.

Individuellt anpassad rådgivning
Vilken typ av rådgivning det enskilda livsmedelsföretaget är i behov av för att utveckla sin verksamhet kan variera mycket och rådgivningen ska därför vara individuellt anpassad till rådgivningsmottagaren.

70 procent rabatt på rådgivningen
Den som anlitar Hushållningssällskapet för denna rådgivning kan få 70 procent av rådgivningskostnaden betald av landsbygdsprogrammet.

Läs mer
Jordbruksverket: Livsmedelsproducenter får råd om lokal försäljning ››

Staten ger tillfällig kompensation 2019 för enskilda djurbönder, på Livsmedelsverkets orimligt höjda kontrollavgifter

Sedan 2017 pågår en rättsprocess mellan Livsmedelsverket och djurbönderna rörande orimligt höjda kontrollavgifter. En rättsprocess som drivs av Svenska Köttföretagen. Till följd av lantbrukarnas mycket ansträngda situation efter torkan har riksdagen beslutat om tillfällig kompensation för Livsmedelsverkets kraftiga avgiftshöjningar. En kompensation som ger en sänkning under viss del av 2019.

Det är branschorganisationen Svenska Köttföretagen som driver en rättsprocess åt djurbönderna mot Livsmedelsverket för deras orimligt höjda avgifter för köttkontrollen. En avgift som den svenske djurproducenten betalar för kontroll av matsäkerheten kopplat till varje enskilt djur. Under 2017-2018 har Livsmedelsverket prishöjningar motsvarat 60-70 miljoner kronor för köttkontrollen, trots en volymmässigt stabil svensk produktion.

– Att kontrollen av den mat som produceras ska vara hög och säker är det ingen som ifrågasätter. Det vi driver rättsprocess mot är det orimligt höga kostnadspåslag som ålagts de enskilda lantbrukarna att betala för kontrollen, i snitt är ökningen +40 procent sedan 2016. Detta trots att antalet svenska djur legat på en stabil produktionsnivå, säger Hans Agné, vd Svenska Köttföretagen.

Hela artikeln
Svenska Köttföretagen: Staten ger tillfällig kompensation … ››

Så ska köttbranschen vinna matchen

Det krävs en mycket mer offensiv hållning från köttbranschen i bemötandet av påståenden om köttproduktionen och klimatet. Det var ett av huvudbudskapen under årets Köttriksdag.

Den arrangerades i Eskilstuna av Södermanlands nötköttsföretagare och avslutades i helgen. ”Nötkött mot högre höjder”, var temat.

Under stämman för Sveriges Nötköttsproducenter omvaldes ordförande Jan Forssell. I sitt tal till deltagarna underströk han än en gång nödvändigheten av att de senare leden i livsmedelskedjan förstår producenternas behov av kostnadstäckning efter sommarens extrema värme och torka.

Uppskjutna investeringar, pressad likviditet och dämpad tillväxt är effekter av sommaren som kommer att bestå länge.
– Priserna måste upp omgående. Det behövs mer pengar från marknaden. Det är viktigt att vi kan förse marknaden med kött kommande år och för det krävs långsiktighet.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Så ska köttbranschen vinna matchen ››

Lantbrukets lönsamhet ner i källaren

I Sverige har sommarens torra och varma väder påverkat jordbruksföretagen mycket med allvarliga ekonomiska konsekvenser som följd.

Spannmålsskördarna beräknas på gårdsnivå vara 30-70 procent lägre än normalt och tillgången på grovfoder är osäker, skriver LRF Konsult i sin senaste rapport. Lantbruksföretag justerar sina besättningar efter fodertillgång och foderpriser, vilket leder till väntetider till slakt.

– Det ekonomiska läget är bekymmersamt med fleråriga effekter för många av företagarna. Det gäller lantbrukets samtliga produktionsinriktningar, säger Jimmy Larsson, Segmentschef Skog och Lantbruk på LRF Konsult.

Han betonar att det är stora variationer mellan lantbruksföretagen och i olika delar av landet beroende på hur torkan har påverkat.

Lönsamheten 2018 ligger för samtliga produktionsgrenar preliminärt under den långsiktigt hållbara nivån för att skapa tillväxt och mer sysselsättning.

Land Lantbruk: Lantbrukets lönsamhet ner i källaren ››

Riksdagen klubbar krisstöd till djurbönder

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ett krisstöd på 460 miljoner kronor för 2018 till djurbönder som har drabbats av sommarens torka.

Pengarna, som ska fördelas på lantbrukare med kor och får, är en del av det krispaket som regeringen lade fram i somras för 2018 och 2019 på totalt 1,2 miljarder kronor.

Ansökan till den första delen av krisstödet stängde i måndags, den 5 november och utbetalningarna av stödet till de som är berättigade kommer göras i december. I december väntas även riksdagen ta ställning till del två i krispaketet som omfattar de återstående 760 miljoner kronorna.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Riksdagen klubbar krisstöd till djurbönder ››

Krisstöd torka 2019

Jordbruksverket har nu lämnat sitt förslag till regeringen om hur krisstödet för att lindra konsekvenserna av sommarens torka bör fördelas under 2019.

