annons_lamm
ggi_loop
gdjh2015
Banner-2017
keenan_ny
gimrarna
siltbergs hemsida
Hunden Herden
trns2017
Amaskiner_2017_1
banner_180x120
oviex_anuncio_180x120px
knarrhult
VENO adv.ZW.59x126/2015.indd
Elitlamm_180x180
lamm_gif
Backa Fårgård
Stallmästaren web gif
Lindholmen180x180_2016
agria_banner_far_180x180
hgens webb
default logo

Förberedelser för den kommande CAP-reformen

I EU har det påbörjats en process som ska leda fram till den jordbrukspolitik som ska gälla för tiden efter 2020. Arbetet är i sin inledningsfas, några steg som tagits under sommaren 2017 är dock värda att uppmärksamma.

1. Samråd angående den framtida jordbrukspolitiken

EU-kommissionen har under våren 2017 genomfört en undersökning, öppen för alla, i syfte att få in åsikter om hur jordbrukspolitiken bör utformas. Intresset var mycket stort bland både enskilda EU-medborgare och bland organisationer, det kom in drygt 300 000 svar.

Sammanställningen som EU-kommissionen presenterade vid en konferens i början av juli visade att en majoritet av de som svarat anser att det även i fortsättningen bör finnas en gemensam jordbrukspolitik.

2. Diskussionsunderlag om EU:s framtida finanser

3. Diskussion om reform av CAP vid ministerrådsmötet i juli 2017

Läs hela artikeln
Maten och marknaden: Förberedelser för den kommande CAP-reformen ››

Irland: Massutslaktning efter utbrott av otrevlig parasitsjukdom

Bönder i Donegal har frivilligt avlivat upp mot 1000 djur de senaste veckorna på grund av ett utbrott av en sjukdom som kallas sarkocystos.

Förra månaden dömdes 400 slaktkroppar ut på olika slakterier i området runt Donegal. Myndigheter säger att inget smittat kött har kommit ut i livsmedelskedjan, men ett antal ytterligare åtgärder har vidtagits för att förhindra att sjukdomen sprids till människor. Dessa åtgärder innebär att ett dussin fårflockar har isolerats och ett tusental djur har avlivats.

Människor kan komma i kontakt med sjukdomen genom att äta smittat kött som inte upphetats tillräckligt, och den är vanligast i länder där man traditionellt äter rått kött. Får och lamm kan smittas via hundar, rävar och andra vilda djur, som i sin tur smittats via slaktbiprodukter.

Hela artikeln
Donegal News: Up to 1000 lambs slaughtered and flocks isolated ››
Översatt med Google ››

Storbritannien: Nytt fårmärkningssystem provas i North Yorkshire

För att försöka stävja de ökande stölderna av får och lamm testas ett nytt märkningssystem på får i norra Yorkshire.

TecTracer-systemet är en anpassning av teknik som används för att skydda kyrktak från stölder. Det består av tusentals kodade markörer som placeras i fårens ull. När dessa markörer finns på ett djur kan det lätt identifieras.

Enligt NFUs landsbygdsbrottsrapport 2016 är boskapsstölder ett stort problem som medför stora kostnader, särskilt i nordöstra och sydvästra England och i Nordirland. Av en total kostnad för Storbritannien på 2,9 miljoner pund gäller 70 % dessa tre regioner. Samtidigt som hästkriminalitet sedan 2015 har minskat med 25 %, har kostnaden för boskapstöld ökat med sju %.

ITV: New sheep-marking system trialled in North Yorkshire ››
Översatt med Google ››

Norge: Ökad försäljning men lönsamheten är en utmaning

Marknadsläget inför högsäsongen för får- och lammkött är fortsatt utmanande i Norge. Nortura rapporterade under veckan att det finns ett överskott av både både får och lamm, vilket resulterar i ökade produktionskostnader och nedgång i pris för slakteriverksamheten. Detta innebär i sin tur sämre avräkningspris till bonden.

En viktig orsak, enligt Nortura, är att antalet får i Norge har ökat betydligt, och därmed slakten. Statistik från Animalia visar att slaktades 100 853 fler lamm i Norge år 2016 än år 2013, en ökning med 10 % på tre år.

Nortura har ökat sin försäljning av får och lamm med 30 % under 2017 efter betydande satsningar på reklam, demonstrationer i butik och ökat grillsortiment.

Bondebladet: Fortsatt krevende – tross økt lammesalg ››
Översatt med Google ››

Norge: Mångfalden av norska fårraser hotad

Staten kommer att öka kraven för kvalitetstillägg från O till O + den 1 juli 2017. Detta innebär att slaktade lamm slaktas som klasas O inte kommer att få 500 kr i kvalitetstillägg.

