Banner-2017
Siltbergs_banner2020_2
gimrarna
Far_gif
Wiromin2020_liten
Backa Fårgård
Knarrhult2018
Fåravelsförbundet180
ggi_loop
gdjh2015
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
banner_180x120
Tranas2020
Elitlamm_180x180
default logo

Djurvälfärdsaspekter vid hobbyvallning med hund – med fokus på fåret

Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) arrangerar tillsammans med Svenska Djurskyddsföreningen och Compassion in World Farming ett seminarium om djurvälfärdsaspekter för vallade får vid hobbyvallning med hund.

10 december 2020 kl 13–16.30. Sista anmälningsdag är den 3 december.

Syftet med seminariet är att belysa hur träning och tävling påverkar de vallade fåren. Vi kommer att lyssna på presentationer om hundens och fårens egenskaper, lagstiftning och djurskyddskontroll. Olika perspektiv på vallhundsträning samt SKK:s policy om djurhantering vid vallningsträning med hund kommer att belysas.

Seminariet hålls via länk och är öppet för alla. Länk till seminariet kommer att skickas ut via e-post.

Program och anmälan här ››

Livsmedelsverket överklagar inte domar om kontrollavgifter

Källa pressmeddelande från Livsmedelsverket
Ett antal slakteriföretag har överklagat den årliga avgift som Livsmedelsverket tog ut för kontroll 2017. Kammarrätten går på företagens linje och säger att alla kostnader inte ska ingå i beräkningen av timtaxan. Därför ska Livsmedelsverket nu gå igenom alla avgiftsbeslut för 2017 och rätta till det som blivit fel.

Slakterierna överklagade Livsmedelsverkets beslut om årliga avgifter för planerad kontroll för 2017. Förvaltningsrätten ändrade inte besluten, men slakterierna överklagade vidare till kammarrätten som gick på företagens linje. Livsmedelsverket väljer att inte överklaga domarna.

Livsmedelsverkets kostnader för kontroll av livsmedelsföretag ska täckas av en årlig avgift som företagen betalar. Livsmedelsverket tar varje år fram en timtaxa som används vid beräkning av respektive företags avgift. Nu har kammarrätten kommit fram till att en del av de kostnader som Livsmedelsverket lagt in i timtaxan 2017 inte får inkluderas.

Rösta på årets leverantör och årets transportör

HKScan har öppnat upp röstningen till årets leverantör och årets transportör 2020! Röstningen kommer att hålla på fram till den 15 december 2020.

Här hittar ni länken till röstningsverktyget ››

Två riktade utlysningar – Framtidens jordbruks- & miljöteknik

Källa Stiftelsen Lantbruksforskning
Stiftelsen JTI, i samarbete med Stiftelsen Lantbruksforskning, utlyser härmed forskningsmedel för två riktade satsningar, varav den ena tillsammans med Svenskt Vatten.

Utlysningarna är en del av S-JTIs strategiska programsatsning om totalt 50 miljoner kronor under perioden 2019-2027.

Utlysningsområden

Utifrån S-JTIs FoU-program samt de syntesrapporter som har inkommit från stiftelsens första utlysning, har stiftelsen beslutat att öppna två utlysningar, en inom respektive område:

1. Klimat-, miljö- och produktionsutmaningar – svenskt jordbruk måste vara redo (8 MSEK).
2. Cirkularitet/restströmmar – tryggad återföring av näringsämnen (9 MSEK)

1. Klimat-, miljö- och produktionsutmaningar – svenskt jordbruk måste vara redo
Animalieproduktion – lönsam optimering av hela kedjan

Utifrån målområdena Smart farming & produktutveckling samt Produktionsteknik, öppnar S-JTI för ansökningar riktade mot animalieproduktion och optimering av kedjan. Vi ser gärna att ansökningarna strävar efter att möta någon eller några av följande:

  • Utveckling av effektiva och inhemska foderråvaror inklusive betesväxter.
  • Utveckling av smarta inhysningssystem för effektiv animalieproduktion i såväl stallmiljö som utevistelse, för god djurvälfärd och djurhälsa.
  • Utveckling av tekniska system för animalieproduktion från födsel till slakt med hög djurvälfärd, god djurhälsa och god fertilitet.

