Siltbergs_banner2020_2
ggi_loop
Knarrhult2018
Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
gimrarna
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Tranas2020
Far_gif
banner_180x120
Wiromin2020_liten
Backa Fårgård
gdjh2015
Banner-2017
Elitlamm_180x180
Stallmastaren180
default logo

Webbinarium om färgnedärvning hos får

En orientering bland gener, nu på torsdag den 12 september kl. 19-20!

Föreläser gör Anna Johansson från SLU. Hon berättar om sin forskning där hon har undersökt hur fårens färg beror på vilka genvarianter de har. Hittills har fokus varit på svart, grå och vit färg hos några av våra svenska fårraser.

Kostnad: 100 kronor (50 kr för medlem i Föreningen Svenska Finullsfår, ange vid anmälan om du är medlem i föreningen)

Anmälan sker till emma.styhr@gmail.com senast 11 september.

Ingen specialutrustning krävs, efter anmälan får du en länk där man kan titta på webinariet. Man kommer att kunna maila in frågor till Anna under föreläsningen som hon då besvarar. Webinariet kommer även att spelas in, så man kan titta på det i efterhand via samma länk, det kommer ligga kvar i en månad. Detta innebär således att om du inte har möjlighet att delta på torsdag kan du ändå anmäla dig men titta på webinariet vid ett senare tillfälle.

Välkommen!

SM i Fårklippning

SM i Fårklippning kommer att hållas den 21 september på Hornsund Sågtorp 1, Flen.

Tävlingarna pågår från 9.30 till ca 16.30.

Utöver SM kommer det även finnas en Open-klass, öppen för alla nationer, och en Introduktionsklass, öppen för de som är nya i branschen och tävlar för första gången.

SM sponsras som vanligt av Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna, och i år även av Södermanlands Läns Fåravelsförening och Ullkontoret.

Nytt för i år är ett Kvalitetspris som sponsras av Filippa K.

Välkomna!

Hämta inbjudan med program och vägbeskrivning ››

Bilder från fjolårets SM som hölls på Gotland. Foto Andrei Alexa Ronström

sm

sm 18

 

Ny metod för att beräkna näringen i stallgödsel

Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning

Stallgödsel är en viktig källa till växtnäring men det är svårt att veta exakt hur innehållet av näringsämnen varierar och därmed hur det ska utnyttjas. Bo Stenberg och Kjell Gustafsson har undersökt en metod för att mäta innehållet i realtid och därmed hur mycket näring som sprids per hektar.

Näringsinnehållet i gödsel kan skilja sig stort mellan gårdar och det kan också, trots omrörning, skilja sig mellan olika lass. Därmed är de riktvärden som finns sällan representativa. Därför bör gödseln analyseras.

Forskarna Bo Stenberg från SLU och Kjell Gustafsson från Göttorp Lantbruk & Agrarkonsult har med hjälp av NIR-teknik mätt näringsinnehållet i flytgödseln och analyserat kvaliteten medan man spred gödseln för att mäta variation. Analyser genomfördes även på gödsel från 55 gårdar för att täcka in den variation som finns mellan gårdar.
– Lantbrukaren kan med den här tekniken själv värdera givorna och på så sätt anpassa sin gödsling på ett bättre sätt, säger Bo Stenberg. De flesta går efter de riktvärden som finns, men de kan vara mycket opålitliga och man kan missbedöma rejält hur mycket näring man spridit.

Det skulle vara en stor miljövinst om man kunde bestämma halterna av fosfor bättre eftersom forskningen visade att det fanns stora variationer i innehåll mellan både gårdar och mellan lass. Projektet visade att det inte var så lätt att bestämma fosforhalterna i gödseln och här behövs mer forskning.

Läs mer om projektet Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling, H1333211.

Näringsrikare vegetation av bete

Marker som betas istället för klipps ger ett högre energi- och proteininnehåll i växter. Det visar forskarna Sara Ringmark, Anna Jansson och Anna Skarin i en nyligen publicerad studie.

I studien som gjorts vid vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskarna tittat på hur energi- och näringsinnehållet i växterna påverkas av att djur betar markerna året om, jämfört med om markerna klipps en gång i månaden.

Betade marker gav i studien ett högre innehåll av energi och protein i växtligheten. Dessutom ökade näringsinnehållet med åren, jämfört med ett oförändrat innehåll där vegetationen klipptes.

En snabbare föryngring och en ökad variation av växter som gynnas av betet, kan vara det som ligger bakom det ökade energi- och proteininnehållet. Till följd av det, möjliggörs också en större variation av andra arter på markerna, till exempel insekter.

