Backa Fårgård
Far_gif
Annons
siltbergs hemsida
trns2017
gimrarna
Knarrhult2018
Stallmästaren web gif
ggi_loop
Banner-2017
banner_180x120
Elitlamm_180x180
gdjh2015
default logo

Fakta om tackor, baggar och lamm åren 1970-2019

Antalet tackor och baggar har ökat från runt 150 000 tackor och baggar under 1970- och 1980-talet till 225 000–250 000 tackor och baggar under de senaste åren.

Det innebär att det totala antalet får det vill säga tackor, baggar och lamm i juni har varit runt 550 000 till 600 000 får de senaste åren. Antalet får ökade mellan åren 2002 och 2011 för att därefter sjunka något. År 2019 var antalet 549 000 får.

Antalet företag med får har minskat från att ha varit runt 10 000 under 1970- och 1980-talet till dagens siffror runt 8000–9000 företag med får.

Antalet tackor och baggar per företag har fördubblats från 16 tackar och baggar per företag till 33 tackar och baggar per företag år 2019.

Slakt av får och lamm. Produktionen av får- och lammkött var lägre än 4000 ton under 1990-talet. Från början av 2000-talet har produktionen ökat till dagens nivåer över 5 tusen ton.

Andelen lamm i förhållande till andelen vuxna får har minskat kontinuerligt och för junisiffrorna 2018 så uppskattades det för första gången finnas fler vuxna får än det fanns lamm på våra jordbruk.

Läs mer och se grafik
Jordbruket i siffror: Fascinerande fakta om tackor, baggar och lamm åren 1970-2019 ››
Jordbruket i siffror: Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni ››

Kaj Sjunnessons minnesfond

Kaj Sjunnesson avled den 26 oktober 2019 efter en tids sjukdom. Kaj var banbrytande inom svensk lammköttproduktion.

För att hedra Kaj efter hans bortgång har Sveriges Lammköttproducenter skapat en fond till hans minne. Fondens syfte är att främja det svenska slaktlammet och svensk slaktlammproduktion. Fondens medel kommer att delas ut varje år under fem år med start 2020 och kan sökas av person, projekt eller organisation.

Läs mer om fonden och hur man ansöker på Lammproducenternas hemsida ››

Kaj Sjunnessons minnesfond är öppen för donationer för den som vill hedra Kajs minne
Donation till fonden kan ske genom insättning av pengar på Swedbanks bankkonto 8299-0,694 908 702-4 eller genom inbetalning på bankgiro 5406-1783. Alla donationer som görs till fonden kommer att delges Kajs anhöriga.

Stort tomrum efter legenden Kaj Sjunnesson!

Det är med stor sorg vi tar emot beskedet att Kaj Sjunneson har avlidit. Efter en tids sjukdom avled Kaj den 26 oktober.

Mina tankar går till familjen och anhöriga men jag kan inte låta bli att tänka på allt som Kaj gjort för så många och för hela fårsverige och framförallt det svenska slaktlammet. Jag vill påstå att Kaj är det moderna slaktlammets fader, genom allt det arbete han har gjort för ett bättre lamm och där kunden alltid har varit i fokus.

Ofta kämpade han i motvind men med sin stora kunskap, passion och med glimten i ögat lyckades han inspirera inte bara krögare och producenter utan även myndigheter och organisationer. Jag har varit på otaliga möten tillsammans med Kaj och träffat ledare och chefer och verkligen sett den stora drivkraften som fanns att på ett enkelt sett engagera alla och jag glömmer aldrig uttrycket i bilen på väg hem ”vi gjorde inte bort oss idag heller”.

Kaj ligger bakom så mycket som har haft en stor betydelse för fårsveriges utveckling så det är svårt att hitta enskilda saker, dock måste jag nämna Baggauktionen i Linköping. Han visade alltid stor omtanke om både köpare och uppfödare där han gärna berättade om hur en bra bagge ska se ut för att ge ett bra lamm. Kaj var vidsynt och snabb att anamma nya idéer till Sverige, muskelscanning och dräktighetsscanning är två moment som låg honom varmt om hjärtat!

Jag träffade Kaj för första gången i början på 90-talet och blev då tagen av hans stora passion för lammproduktion, han har sedan dess varit en stor mentor för mig där vi under många år hade dagliga telefonsamtal för att avhandla allt från privata bekymmer, vardagliga beslut med fåren till politik. I stressande stunder var det alltid skönt att höra någon säga att man måste ha tid att sätta sig ner och verkligen njuta av naturen och titta på djuren!

Ärlighet, enkelhet och raka svar var något som präglade Kaj och hade han inte tiden så sa han, ”nu har inte jag tid, skit på dig” och så la han på! Suffolken låg honom varmt om hjärtat och han jämförde sig gärna med en Suffolkbagge i de skotska bergen och jag tror det stämmer, målmedveten, omtänksam, orädd, stolt och gåendes sin egen väg, en riktig Suffolk!  För mig kommer alltid en Suffolkbagge i de skotska bergen att förknippas med Kaj.

