banner_180x120
gdjh2015
Backa Fårgård
siltbergs hemsida
Knarrhult2018
gimrarna
ggi_loop
Elitlamm_180x180
Tranas2020
Banner-2017
Stallmästaren web gif
Far_gif
Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
default logo

Långaryds lamm vinner HKScans leverantörspris för sin lammuppfödning

Med en betesplan och snabb rotation mellan hagarna har Marcus och Viktoria Gustavsson vid Långaryds lamm utanför Hyltebruk etablerat en framgångsrik gård med lammuppfödning.

Med en målmedveten verksamhet med styrd lamning tre gånger varje år visar de att lamm inte enbart behöver vara förknippade med en viss säsong. För detta kammar de hem vinsten som Årets lammleverantör av HKScan.

Strax utanför Hyltebruk i Hallands län driver Marcus och Viktoria Gustavsson sin lammgård i byn Långaryd. Deras företag, Långaryds lamm, har blivit en föregångare när det gäller uppfödning av pälslamm och HKScan har därför utsett dem till årets leverantör av lamm 2019. Gården har 170 tackor, varav 100 stycken är pälsfår och övriga är vita korsningstackor. De första fåren flyttade in på gården 1996 och då var de bara fem stycken. 24 år senare har gården byggts ut med ett nytt stall och fåren har mångdubblats. Gården omfattar 60 hektar mark inklusive arrenden. Gården har även 50 hektar skog. Marcus jobbar i skogen och hyr ut sig till andra företag medan Viktoria jobbar deltid inom äldreomsorgen. För Marcus och Viktoria har det alltid varit viktigt att aldrig tumma på djuromsorgen eller kvaliteten i sin verksamhet. För att hålla igång uppfödningen köps baggarna in från noggrant utvalda uppfödare. Stallet är byggt med omsorg för att effektivisera skötsel och utfodring. Med en genomtänkt betesplan och rotation mellan hagarna så ofta som var tredje dag är lammen välmående och får en riktigt god tillväxt.

Motivering till Årets Leverantör Lamm 2020
Marcus och Viktoria är lyhörda för HKScans behov av lamm, både vad gäller leveranstid under året samt kvalitet på slaktkropparna. Marcus och Viktoria har en målmedveten plan för att ha leveransklara lamm när HKScan behöver dem, samtidigt som de får fina pälsskinn. Marcus och Viktoria är skickliga producenter och föregångare i uppfödningen av pälslamm där de börjar slakta sina första slaktlamm i juni. Paret har kommit långt i sitt arbete med att lyckas med en bra tillväxt av lamm på bete. Gården har en genomtänkt betesplan med rotationsbete, byte av fålla var tredje dag ökar tillväxten och betesutnyttjandet. Under 2019 byggdes fårstallet ut och takräls installerades för att förbättra utfodringen inne på stall.

Ett stort grattis från Svenska Fåravelsförbundet!

Läs mer om Marcus och Viktorias lammproduktion på HKScans hemsida ››

Langaryd

Marcus och Viktoria Gustavsson, Långaryds lamm

FÅR – the Future!

FÅReningen Fårfest i Kil arrangerar varje år en fest, då fårets alla fantastiska egenskaper firas – tre dagar av inspiration, kunskap, marknad, möten och en massa annat.

28 februari–1 mars på Sannerudsskolan i Kil

Bokning av kurser och biljetter till årets show kan redan nu göras via Fårfest i Kils hemsida ››

mode

FiK

Bilder från 2018 års Fårfest. Foto Einar de Wit

Det svarta fårets gener studerade

Genom att studera gener som bestämmer ullens färg hos får erhålls både information om pigmentets nedärvning och om hur avelsselektionen sett ut i ett historiskt perspektiv. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt den genetiska bakgrunden till färg hos svarta, vita och grå får av sju svenska fårraser.

De två gener som undersöktes var ASIP och MC1R. Båda generna finns sedan tidigare beskrivna i vardera två varianter som kan ge svart färg. För genen MC1R räcker det att lammet ärver svart färg från sin ena förälder för att bli svart medan det för genen ASIP krävs att lammet ärver svart färg från båda sina föräldrar.

I studien hittades svarta varianter av genen MC1R bara hos finullsfår medan genen ASIP visades kunna ge svart färg hos roslagsfår, finullsfår, klövsjöfår och gotlandsfår. I raserna helsingefår och värmlandsfår kunde inte svart färg förklaras enbart av de gener som studien inkluderade. Hos gotlandsfår och gutefår hittade forskarna en tidigare okänd variant av genen ASIP som kan bidra till grå färg.

Länk till publikationen ››

Bjud på något annorlunda till glöggminglet.

Pinchos med lammrostas, kräm på getost och julpicklad rödlök.

Dessa pinchos med lammrostas, kräm på getost och julpicklad rödlök är festligt och gott till glöggen.

lammrostas_SvKott

Foto Svenskt Kött

Fakta om tackor, baggar och lamm åren 1970-2019

Antalet tackor och baggar har ökat från runt 150 000 tackor och baggar under 1970- och 1980-talet till 225 000–250 000 tackor och baggar under de senaste åren.

