Stallmästaren web gif
lamm_gif
Amaskiner_2017_1
oviex_anuncio_180x120px
agria_banner_far_180x180
trns2017
hgens webb
Donnia Skinn
Lindholmen180x180_2016
gdjh2015
VENO adv.ZW.59x126/2015.indd
Elitlamm_180x180
siltbergs hemsida
banner_180x120
keenan_ny
gimrarna
Hunden Herden
knarrhult
Backa Fårgård
ggi_loop
default logo

Nytt stall för forskning om produktion

SLU bygger nytt och satsar på forskning om lamm- och nötköttsproduktion på Götala.

Den sista pusselbiten har nu fallit på plats när regeringen gav sitt tillstånd för en ny- och ombyggnad av stallar på forskningsstationen Götala nöt- och lammköttscentrum på SLU i Skara.

– Det är jättekul, vi har jobbat för det här i tio år och det har varit en lång resa med många interna beslut på SLU, innan regeringen nu gav sitt godkännande, säger Anna Hessle, samordningsansvarig på Götala.

Hela artikeln
ATL: Nytt stall för forskning om produktion ››

Doktorsavhandling om genetisk variation

Christina Rochus har studerat genetisk variation hos svenska och franska får.

Svenska raser som nämns i avhandlingen är Finullsfår, Gotlandsfår, Gutefår, Värmlandsfår, Klövsjöfår, Dala pälsfår, Fjällnäsfår, Roslagsfår och Helsingefår.

Avhandlingen finns publicerad elektroniskt via Epsilon ››

Disputationen äger rum i Uppsala den 13 juni med start kl 9.15 och kommer även att kunna följas via internet via denna länk ››

God djuromsorg viktigast när kommunerna upphandlar – men det får inte kosta

Låg antibiotikaanvändning, grisar med knorr och andra bevis på god djuromsorg är viktigt när kommunerna upphandlar mat till barn och äldre. Men samtidigt sker en prisjakt där lägsta pris prioriteras. Det visar en enkätundersökning som Svenskt Kött har gjort bland Sveriges kommuner.

Varje år upphandlas livsmedel till de offentliga köken för cirka 10 miljarder kronor, men bara 40 procent av köttet kommer från Sverige. Undersökningen visar att 99 procent av kommunerna upplever att det finns en efterfrågan i skolorna och hos äldrevården för hållbart producerat kött.

– Över 60 procent av de som svarat på enkäten vill faktiskt ställa mer långtgående krav än vad de gör idag, så uppenbarligen finns det mer att göra här. En återkommande missuppfattning är att många tror det är svårt att upphandla bra kött och det behöver det inte vara, säger Elisabet Qvarford.

Hela artikeln
Svenskt Kött: God djuromsorg viktigast när kommunerna upphandlar – men det får inte kosta ››

Kan utfodring med tång sänka idisslarnas metanutsläpp?

För att undersöka om utfodring med alger drastiskt kan minska kors metanutsläpp pågår ett försö på en CSIRO-forskningsstation där nötkreatur fodras med en blandning av spannmål och tång.

Om försöket är framgångsrikt kan det bana väg för en kommersiell australiensisk tångodlingsindustri, samtidigt som köttproduktionen kan minska sina metanutsläpp.

Jordbruket bidrar med över 15 procent till Australiens totala utsläpp av växthusgaser, och nästan 70 procent av detta är från får och nötkreatur. Forskning som gjordes förra året visade att i laboratorieimiljö kan tillsats av torkat tång till en kos diet minska mängden metan som produceras med upp till 99 procent. Dessa resultat testas nu med levande boskap på CSIROs Lansdown Research Station, väster om Townsville, i norra Queensland.

Man har även gjort liknande försök med får, som visade imponerande metanminskningar efter att djuren matats med tång. Försöket visade en minskning av metanutsläppen med 60 procent, även om vissa får i försöket endast minskade sina metanutsläpp med 1 procent.
Continue Reading →

Det här visste vi ju redan

”Fårskalle”, ” du är dum som ett får”. Fördomen att tamfåret skulle vara korkat sitter djupt förankrad. Men forskare har visat att det mesta av det vi tror om får är fel. De är sociala, läraktiga och har ett förvånansvärt gott ansiktsminne.

Fördomarna om får är många, de är korkade, värnlösa och lite mesiga ulltottar. Men studier visar att får har imponerande minnesförmåga, de bygger upp vänskapliga relationer med varandra och kan vara mycket smartare än vi tidigare har trott.

ATL: Fårskallen är ingen dumskalle ››

Importerat fårkött blir lammkött på svenska restauranger

Det råder en begreppsförvirring vid importerat kött, något vissa grossister och retauranger drar nytta av. Men nu dras frågan fram i ljuset.

