Banner-2017
banner_180x120
trns2017
Backa Fårgård
gimrarna
gdjh2015
ggi_loop
siltbergs hemsida
Stallmästaren web gif
Knarrhult2018
andelslamm_anim1
Elitlamm_180x180
default logo

Paret Ekeblad från Boxholm utsedda till Årets Leverantör Lamm 2018

Djuromsorg, öppenhet och fina produktionsresultat gör att HKScan Agri, HKScans inköpsavdelning, utsett Jonas och Sandra Ekeblad, Kulla gård utanför Boxholm, till Årets Leverantör Lamm 2018.

– Vi är mycket stolta över våra svenska gris-, lamm-, och nötleverantörer och vill genom utmärkelsen Årets leverantör lyfta fram den leverantör inom respektive djurslag som vi anser gjort en extra bra insats under året. Det är tack vare HKScan Agris leverantörer som vi kan erbjuda kött- och charkprodukter från Scan med 100 % svenskt kött året om, säger Magnus Lindholm, tf Inköpsdirektör HKScan Sweden.

Ekeblad

Motivering till Årets Leverantör Lamm 2018
Jonas och Sandra driver en fin verksamhet med god djuromsorg i ett öppet och luftigt stall. På gården finns både nötproduktion, lammproduktion och turismverksamhet. Jonas och Sandra har satsat på sin lammproduktion och byggt nytt fårhus för ett antal år sedan och valde ett fullfodersystem med rörligt foderbord. Paret är skickliga djurproducenter och har ett högt och bra slaktresultat. Jonas och Sandra är lyhörda för marknaden och anpassar sin produktion genom att leverera rätt antal för marknaden vid optimal tidpunkt. Jonas och Sandra vill hela tiden utveckla sin gård och följer därför gärna med på studieresor som HKScan anordnar.

Fakta om Kulla gård
Kulla gård bedriver lantbruk med 450 tackor och 600 slaktlamm, 45 nötkreatur, skogsentreprenad och anläggningsentreprenad. En annan viktig del är turismverksamhet med stuguthyrning men även året runt uthyrning av bostäder. Jonas far är också delägare i verksamheten och fastigheten omfattar totalt 950 hektar varav 830 hektar är skog. 140 hektar åker och bete behövs till djuren varav 50 hektar är vallodling för ensilage. När vallen förnyas sås havre och ärtor som blir till helsädesensilage.
Det första fåret kom till Kulla gård år 1954. Sandra och Jonas tog över ansvaret för lammproduktionen 1996 och utökade produktionen till cirka 450 tackor år 2013 då även ett nytt fårstall byggdes.

Årets leverantör är ett etablerat hedersomnämnande bland svenska djuruppfödare och vinnare utses bland HKScan Agris 8 000 kontraktsleverantörer. Nomineringen till Årets leverantör har skett av HKScan Agris inköpare, som dagligen är ute och besöker våra leverantörer.

Läs mer: Paret Ekeblad från Boxholm utsedda till Årets Leverantör Lamm 2018 (pdf) ››

Första lammhjälpen och fellägen vid lamning

Första lammhjälpen är Gård & Djurhälsans filmer om hur man tar hand om lamm som behöver stöd.

  1. Risklamm
  2. Sondmatning
  3. Nerkylda lamm

 

Se Första lammjälpen-filmerna här ››

Filmer om lägesrättning vid lammning här ››

”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete”

Tomas och Anna Olsson på Norrby gård, strax utanför Kungsör driver en av Sveriges största lammgårdar. De lägger mycket tid och fokus på gräset, både bete och vall.

Produktionen är konventionell, med ett tydligt fokus på hållbarhet.
– Allt handlar om jorden och att få den att må bra. Det får du inte om du missbrukar den. Det handlar om att ha en balans av allting. Gödslar du inte mer än vad växterna tar upp så får du inga utsläpp, säger Tomas Olsson och utvecklar vidare:

– En effektiv produktion där du får djuren att växa fort, är också bra. Ju kortare djuret är på gården, ju mindre klimatutsläpp har vi. Kan du sedan göra det med hjälp av betande djur så är det win win. Det finns inget klimatsmartare än att äta ett lammkött som är uppvuxet på gräs i fyra till sex månader.

Det är den här typen av hållbarhetstänk som genomsyrar allt det som sker på gården. Och Tomas tror att det också var därför som de tidigare i år vann ett miljöpris av HKScan.

