ggi_loop
gimrarna
Far_gif
Elitlamm_180x180
banner_180x120
gdjh2015
Wiromin2020_liten
Stallmästaren web gif
Backa Fårgård
Tranas2020
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Banner-2017
Knarrhult2018
Siltbergs_banner2020_2
default logo

Storbritannien: Kampanj ökade lammförsäljningen med 19,9 miljoner pund

AHDB lanserade i juni förra året kampanjen Lamb Hits You In The Chops. Den följdes upp av en andra våg i september, som sammanföll med höstens topp i produktionen.

På den ursprungliga kampanjen investerades 1,4 miljoner pund, som spreds över många kanaler som kampanjer i butik, tidningsannonsering, skyltbanderoller samt digitala och sociala medieplattformar.

Enligt Kantar nådde den högprofilerade kampanjen 90 % av Storbritanniens hushåll, som köpte mer lamm för mer pengar. Konsumenter köpte lamm för 19,9 miljoner pund mer än vanligt under hela denna tidsperiod.

Kampanjen sjösattes som ett försök att undvika en flod av lamm på den brittiska marknaden vid en potentiell “no deal” Brexit och gav en stark avkastning på investeringen. För varje pund som spenderas på marknadsföring ökade försäljningen av lamm med 13,37 pund.

Internationell jämförelse av regler för gödsling och växtnäring

Källa: Jordbruksaktuellt
I en ny sammanställning har gödslings- och växtnäringsregler för länderna runt Östersjön jämförts, och man har hittat både olikheter och likheter. Detta rapporterar Greppa Näringen.

Samanställningen har utförts inom projektet Manure Standards, och arbetet har samordnats av det finska institutet LUKE. Då förutsättningarna skiljer sig mellan länderna är syftet med jämförelsen att den ska vara lärorik och ge inspiration.

EU:s nitratdirektiv
Att alla länder, utom Ryssland, är medlemmar i EU skapar likheter då medlemmarna bland annat måste rätta sig efter EU:s nitratdirektiv. Direktivet innehåller regler för exempelvis lagring av stallgödsel, förbud mot vinterspridning samt portalparagrafen om max 170 kilo kväve per hektar för organisk gödsel per år. Däremot har Danmark ett undantag, och tillåter 230 kilo kväve per hektar på gårdar med nötkreatur och Finland har en begränsning där max 35 av dessa 170 kilo kväve per hektar får tillföras på hösten.
Fler skillnader

I rapporten fann man även flera skillnader.

Rapporten
Luke: Legislation and voluntary actions regulating manure fertilization in the Baltic Sea Region ››

Ullen blev viktigare än bronset

Källa: Artikel från Göteborgs universitet
Självhushåll på ull, garn och tyg var ingen självklarhet på bronsåldersgårdarna. Fynd från gravar visar att ullen kom långväga i från. Forskning visar att textilproduktion var en viktig del av ekonomin och handelsnätverken under bronsåldern, och stora mängder importerades till Norden.

− Produktionen av textilier har länge varit ett förbisett ämne inom många historiska perioder, eftersom den har antagits vara en del av varje gårds eller hushålls självproduktion och därför setts som relativt obetydlig ur ett ekonomiskt perspektiv, säger arkeolog Serena Sabatini vid Göteborgs universitet, en av redaktörerna bakom en bok, som lyfter fram produktion, specialisering, konsumtion och handel av textil under bronsåldern i Europa.

− Isotopanalyser av strontium gjorda på textilfynd har utmanat våra förutfattade meningar genom att visa att en större del av ullen som hittades i till exempel de danska ekkistegravarna inte hade ett lokalt ursprung. Studien visar att man troligen importerat stora mängder av textiler till Norden under bronsåldern, säger hon.

Forskning visar att hur textiler under bronsåldern användes och att även de enklaste plaggen i vissa steg krävde ett skickligt hantverk, något som innebar träning, en långsiktig planering och inte minst tillgång till talrik arbetskraft.

Läs mer
forskning.se: Ullen blev viktigare än bronset ››

Boken som nämns heter The Textile Revolution in Bronze Age Europe av Serena Sabatini (ISBN 9781108493598)

Relaterad artikel ur arkivet: Utan ull inga vikingar ››

Rapport inifrån brändernas Australien

Buskbränder anses vara en normal del av livet i Australien, jordens torraste kontinent. Dessutom är temperaturen här oftast hög, vilket är en perfekt kombination för bränder. Men det som har hänt hittills den här sommaren är långt ifrån ”normalt”. Läs jordbruksjournalisten Leigh Radfords berättelse på plats.