Att betesmarker är viktiga för den biologiska mångfalden, ger studien ytterligare stöd för. Förutom att betesdjur kan gynnas av ett ökat energi- och proteininnehåll, så kan även vilda växtätare såsom harar gynnas av de betade markerna, menar forskarna.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Näringsrikare vegetation av bete ››

Studien
Impact of Year-Round Grazing by Horses on Pasture Nutrient Dynamics and the Correlation with Pasture Nutrient Content and Fecal Nutrient Composition ››

Svensk VM-seger i fårklippning

VM i fårklippning 2019, World Shearing Championship, avgjordes i Frankrike 4–7 juli. De bästa klipparna från över 35 nationer tävlade om VM-titeln.

Sverige representerades av Viktor Larsson och Simon Ronström, båda från Gotland, och lagledare var Torgil Brönmark. Viktor Larsson knep segern i Intermediate (6 får). Stort grattis!

Resultaten
Open final (20 får): Richard Jones (Wales)
Senior final (12 får): Alex Smith (New Zealand)
Intermediate final (6 får): Viktor Larsson (Sweden)
Junior final (5 får): Lucie Grancher (France)
Blades final (6 får): Mayenseke Shweni (South Africa)
Woolhandling Open final: Pagan Karauria (New Zealand)

Full resultatlista med tider och poäng finns här (engelska).

Tack Torgil Brönmark för VM-bilderna!

VM2019_1
VM2019_4
VM2019_2
VM2019_3

Foto Torgil Brönmark

Gård & Djurhälsan har en ny hemsida

Besök Gård & Djurhälsans nya hemsida ››

Varning för att alla länkar till Gård & Djurhälsan från vår hemsida nu är trasiga. Jag kommer att ta tag i att länka om de viktigaste, men att rätta alla är inte möjligt.
Hälsar Anna (webbredaktör SF)

Säkra gårdsbesök

Att visa upp det svenska lantbruket blir allt viktigare då avståndet mellan stad och land samt konsument och producent växer. Ökad kunskap om det svenska lantbruket stärker förtroendet för svensk livsmedelsproduktion.

Du som får besök av olika grupper på din gård bör försäkra dig om att göra besöket så säkert som möjligt, både för dina djurs och besökarnas skull.

LRF har fina manualer att stödja sig på, de finns att hämta här ››

Mer kunskap och innovation stärker hållbar livsmedelskedja

Prioritera forskning och innovation för att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin. Stärk också företagarperspektivet och snabba på digitaliseringen. Det föreslår Tillväxtverket och Jordbruksverket i sitt förslag till ny handlingsplan för livsmedelsstrategin, som nu lämnas till regeringen.

Jordbruksverkets årsrapport om uppföljning av utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin, som publiceras på fredag, visar att konkurrenskraften inom de första leden i livsmedelskedjan, som exempelvis jordbruk och livsmedelsindustrin, har försämrats. Därför behövs det framåtsyftande satsningar i nästa handlingsplan.

Ett urval av de åtgärder som föreslås i handlingsplanen:

  • Gör en långsiktig satsning på forskning, innovation och inkubation i livsmedelskedjan.
  • Stärk företagarperspektivet och främjandet i alla de berörda myndigheternas verksamhet.
  • Stöd regioner och länsstyrelser som arbetar med de regionala livsmedelsstrategierna.
  • Ge en myndighet uppdraget att genomföra och följa upp livsmedelsstrategin. I uppdraget ska det även ingå att samordna det regionala arbetet.
  • Snabba på digitaliseringen för att effektivisera tillstånd, kontroll och tillsyn.
  • Säkra produktionsresurser, till exempel genom god vattenhantering inom jordbruket.
  • Stöd ökad export hos små och medelstora företag.

Läs mer
Jordbruksverket: Mer kunskap och innovation stärker hållbar livsmedelskedja ››

Världens äldsta sperma fortfarande fruktbar

Fårsperma som hållits fryst i 50 år funkar lika bra som den som bara varit nedfryst ett år, enligt forskare.

Sperma, som lagrats sedan 1968 i ett laboratorium i Sydney, har tinats upp och använts för befruktning. 34 tackor inseminerades med sperma, bland annat från baggen ”Sir Freddie” som levde på 60-talet. Resultatet blev samma levnadsfödelsetal som när man använt sperma som bara varit fryst i tolv månader, rapporterar Vetenskapsradion i Sveriges Radio.

Hela artikeln
ATL: Världens äldsta sperma fortfarande fruktbar ››

Eftergymnasial utbildning med får på schemat

Ansökan till Driftledare Lantbruk har nu öppnat.

Utbildningen startar 30 september och omfattar 60 veckor under cirka 1,5 år. Naturbruksgymnasierna Forslunda i Umeå, Nytorp i Arbrå samt Torsta i Ås samverkar för att erbjuda spets- och driftledarkompetens i hela norra Sverige.

Broschyren Driftsledare – lantbruk ››

Läs mer om utbildningen och länk till ansökan ››