ggi_loop
gdjh2015
Banner-2017
banner_180x120
siltbergs hemsida
Stallmästaren web gif
Elitlamm_180x180
Annons
gimrarna
Knarrhult2018
trns2017
Backa Fårgård
Far_gif
default logo

Ultraljudsundersökning/scanning av betäckta tackor

Scanning ett värdefullt hjälpmedel i fårproduktionen. De betäckta tackorna undersöks med ultraljud via bukväggen för att fastställa andelen tackor som är dräktiga samt antalet foster. Lämpligast tidpunkt för att få säkrast resultat är mellan dag 40 – 80 i dräktigheten.

Scanningsresultatet gör att du kan gruppera tackorna efter hur många foster de bär och på så vis optimera utfodringen under dräktigheten. Är några tackor tomma kan du antingen släppa dem till bagge igen eller välja att slakta dem. Du kan utfodra tackorna efter deras faktiska behov, vilket är optimalt både för tackornas (och de blivande lammens) hälsa och din ekonomi.

Hela artikeln
Gård & Djurhälsan: Ultraljudsundersökning/scanning av betäckta tackor ››

SFs lista över dräktighetsscannare ››

Om Får och Foder – Foderplanering för får- och lammägare

Kursen där Du inspireras till att förbättra och utveckla hantering och planering av gårdens foder.

Ett upplägg som passar Dig som vill utveckla och få ökad kunskap kring fårens foder och hanteringen från vallen/hagen till fårets magar. Ta del av olika sätt för att underlätta jobbet, förenkla hanteringen och spara pengar genom att minska ditt fodersvinn. En del i utbildningen erbjuder deltagaren att besöka olika fårgårdar för att i praktriken se hur man löst olika typer av hantering. Att se hur andra gör kan inspirera och ge nya uppslag kring arbetet på din egen gård.

Steg 1 sker som digital föreläsning om 4 timmar i form av videokonferens.

Steg 2 i utbildningen består av ett eller flera studiebesök på utvalda gårdar, där lammrådgivare Theo Den Braver tar emot, guidar er och berättar om gårdens lösningar kring foderhantering och foder.
Du som anmäler dig till den digitala föreläsningen är välkommen att vara med vid ett eller fler gårdsbesök. Totalt under kommande år, erbjuds fjorton gårdsbesök fördelade över landet och med olika infallsvinklar. Mer information och inbjudan till alla studie-/gårdsbesök skickas direkt till din e-postadress.

Kursen kommer att ges på många platser i landet, nu är de fem första kurstillfällena klara:

  • 21 november kl 17.30–21.30, Hultsfred
  • 25 november kl 17.30–21.30, Falkenberg
  • 26 november kl 17.30–21.30, Jönköping
  • 2 december kl 17.30–21.30, Flen
  • 3 december kl 17.30–21.30, Örebro

Vid dessa träffar föreläser lammrådgivare Theo den Braver via länk.

  • Gröda lämplig för får, skörda det du sår!
  • Foderslag och rätt foder vid rätt tillfälle för rätt grupp av får, vad behöver får för att må bra?
  • Utfodra smart, lösningar för optimal hantering av foder anpassat efter antal får som ska utfodras.

Avbrott med kaffe och smörgås, fika ingår i kursavgiften som faktureras av Svenska Fåravelsförbundet.

Arrangör: Svenska Fåravelsförbundet

Anmälan via Gård & Djurhälsans hemsida ››

foderbild-m-loggor-red

Foto Gård & Djurhälsan

Klimat och utsläpp

Svenskt Kött har publicerat grafik om klimat och utsläpp. Källa är angiven under respektive bild.

Klicka på bilderna för att se dem större, eller gå till Svenskt Kötts artikel där det finns mer intressant grafik.

Svenskt Kött: Klimat och utsläpp – Här hittar du grafer och info om klimat och utsläpp ››

86978b1de177d8ba7c2e6e32b9d32956

6b918d59d61766d03fdab54865890552 fea9067b76778bffd7a3cce8ec02c095

Svensk produktion har redan idag bland de lägsta klimatutsläppen från köttproduktionen jämfört med andra länder. I Sverige har vi lyckats öka produktiviteten och samtidigt minskat klimatutsläppen i jordbruket (OECD). Det arbetet fortsätter.

Men även om jordbruksmetoderna hela tiden utvecklas kommer vi troligtvis att behöva ändra våra kostvanor i framtiden om vi ska klara klimatmålet. Det handlar om att välja rätt kött, minska svinnet, äta efter säsong, äta mer grönt och inte överkonsumera. Det finns också gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna en hållbar utveckling.

