siltbergs hemsida
Stallmästaren web gif
gimrarna
Knarrhult2018
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
gdjh2015
banner_180x120
ggi_loop
Banner-2017
Far_gif
trns2017
default logo

Ny undersökning: Åtta av tio väljer bort importerat kött för klimatets skull

En av de mest polariserade frågorna i samhällsdebatten är om vi ska fortsätta äta kött eller inte med tanke på klimatförändringarna.Trots att allt fler väljer att bli vegetarianer, äter majoriteten av befolkningen kött – bara inte lika ofta. Och när man väljer kött fortsätter svenska folket att välja med omsorg.

Enligt en färsk Novus-undersökning* som gjorts bland allmänheten på uppdrag av LRF och Svenskt Kött, anger åtta av tio att de kan tänka sig att minska sin konsumtion av importerat kött med tanke på att svenskt kött har lägre klimatpåverkan.

Detta bekräftar också färsk statistik från Jordbruksverket. Svenskarna äter nu en större andel svenskt kött än tidigare år och väljer samtidigt bort det importerade.Det beror på att importen av kött minskar i något snabbare takt än vad konsumtionen av kött gör, vilket leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött.

– Vi har mätt svenska folkets förtroende och preferens för svenskt kött varje år sedan 2010 och det är glädjande att vi fortsatt ser att det är det svenska köttet som med all rätt förknippas med hållbarhet, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

När svenska folket får ranka klimatpåverkande åtgärder kommer kött långt ned på listan. Minskat matsvinn, att ersätta fossila bränslen, minskad matimport och att flyga mindre anses betydligt viktigare.Att äta närproducerad och svensk mat anger man som viktigast för att äta så hållbart som möjligt;74 procent respektive 67 procent tycker det är viktigast.

Debatten kring kött och klimat blir ofta förenklad och polariserad. Det ställer krav på konsumenter att läsa på och skrapa lite mer på ytan än att bara gå på enkla lösningar, vilket konsumenterna faktiskt gör.

– Vår uppgift är att göra det enklare för konsumenterna att göra bra val både för klimatet, miljön och den egna hälsan. Ett enkelt tips är att titta efter ursprungsmärkningen Kött från Sverige, säger Elina Matsdotter, hållbarhetschef Svenskt Kött.

*1086 intervjuer med allmänheten 18–79 år under 10 – 12 september 2019

För mer information:
Isabel Moretti, VD
isabel.moretti@svenskkott.se
Tel: 072-142 04 83

Webbinarium om färgnedärvning hos får

En orientering bland gener, nu på torsdag den 12 september kl. 19-20!

Föreläser gör Anna Johansson från SLU. Hon berättar om sin forskning där hon har undersökt hur fårens färg beror på vilka genvarianter de har. Hittills har fokus varit på svart, grå och vit färg hos några av våra svenska fårraser.

Kostnad: 100 kronor (50 kr för medlem i Föreningen Svenska Finullsfår, ange vid anmälan om du är medlem i föreningen)

Anmälan sker till emma.styhr@gmail.com senast 11 september.

Ingen specialutrustning krävs, efter anmälan får du en länk där man kan titta på webinariet. Man kommer att kunna maila in frågor till Anna under föreläsningen som hon då besvarar. Webinariet kommer även att spelas in, så man kan titta på det i efterhand via samma länk, det kommer ligga kvar i en månad. Detta innebär således att om du inte har möjlighet att delta på torsdag kan du ändå anmäla dig men titta på webinariet vid ett senare tillfälle.

Välkommen!

SM i Fårklippning

SM i Fårklippning kommer att hållas den 21 september på Hornsund Sågtorp 1, Flen.

Tävlingarna pågår från 9.30 till ca 16.30.

Utöver SM kommer det även finnas en Open-klass, öppen för alla nationer, och en Introduktionsklass, öppen för de som är nya i branschen och tävlar för första gången.

SM sponsras som vanligt av Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna, och i år även av Södermanlands Läns Fåravelsförening och Ullkontoret.

Nytt för i år är ett Kvalitetspris som sponsras av Filippa K.

Välkomna!

Hämta inbjudan med program och vägbeskrivning ››

Bilder från fjolårets SM som hölls på Gotland. Foto Andrei Alexa Ronström

sm

sm 18

 

Ny metod för att beräkna näringen i stallgödsel

Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning

Stallgödsel är en viktig källa till växtnäring men det är svårt att veta exakt hur innehållet av näringsämnen varierar och därmed hur det ska utnyttjas. Bo Stenberg och Kjell Gustafsson har undersökt en metod för att mäta innehållet i realtid och därmed hur mycket näring som sprids per hektar.

Näringsinnehållet i gödsel kan skilja sig stort mellan gårdar och det kan också, trots omrörning, skilja sig mellan olika lass. Därmed är de riktvärden som finns sällan representativa. Därför bör gödseln analyseras.

Forskarna Bo Stenberg från SLU och Kjell Gustafsson från Göttorp Lantbruk & Agrarkonsult har med hjälp av NIR-teknik mätt näringsinnehållet i flytgödseln och analyserat kvaliteten medan man spred gödseln för att mäta variation. Analyser genomfördes även på gödsel från 55 gårdar för att täcka in den variation som finns mellan gårdar.
– Lantbrukaren kan med den här tekniken själv värdera givorna och på så sätt anpassa sin gödsling på ett bättre sätt, säger Bo Stenberg. De flesta går efter de riktvärden som finns, men de kan vara mycket opålitliga och man kan missbedöma rejält hur mycket näring man spridit.

