agria_banner_far_180x180
ggi_loop
Lindholmen180x180_2018_1
Hunden Herden
gimrarna
Stallmästaren web gif
Banner-2017
Backa Fårgård
siltbergs hemsida
trns2017
gdjh2015
Elitlamm_180x180
banner_180x120
Knarrhult2018
default logo

Så har vallen avkastat de senaste 100 åren

Det är ett torkår i år vilket är trevligt för semesterfirarna nu i juli, men inte så bra för jordbrukarnas skördar. I det här blogginlägget väljer Jordbruket i siffror att titta bakåt litet drygt 100 år och visa vallskördens storlek.

Dåliga skördar 1918 och 1941
År 1918 drabbades  grödorna av torka och kyla från april till i mitten av juni och dessutom svår nattfrost i maj och början av juni. Det var alltför torrt väder även i augusti samt brist på mineralgödselmedel. Hö från odlad jord, eller slåttervall som det numera benämns, gav bara 1 900 kg per hektar det året. Slåttervallsavkastningen var ännu lägre år 1941 och även då var det torka och frostnätter under april, maj och juni samt brist på mineralgödselmedel på grund av avspärrningar under kriget som var förklaringen.

Hela artikeln med grafik
Jordbruket i siffror: Så har vallen avkastat de senaste 100 åren ››

Glöm inte kolla hullet

När betet i brist på regn inte levererar det tackor och lamm behöver gäller det att hålla lite koll på lammens hull.

Även beten som fortfarande är gröna kan nu ha så dåligt näringsinnehåll att lammen måste ta från sina egna kroppar för att överleva.

Hullkoll och vid behov ett eller ett par hekto kraftfoder per djur kan förebygga många problem.

Mer tips, till exempel hur man tänker när man väljer tillskottsutfodring till växande lamm och hur man får ut mesta möjliga ur sina stressade beten i artikeln Torka, värme och vattenbrist.

Hälsningar SF

hullkoll
#hullkoll Foto Anna Bergström

Fler lästips
Gård & Djurhälsan: Hullbedömning (text och film)
Gård & Djurhälsan: Hullbedömning – ett bra hjälpmedel för koll av utfodringen
Gård & Djurhälsan: Torka, värme och vattenbrist

Konsumenter kan stötta bönderna när torkan slår hårt

Prognosen visar att skördarna kommer att minska med 20 procent i år. Grödor torkar bort, det blir brist på foder och ägarna kan därför tvingas slakta sina djur i förtid. Nu uppmanar branschen konsumenter att köpa svenskt kött för att dra sitt strå till stacken.

Viktoria Östlund på LRF säger att de jobbar på bred front med information för att tillsammans lösa krisen på bästa sätt.
– Allmänheten har ett stort förtroende för bönderna och vi producerar bland annat en infofilm tillsammans med Svenskt kött riktad till allmänheten för att visa hur torkan, foderbrist och slakt hänger ihop, och vikten av att köpa svenskt kött. Vi vill belysa helhetsperspektivet och väcka konsumenttanken.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Konsumenter kan stötta bönderna när torkan slår hårt ››

Betesmarkskonferens – för fler välhävdade betesmarker i hela landet

När: onsdagen den 26 september
Tid: 10.00–16.30

Var: Safiren konferenscenter i Katrineholm

För dig som är lantbrukare, rådgivare, tjänsteman på myndigheter eller organisationer med intresse för betesmarker.

Mer information ››
Anmäl dig här ››

betesmarkkonf

SM i fårklippning lördagen den 1 september

klippSM_SFårklipparförbundet anordnar fårklippningstävlingar i samband med Skördefesten vid Grönt Centrum, Romakloster, Gotland.

Under lördagen kommer vi att anordna följande tre tävlingar:
Svenska Mästerskapen
Open, öppen för alla nationaliteter
Introduktionstävling i fårklippning

Damer och herrar tävlar i samma klass, på samma villkor. Nya och erfarna tävlande är välkomna att anmäla sig.

Efter tävlingarna på lördagen firar vi att Fårklipparförbundet firar tio år! Kom och ät helgrillat lamm med oss! Ta med hela familjen.

Frågor om Klipp-SM och anmälan till grillkvällen till Håkan Johansson, johanssonhakan44@gmail.com, 0709-30 01 48

www.farklipparforbundet.se finns mer information om tävlingarna och festen efteråt.

Välkomna till en helg med mycket klippning önskar Fårklipparförbundets styrelse genom Martin Sjunnesson

klippSM
Välkomna till rafflande klipptävlingar på Gotland. Foto: Einar de Wit

Midsommar är betesmarkens blommor

Många av de blommor vi vill njuta av till midsommar finns på ängs- och betesmarker, så vilka är de här markerna och hur har de förändrats över tid?