I ett längre och större perspektiv har vi ett ansvar för att nyttja den svenska åker- och naturbetesmarken och därmed vår förmåga att producera livsmedel. Fler och fler rapporter pekar på det faktum att det kommer att behövas betydligt mer mat i framtiden. Fram till 2050 behöver den globala produktionen av livsmedel öka med 70 procent om hela världens befolkning ska kunna äta sig mätt. Detta samtidigt som klimatförändringarna på sikt kommer innebära stora utmaningar för jordbruket världen över.

Källa: Svenskt Kött

På hösten är lamm som bäst

Nu i oktober är det dags för kampanjen #Höstlam. Lamm är lite av en lyxvara som kan varieras på en mängd spännande vis i köket. Häng med oss på sociala media under #Höstlamm och lär er mer om svenska höstlamm.

Kampanjens huvudsyfte är att inspirera till matlagning med svenskt lamm på nytt vis. Under veckorna kommer kocken Erik Videgård bjuda oss på helt nya recept med lamm.

– Får och lamm är duktiga på att beta, röja sly och hålla landskapen öppna. Det ger liv till den biologiska mångfalden i beteshagen och just att de bara har betat gräs, örter och sly ger ett bra och smakrikt kött som är rikt på omega-3, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

– I Sverige äter vi oftast lamm till påsken, men det är på hösten som de svenska lammen egentligen borde få en högtid. Så här års, när betessäsongen är slut, är lammen runt 6 månader och det är dags för slakt. Därför hittar du gott om svenskt färskt höstlamm i butikerna just nu, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande Svenska fåravelsförbundet.

Det finns stor potential att öka den svenska produktionen av lammkött och minska på importen, som mestadels idag kommer från Nya Zeeland och Irland. Inget annat köttslag har så hög importandel som lammkött: den svenska produktionen står endast för runt 30 procent av konsumtionen idag. Så glöm inte att titta efter ursprungsmärket Kött från Sverige när du handlar.

Aktörerna som står bakom initiativet är Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lammproducenterna, Fåravelsförbundet, Scan, KLS Ugglarps samt Svenskt Kött och Svenskmärkning.

Besök gärna kampanjsajten höstlamm.se. Där kan du lära dig mer om svensk lammuppfödning och varför du ska välja svenskt lammkött just på hösten. Här får du också tips på recept och de bästa knepen när du ska tillaga lamm.

Text: Svenskt Kött

Det digitala djuret del 3 – Hur kan digital teknik öka djurvälfärd och hälsa?

Den 25 september 2019 hölls det sista seminariet i Gröna möten-serien det digitala djuret arrangerat av Agroväst i Skara.

På digitaliseringens motorväg genom jordbrukslandskapet ser vi hur systemen blir alltmer komplexa, allt intelligentare i takt med att insamlad data används för att ge indikationer på åtgärder på individnivå. Hur ska man som enskild företagare kunna välja rätt teknikstöd och hur säkerställer man att det ger den effekt man är ute efter?

Text Maria Edman

Även om samtliga företag som deltog under dagen visade på hur deras digitala teknik används i bondens vardag för att förbättra djurvälfärd och bondens arbetsmiljö, framstod deras dragningar lite väl mycket som reklam.

Lely talade om sin helhetslösning, som utgår från deras mjölkrobotar och Svarta räven om tillsyn via gps.

Lotta Berg från SLU om hur arbetsmiljön i djurhållningen påverkas av ökad digitalisering och Christina Lundström, även hon från SLU, talade om undersökningar av hur digitaliseringen påverkar bonden. Även om det ena projektet inte är riktigt klart än, så var uppfattningen att mycket beror på hur bonden är. Om man kan släppa uppkopplingen ibland och lita på att saker fortsätter att fungera, eller om man känner sig tvungen att vara uppkopplad jämt.

Hencol har en utvecklad teknik för att kunna väga djur både inomhus och på bete, utan att djuren egentligen fattar att de blir vägda. Vågen är placerad så att vägning sker t ex i samband med att de är och dricker vatten. Enklare inomhus än utomhus.

Videquus har utvecklat en app och en smart kamera för övervakning av hästar, när man själv inte är i stallet.

Det som jag tyckte var mest intressant var rapporten från försöken med Nofence i Norge. Nu var rapporten för djurslagen kvigor och getter, men detta gav mersmak. Djuren lär sig fort var gränsen går, och även när gränsen flyttas. Pratade med några andra mötesdeltagare och de sa att det ska finnas en rapport från Emma Brunberg som gäller får, som inte visar på samma bra resultat, men där rådde lite osäkerhet.

För er som tänker att Nofence inte skyddar mot rovdjur, så var erfarenheten från Norge att detta räddar fler djur undan rovdjuren eftersom att det inte finns staket som hindrar tamdjuren att springa iväg. Plus att när de springer ut så larmas bonden direkt, som via gps kan se var djuren är och snabbt vara på plats.