Det innebär att det totala antalet får det vill säga tackor, baggar och lamm i juni har varit runt 550 000 till 600 000 får de senaste åren. Antalet får ökade mellan åren 2002 och 2011 för att därefter sjunka något. År 2019 var antalet 549 000 får.

Antalet företag med får har minskat från att ha varit runt 10 000 under 1970- och 1980-talet till dagens siffror runt 8000–9000 företag med får.

Antalet tackor och baggar per företag har fördubblats från 16 tackar och baggar per företag till 33 tackar och baggar per företag år 2019.

Slakt av får och lamm. Produktionen av får- och lammkött var lägre än 4000 ton under 1990-talet. Från början av 2000-talet har produktionen ökat till dagens nivåer över 5 tusen ton.

Andelen lamm i förhållande till andelen vuxna får har minskat kontinuerligt och för junisiffrorna 2018 så uppskattades det för första gången finnas fler vuxna får än det fanns lamm på våra jordbruk.

Läs mer och se grafik
Jordbruket i siffror: Fascinerande fakta om tackor, baggar och lamm åren 1970-2019 ››
Jordbruket i siffror: Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni ››

Kaj Sjunnessons minnesfond

Kaj Sjunnesson avled den 26 oktober 2019 efter en tids sjukdom. Kaj var banbrytande inom svensk lammköttproduktion.

För att hedra Kaj efter hans bortgång har Sveriges Lammköttproducenter skapat en fond till hans minne. Fondens syfte är att främja det svenska slaktlammet och svensk slaktlammproduktion. Fondens medel kommer att delas ut varje år under fem år med start 2020 och kan sökas av person, projekt eller organisation.

Läs mer om fonden och hur man ansöker på Lammproducenternas hemsida ››

Kaj Sjunnessons minnesfond är öppen för donationer för den som vill hedra Kajs minne
Donation till fonden kan ske genom insättning av pengar på Swedbanks bankkonto 8299-0,694 908 702-4 eller genom inbetalning på bankgiro 5406-1783. Alla donationer som görs till fonden kommer att delges Kajs anhöriga.

Stort tomrum efter legenden Kaj Sjunnesson!

Det är med stor sorg vi tar emot beskedet att Kaj Sjunneson har avlidit. Efter en tids sjukdom avled Kaj den 26 oktober.

Mina tankar går till familjen och anhöriga men jag kan inte låta bli att tänka på allt som Kaj gjort för så många och för hela fårsverige och framförallt det svenska slaktlammet. Jag vill påstå att Kaj är det moderna slaktlammets fader, genom allt det arbete han har gjort för ett bättre lamm och där kunden alltid har varit i fokus.

Ofta kämpade han i motvind men med sin stora kunskap, passion och med glimten i ögat lyckades han inspirera inte bara krögare och producenter utan även myndigheter och organisationer. Jag har varit på otaliga möten tillsammans med Kaj och träffat ledare och chefer och verkligen sett den stora drivkraften som fanns att på ett enkelt sett engagera alla och jag glömmer aldrig uttrycket i bilen på väg hem ”vi gjorde inte bort oss idag heller”.

Kaj ligger bakom så mycket som har haft en stor betydelse för fårsveriges utveckling så det är svårt att hitta enskilda saker, dock måste jag nämna Baggauktionen i Linköping. Han visade alltid stor omtanke om både köpare och uppfödare där han gärna berättade om hur en bra bagge ska se ut för att ge ett bra lamm. Kaj var vidsynt och snabb att anamma nya idéer till Sverige, muskelscanning och dräktighetsscanning är två moment som låg honom varmt om hjärtat!

Jag träffade Kaj för första gången i början på 90-talet och blev då tagen av hans stora passion för lammproduktion, han har sedan dess varit en stor mentor för mig där vi under många år hade dagliga telefonsamtal för att avhandla allt från privata bekymmer, vardagliga beslut med fåren till politik. I stressande stunder var det alltid skönt att höra någon säga att man måste ha tid att sätta sig ner och verkligen njuta av naturen och titta på djuren!

Ärlighet, enkelhet och raka svar var något som präglade Kaj och hade han inte tiden så sa han, ”nu har inte jag tid, skit på dig” och så la han på! Suffolken låg honom varmt om hjärtat och han jämförde sig gärna med en Suffolkbagge i de skotska bergen och jag tror det stämmer, målmedveten, omtänksam, orädd, stolt och gåendes sin egen väg, en riktig Suffolk!  För mig kommer alltid en Suffolkbagge i de skotska bergen att förknippas med Kaj.

Kaj, din tankar och idéer lever vidare!

Tomas, ordförande i Sveriges Lammköttsproducenter

Kaj-3-komp

År 2006 tilldelades Ann och Kaj Sjunnesson Svenska Fåravelsförbundets Speciella pris för sina insatser för den svenska fårnäringen. Foto Einar de Wit

Kaj Sjunnessons minnesfond är öppen för donationer för den som vill hedra Kajs minne.