Förra året var det varmaste och torraste som någonsin har uppmätts och under de senaste 15 åren har tio varit rekordvarma. Det har skapat perfekta förhållanden för de bränder som nu raserar med oförutsägbar våldsamhet i de flesta stater, och i en utsträckning som aldrig tidigare skådats.

Sedan bränderna startade i september har mer än 10 miljoner hektar mark förstörts och minst 30 personer har dött. Ungefär 2 000 hem har brunnit ned och 100 000-tals människor har evakuerats från de drabbade områdena.

Bränderna är en ekonomisk katastrof som drabbat lantbruket mycket hårt, men också en miljökatastrof. Många områden är så svårt skadade att de aldrig kommer att bli desamma igen. Omfattningen av katastrofen är svår att förstå och överblicka. Hela populationer av djur, växter och vissa arter har helt utraderats.

Läs mer
Land Lantbruk: Rapport inifrån brändernas Australien ››

1 av 3 får lämnar EU

Det börjar närma sig. Snart lämnar det Förenade kungariket det vill säga Storbritannien och Nordirland EU.

Text Ann-Marie Karlsson, SJV

Den senaste stora strukturundersökningen genomfördes inom EU år 2016. Därför hämtar jag resultaten från den från Eurostats databas för att se att:

  • Knappt 2 % av jordbruksföretagen lämnar EU. År 2016 fanns det fanns 185 000 företag i Storbritannien och de brukade i genomsnitt 88 hektar. 89 % av marken brukades för övrigt vid de 52 600 företag som hade mer än 50 hektar.
  • 9 % av EU:s jordbruksmark lämnar unionen. Det motsvarar 16 miljoner hektar. Endast 2 % brukades med ekologiska produktionsmetoder. Av jordbruksmarken i Storbritannien var år 2016 5 miljoner hektar åkermark, varav ungefär hälften odlades med spannmål.
  • I Storbritannien var 15 % av driftledarna var kvinnor år 2016. 5 % av driftsledarna var yngre än 40 år. Även om dessa andelar var lägre i Storbritannien än genomsnittet så påverkar det endast marginellt motsvarande andelar i EU:27
  • 35 % av fåren inom EU fanns i Storbritannien år 2016. Det motsvarar 33 miljoner får och innebär alltså att 1 av 3 får lämnar EU.
  • 11 % av alla nötkreatur lämnar EU när Storbritannien lämnar unionen.
  • 3 % av de sysselsatta inom jordbruket och 7 % av EU:s produktionsvärde lämnar EU. Jordbruket i Storbritannien sysselsatte nämligen 286 000 årsarbetstider och skapade 31 miljarder i produktionsvärde.
  • 7 % av EU:s jordbrukssubventioner betalades ut till Storbritannien år 2016. Det motsvarade 3 986 miljoner euro.
  • 75 % av jordbruksföretagen i Storbritannien har djur. Det är bara i Irland, Slovenien, Luxemburg och Rumänien som andelen är större.

Läs mer
Jordbruket i siffror: 1 av 3 får lämnar EU ››

Internorden 2021

Nästa Internordenmöte var planerat till 14-16 augusti 2020 i Skaraborg, men det kommer i stället att hållas i trakten av Skövde i augusti 2021.

Mötena brukar samla 30-60 lammproducenter, rådgivare, veterinärer och forskare från de olika länderna. Deltagarna står för presentationer av pågående projekt, forskningsresultat samt redogörelser för produktionen i de olika länderna. Dessutom görs besök på gårdar.

År 2018 var mötet på Island och nästa gång är det Sveriges tur att anordna. Senast vi gjorde det var 2004, då vi höll till i Visby-trakten. Vi har fått en del medel från SLU Framtidens djurhälsa och temat för delar av mötet blir därmed djurhälsa.

Enligt det preliminära schemat blir det en dag med hälsofokus (parasiter, “nya” sjukdomar, ev djurvälfärd), en dag med diverse ämnen och en dag med studiebesök (exakta tider är inte bestämt än).

Boka in datumet, mer info kommer så småningom.

Gun Bernes
Annelie Carlsson

Klimat och utsläpp

Svenskt Kött har publicerat grafik om klimat och utsläpp. Källa är angiven under respektive bild.