Det skulle vara en stor miljövinst om man kunde bestämma halterna av fosfor bättre eftersom forskningen visade att det fanns stora variationer i innehåll mellan både gårdar och mellan lass. Projektet visade att det inte var så lätt att bestämma fosforhalterna i gödseln och här behövs mer forskning.

Läs mer om projektet Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling, H1333211.

Näringsrikare vegetation av bete

Marker som betas istället för klipps ger ett högre energi- och proteininnehåll i växter. Det visar forskarna Sara Ringmark, Anna Jansson och Anna Skarin i en nyligen publicerad studie.

I studien som gjorts vid vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskarna tittat på hur energi- och näringsinnehållet i växterna påverkas av att djur betar markerna året om, jämfört med om markerna klipps en gång i månaden.

Betade marker gav i studien ett högre innehåll av energi och protein i växtligheten. Dessutom ökade näringsinnehållet med åren, jämfört med ett oförändrat innehåll där vegetationen klipptes.

En snabbare föryngring och en ökad variation av växter som gynnas av betet, kan vara det som ligger bakom det ökade energi- och proteininnehållet. Till följd av det, möjliggörs också en större variation av andra arter på markerna, till exempel insekter.

Att betesmarker är viktiga för den biologiska mångfalden, ger studien ytterligare stöd för. Förutom att betesdjur kan gynnas av ett ökat energi- och proteininnehåll, så kan även vilda växtätare såsom harar gynnas av de betade markerna, menar forskarna.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Näringsrikare vegetation av bete ››

Studien
Impact of Year-Round Grazing by Horses on Pasture Nutrient Dynamics and the Correlation with Pasture Nutrient Content and Fecal Nutrient Composition ››

Svensk VM-seger i fårklippning

VM i fårklippning 2019, World Shearing Championship, avgjordes i Frankrike 4–7 juli. De bästa klipparna från över 35 nationer tävlade om VM-titeln.

Sverige representerades av Viktor Larsson och Simon Ronström, båda från Gotland, och lagledare var Torgil Brönmark. Viktor Larsson knep segern i Intermediate (6 får). Stort grattis!

Resultaten
Open final (20 får): Richard Jones (Wales)
Senior final (12 får): Alex Smith (New Zealand)
Intermediate final (6 får): Viktor Larsson (Sweden)
Junior final (5 får): Lucie Grancher (France)
Blades final (6 får): Mayenseke Shweni (South Africa)
Woolhandling Open final: Pagan Karauria (New Zealand)

Full resultatlista med tider och poäng finns här (engelska).

Tack Torgil Brönmark för VM-bilderna!

VM2019_1
VM2019_4
VM2019_2
VM2019_3

Foto Torgil Brönmark

Gård & Djurhälsan har en ny hemsida

Besök Gård & Djurhälsans nya hemsida ››

Varning för att alla länkar till Gård & Djurhälsan från vår hemsida nu är trasiga. Jag kommer att ta tag i att länka om de viktigaste, men att rätta alla är inte möjligt.
Hälsar Anna (webbredaktör SF)

Fårraser i Sverige

Det besättningsantal som anges är siffror för 2018 och är antalet aktiva besättningar, som registrerat renrasiga lamm under året, i Elitlamm.

Detta är de vanligaste raserna i Sverige, men det finns fler. Saknar du din ras? Maila oss gärna en bild (glöm inte att ange fotograf).

Svenska raser

raser_fjallnas
raser_halsingefar
Allmogefåren utgörs av 10 raser: Dala Pälsfår, Fjällnäsfår, Gestrikefår, Helsingefår, Klövsjöfår, Roslagsfår, Svärdsjöfår, Tabacktorpsfår, Värmlandsfår, Åsenfår
Antal besättningar: 550 | Rasförening: Föreningen Svenska Allmogefår

raser_finull2
Antal besättningar: 172 | Rasförening: Föreningen Svenska Finullsfår

raser_gotland
Antal besättningar: 520 | Rasförening: Gotlandsfårsföreningen

raser_gute
Antal besättningar: 107 | Rasförening: Föreningen Gutefåret och Gutefårakademin

raser_jamtlandsfar
Antal besättningar: 19 | Rasförening: Jämtlandsfåret

raser_rya
Antal besättningar: 63 | Rasförening: Föreningen Ryafåret

Utländska raser

raser_borderl
Antal besättningar: 1 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

raser_dorper
Antal besättningar: 32 | Rasförening: Svenska Dorperföreningen

raser_dorset
Antal besättningar: 22 | Rasförening: Svenska Dorsetföreningen

raser_leicester2
Antal besättningar: 84 | Rasförening: Svenska Leicesterfårföreningen

raser_kof
Antal besättningar: 4 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

Oxford Down
Antal besättningar: 15 | Rasförening: Oxford Downföreningen

Shropshire
Antal besättningar: 9 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

raser_suffolk
Antal besättningar: 61 | Rasförening: Svenska Suffolkföreningen

raser_texel2
Antal besättningar: 103 | Rasförening: Svensk Texelförening

raser_svartnos
Antal besättningar: 2 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

Säkra gårdsbesök

Att visa upp det svenska lantbruket blir allt viktigare då avståndet mellan stad och land samt konsument och producent växer. Ökad kunskap om det svenska lantbruket stärker förtroendet för svensk livsmedelsproduktion.

Du som får besök av olika grupper på din gård bör försäkra dig om att göra besöket så säkert som möjligt, både för dina djurs och besökarnas skull.

LRF har fina manualer att stödja sig på, de finns att hämta här ››