Elitlamm_180x180
banner_180x120
gdjh2015
Hunden Herden
agria_banner_far_180x180
gimrarna
Knarrhult2018
Stallmästaren web gif
ggi_loop
Backa Fårgård
siltbergs hemsida
trns2017
Banner-2017
default logo

ATL TV: Så gick försöken med mellangrödor

Nu har Hushållningssällskapet utvärderat vilka sorter som fungerade bra – och mindre bra. ATL TV var med ute på provfältet.

ATL TV: Så gick försöken med mellangrödor ››

Utblick i fårvärlden ger idéer om stängsel utan tråd

Virtuella staket, förlängd betessäsong och smart utfodring var på tapeten när produktionsrådgivaren Karin Granström gav sina samlade erfarenheter från lammproduktion i andra länder under Elmia Lantbruk.

Många rådgivare har varit involverade i Jordbruksverkets tävling ”Smarta stall”. En av dem är Karin Granström, Hushållningssällskapet, som delade med sig av några internationella erfarenheter och trender inom lammproduktion under Elmia Lantbruk.

Betesdrift utan staket
En nyhet som Karin Granström lyfte var utvärderingen av virtuella stängsel som just nu testas vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet (NMBU). Metoden – som med dagens regelverk inte är tillåten i Sverige – går ut på att boskap hålls inom ett visst område utan att fysiska staket behövs.

Putsa vallar
Ett annat utlandsinslag som Karin Granström ser som en möjlighet för svenska bönder är att använda får till att putsa vallar långt in på hösten. I länder där man låter får gå på betesdrift ända in i februari han man kunnat öka vallens avkastning till nästa år med upp till 20 procent.
– Förutsatt att de har tillräckligt mycket päls har får en fantastisk förmåga att stå emot kyla, så egentligen borde vi kunna hålla dem ute längre, säger hon.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Utblick i fårvärlden ger idéer om stängsel utan tråd ››

Betesblogg november

Text och fakta Gunnar Danielsson & Elisabeth Svensson
Efter regnen i augusti och september har betestillväxten och beteskvaliteten i stora delar av Sverige varit fantastiskt bra! Tack vare att det fanns så mycket näring kvar i marken blev det som ett nytt, spätt, proteinrikt vårbete med god tillväxt för både tackor och lamm.

De relativt höga temperaturerna i oktober har gjort att tillväxten fortfarande legat kring 10–20 kg ts/hektar fram till och med mitten av oktober. Det här gör att många lammgårdar efter att de sista lammen är skickade, nu i slutet av oktober, har betesmängder kring 200–500 kg ts/hektar tillgängligt.

EXEMPEL
Räkna på en gård med 100 tackor och 25 hektar mark -> det kan röra sig om cirka 7,5 ton ts totalt i höstbete! Jämfört med totala foderbehovet på cirka 100 tackor*300 kg ts = 30 ton ts. Så är det är det en stor potential att utnyttja och riktigt bra att utnyttja i år med tanke på eventuell grovfoderbrist!

Läs hela artikeln
HKScan Agri: Betesblogg november ››

Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni

Antalet får har under en längre tid ökat i det svenska jordbruket. Jämfört med 1995 är det i dagsläget nästan 30 % fler får. Uppgifterna kommer från den djurräkning som årligen görs i juni månad. Ökningstakten verkar ha avtagit. En annan trend har dock fortsatt.

Andelen lamm i förhållande till andelen vuxna får har minskat kontinuerligt och för junisiffrorna 2018 så uppskattades det för första gången finnas fler vuxna får än det fanns lamm på våra jordbruk.

Vad är det då som har hänt? Det är ju inte så att jordbrukarna med får blivit mindre effektiva eller att tackorna lammar mindre. Tar man en titt på slakten under samma period går det att se en annan trend. Andelen av lammslakten som görs på våren har ökat över tid. 1995 utgjorde slakten under första halvåret 21 % av hela årets slakt; 2005 var den siffran 37 % och 2017 var vårslakten uppe i 39 % av hela årets slakt.