Visste du att

  • Det finns mest ängs- och betesmark i Kalmar län. Landskapet Öland ingår ju i Kalmar län så Ölands alvarmarker räknas in i länet.
  • Mest skogsbete finns på Gotland.
  • Merparten av fäbodbeterna finns i Jämtlands län ( 8 000 hektar) och i Dalarna län ( 5 400 hektar)
  • Västra Götalands län är det län där andelen mosaikbetesmark är högst. 6 % av den totala ängs- och betesmarken är mosaikbetesmark i länet.
  • Ungefär en fjärdedel av slåtterängen i Sverige finns i Norrbottens län.

Lär mer om ängs- och betesmarker
Jordbruket i siffror: Midsommar är betesmarkens blommor ››


smultron

Foto Britta Wendelius

Relationsmat från regenerativa jordbruk

Kurs 3-4 september i Jämtland

Knytkraft arrangerar en inspirationkurs:
Genom ett kunskapsutbyte mellan deltagare och föreläsare vill vi inte bara bevara det gröna kulturarvet, utan även lyfta fram det som en kraft för innovation.

Vi ser fäbodens biologiska mångfald och principer som en grund för relationsmat från regenerativa jordbruk – jordbruk som bygger hållbarhet.

Fäbodens måltid och livsmedel är fylld av tradition, och är samtidigt en kraft för nya hållbara måltidsupplevelser, även för export.

jmtlndkurs

Föreläsare

  • Fävikenkockar
  • Mattias Dernelid är en av Sveriges främsta experter på att utveckla högklassiga matprodukter med ”smak av en plats”. Han är en av grundarna till föreningen Exceptionell Råvara och är inom koncernen Martin & Servera ansvarig för Smakriket som arbetar med att utveckla lokala mat- produkter till lönsamma produkter, allt från en lokal marknad till exportmarknad.
  • Urban Laurin från Knytkraft, öppen innovation ekonomisk förening, som är initiativtagare till kunskapsserien Grönt kulturarv och innovation. Han har arbetat med Måltidsturism under drygt 20 år.
  • Thorsten Laxvik, landsbygdsprofet som utvecklar Bredbandsbullerbyar, varit drivande i ut- vecklandet av Norrbete, Edsele kotell, Rafnaslakt, föreningen Exceptionell Råvara och förfat- tare till boken ”Rött kött på rätt sätt”. Nu är det intensiv satsning på Slaktarn som ligger i Halåsen.
  • Anita Myhr från Myhrbodarna. En legend och inspiratör för kockar bl.a. från Fäviken Magasinet och Noma.
  • Håkan Tunón, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, SLU. Expert på traditionell kunskap för hållbar biologisk mångfald.
  • Anita och Manuel Wetter från Wetters Gård i Skärvången. Familjen som flyttade från Schweiz för att på ett hållbart sätt föda upp djur, slakta och förädla charkprodukter med smak av en plats.

Hela kursprogrammet och mer info här ››

Bönder startar beteskedja

En ny Facebookgrupp som sammanför markägare med obetade betesmarker och bönder vars djur behöver bete, har spridit sig som en löpeld.

– Det är jättekul att folk reagerar. Att så många markägare hör av sig är nästan allra finast, säger initiativtagaren Niklas Bengtsson.

Läs mer
ATL: Bönder startar beteskedja ››

Hallå där Kjell Nilsson, som tillsammans med Jenny Andersson på Graute gård, är Årets Fårföretagare 2018

Kjell berättar om Grautes verksamhet och vilka frågor han ser som viktigast för fårnäringen.

Jordbruksaktuellt: Hallå där Kjell Nilsson ››

Fira den biologiska mångfalden idag

Idag den 22 maj är det Den biologiska mångfaldens dag. En dag som sätter ljuset på en av vår tids stora ödesfrågor, som får oroväckande lite uppmärksamhet.

– Den biologiska mångfalden är kanske mänsklighetens bästa försäkring inför framtiden. En rik natur behövs för att hejda och öka vår motståndskraft mot klimatförändringarna samt för att säkra vår livsmedelsproduktion. Men den är också nödvändig för att våra barn och barnbarn ska kunna njuta av utflykter i skog och mark i framtiden, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, som är huvudpartner till Biologiska mångfaldens dag-initiativet.

– Det viktigaste är vad vi gör idag. Vi kan alla bidra till att gynna den biologiska mångfalden på olika sätt. Allt från vad vi väljer i affären till vad vi odlar i trädgården, berättar Rebecka Le Moine, biolog, initiativtagare bakom Biologiska mångfaldens dag i Sverige och Årets miljöhjälte 2017.

Tagga bilder av mångfalden som fåren skapar med #biomfdag!

Läs mer
Biologiska mångfaldens dag ››
LRF: Ladda för biologiska mångfaldens dag ››