Kaj, din tankar och idéer lever vidare!

Tomas, ordförande i Sveriges Lammköttsproducenter

Kaj-3-komp

År 2006 tilldelades Ann och Kaj Sjunnesson Svenska Fåravelsförbundets Speciella pris för sina insatser för den svenska fårnäringen. Foto Einar de Wit

Kaj Sjunnessons minnesfond är öppen för donationer för den som vill hedra Kajs minne.

Unik lösning för småskaliga livsmedelsföretag

Ett system som ska verifiera ursprung och möjliggöra en direktkanal mellan lantbrukare och konsument. Det är idén som ska underlätta för småskaliga livsmedelsproducenter och som nu utvecklas av Agrovektor AB.

– Vi ser ett stort och direkt behov av det här systemet, till exempel hos certifieringar som har ett fundamentalt behov av att värna om sin integritet och äkthet, som till exempel KRAV, Svenskt Sigill och Svensk Råvara. Sedan finns ytterligare ett flertal fördelar med det här systemet. Att till exempel snabbt kunna spåra smitta tillbaka till källan är ett rent samhällsintresse, med det här systemet tar det någon sekund, säger Cecilia Ryegård, vd på företaget Agrovektor AB som nu även kommer gå från en anställd till tre. Foto: Ekowebb

Med en satsning på 2,5 miljoner kronor ska det nystartade företaget Agrovektor nu utveckla en blockchainlösning anpassad till svenska småskaliga livsmedelsproducenter. Av 58 sökande var projektet ett av åtta som antogs av Vinnova, Statens Innovationsbyrå, och därmed fick medel på 1,5 miljoner kronor som under ett år ska gå till att utveckla en prototyp.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Unik lösning för småskaliga livsmedelsföretag ››

Färre nötkreatur och får på svenska gårdar

Mellan juni 2018 och juni 2019 har antalet nötkreatur och får minskat medan antalet grisar och fjäderfä har ökat. Det visar den statistiska undersökning om antalet lantbruksdjur i Sverige som Jordbruksverket gör årligen.

Bland fåren har såväl tackor som baggar minskat men minskningen är störst för lamm. Totalt sett har antalet får minskat med uppskattningsvis 6,5 procent.

Antalet företag som bedriver djurproduktion med lantbruksdjur har generellt minskat mellan juni 2018 och juni 2019. Antalet företag med får uppskattas ha minskat med mer än 7 procent sedan juni 2018. Uppgifterna för får bygger på urvalsundersökningar och ska tolkas med viss försiktighet. Att det är en minskning av antalet företag är dock statistiskt säkerställt.

Den pågående trenden att företagen med djur blir större och större med fler djur per jordbruk fortsätter också år 2019.

Jordbruksverkets statistik från juni 2019 finns nu publicerad: Lantbrukets djur i juni 2019 ››
Klicka Tabeller för att närmare studera statistiken.

Jordbruksverkets pressmeddelande ››

Uppdaterad: Studieresor under hösten

Länsstyrelserna i Örebro, Västmanlands, Uppsala och Södermanlands län erbjuder studieresor under hösten med olika teman inom fårnäringen.

Om du är sugen på att få inspiration och ny kunskap, se webbplatserna för respektive län för mer information och anmälan.

SÖDERMANLAND: Besök en större besättning med 900 tackor samt en gård med nya och gamla byggnader för får och en gårdsbutik.
Plats: Kärrbo Prästgård i Västerås och Norrby Gård i Kungsör
Tid: 3 oktober 2019, kl. 9.00-16.00
Sista anmälningsdag har passerat, sen anmälan tas emot i mån av plats.

ÖREBRO: På förmiddagen besöker vi först Gudrun Haglund Eriksson som har 500 tackor av raserna gotlandsfår och finull. Därefter besöker vi Lars Berg som har en besättning med cirka 50 tackor gotlandsfår. Eftermiddagen tillbringar vi hos Karin Strömberg Lundqvist och då fokuserar vi på vidareförädling av ull och skinn.
Plats: Bengtstorp, Luckebo och Östra Granhammar.
Samling på Aspholmen i Örebro Tid: 8 november 2019, kl. 8.00-16.30
Sista anmälningsdag: 1 nov 2019

UPPSALA: Vi besöker ett småskaligt certifierat ekologiskt lantbruk där Fia Söderberg berättar om gården och fåren med drygt 40 tackor med Gotlandsfår och Jämtlandsfår. Fia kommer också att berätta om Ullpodden och Ullförmedlingen som hon driver. Därefter åker vi till Åddebo Ullkarderi, som startade 1990 med två anställda och är ett växande företag. Familjen Skytt berättar om ull och visar sitt företag med kardverk för bearbetning till kardflor till försäljning. De har även en butik där man kan handla.
Plats: Sjökärrets ekogård i Almunge och Åddebo Ull i Hållnäs
Tid: 9 oktober kl 9–16
Samling i Uppsala (plats ej klar), för färd i gemensam buss.

