Backa Fårgård
Wiromin2020_liten
banner_180x120
gimrarna
Banner-2017
Stallmästaren web gif
Far_gif
Elitlamm_180x180
gdjh2015
Siltbergs_banner2020_2
Knarrhult2018
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Tranas2020
ggi_loop
default logo

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – företagarnas perspektiv

En enkät som vänder sig till företagare med djurproduktion.

Företagare med djurproduktion kan uppleva olika typer av kritik mot sin verksamhet t.ex. via media och inspekterande myndigheter. På en annan nivå kan det ske hot, skadegörelse och andra kriminella handlingar riktade mot verksamheten, men också mot företagaren, familjemedlemmar och anställda.

Syftet med denna studie är att undersöka djurägande företagares erfarenheter av hot, brott och kritik mot djurproduktion i Sverige och bedöma konsekvenserna för individer och verksamheter, hälsa, sociala och ekonomiska förhållanden.

Målsättningen är att ge ökade kunskaper och insikter i dessa frågor och i en kommande handlingsplan peka på vilka möjliga och nödvändiga åtgärder som behövs för att skapa tryggare förutsättningar för Sveriges lantbrukare att bedriva en hållbar djurproduktion.

Forskningsprojektet genomförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp, i samarbete med KTH, Stockholm samt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Huvudfinansiär är Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). SLO-fonden samt SLU bidrar också med medel till studien.

Besvara enkäten här ››

(Du kan ha fått samma enkät via mail. Enkäten kan bara besvaras en gång.)

Kontakta någon av forskarna som genomför studien om du har frågor:

Peter Lundqvist, Professor
tel. 040-41 54 95, peter.lundqvist@slu.se

Vania Ceccato, Professor
tel. 08-790 86 25, vania.ceccato@abe.kth.se

Catharina Alwall Svennefelt, Universitetsadjunkt
tel. 040-41 54 98, catharina.alwall@slu.se

Eva Göransson, Universitetsadjunkt
tel. 040-41 50 71, eva.goransson@slu.se

Midsommar är betesmarkens blommor

Många av de blommor vi vill njuta av till midsommar finns på ängs- och betesmarker, så vilka är de här markerna och hur har de förändrats över tid?

Visste du att

  • Det finns mest ängs- och betesmark i Kalmar län. Landskapet Öland ingår ju i Kalmar län så Ölands alvarmarker räknas in i länet.
  • Mest skogsbete finns på Gotland.
  • Merparten av fäbodbeterna finns i Jämtlands län ( 8 000 hektar) och i Dalarna län ( 5 400 hektar)
  • Västra Götalands län är det län där andelen mosaikbetesmark är högst. 6 % av den totala ängs- och betesmarken är mosaikbetesmark i länet.
  • Ungefär en fjärdedel av slåtterängen i Sverige finns i Norrbottens län.

Lär mer om ängs- och betesmarker
Jordbruket i siffror: Midsommar är betesmarkens blommor ››


smultron

Foto Britta Wendelius

Bonde söker fru söker utlandssvenska bönder

Kanske känner du någon som kan vara intresserad?

BSF2020

Elmia Lantbruk 2020 blir Elmia Lantbruk 2021

Med anledning av corona-pandemin och dess påverkan för lantbrukets aktörer kommer Elmia Lantbruk som var planerat till oktober 2020 i stället att hållas 10–12 februari 2021.

Beslutet att flytta fram Elmia Lantbruk har fattats efter noga övervägande och i dialog med branschorganisationer, diverse utställare och besökare.

Elmia Lantbruk ››

Forskning: Släktskap mellan fårraser

I detta SLU-projekt undersöktes släktskap och genetisk variation hos fem svenska fårraser; Gutefår, Gotlandsfår, Klövsjöfår, Dalapälsfår och Fjällnäsfår.

Vi undersökte DNA-variationen på 600 000 platser på kromosomerna. Resultatet visade att alla fem raser var genetiskt skilda från varandra. Gotlandsfår och Gutefår var närmast släkt, vilket stämmer väl med deras gemensamma ursprung på Gotland. Fjällnäsfåren var de som hade högst inavel. Det är också den av raserna som består av lägst antal individer.

När våra svenska raser jämfördes med en del andra europeiska raser såg man att de svenska raserna grupperade sig tillsammans med andra nordeuropeiska kortsvansfår, t.ex. Islandsfår, den ryska rasen Romanov samt Norsk spelsau.

Länk till publikationen ››

Klimatpåverkan beror på hur vi räknar

Kan lantbruket bli klimatneutralt? I denna AGFO weekly-spaning berättar Emma Hartelius, som driver Grimstorps gård i Västergötland, hur hon klimatberäknat gården och om vilka de oväntade insikterna var.

Emma driver en KRAV-godkänd nötköttsproduktion och använde Greppa Näringens beräkningsmodell för att ta reda på gårdens klimatpåverkan.

AGFO weekly: Klimatpåverkan beror på hur vi räknar ››

Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta visar forskning

Med hjälp av prover på fårmjölk har forskarna upptäckt nya platser i Örebro län där fästingar bär på TBE-virus.

– Fårmjölk är ett nytt sätt med stor potential att kartlägga TBE-spridningen, säger Magnus Johansson, professor i biomedicin vid Örebro universitet.