Kanske inte någon stor fråga för uppfödare av NKS-får och andra köttiga, stora raser. Förändringen är dock ännu en spik i kistan för de små fårraser menar Asle Bråtalien, fårfarmare i Gol.
– Om man tittar på siffrorna från fårkontrollen så ligger ca. 30-50 procent av lamm av rasen gammal norsk sau (villsau) i klassen O, för gammal norsk spælsau är siffran 20–40 procent, och för svartfjes, norsk pelssau och farga spæl 8-20 procent.

Bondebladet: Mangfoldet i norske saueraser forsvinner ››
Översatt med Google ››

22 000 norska får hålls som gisslan av vargen

Den norska varg som rivit och dödat ett stort antal får i Hadeland och Hurdal, visade sig vara svensk. Nu utlyser norska Mattilsynet sommarbetesförbud i området.

ATL har tidigare rapporterat om jakten på den varg som dödat drygt hundra får i Hadeland och Hurdal, som lite enkelt förklarat ligger mellan Oslo och Trysil i Norge. Trots stora insatser med spårare och hundar har man inte hittat vargen.

Prover har samlats in vid vargangreppen, och gentest visar nu att vargen stammar från Kindlareviret i Dalarna. Tillståndet för skyddsjakt har förlängts i omgångar, nu senast till fredagen, men vargen är fortfarande på fri fot.

På grund av vargen håller bönderna sina får kvar på vinterbetet för att skydda dem från vargen. I fredags gick Mattillsynet, norska motsvarigheten till livsmedelsverket ut med att man anser det vara brott mot djurskyddslagstiftningen att släppa ut fåren på sommarbetet i dagsläget.

Hela artikeln
ATL: 22 000 norska får hålls som gisslan av vargen ››

Plattform för ökad djurvälfärd invigd

Syftet med den nya plattformen på EU-nivå, är att dela goda erfarenheter gällande djurvälfärd samt uppmuntra till bättre tillämpning av EU:s lagstiftning.

Plattformen kom till på initiativ från Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland och har 75 medlemmar från både den offentliga om privata sektorn och möten ska hållas minst två gånger om året, nästa möte sker i höst, skriver AgraFacts.

Jordbruksaktuellt: Plattform för ökad djurvälfärd invigd ››

Storbritannien: Bättre användning av slaktdata för ökad djurvälfärd och minskade förluster

En ny guide har utvecklats för att hjälpa nöt- och lammproducenter att använda den sjukdomsinformation som registrerats vid slakt för att bedöma djurens välbefinnande och besättningens hälsoläge.

The Agriculture and Horticulture Development Board (AHDB) har tagit fram en handbok om slaktdata. Syftet är att ge djurproducenterna mer information om vad som kontrolleras efter slakt och hur den insamlade informationen tillsammans med besättningens veterinärer kan användas för att identifiera och ta itu med problemområden, särskilt i fall där djuren inte visar några symtom.

Producenter uppmanas att diskutera slaktresultat som erhållits från slakteriet med sin veterinär, så att de kan utveckla en strategi att skydda sin besättningens hälsa och minska produktionsförluster – både på gården och i hela produktionskedjan.

Hela artikeln
The Cattle Site: New Guide Helps Producers Reduce Livestock Losses ››
Översatt med Google ››

Här finns Abattoir post-mortem conditions guide ››

Ny forskning om att spåra får som har ont

Forskare vid University of Cambridge har utformat ett artificiellt intelligenssystem som kan upptäcka och gradera smärta hos får, vilket kan vara till  nytta för en tidig diagnos och behandling av vanliga men smärtsamma tillstånd.

Forskarna har utvecklat ett AI-system som använder fem olika ansiktsuttryck för att känna igen om ett får som har ont, och att gradera hur svår smärtan är.

Hela artikeln
Farm Ireland: Have ewe a sick sheep? New research shows how to tell from their face ››
Översatt med Google ››

Norge: Nytt bidragssystem ska stötta kommuner i vargzonen

Miljöminister Vidar Helgesen sätter av 20 miljoner till ett nytt bidragssystem för kommunerna i vargzonen.

– Pengarna ska att bidra till att minska belastningen som en del upplever i områden med vargrevir. Vi tar också ett viktigt steg för att öka kunskapen om vargar och att säkerställa en noggrann övervakning av vargstammens utveckling. Mer kunskap kan bidra till att minska konflikter, säger Vidar Helgesen.

Kommuner med vargrevir kommer att få fördela ett bidrag på 20 miljoner. Dessa pengar kan till exempel användas för att stötta affärsintressen som berörs, till tillsättning av tjänster eller till utveckling av näringslivet. Det kommer att vara upp till kommunerna att bestämma hur bidraget ska fördelas. Kommunerna har lokal kunskap om var belastningen är störst och de kommer både få ett större ansvar och möjligheter att lösa problem lokalt.

Bondebladet: Set av 20 millionar til ulvekommunar ››
Översatt med Google ››