Det som har hänt är alltså att lammproduktionen styrts om till vårslakt istället för den mer traditionella höstslakten. Fler tackor föder s.k. vårlamm, vilket innebär att lammen i den lite statiska statistiken över djurantal i juni månad inte blir medräknade.

Hela artikeln inkl. diagram som visar över utvecklingen över tid
Jordbruket i siffror: Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni ››

Lamm 2018

Vägar till ökad lönsamhet!
1-2 november Gyllene Uttern, Gränna

Svensk lammproduktion står inför många spännande utmaningar, efterfrågan ökar på lamm och vi på gårdarna står inför utmaningen att möta den! Detta kan och måste göras med lönsamhet och kvalitet och frågan är: Hur vi gör detta?

Lammproducenterna anordnar dessa dagar och det är en viktig samlingspunkt för svensklammproduktion. Många intressanta ämnen kommer att avhandlas under dessa två dagar.

Ur programmet

  • Hur ser lammarknaden ut, nationellt och internationellt
  • Hur skapar vi framtidens lönsamma lammproduktion.
  • Detta gör Svenska köttföretagen för svensk lammproduktion!
  • Handlingsplan lamm
  • Lammlyftet – Hur kvalitetssäkrar vi svensktlamm
  • Projekt produktionstackan
  • Ny svensk parasitstrategi
  • Utvecklingen av det svenska parasitläget – så påverkar det mig
  • Tranås skinn ger dig verktygen för ökad lönsamhet
  • Så skapas lönsam lammproduktion i Sverige
  • Kan svensk ull bli lönsam?
  • Hur utvecklar vi svensk fårklippning?
  • Muskel och fettscanning som verktyg för bättre lamm
  • Tackan din viktigaste resurs!

Hela programmet och information om anmälan ››

LRF kräver att djuren får gå kvar ute i höst

Låt djuren fortsätta beta ute ett tag till, trots att reglerna säger att de ska tas in. Nu kräver LRF att länsstyrelserna lättar på regelverket efter torkan för att rädda betesdjur från slakt.

Fast reglerna säger att djuren ska in när gräset slutar växa. Såvida de inte har tillgång till ligghallar i hagarna som skyddar mot väder och vind, vill säga. Fast det är få som har. Det är dyra investeringar.

– Knuten är att djuren inte får vara ute utan ligghall då betestillväxten stannat av. Det är länsstyrelserna som gör bedömningen när gräset slutar växa, säger Palle Borgström, ordförande för LRF.

Ofta handlar det om då temperaturen sjunkit till en viss nivå, kanske fem grader. Länsstyrelserna är självständiga myndiga myndigheter, så tolkningen kan se lite olika ut i olika län. Länsstyrelserna har också kontrollansvar – om de upptäcker betesdjur ute utan ligghall måste de ingripa.

Palle Borgström och LRF tycker dock att länsstyrelserna skulle kunna glida lite på tolkningen av betestillväxten nu, när bönderna har det så besvärligt efter torkan.

Hela artikeln
GP: LRF kräver att djuren får gå kvar ute i höst ››


Söka dispens

Jordbruksverkets information ››

Så kan svenskt kött räddas

Efter sommarens torka tampas nu svenska lantbrukare med den värsta krisen på många år. Många kommer få det svårt ekonomiskt i höst men svensk livsmedelsproduktion kan fortfarande räddas.

Om dagligvaruhandeln och konsumenter skulle kunna tänka sig att betala några kronor mer för kotletten eller biffen när de handlar så skulle svensk köttproduktion kunna räddas. Det är en samlad bild som delas av LRF och organisationerna Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare, Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna.