Idag är det framförallt de patienter som söker vård för TBE som visar var smittan finns. Man kan även leta efter viruset direkt i fästingar men detta kräver omständliga insamlingar och är svårt, eftersom viruset bara finns i små begränsade områden. Det finns alltså ett behov av en ny och pålitlig teknik för att övervaka nya riskområden för TBE-smitta.

Mjölk från 37 fårägare
Denna studie som nu publicerats i Parasites and Vectors använder fårmjölk som indikator på att smitta kan förekomma i ett område. Studien är genomförd av Magnus Johanssons grupp vid Örebro universitet i samarbete med Anna Överbys grupp vid Umeå universitet. Forskarna fick kontakt med 37 fårägare spridda över Örebro län och årenr 2017 till 2019 samlade man in prover på mjölk och råmjölk (kolostrum) i dessa besättningar.

På tre gårdar hittade man antikroppar mot TBE-virus i mjölken, alltså att tackorna varit infekterade.

Studien visar också att TBE-virus finns kvar länge i fårmjölk som förvarats i kylskåp, medan rumstemperatur och uppvärmning får virusmängden att minska.

Möjlig risk för virus i mjölken
Forskarna vill fortsätta att fördjupa kunskapen om den fästingburna TBE-smittan för att bland annat undersöka hur TBE etablerar sig i nya områden och i vilken omfattning mjölk innehåller själva viruset.

Hela artikeln
Örebro Universitet: Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta visar forskning ››


Behöver vi vara oroliga för att få TBE via opastöriserad mjölk eller ost?

Forskarna bakom den svenska studien framhåller att det är nödvändigt att pastörisera mjölk, för att vara säker på att inte smittas av TBE.

Det bör samtidigt påpekas att fynden i den svenska mjölken rör sig om antikroppar mot TBE, inte virus. Undersökningen man gjort av hur lång tid virus kan överleva i mjölk har gjorts med mjölk som aktivt har infekterats med viruset. Om det finns risk att få i sig virus via mjölk i Sverige, och hur stor den risken är, vet man inte i dagsläget. Men det finns några fall i östra Europa där människor som smittats av TBE och där smittkällan antas vara opastöriserad getost.

Jag ställde frågan till Birgitta Sundin, Branschansvarig Mejeri hos Eldrimner, och hon svarar att det är svårt att veta hur man i det här läget ska förhålla sig till det denna studie presenterar. Att i nuläget dra slutsatsen att generellt inte dricka opastöriserad mjölk eller äta ost på obehandlad mjölk finns inte underbyggt i studien. Det behövs helt klart mer forskning, även på olika typer av ost eftersom tekniken skiljer vilket medför en högre eller lägre risk beroende på fara. Men om tillverkningsprocessen förlöper som den ska är de flesta ostar väldigt säkra livsmedel, framförallt hårda osttyper och därmed finns ingen anledning att vara rädd. Mjölk som blir till ost genomgår olika processer såsom syrning, värmning, dränering och för de flesta följer en lagringsperiod som påverkar olika mikroorganismer, till exempel eliminerar lagringstiden så småningom alla bakterier. Enligt studien finns också en tidsparameter som verkar påverka virusets aktivitet. Birgitta understryker att det fortfarande är ovisst om mjölkprodukter skulle kunna smitta och att det naturligtvis vore mycket olyckligt om det skulle vara så.

Birgitta har också diskuterat frågan med veterinär Anna Catharina Berge som har studerat potentiella faror med opastöriserad mjölk. Veterinären har granskat två europeiska studier (en tjeckisk och en ungersk) av TBE-smitta via opastöriserade mejeriprodukter och hennes summering är att hon inte fann några överväldigande bevis för att opastöriserad får- eller getmjölk skall kunna sprida TBE. Det är inte uteslutet, men inte bevisat. Det som studierna visar är indikationer.

Text Anna Bergström och Birgitta Sundin

Lyssna – om lammproduktion med gäst Theo den Braver

KLS-podden pratar lammproduktion med Theo den Braver, lammrådgivare på Gård & Djurhälsan.

Podcasts.nu/KLS-podden: Avsnitt 5 Lammproduktion med gäst Theo den Braver ››

Fårklippning och liknande besök – rekommendationer med anledning av covid-19

För att undvika smittspridning av covid-19 bör djurägare och besök till verksamheten (tex fårklippare) vidta de åtgärder som situationen kräver.

Vi uppmanar alla att hålla sig uppdaterade, följa Folkhälsomyndighetens råd och använda sunt förnuft så vi tillsammans minskar risken för smitta.

Allmänna råd

  • Ha god handhygien
  • Håll avstånd och undvik fysisk kontakt
  • Hosta och nys i armvecket
  • Undvik att röra ögon näsa och mun
  • Håll dig uppdaterad och följ Folkhälsomyndighetens råd

För djurägare

  • Om du tillhör riskgrupp, avboka ej nödvändiga besök och undvik att medverka vid de besök av utomstående som är nödvändiga
  • Känner du dig det minsta sjuk så meddela besökande och avboka
  • Möjlighet att tvätta händer ska finnas

För besökande (t ex fårklippare)

  • Stanna hemma om du tillhör en riskgrupp eller känner dig det minsta sjuk
  • Besök ej kund i riskgrupp eller kund som uppvisar sjukdomssymptom
  • Gå ej in i privatbostad

2020-04-08
Fårklipparförbundet och Svenska Fåravelsförbundet