Knarrhult2018
gdjh2015
Hunden Herden
gimrarna
trns2017
Backa Fårgård
siltbergs hemsida
Stallmästaren web gif
banner_180x120
Banner-2017
agria_banner_far_180x180
Elitlamm_180x180
ggi_loop
default logo

Nu startar striden om Cap

Nu sätter EU upp farten för att redan i vår hinna klubba viktiga beslut om den nya jordbrukspolitiken efter 2020. Planen är att hinna avverka åtminstone en del av Cap-reformen – innan valet till Europaparlamentet i maj bromsar upp EUs hela arbete.

Pressen att baxa Cap-reformen en bit på vägen mot beslut är stor. De nya reglerna ska enligt tidsplanen finnas på plats 1 januari 2021, ett datum som snart bara är två år bort. Och ännu har förhandlingarna mellan länderna om det lagförslag som EU-kommissionen lade fram i början av juni inte ens inletts.

Många spår redan nu att nya Cap blir försenat. Här är tre befarade bromsklossar:
1: Striden om EU-budgeten – Stor risk för försening
2: EU-valet i maj 2019 – Stor risk för försening
3: Byte av jordbrukskommissionär – Viss risk för försening

Läs mer
Land Lantbruk: Nu startar striden om Cap ››

Omröstning om paratuberkulos skjuts upp

Sista spiken i kistan för svenska kontrollkrav slås i tidigast i oktober.

Planerna på att i morgon, onsdag, hålla en omröstning om vilka smittskyddskrav som får ställas på olika djursjukdomar har skjutits upp. EU-institutionernas semester i augusti kom i vägen för nödvändiga beslut som måste fattas innan medlemsländerna i den ansvariga kommittén kan rösta. Kommittén samlas nästa gång i mitten av oktober.

Någon chans att medlemsländerna ska ändra sig om kategoriseringen av paratuberkulos och PRRS finns dock inte, enligt Aase Tronstad, ämnesråd på Näringsdepartementet. Förhandlingarna är i praktiken avslutade.

Hela artikeln
ATL: Omröstning om paratuberkulos skjuts upp ››

Afrikansk svinpest – risk med foderimport?

Källa: SVA
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med torkan fått många frågor om risken för att afrikansk svinpest ska följa med importerat foder till Sverige.

I områden i Europa som drabbats av afrikansk svinpest (ASF) och har en infekterad vildsvinsstam betraktas närmiljön som smittad. Att använda lokalt nyskördat hö, halm och spannmål anses därför utgöra en stor risk för smittspridning. EU:s regelverk kräver därför att dessa grödor måste behandlas mot eventuell förekomst av ASF-virus, alternativt lagras utom räckhåll för vildsvin. För hö och spannmål gäller skyddad lagring under 30 dagar och för halm 90 dagar innan det får användas till foder.

Oreglerad handel med drabbade områden
När det gäller kommersiellt producerade produkter av denna typ anses dock sannolikheten låg idag för att dessa ska innehålla virus av afrikansk svinpest. Detta är bakgrunden till att handel med hö, halm och spannmål från drabbade områden trots allt inte regleras.

ASF-virus beskrivs ofta som ett motståndskraftigt virus med god överlevnadsförmåga, men då krävs en skyddande miljö i form av kött eller blod. Torr miljö sänker virusöverlevnaden och i direkt solljus avdödas det på ett par dagar. Lågt pH (<4) avdödar också virus mycket snabbt (inom minuter). Tillräckligt lågt pH för att så snabbt avdöda ASF-virus uppnås sannolikt dock inte i ensilage utan tillsatsmedel, eller i stråfoder som konserveras genom gastät lagring (hösilage/inplastat ensilage/hö).

God hygien minskar risker
För väl torkat hö och halm, av god hygienisk kvalitet, anses sannolikheten för överföring av afrikansk svinpest via fodret som mycket låg. Även för ensilage och inplastat stråfoder bedöms risken som låg, även om en större osäkerhet i bedömningen råder för sådana fodermedel beroende på bland annat varierande pH och torrsubstans.

I artikeln på SVAs hemsida finns en karta som visar utbredning av ASF i Europa
SVA: Afrikansk svinpest – risk med foderimport? ››

Tre fall av PPR i Bulgarien

Den fruktade får- och getsjukdomen PPR (Peste des petits ruminants) har nått EU. Tre fall av sjukdomen har rapporterats i Bulgarien och är de första i EU.

Sjukdomen PPR förekommer främst i Afrika, Indien, Mellanöstern och på arabiska halvön men nu har alltså tre fall även rapporterats i Bulgarien. Smittan är livsfarlig för getter och får. Infekterade djur får feber, saliverar mycket och andningsvägarna kan blockeras av slem. Hosta och andningssvårigheter till följd av lunginflammation är vanligt.

Mer information om sjukdomen Peste des petits ruminants, PPR, på Statens Veterinärmedicinska anstalts hemsida.

Hela artikeln
ATL: Tre fall av PPR i Bulgarien ››

Brevet till Bucht: Försvara Sveriges goda djurhälsa

Inom en snar framtid tas det beslut om vilka djursjukdomar som medlemsländerna i EU ska ha rätt att få skydda sig emot vid handel. Det är en ödesfråga om Sverige ska få behålla sin goda djurhälsa.

Därför har företrädarna för branschen nu skickat ett brev till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Läs mer
LRF: Brevet till Bucht: Försvara Sveriges goda djurhälsa ››

EU kommer att skärpa regelverk för antibiotika till djur

Antibiotika ska inte längre få användas i förebyggande syfte utan att klinisk undersökning gjorts på djuret, enligt nya regler som EU förhandlat fram. Samma personer ska inte längre få både förskriva och sälja medicinerna.