Inspiration utomlands
Han berättar att de har ökat sin produktion på gräs med 30 procent, samtidigt som de gödslar mindre. Hemligheten bakom framgångarna är betesmanagement och här har Tomas och Anna hämtat mycket kunskap och inspiration utomlands genom kurser och studiebesök i England, Irland och på Nya Zeeland.

– Vi är så dåliga i Sverige på att utnyttja gräset, bete primärt. Det gäller att ha en plan hur man ska göra, var man ska släppa djuren och hur man ska flytta dem. Man behöver ha en gröda som växer när det är torrt och en strategi för vad man gör om gräset växer ifrån en.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: ”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete” ››

Fårkurser i Mälar-Hjälmarregionen under 2018–2019

Nu är turen kommen till kurser om fårhälsa och fåråret (punkt 7 och 8 i tabellen nedan).

Länsstyrelserna i Mälar–Hjälmarregionen kommer under året att hålla fårkurser. Detta är ett projekt som delvis finansieras genom landsbygdsprogrammet.

Projektet kommer att innehålla en serie med åtta träffar och en studieresa i varje län. Träffarna är dagtid mellan 9–15 och har olika teman som handlar om fårskötsel och lammproduktion.

Med dessa kurser vill vi stimulera till ökad kunskap hos fårägare och därmed främja god djurvälfärd hos en betydelsefull grupp av betesdjur. Schemat för träffarna är enligt nedan och Ulrika König och Theo Den Braver från Gård & Djurhälsan medverkar på alla träffar och på vissa träffar medverkar Länsstyrelsen.

KurserMalardalen2018
Alla kurstillfällen kommer att läggas ut på respektives länsstyrelses webbplats. Anmälan sker i kalendern på respektive länsstyrelses webbplats, ca 1 månad innan kurstillfället.

Kostnaden för hela kursen är 1500 kronor exklusive moms alternativt 300 kr exkl. moms för enstaka tillfällen. Kostnad för resan tillkommer Kostnad för mat och fika betalas av deltagaren på plats.

Kontakta oss om du har frågor
Stockholm (AB) och Uppsala (C) – län: Åsa Pettersson, länsstyrelsen Stockholm, 010–223 15 16, asa.pettersson@lansstyrelsen.se

Södermanland (D) och Västmanland (U) – län: Malin Nilsson, länsstyrelsen Södermanland, 010–223 43 64, malin.nilsson@lansstyrelsen

Örebro (T) och Västmanland (U) – län: Maria Bergman, länsstyrelsen i Örebro, 010–224 83 39, maria.bergman@lansstyrelsen.se

Bild1Detta projekt har beviljats nationella medel ur Landsbygdsprogrammet 2014–2020, som finansieras gemensamt av EU och svenska staten.

Så ska köttbranschen vinna matchen

Det krävs en mycket mer offensiv hållning från köttbranschen i bemötandet av påståenden om köttproduktionen och klimatet. Det var ett av huvudbudskapen under årets Köttriksdag.

Den arrangerades i Eskilstuna av Södermanlands nötköttsföretagare och avslutades i helgen. ”Nötkött mot högre höjder”, var temat.

Under stämman för Sveriges Nötköttsproducenter omvaldes ordförande Jan Forssell. I sitt tal till deltagarna underströk han än en gång nödvändigheten av att de senare leden i livsmedelskedjan förstår producenternas behov av kostnadstäckning efter sommarens extrema värme och torka.

Uppskjutna investeringar, pressad likviditet och dämpad tillväxt är effekter av sommaren som kommer att bestå länge.
– Priserna måste upp omgående. Det behövs mer pengar från marknaden. Det är viktigt att vi kan förse marknaden med kött kommande år och för det krävs långsiktighet.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Så ska köttbranschen vinna matchen ››

ATL TV: Så gick försöken med mellangrödor

Nu har Hushållningssällskapet utvärderat vilka sorter som fungerade bra – och mindre bra. ATL TV var med ute på provfältet.

ATL TV: Så gick försöken med mellangrödor ››

Utblick i fårvärlden ger idéer om stängsel utan tråd

Virtuella staket, förlängd betessäsong och smart utfodring var på tapeten när produktionsrådgivaren Karin Granström gav sina samlade erfarenheter från lammproduktion i andra länder under Elmia Lantbruk.

Många rådgivare har varit involverade i Jordbruksverkets tävling ”Smarta stall”. En av dem är Karin Granström, Hushållningssällskapet, som delade med sig av några internationella erfarenheter och trender inom lammproduktion under Elmia Lantbruk.