VÄSTMANLAND: Besök på gård med försäljning av avelsdjur där vi bland annat pratar om Elitlamm. Besök på slakteri samt på Viltskadecenter där vi pratar om rovdjur och stängsel.
Plats: Samling på Brunnby Gård, Västerås
Tid: 13 nov, ca kl. 8.30-16.00EU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färg

Vid frågor: Malin Nilsson 010-223 43 64

Uppdaterad – Avmattad prisbild på 25:e baggauktionen

Baggauktionen i Linköping firar 25-årsjubileum i år.  Några av årets besökare (inkluderat undertecknad) har närvarat på alla 25 auktionerna och man kan verkligen se hur djuren utvecklats genom åren. Kvaliteten på djuren har förbättrats avsevärt och medvetenheten bland baggköparna har också ökat.

Årets auktion var som vanligt välarrangerad och många ideella krafter gjorde tillställningen till en trevlig lördag. För andra gången någonsin blev en Suffolkbagge utsedd till Best In Show. Mattias Rickardsson och Charlotte Thorstensson från Öland var stolta uppfödare. Domarna och även en del andra i publiken tyckte att detta var den finaste suffolkbagge som någonsin varit på auktionen. Uppenbarligen tyckte publiken samma sak då denna bagge också blev dagen högst betalda djur med 21 000 kr.

Prisbilden för övrigt blev något av en besvikelse. Prisnivån blev klart lägre än tidigare, och tydligast märktes detta på texelbaggarna. Ett antal av baggarna gick för minimipriset 4 000 kr och några baggar blev också osålda. Många köpare kunde åka hem och känna att de gjort en riktigt bra affär. Vad detta beror på kan bara spekuleras om. Förra året, när vi befann oss mitt i torkkrisen, var köpvilja hög och inga djur blev osålda, eller sålda till minimipris. Frågan är om den ekonomiska verkligheten kommit ifatt Sveriges fårägare nu? De kommande auktionerna får visa det.

Priser Linköpingsauktionen 2019

Ras | Antal sålda | Medelpris | Medelpris 2018
Finull | 4 st | 6 500 kr | 5 500 kr
Texel | 33 st | 5 879 kr | 8 912 kr
Dorset | 3 st | 4 000 kr | 9 000 kr
Suffolk | 10 st | 7 700 kr | 11 091 kr
Dorper | 6 st | 5 917 kr | 7 357 kr
Blå Texel | 2 av 3 baggar blev återköpta. Inget medelpris redovisas.

Text och foto: Einar de Wit

Linköping 2019
Mattias Rickardsson och Charlotte Thorstensson med årets Best In Show i Linköping.

Program för Lamm 2019 i Gränna

Lamm 2019 som arrangeras av Lammproducenterna hålls på Gyllene Uttern i Gränna 24–25 oktober.

Årets program finns nu på Lammproducenternas hemsida.

Ny undersökning: Åtta av tio väljer bort importerat kött för klimatets skull

En av de mest polariserade frågorna i samhällsdebatten är om vi ska fortsätta äta kött eller inte med tanke på klimatförändringarna.Trots att allt fler väljer att bli vegetarianer, äter majoriteten av befolkningen kött – bara inte lika ofta. Och när man väljer kött fortsätter svenska folket att välja med omsorg.

Enligt en färsk Novus-undersökning* som gjorts bland allmänheten på uppdrag av LRF och Svenskt Kött, anger åtta av tio att de kan tänka sig att minska sin konsumtion av importerat kött med tanke på att svenskt kött har lägre klimatpåverkan.

Detta bekräftar också färsk statistik från Jordbruksverket. Svenskarna äter nu en större andel svenskt kött än tidigare år och väljer samtidigt bort det importerade.Det beror på att importen av kött minskar i något snabbare takt än vad konsumtionen av kött gör, vilket leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött.

– Vi har mätt svenska folkets förtroende och preferens för svenskt kött varje år sedan 2010 och det är glädjande att vi fortsatt ser att det är det svenska köttet som med all rätt förknippas med hållbarhet, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

När svenska folket får ranka klimatpåverkande åtgärder kommer kött långt ned på listan. Minskat matsvinn, att ersätta fossila bränslen, minskad matimport och att flyga mindre anses betydligt viktigare.Att äta närproducerad och svensk mat anger man som viktigast för att äta så hållbart som möjligt;74 procent respektive 67 procent tycker det är viktigast.

Debatten kring kött och klimat blir ofta förenklad och polariserad. Det ställer krav på konsumenter att läsa på och skrapa lite mer på ytan än att bara gå på enkla lösningar, vilket konsumenterna faktiskt gör.

– Vår uppgift är att göra det enklare för konsumenterna att göra bra val både för klimatet, miljön och den egna hälsan. Ett enkelt tips är att titta efter ursprungsmärkningen Kött från Sverige, säger Elina Matsdotter, hållbarhetschef Svenskt Kött.

*1086 intervjuer med allmänheten 18–79 år under 10 – 12 september 2019

För mer information:
Isabel Moretti, VD
isabel.moretti@svenskkott.se
Tel: 072-142 04 83