banner_180x120
Elitlamm_180x180
gimrarna
gdjh2015
Stallmästaren web gif
Tranas2020
Siltbergs_banner2020_2
Far_gif
ggi_loop
Knarrhult2018
Wiromin2020_liten
Backa Fårgård
Banner-2017
Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
default logo

Lantbrukspodden: Vägen tillbaka efter krisen

Sjukdom, brand och storm. Mycket kan hända när olyckan är framme. Personerna som vi möter i veckans avsnitt har alla varit med om något omskakande som tvingat dem att bygga upp sina verksamheter på nytt, men även att stanna upp och tänka om – för ibland går det faktiskt att vända krisen till något positivt.

Robert Petersson och Johanna Haraldsson berättar i podden om när fåren blev sjuka, och det visade sig vara CODD.

Lyssna här ››

Så nyttjas Sveriges vall- och betesmarker

Källa Jordbruksaktuellt
Enligt en ny rapport framtagen vid Chalmers matchar antalet nötkreatur, får och hästar andelen vall- och betesmarker i Sverige, men enligt författarna krävs mer statistik och kunskap för ett säkrare underlag. Det skriver Greppa Näringen i sitt nyhetsbrev.

I den nya rapporten ”Gräsmarkernas användning i jordbruket” som är framtagen vid Chalmers har författarna tittat på hur vall- och betesmarker används inom jordbruket i dag. Rapporten innehåller bland annat beräkningar och skattningar för hur land­ets gräsmarker används av dagens tamdjur. Detta ska vara unikt för rapporten, då liknande beräkningar inte publicerats tidigare.

Mer än bara foder
Författarna lyfter även att vall och betesmark även är viktig för olika eko­systemtjänster, som polliner­ing, bevarande av biologisk mångfald samt kolinlagring i mark. Kolinlagringen i svensk åkermark ger årligen en kolsänka på 2,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, och forskare menare att ökad vallodling är en bidragande faktor. Ökad vallodling kan bero på ett ökande antalet hästar i landet, samt att grovfodret fått högre status i dagens foderstater till såväl mjölk- som köttdjur.

Hela artikeln ››
Länk till studien ››

Intressanta Eldrimner-kurser

Eldrimner ger flera intressanta kurser under höst/vinter.

Fler kurser och längre utbildningar finns på Eldrimners hemsida.

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – företagarnas perspektiv

En enkät som vänder sig till företagare med djurproduktion.

Företagare med djurproduktion kan uppleva olika typer av kritik mot sin verksamhet t.ex. via media och inspekterande myndigheter. På en annan nivå kan det ske hot, skadegörelse och andra kriminella handlingar riktade mot verksamheten, men också mot företagaren, familjemedlemmar och anställda.

Syftet med denna studie är att undersöka djurägande företagares erfarenheter av hot, brott och kritik mot djurproduktion i Sverige och bedöma konsekvenserna för individer och verksamheter, hälsa, sociala och ekonomiska förhållanden.

Målsättningen är att ge ökade kunskaper och insikter i dessa frågor och i en kommande handlingsplan peka på vilka möjliga och nödvändiga åtgärder som behövs för att skapa tryggare förutsättningar för Sveriges lantbrukare att bedriva en hållbar djurproduktion.

Forskningsprojektet genomförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp, i samarbete med KTH, Stockholm samt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Huvudfinansiär är Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). SLO-fonden samt SLU bidrar också med medel till studien.

Besvara enkäten här ››

(Du kan ha fått samma enkät via mail. Enkäten kan bara besvaras en gång.)

Kontakta någon av forskarna som genomför studien om du har frågor:

Peter Lundqvist, Professor
tel. 040-41 54 95, peter.lundqvist@slu.se

Vania Ceccato, Professor
tel. 08-790 86 25, vania.ceccato@abe.kth.se

Catharina Alwall Svennefelt, Universitetsadjunkt
tel. 040-41 54 98, catharina.alwall@slu.se

Eva Göransson, Universitetsadjunkt
tel. 040-41 50 71, eva.goransson@slu.se

Midsommar är betesmarkens blommor

Många av de blommor vi vill njuta av till midsommar finns på ängs- och betesmarker, så vilka är de här markerna och hur har de förändrats över tid?

Visste du att

  • Det finns mest ängs- och betesmark i Kalmar län. Landskapet Öland ingår ju i Kalmar län så Ölands alvarmarker räknas in i länet.
  • Mest skogsbete finns på Gotland.
  • Merparten av fäbodbeterna finns i Jämtlands län ( 8 000 hektar) och i Dalarna län ( 5 400 hektar)
  • Västra Götalands län är det län där andelen mosaikbetesmark är högst. 6 % av den totala ängs- och betesmarken är mosaikbetesmark i länet.
  • Ungefär en fjärdedel av slåtterängen i Sverige finns i Norrbottens län.

Lär mer om ängs- och betesmarker
Jordbruket i siffror: Midsommar är betesmarkens blommor ››


smultron

Foto Britta Wendelius

Bonde söker fru söker utlandssvenska bönder

Kanske känner du någon som kan vara intresserad?

BSF2020

Elmia Lantbruk 2020 blir Elmia Lantbruk 2021

Med anledning av corona-pandemin och dess påverkan för lantbrukets aktörer kommer Elmia Lantbruk som var planerat till oktober 2020 i stället att hållas 10–12 februari 2021.

Beslutet att flytta fram Elmia Lantbruk har fattats efter noga övervägande och i dialog med branschorganisationer, diverse utställare och besökare.

Elmia Lantbruk ››

Forskning: Släktskap mellan fårraser

I detta SLU-projekt undersöktes släktskap och genetisk variation hos fem svenska fårraser; Gutefår, Gotlandsfår, Klövsjöfår, Dalapälsfår och Fjällnäsfår.

Vi undersökte DNA-variationen på 600 000 platser på kromosomerna. Resultatet visade att alla fem raser var genetiskt skilda från varandra. Gotlandsfår och Gutefår var närmast släkt, vilket stämmer väl med deras gemensamma ursprung på Gotland. Fjällnäsfåren var de som hade högst inavel. Det är också den av raserna som består av lägst antal individer.

När våra svenska raser jämfördes med en del andra europeiska raser såg man att de svenska raserna grupperade sig tillsammans med andra nordeuropeiska kortsvansfår, t.ex. Islandsfår, den ryska rasen Romanov samt Norsk spelsau.

Länk till publikationen ››

Klimatpåverkan beror på hur vi räknar

Kan lantbruket bli klimatneutralt? I denna AGFO weekly-spaning berättar Emma Hartelius, som driver Grimstorps gård i Västergötland, hur hon klimatberäknat gården och om vilka de oväntade insikterna var.

Emma driver en KRAV-godkänd nötköttsproduktion och använde Greppa Näringens beräkningsmodell för att ta reda på gårdens klimatpåverkan.

AGFO weekly: Klimatpåverkan beror på hur vi räknar ››