– Vi vill berätta hur verkligheten ser ut och få konsumenterna att förstå att vi inte klarar detta själva. Marginalerna finns inte i den här branschen och någonstans måste pengarna komma ifrån. Det nationella krispaketet är ju bra, men täcker bara en bråkdel av det som behövs, säger Jan Forsell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Så kan svenskt kött räddas ››

Studera marknadsinriktad får- och lammköttsproduktion

Är du intresserad av får- och lammköttsproduktion? Då kan distanskursen ”Marknadsinriktad får- och lammköttsproduktion” vara något för dig!

  • Kursen vänder sig till den som har grundkunskap om får- och lammsköttproduktion men som vill lära sig mer.
  • Kursen har fokus på får- och lammköttsproduktion under svenska förhållanden med tyngdpunkt på bl.a. olika uppfödningsmodeller, utfodring, köttkvalitet och ekonomi.
  • Under kursen besöks gårdar och kursdeltagarna får testa på hullbedömning och eventuellt köttprovsmakning.
  • Kursen är kostnadsfri men självkostnadspris kan förekomma för deltagaren i samband med studiebesök och aktiviteter som en ev. köttprovsmakning.
  • Kursen är en distanskurs med två fysiska träffar i Skara. De obligatoriska träffarna planeras vara i Skara v. 8 och v. 17. Varje träff är två-tre dagar i anslutning till en helg.
  • Kursen genomförs på kvartsfart mellan 21 Jan–9 Jun 2019 och omfattar 7,5 hp. Förkunskapskrav är grundläggande behörighet för högskolestudier.
  • Deltagarna måste ha tillgång till dator och internetuppkoppling eftersom huvuddelen av föreläsningarna sker via SLUs webbaserade lärplattform.
  • Mer information finns att läsa på kurshemsidan.
  • Anmälan görs på: www.antagning.se, sök på kursens namn.

Vid frågor, maila eller ring Annelie Carlsson eller Karin Wallin som är kursansvariga:
annelie.carlsson@slu.se, 0511-671 37
karin.wallin@slu.se, 0511-671 38 (Karin)

4 av 10 bönder har grovfoderbrist i vinter

Var tredje djurbonde har tankar på att minska antalet djur på grund av grovfoderbrist. Det visar en nationell enkät från LRF som besvarats av drygt 4 000 lantbrukare.

LRF:s enkät om skörd och foder har gått ut till medlemmar i samtliga regioner, förutom Jönköping och Gotland som skickade ut egna enkäter i början på augusti.

Grovfodertillgång, nuläget
Hur stor del av vinterns foderbehov är säkrat?
2400 svar
Andel av foderbehov
0–49 % av foderbehovet: 25 %
50–74 % av foderbehovet: 42 %
75–100 % av foderbehovet: 26 %
+ 100 % av foderbehovet: 7 %
(2400 svar)

Grovfodertillgång, efter ytterligare en vallskörd
Hur stor del av vinterns foderbehov är säkrat om du får in ytterligare en vallskörd?
0–49 % av foderbehovet: 22 %
50–74 % av foderbehovet: 23 %
75–100 % av foderbehovet: 42 %
+ 100 % av foderbehovet: 13 %
(2168 svar)

Tillgång på strö (halm) i nuläget
0–49 % av halmbehovet: 27 %
50–74 % av halmbehovet: 16 %
75–100 % av halmbehovet: 38 %
+ 100 % av halmbehovet: 19 %
(2053 svar)

LRF anser att tre åtgärder är avgörande för att klara den extrema situationen:

  • Höja marknadspriserna snabbt. Bonden behöver få bättre betalt för produkterna.
  • Lantbruksbranschen måste jobba vidare med olika lösningar på grovfoderbristen och den låga inhemska spannmålsskörden behöver kompletteras med import.
  • Snabb hantering av utbetalningarna för 2018 och 2019 års krisstöd. De utlovade 1,2 miljarderna i extra nationellt krisstöd måste betalas ut skyndsamt.

Läs mer
Land Lantbruk: 4 av 10 bönder har grovfoderbrist i vinter ››

Lamm 2018

1-2 November, Gyllene Uttern, Gränna

lamm2018

Mer info: Lammproducenterna ››