Dessutom ska utländska köttproducenter, som vill sälja till EU, tvingas respektera samma regelverk som europeiska bönder.

SR Ekot: EU kommer att skärpa regelverk för antibiotika till djur ››

Vargskräcken sprider sig över Åland

Vargskräcken sprider sig över Åland efter att en privatperson lyckat fånga två vargar på bild. Får- och tamdjursägare kräver omedelbara åtgärder. Men landskapsmyndigheten kan i nuläget inte ingripa förrän vargarna går till angrepp eller blir för närgångna.

Hittills har det officiellt talats om en varg som under vintern vandrat över isen från fasta Finland. Nu är det bevisat att det handlar om minst två.

– Men det sägs att det finns tre, säger Mia Söderdahl, ordförande i Ålands fåravelsförening efter mötet.

Hon, liksom Ålands många får- och tamdjursägare, är orolig inför det annars så efterlängtade vårsläppet inom ett par veckor.

– Det är ju inte med samma glädje man släpper ut fåren den här gången. Men djuren måste ju ut. Däremot måste man nog välja betesplatser med extra omsorg och välja bort beten som ligger alldeles för avsides, säger Mia Söderdahl.

Hela artikeln
Hufvudstadsbladet: Vargskräcken sprider sig över Åland ››

Uruguayansk ull eftertraktad i Europa

Inbäddat mellan Brasilien och Argentina har Uruguay en befolkning på 3,5 miljoner och nästan dubbelt så många får – 6,6 miljoner. För att sälja ullen som dessa får producerar måste man exportera. Av den årliga produktionen på nästan 30 miljoner kilo säljs endast en procent på den lokala marknaden.

Låga fraktkostnader är en stor hjälp
– Det är dyrare att hämta ull från Salto i norra Uruguay än att skicka den till Kina, säger Facundo Ruvira vid Tops Fray Marcos, landets största anläggning för tvättning och kamning av ull – en tjänst som försvann för årtionden sedan i Västeuropa.

Världens tredje största exportör
Faktum är att Uruguay är ett av de sista länderna i världen som exporterar stora mängder ull som har tvättats och kammats, till skillnad från Australien och Nya Zeeland som exporterar sin råull helt obearbetad. I detta särskilda marknadssegment är Uruguay världens tredje största exportör med en marknadsandel på 12 procent, endast överträffat av Kina och Tjeckien.

Medan landets mest finfibriga ull, som merino, går till lyxmodeindustrin används grövre ull från corriedale-får, den vanligaste fårrasen i Uruguay, till produkter som avancerade tyska bilar och flygplansinredning.

I staden Hard i västra Österrike berömmer ägaren till Schoeller, Kurt Haselwander, den uruguayanska ullens kvalitet. Han köper 800 ton om året och uppskattar dess elasticitet och mjukhet. En annan sak som gör att den sticker ut i jämförelse med australiensisk eller Nya Zeeland ull är att fåren behandlas bättre i Uruguay, säger han. I Uruguay utsätts inte fåren för mulesing.

Hela artikeln
France 24: Uruguayan wool coveted by European manufacturers ››
Översatt med Google ››

Betraktelser ”So Far” eller ”Sau Får” – Rapport från projektet Best Practice

Theo den Braver, Gård & Djurhälsans lammrådgivare skriver om projektet Best Practice som han jobbat med under hösten. Det här är ett kort utdrag ur artikeln som finns här.

Så då är man äntligen på plats som Gård & Djurhälsans förste lammrådgivare! Jag har jobbat sedan mitten av augusti och det har hittills varit full fart. I min roll som produktionsrådgivare har jag fått svara på både komplicerade och en del enklare frågor från olika Lammproducenter.

Ett projektarbete kallat ”Best Practice” har tagit mig till både Frankrike och Skottland, två regioner i Europa med en intensiv och omfattande produktion av lamm. Min uppfattning är att producenterna där är mycket professionella med en tydlig strategi om var/när och hur deras produkt (Lammet) skall möta kunden. De har olika lösningar på samma dilemma – LÖNSAMHET.

Vad gör man i Skottland?
Skottland fokuserar på ”Low Cost”, man är duktig på optimering av sin areal/flockstorlek. Man fokuserar på att sköta beten och foderarealer för optimal avkastning och enkel skötsel.

Vad gör man i Frankrike?
Fransmännen och andra sidan fokuserar mer på att öka avkastningen/tacka. Här är det vanligt med 3 lamningar på 2 år samt flera lamningsomgångar/år.

Samma utmaningar!
Gemensamt för de båda områdena är att herdens ålder blir högre och högre. I branschen fokuserar man gemensamt på att få yngre att satsa i lammproduktion och gör stora åtgärder centralt för att gynna näringen.

Hela artikeln
Gård & Djurhälsan: Rapport från projektet Best Practice ››

Nya Cap kan öppna för premie för god djurvälfärd

En stor nyhet i Phil Hogans så kallade ”meddelande” om det nya Cap är ambitionen att Bryssel inte längre ska detaljstyra jordbruksstöden, utan i högre grad överlåta utformningen till medlemsländerna. Detta tror Sven-Erik Bucht kan bana väg för speciella ersättningar för svensk djurvälfärd. Eller som han hellre vill kalla det: ”en premie”.

I och med att Sverige ställer extra höga krav på djurvälfärd är det rimligt att samhället också ger betalt, betonar Bucht i en kommentar till Land Lantbruk.

– Jag hoppas att det i det framtida Cap blir möjligt att ge en premie till dem som tar på sig den här biten, säger Sven-Erik Bucht till Land Lantbruk.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Nya Cap kan öppna för premie för god djurvälfärd ››