Läs Dagens Nyheters artikel Mer än hälften av lammköttet som äts är får ››

Miljöförvaltingen i Solna kör ett projekt där man kontrollerar lammkött på retauranger och i butiker och då kom frågan upp om skillnaden mellan Mutton och lamm. Man sände sina frågor till Svenskt Kött som i sin tur bad Fåravelsförbundets Magnus Jönsson om hjälp.

Några restauranger skriver på menyn att man serverar lamm men när livsmedelsinspektören kontrollerade det importerade köttet stod det Mutton på förpackningen. Mutton betyder får på engelska och då är det inte korrekt att skriva lamm på menyn.

Frågan från Solna var alltså: kan man sälja Mutton när det står lamm på menyn?

Magnus Jönssons svar om lamm, får och mutton:

Äntligen! Jag är glad att livsmedelsinspektionen äntligen börjar uppmärksamma detta.

Lamm eller lamb är djur under 12–14 månader. Åldersbestämning görs via biologiska skillnader och inte ålder. Det som kollas vid denna åldersbestämning är färg på djurets ledytor och/eller om djuret fått vuxentänder.

Djur som uppnått ovanstående beskrivna ålder klassas i Sverige som får och har ett slaktvärde till bonde på c.a 1/10 av ett lamm. Utomlands benämns detta kött som Mutton i försäljning och i en korrekt översättning. För kännedom har även jag sett Mutton i detaljhandel marknadsföras som lamm. När man ser att kotlettraden är klyvd på dessa djur förstår man att det definitivt rör sig om får eftersom man avlägsnar benmärg på äldre djur med tanke på BSE.

Det finns även benämningen Hogget. En Hogget är ett yngre får, alltså över 1 år men yngre än 2 år. Det är det som vi i Sverige skulle kunna kalla ungfår. Ett alldeles utmärkt kött, ungefär som att många talar om att en kokviga som kalvat en gång är delikat. Men här i Sverige görs ingen urskiljning i slakten och sådana djur är klassade som får med klen betalning.

Att utländska får/Mutton blir lamm i Sverige är en stark snedvridning av konkurrensen som allvarligt hämmar försäljning av svenskt lamm. Särskilt när svenska får inte kan säljas som lamm.

Även utomlands existerar detta problem att Mutton blir lamm på menyn. Då har man infört Prime Lamb som avser lamm under 12 månader, alltså det som faktiskt är vanliga lamm. Detta är också ett bekymmer för oss. Ett Prime Lamb översätts ofta till primörlamm, vilket vi i Sverige menar är ett lamm under 4 månader. Ett svenskt primörlamm mot en NZ Prime Lamb blir då också helt fel.

Vänliga Hälsningar Magnus Jönsson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet

mutton

Bild: Pixabay Creative Commons

Tips om nya och gamla artiklar i Kunskapsbasen

Utvärdering av bidrag till rovdjursavvisande stängsel i Värmlands län 2001-2015
Utgivare: Länsstyrelsen Värmland
Årtal: 2017
Utvärdering av bidrag till rovdjursavvisande stängsel

Köttpodden
Utgivare: Svenskt Kött
Årtal: 2017
Köttpodden – ny satsning från Svenskt Kött 

Lyssna
Här kan du lyssna på podden och nya avsnitt släpps på torsdagar ››

Mulens marker
Utgivare: Hemsidan
Årtal: 2017
Läs artikel

Senarelägg din lamning
Författare: Einar de Wit
Utgivare: Fårskötsel
Årtal: 2017
Artikel

Särskild varning för resistenta tarmparasiter
Författare: Kristina Räf
Utgivare: Gård & Djurhälsan, Fårskötsel
Årtal: 2017
Artikel

Juverinflammation hos tacka
Författare: Helena Ekstrand
Utgivare: Gård & Djurhälsan
Årtal: 2017
Artikel via Gård & Djurhälsan

Nu koras Sveriges smartaste djurstall

Startfältet är komplett i byggtävlingen om smartaste djurstallet. Två projekt med innovativa fårstall har tillkommit.

– Det ska bli riktigt roligt att komma i gång, vi har väntat länge, säger Karin Granström som är projektledare i det ena fårstallsprojektet.

ATL: Nu koras Sveriges smartaste djurstall ››

Köttpodden – ny satsning från Svenskt Kött

Nu startar Svenskt Kött podcasten Köttpodden där spännande gäster pratar kött ur olika infallsvinklar. Programledare är Svenskt Kötts vd Elisabet Qvarford och först ut är matprofilen och köttkocken Johan Jureskog.

podd

Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött och Johan Jureskog, matprofil och köttkock.

Tillsammans med Elisabet Qvarford ger Köttpoddens gäster en fördjupad kunskap om uppfödning, styckningsdetaljer och tillagning, plus en massa annat som hör köttet till.

Läs mer
Svenskt Kött: Köttpodden – ny satsning från Svenskt Kött ››

Lyssna
Här kan du lyssna på podden och nya avsnitt släpps på torsdagar ››