Lotten Wahlund på RISE hade fått medel beviljade för att titta närmare på stängselfria lösningar, tex Nofence. Det är ett rent ”skrivbordsprojekt” där hon ska titta på vad som gjorts i andra länder och utvärdera hur väl det stämmer överens med svensk lagstiftning och vilka åtgärder som måste vidtas för att det ska bli möjligt att använda den typen av inhängning i Sverige.

Inbjudan till konferens om ökad lammöverlevnad

25 oktober 2019 kl 9–17
Plats: Gyllene Uttern, Gränna

Tema: Ökad lammöverlevnad under slutet av dräktigheten.

Föreläsare
Professor Neil Sargison, University of Edinburgh
Cathrine Erichsen, veterinär, ph.d.-studerande, Edinburgh, Medlem i Team Fårerådgivning
Mötesledare: veterinär Kalle Hammarberg
Dessutom på talarlistan veterinär Åsa Lindqvist och agronom Birgit Fag

Deltagandet är kostnadsfritt. Sista anmälningsdag är 26 september. Först till kvarn gäller.

Arrangör
Hushållningssällskapet med del finansiering från Europeiska Jordbruksfonden för Landsbygdsutveckling. Konferensen sker i direkt anslutning till Lammproducenternas Lamm 2019

Ytterligare information: Birgit Fag på Hushållningssällskapet, 0708-29 05 45.

EU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färgloggaHS

 

Lammproducenter som vill svara på frågor om produktutveckling sökes

Två ekonomistudenter från SLU som skriver en mastersuppsats om produktutveckling inom lammproduktion söker just nu företag att intervjua.


Hej! Vi är två ekonomistudenter från SLU som skriver en mastersuppsats om produktutveckling inom lammproduktion. Vad vi menar med produktutveckling är en produkt och/eller produktion som antingen är ny för ert företag och/eller ny för konsument.

Vi är intresserade av företag som har fler än 50 tackor och ligger i Svealand eller norra Götaland. Vi kommer att utföra intervjuer på plats i möjligaste mån så om ni är intresserade och blir utvalda kommer vi att kontakta er närmare om vilka datum och tider som passar er.

Skicka gärna ett mail till hugo.hultin@gmail.com om ni vill ha mer information eller vill anmäla intresse.
Vid intresseanmälan skicka gärna med kort basinformation såsom storlek, plats, typ av ny produkt/produktion och hur länge ni har bedrivit själva företaget.

Med vänliga hälsningar
Hugo Hultin och Simon Johansson


Hej lammproducenter och kollegor!

Det fattas lamm i höstslakten. Viktigt att vi uppdaterar och håller våra leveransavtal.

Ny metod för att beräkna näringen i stallgödsel

Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning

Stallgödsel är en viktig källa till växtnäring men det är svårt att veta exakt hur innehållet av näringsämnen varierar och därmed hur det ska utnyttjas. Bo Stenberg och Kjell Gustafsson har undersökt en metod för att mäta innehållet i realtid och därmed hur mycket näring som sprids per hektar.

Näringsinnehållet i gödsel kan skilja sig stort mellan gårdar och det kan också, trots omrörning, skilja sig mellan olika lass. Därmed är de riktvärden som finns sällan representativa. Därför bör gödseln analyseras.

Forskarna Bo Stenberg från SLU och Kjell Gustafsson från Göttorp Lantbruk & Agrarkonsult har med hjälp av NIR-teknik mätt näringsinnehållet i flytgödseln och analyserat kvaliteten medan man spred gödseln för att mäta variation. Analyser genomfördes även på gödsel från 55 gårdar för att täcka in den variation som finns mellan gårdar.
– Lantbrukaren kan med den här tekniken själv värdera givorna och på så sätt anpassa sin gödsling på ett bättre sätt, säger Bo Stenberg. De flesta går efter de riktvärden som finns, men de kan vara mycket opålitliga och man kan missbedöma rejält hur mycket näring man spridit.

Det skulle vara en stor miljövinst om man kunde bestämma halterna av fosfor bättre eftersom forskningen visade att det fanns stora variationer i innehåll mellan både gårdar och mellan lass. Projektet visade att det inte var så lätt att bestämma fosforhalterna i gödseln och här behövs mer forskning.

Läs mer om projektet Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling, H1333211.

Kurs för lammproducenter i Odense, Danmark

Gimrarna samarbetar med Team Fårerådgivning i Danmark och vill därför passa på att informera om deras konferens i Odense den 21 september 2019.

Teman under konferensen är optimering av efterbete på avsalugrödor som till exempel vallförodlingar (Liz Genever från Storbritannien), användning och behov av mineraler samt metoder för att begränsa användningen av avmaskningsmedel (Heidi Huus).

Alla lammproducenter är välkomna. Hjälp kan fås att ordna ett eller annat gårdsbesök i anslutning till konferensen.

Sista anmälningsdag är 5 september. Program och mer information här ››

Välkomna hälsar Birgit Fag, Gimrarna och Hushållningssällskapet