Jordbruksverket förordar i första hand att stödet fördelas på basis dieselförbrukning i jordbruket under 2018. Om man väljer andrahandsalternativet, att fördela stödet efter djurenheter, kommer minimigränsen för får att hamna på 13 djurenheter.

SF har vid flera tillfällen lämnat synpunkter och betonat att stödpengarna måste komma så många som möjligt inom lammnäringen till del. Jordbruksverket har inte valt vår linje.

Läs mer
Jordbruksverket: Krisstöd torka 2019 ››

Nu startar striden om Cap

Nu sätter EU upp farten för att redan i vår hinna klubba viktiga beslut om den nya jordbrukspolitiken efter 2020. Planen är att hinna avverka åtminstone en del av Cap-reformen – innan valet till Europaparlamentet i maj bromsar upp EUs hela arbete.

Pressen att baxa Cap-reformen en bit på vägen mot beslut är stor. De nya reglerna ska enligt tidsplanen finnas på plats 1 januari 2021, ett datum som snart bara är två år bort. Och ännu har förhandlingarna mellan länderna om det lagförslag som EU-kommissionen lade fram i början av juni inte ens inletts.

Många spår redan nu att nya Cap blir försenat. Här är tre befarade bromsklossar:
1: Striden om EU-budgeten – Stor risk för försening
2: EU-valet i maj 2019 – Stor risk för försening
3: Byte av jordbrukskommissionär – Viss risk för försening

Läs mer
Land Lantbruk: Nu startar striden om Cap ››

Dags att söka krisstöd – men många är inte behöriga

1,2 miljarder kronor sätts in i krisstöd för att stötta Sveriges bönder efter torkan. Nöt- och fårbönder kan söka medel från stödets första del, men många hamnar utanför.

Krisstödet är indelat i en första och andra del. Den första delen inkluderar 400 miljoner kronor och riktar sig till djurhållare med nötkreatur och/eller får. Vilka som kan ta del av stödets andra del på 760 miljoner kronor är ännu inte fastställt.

För den första, mindre delen av stödet är det nu dags att skicka in sin ansökan. Ansökan stänger den 5 november och utbetalningarna som maximalt kan bli 150 000 kronor per företag är beräknade till december. De djurhållare som kan söka stödet ska ha 10 djurenheter eller fler.

Många fårägare utan stöd
För nötbönder innebär det; tio djur eller fler över 1 år, men för fårbönder måste besättningen vara betydligt större. Ett vuxet får räknas som 0,15 djurenhet, alltså kan bara lammproducenter med 67 vuxna djur eller fler ta del av stödet. Det är 33 djur fler än medelbesättningen på 34 tackor.

– Jag tycker det hela är olyckligt. Tio djurenheter är mycket när medelbesättningen inte är större. Hade de tagit tre eller fem djurenhet så hade de i alla fall täckt väldigt många av dem som har produktion. Det hade täckt upp väldigt mycket, nu täcker de i stället upp väldigt lite, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande, Svenska Fåravelsförbundet.

Hela artikeln:
Land Lantbruk: Dags att söka krisstöd – men många är inte behöriga ››

Risk för höjda matpriser efter årsskiftet på grund av torkan

Källa: Dagens Nyheter
Lönsamhetsproblemen efter sommarens torka kommer allt närmare. Efter årsskiftet väntas många livsmedelsproducenter få det tufft om inte matpriserna höjs mot konsumenten.

– Dagligvaruhandeln behöver förklara för slutkonsumenten att en prishöjning är nödvändig, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen.

Än har inte de svenska livsmedelsproducenterna påverkats av sommartorkan. Det är först efter sex till tolv månader de ordentliga ekonomiska smällarna slår mot företagen som sysslar med förädling av råvaror. Det menar Carl Eckerdal i Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

Under sommaren och hösten har det larmats om torkans kommande konsekvenser flera gånger och från flera håll. Både LRF och Köttföretagen har sagt att högre köttpriser kommer vara nödvändigt för att bönderna inte ska gå under.

Men hittills har det inte varit ovanligt många konkurser bland varken livsmedelsproducenter eller lantbrukare, enligt statistik från kreditupplysningsföretaget UC. Inte heller livsmedelspriserna har svängt varken upp eller ner i någon större utsträckning, visar SCB:s konsumentprisindex.

Det förklarar Carl Eckerdal med att livsmedelskedjan är trög när det kommer till förändringar efter kriser. Utifrån vad han sett tidigare, 2008 till exempel, så har effekterna av den här typen av händelser en fördröjning som kan vara upp till tolv månader.

DN Ekonomi: Risk för höjda matpriser efter årsskiftet på grund av torkan ››