Unik lösning för småskaliga livsmedelsföretag

Ett system som ska verifiera ursprung och möjliggöra en direktkanal mellan lantbrukare och konsument. Det är idén som ska underlätta för småskaliga livsmedelsproducenter och som nu utvecklas av Agrovektor AB.

– Vi ser ett stort och direkt behov av det här systemet, till exempel hos certifieringar som har ett fundamentalt behov av att värna om sin integritet och äkthet, som till exempel KRAV, Svenskt Sigill och Svensk Råvara. Sedan finns ytterligare ett flertal fördelar med det här systemet. Att till exempel snabbt kunna spåra smitta tillbaka till källan är ett rent samhällsintresse, med det här systemet tar det någon sekund, säger Cecilia Ryegård, vd på företaget Agrovektor AB som nu även kommer gå från en anställd till tre. Foto: Ekowebb

Med en satsning på 2,5 miljoner kronor ska det nystartade företaget Agrovektor nu utveckla en blockchainlösning anpassad till svenska småskaliga livsmedelsproducenter. Av 58 sökande var projektet ett av åtta som antogs av Vinnova, Statens Innovationsbyrå, och därmed fick medel på 1,5 miljoner kronor som under ett år ska gå till att utveckla en prototyp.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Unik lösning för småskaliga livsmedelsföretag ››

Färre nötkreatur och får på svenska gårdar

Mellan juni 2018 och juni 2019 har antalet nötkreatur och får minskat medan antalet grisar och fjäderfä har ökat. Det visar den statistiska undersökning om antalet lantbruksdjur i Sverige som Jordbruksverket gör årligen.

Bland fåren har såväl tackor som baggar minskat men minskningen är störst för lamm. Totalt sett har antalet får minskat med uppskattningsvis 6,5 procent.

Antalet företag som bedriver djurproduktion med lantbruksdjur har generellt minskat mellan juni 2018 och juni 2019. Antalet företag med får uppskattas ha minskat med mer än 7 procent sedan juni 2018. Uppgifterna för får bygger på urvalsundersökningar och ska tolkas med viss försiktighet. Att det är en minskning av antalet företag är dock statistiskt säkerställt.

Den pågående trenden att företagen med djur blir större och större med fler djur per jordbruk fortsätter också år 2019.

Jordbruksverkets statistik från juni 2019 finns nu publicerad: Lantbrukets djur i juni 2019 ››
Klicka Tabeller för att närmare studera statistiken.

Jordbruksverkets pressmeddelande ››

Uppdaterad: Studieresor under hösten

Länsstyrelserna i Örebro, Västmanlands, Uppsala och Södermanlands län erbjuder studieresor under hösten med olika teman inom fårnäringen.

Om du är sugen på att få inspiration och ny kunskap, se webbplatserna för respektive län för mer information och anmälan.

SÖDERMANLAND: Besök en större besättning med 900 tackor samt en gård med nya och gamla byggnader för får och en gårdsbutik.
Plats: Kärrbo Prästgård i Västerås och Norrby Gård i Kungsör
Tid: 3 oktober 2019, kl. 9.00-16.00
Sista anmälningsdag har passerat, sen anmälan tas emot i mån av plats.

ÖREBRO: På förmiddagen besöker vi först Gudrun Haglund Eriksson som har 500 tackor av raserna gotlandsfår och finull. Därefter besöker vi Lars Berg som har en besättning med cirka 50 tackor gotlandsfår. Eftermiddagen tillbringar vi hos Karin Strömberg Lundqvist och då fokuserar vi på vidareförädling av ull och skinn.
Plats: Bengtstorp, Luckebo och Östra Granhammar.
Samling på Aspholmen i Örebro Tid: 8 november 2019, kl. 8.00-16.30
Sista anmälningsdag: 1 nov 2019

UPPSALA: Vi besöker ett småskaligt certifierat ekologiskt lantbruk där Fia Söderberg berättar om gården och fåren med drygt 40 tackor med Gotlandsfår och Jämtlandsfår. Fia kommer också att berätta om Ullpodden och Ullförmedlingen som hon driver. Därefter åker vi till Åddebo Ullkarderi, som startade 1990 med två anställda och är ett växande företag. Familjen Skytt berättar om ull och visar sitt företag med kardverk för bearbetning till kardflor till försäljning. De har även en butik där man kan handla.
Plats: Sjökärrets ekogård i Almunge och Åddebo Ull i Hållnäs
Tid: 9 oktober kl 9–16
Samling i Uppsala (plats ej klar), för färd i gemensam buss.

VÄSTMANLAND: Besök på gård med försäljning av avelsdjur där vi bland annat pratar om Elitlamm. Besök på slakteri samt på Viltskadecenter där vi pratar om rovdjur och stängsel.
Plats: Samling på Brunnby Gård, Västerås
Tid: 13 nov, ca kl. 8.30-16.00EU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färg

Vid frågor: Malin Nilsson 010-223 43 64