Läs mer
Stiftelsen Lantbruksforskning: Två riktade utlysningar – Framtidens jordbruks- & miljöteknik ››

Kurs i foderplanering för får

Varmt välkommen till Skepparslöv för att lära dig foderplanering för får. Lär dig ta kontrollen över ditt foder och gör din egen foderstat. Ta med din analys på ditt vallfoder så räknar vi.

Plats Helgegården, Skepparslövs
Datum och tid 21 oktober och den 29 oktober kl 18:00-21:00
Arrangör HIR Skåne

Ur programmet den 21 oktober:
• Grunder i utfodring
• Foderplanering och foderinventering
• Hur får du ett bra vallfoder till dina får?
• Val av kraftfoder
• Foderstatsberäkning

Ur programmet den 29 oktober:
• Utfodring i praktiken
• Brist på grovfoder – vad göra?
• Foderstatsberäkningar i Elitlamm
• Planering inför nästa säsong – bete och vallfoder

EU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färgKursen med två kursträffar kostar 500 kr per person. Anmäl dig senast den 16 oktober.
Mer info samt anmälan Ingela.lofquist@hush.se

Hämta inbjudan som pdf ››

 

Dubbelt så många ansökningar om skyddsjakt – sök tillsammans

Källa LRF
Antalet skyddsjaktsansökningar på dovhjort har ökat extremt mycket i Södermanland. Länsstyrelsen önskar nu att flera fastigheter samlas kring en gemensam ansökan för att underlätta handläggningen.

Antalet ansökningar om att få skyddsjakt har fördubblats sedan förra året och länsstyrelsen måste lägga orimligt stora resurser på administration. Viltproblemen blir allt större i det sörmländska lantbruket, därför behövs en mer rationell hantering av skyddsjaktsförfarandet.

Oftast söker markägare skyddsjakt var och en för sig. Det kan vara rätt för en del, men vissa bygder är mer drabbade än andra och är man verksam i områden med stora problem kan det vara en god idé att samarbeta och ansöka om skyddsjakt tillsammans.
Goda erfarenheter av gemensam ansökan utanför Flen

Det finns redan goda exempel där det fungerar bra med gemensamma skyddsjaktsansökningar. Göran Bengtsson på Malsta gård utanför Flen samordnar och är kontaktperson mot Länsstyrelsen sedan fem år. Samarbetet har vuxit och involverar nu 20 fastigheter och det är cirka 60 jägare som turas om att hjälpa till. Såväl egna ägor som arrenderade och utarrenderade marker omfattas. På vissa marker vill markägaren skyddsjaga själv, men på andra marker är man flera som hjälps åt.

– Förr fanns det handläggare på länsstyrelsen som inte förstod behovet av skyddsjakt, nu har vi en helt annan relation. Jag upplever att vi har en snabbare handläggning nu när vi är fler som går ihop, berättar Göran Bengtsson.

Hela artikeln
LRF: Dubbelt så många ansökningar om skyddsjakt – sök tillsammans ››

sormost40viltskador
I referensburen syns det tydligt hur stora grödorna skulle ha varit om inte viltet varit där och ätit. Viltskador är i Södermanland den största begränsningen för produktion av livsmedel och skog. Foto LRF

Elmia Lantbruk flyttas fram till 2022

Med anledning av Coronapandemin och dess påverkan på allmänna sammankomster, har Elmia AB beslutat att flytta Elmia Lantbruk till den 19–21 oktober 2022.

-Vi tvingas tyvärr flytta Elmia Lantbruk till nya datum för andra gången, med rådande pandemi och fortsatt mötesstopp för allmänna sammankomster i Sverige har vi inget annat val. Stora fackmässor med många utställare och besökare kräver lång framförhållning, säger Lotta Frenssen, VD, Elmia AB.