Klicka på bilderna för att se dem större, eller gå till Svenskt Kötts artikel där det finns mer intressant grafik.

Svenskt Kött: Klimat och utsläpp – Här hittar du grafer och info om klimat och utsläpp ››

86978b1de177d8ba7c2e6e32b9d32956

6b918d59d61766d03fdab54865890552 fea9067b76778bffd7a3cce8ec02c095

Svensk produktion har redan idag bland de lägsta klimatutsläppen från köttproduktionen jämfört med andra länder. I Sverige har vi lyckats öka produktiviteten och samtidigt minskat klimatutsläppen i jordbruket (OECD). Det arbetet fortsätter.

Men även om jordbruksmetoderna hela tiden utvecklas kommer vi troligtvis att behöva ändra våra kostvanor i framtiden om vi ska klara klimatmålet. Det handlar om att välja rätt kött, minska svinnet, äta efter säsong, äta mer grönt och inte överkonsumera. Det finns också gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna en hållbar utveckling.

I ett längre och större perspektiv har vi ett ansvar för att nyttja den svenska åker- och naturbetesmarken och därmed vår förmåga att producera livsmedel. Fler och fler rapporter pekar på det faktum att det kommer att behövas betydligt mer mat i framtiden. Fram till 2050 behöver den globala produktionen av livsmedel öka med 70 procent om hela världens befolkning ska kunna äta sig mätt. Detta samtidigt som klimatförändringarna på sikt kommer innebära stora utmaningar för jordbruket världen över.

Källa: Svenskt Kött

Kurs för lammproducenter i Odense, Danmark

Gimrarna samarbetar med Team Fårerådgivning i Danmark och vill därför passa på att informera om deras konferens i Odense den 21 september 2019.

Teman under konferensen är optimering av efterbete på avsalugrödor som till exempel vallförodlingar (Liz Genever från Storbritannien), användning och behov av mineraler samt metoder för att begränsa användningen av avmaskningsmedel (Heidi Huus).

Alla lammproducenter är välkomna. Hjälp kan fås att ordna ett eller annat gårdsbesök i anslutning till konferensen.

Sista anmälningsdag är 5 september. Program och mer information här ››

Välkomna hälsar Birgit Fag, Gimrarna och Hushållningssällskapet

Norge: Rekordlåga siffror för rovdjurskadade på får

De konstaterade rovskadorna på får hittills i år är lägre under de senaste 20 åren, visar nya siffror från Miljødirektoratet.

Fram till 1 augusti i år har 590 totalt rovdjursskador på får konstaterats. Förlusterna fördelas enligt följande: varg 135, björn 196 rovdjurskador, lodjur 92, järv 35, kungörn 106 och “annat fredat vilt” 26. Detta visar nya siffror från Miljødirektoratet. De totala rovdjursskadorna har sedan millennieskiftet aldrig varit lägre.

Som jämförelse, vid denna tid på året 2017 och 2018 hade fler än 800 angrepp på får konstaterats.

Hela artikeln
Bondebladet: Rekordfå påviste rovviltskader på sau ››

Norge: Hanteringen av Maedi-Visna kommer bli resurskrävande och ta tid

Det norska veterinärinstitutet har hittat Maedi-Visna (MV) i en fårbesättning i Trøndelag, och antikroppar mot viruset har påvisats i en kontaktbesättning.

Hur MV utvecklas, i kombination med att norska fårbesättningar har mycket kontakt med varandra, gör att hanteringen av utbrottet kommer att bli resurskrävande och ta tid. Samtidigt har veterinärinstitutet fått tillgång till bättre laboratoriemetoder sedan det föregående medlingsutbrottet i Norge 2002–2006.

– Veterinärinstitutet anser att situationen är allvarlig och hanteringen blir resurskrävande. Det beror på att virusinfektionen utvecklas långsamt hos djuren, antikroppar mot viruset kan komma sent och det kan finnas få infekterade djur i varje besättning, liksom strukturen hos fårgruppen som orsakar många kontaktpunkter mellan olika fårlag, säger Jorun Jarp, akut- och säkerhetsdirektör på Veterinærinstituttet.

Den norska myndigheten för livsmedelssäkerhet och veterinärinstitutet arbetar för att skapa en bra plan för sanering och för att förhindra att skador sprids. Planen förväntas vara klar efter sommaren.

Hela artikeln
Bondebladet: Håndteringen av mædi vil bli ressurskrevende og ta tid ››