Beslutet att flytta fram Elmia Lantbruk har fattats efter noga övervägande och i dialog med branschorganisationer, utställare och besökare.

Läs mer ››

Åkerarealen minskar stadigt med 1 hektar per timma och i år brukas 2,55 miljoner hektar

Källa Jordbruket i siffror
Den areal som brukas som åkermark minskar stadigt i Sverige. De senaste 51 åren har åkermarken i genomsnitt minskat med 1 hektar i timman.

Preliminärt areal  åkermark är i år 2 548 400 hektar, vilket en marginell minskning jämfört med 2020. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 464 900 hektar år 2020. Det är en liten ökning med 3 700 hektar (+0,8 %) jämfört med år 2019.

Jämfört med för fem år sedan, 2015, minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 26 600 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 41 600 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 15 100 hektar.  Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % och är preliminärt- och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 24 % respektive 106 % under samma period.

Den areal som brukas som åkermark minskar stadigt i Sverige. De senaste 51 åren har åkermarken i genomsnitt minskat med 1 hektar i timman. Omvandlas det till fotbollsplaner blir det en minskning med 34 fotbollsplaner per dygn, eller 12 500 fotbollsplaner varje år.

Läs mer här där även grafik finns att studera ››

Fornminnen! – en krönika av Einar de Wit

Einar har jobbat på sina mossbeten och det väcker många funderingar. Över tidigare generationers arbete med markerna, hur han ska förvalta dem och hur det hela påverkar klimat.

Mosse 2

När man rensar diken på våra odlingsmossar får man upp en massa gamla rötter. Så här ser det ut när bonden ska schakta ut en dikesvall efter en rensning. Rötterna kan vara flera tusen år gamla och är rester från den skog som en gång växte i sankmarkerna som under flera tusen år skapade Sveriges mossmarker. När Sverige svalt under 1800-talet dikades stora arealer mossmarker ut för att skapa mark att odla mat på till befolkningen.

Men i de utdikade mossmarkerna förbränns mullen när syret kommer ner i jorden och de avger stora mängder växthusgaser. En av lösningarna är att täppa igen dikena och sätta mossarna under vatten igen, så kallad Återvätning.

Enligt forskningen står utdikade mossmarker för en tredjedel av hela det svenska jordbrukets utsläpp av klimatgaser. Om man sätter mossarna under vatten igen minskar utsläppen från dem till en tredjedel.

Och vad tycker då bonden om det?

Mossmarkerna avkastar generellt ganska dåligt så jordbruket skulle inte gå under av att mista skörden. Problemen blir i kantzonerna. Mycket stora arealer skog, betesmark och åker intill mossarna skulle bli försumpade, se bara vilka problem bönderna runt Hornborgasjön fått. Vi skulle mista mycket skörd på åkermark närmast mossarna, och vi skulle förlora mycket skogstillväxt. Och skogen har en nyckelroll i framtidens fosilfria energiförsörjning. Som vanligt finns inga enkla svar!

Vår egen socken består till stora delar av mossmark. Om den skulle sättas under vatten skulle stora delar av socknen bli obrukbar.

Vilket pris har miljön?

Mosse 1

Text och foto Einar de Wit

Grafik ur Återvätning av organogen jordbruksmark som klimatåtgärd, utgiven av Jordbruksverket

Graf

Lantbrukspodden: Vägen tillbaka efter krisen

Sjukdom, brand och storm. Mycket kan hända när olyckan är framme. Personerna som vi möter i veckans avsnitt har alla varit med om något omskakande som tvingat dem att bygga upp sina verksamheter på nytt, men även att stanna upp och tänka om – för ibland går det faktiskt att vända krisen till något positivt.

Robert Petersson och Johanna Haraldsson berättar i podden om när fåren blev sjuka, och det visade sig vara CODD.

Lyssna här ››