Betesdrift utan staket
En nyhet som Karin Granström lyfte var utvärderingen av virtuella stängsel som just nu testas vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet (NMBU). Metoden – som med dagens regelverk inte är tillåten i Sverige – går ut på att boskap hålls inom ett visst område utan att fysiska staket behövs.

Putsa vallar
Ett annat utlandsinslag som Karin Granström ser som en möjlighet för svenska bönder är att använda får till att putsa vallar långt in på hösten. I länder där man låter får gå på betesdrift ända in i februari han man kunnat öka vallens avkastning till nästa år med upp till 20 procent.
– Förutsatt att de har tillräckligt mycket päls har får en fantastisk förmåga att stå emot kyla, så egentligen borde vi kunna hålla dem ute längre, säger hon.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Utblick i fårvärlden ger idéer om stängsel utan tråd ››

Betesblogg november

Text och fakta Gunnar Danielsson & Elisabeth Svensson
Efter regnen i augusti och september har betestillväxten och beteskvaliteten i stora delar av Sverige varit fantastiskt bra! Tack vare att det fanns så mycket näring kvar i marken blev det som ett nytt, spätt, proteinrikt vårbete med god tillväxt för både tackor och lamm.

De relativt höga temperaturerna i oktober har gjort att tillväxten fortfarande legat kring 10–20 kg ts/hektar fram till och med mitten av oktober. Det här gör att många lammgårdar efter att de sista lammen är skickade, nu i slutet av oktober, har betesmängder kring 200–500 kg ts/hektar tillgängligt.

EXEMPEL
Räkna på en gård med 100 tackor och 25 hektar mark -> det kan röra sig om cirka 7,5 ton ts totalt i höstbete! Jämfört med totala foderbehovet på cirka 100 tackor*300 kg ts = 30 ton ts. Så är det är det en stor potential att utnyttja och riktigt bra att utnyttja i år med tanke på eventuell grovfoderbrist!

Läs hela artikeln
HKScan Agri: Betesblogg november ››

Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni

Antalet får har under en längre tid ökat i det svenska jordbruket. Jämfört med 1995 är det i dagsläget nästan 30 % fler får. Uppgifterna kommer från den djurräkning som årligen görs i juni månad. Ökningstakten verkar ha avtagit. En annan trend har dock fortsatt.

Andelen lamm i förhållande till andelen vuxna får har minskat kontinuerligt och för junisiffrorna 2018 så uppskattades det för första gången finnas fler vuxna får än det fanns lamm på våra jordbruk.

Vad är det då som har hänt? Det är ju inte så att jordbrukarna med får blivit mindre effektiva eller att tackorna lammar mindre. Tar man en titt på slakten under samma period går det att se en annan trend. Andelen av lammslakten som görs på våren har ökat över tid. 1995 utgjorde slakten under första halvåret 21 % av hela årets slakt; 2005 var den siffran 37 % och 2017 var vårslakten uppe i 39 % av hela årets slakt.

Det som har hänt är alltså att lammproduktionen styrts om till vårslakt istället för den mer traditionella höstslakten. Fler tackor föder s.k. vårlamm, vilket innebär att lammen i den lite statiska statistiken över djurantal i juni månad inte blir medräknade.

Hela artikeln inkl. diagram som visar över utvecklingen över tid
Jordbruket i siffror: Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni ››

Lamm 2018

Vägar till ökad lönsamhet!
1-2 november Gyllene Uttern, Gränna

Svensk lammproduktion står inför många spännande utmaningar, efterfrågan ökar på lamm och vi på gårdarna står inför utmaningen att möta den! Detta kan och måste göras med lönsamhet och kvalitet och frågan är: Hur vi gör detta?

Lammproducenterna anordnar dessa dagar och det är en viktig samlingspunkt för svensklammproduktion. Många intressanta ämnen kommer att avhandlas under dessa två dagar.

Ur programmet

  • Hur ser lammarknaden ut, nationellt och internationellt
  • Hur skapar vi framtidens lönsamma lammproduktion.
  • Detta gör Svenska köttföretagen för svensk lammproduktion!
  • Handlingsplan lamm
  • Lammlyftet – Hur kvalitetssäkrar vi svensktlamm
  • Projekt produktionstackan
  • Ny svensk parasitstrategi
  • Utvecklingen av det svenska parasitläget – så påverkar det mig
  • Tranås skinn ger dig verktygen för ökad lönsamhet
  • Så skapas lönsam lammproduktion i Sverige
  • Kan svensk ull bli lönsam?
  • Hur utvecklar vi svensk fårklippning?
  • Muskel och fettscanning som verktyg för bättre lamm
  • Tackan din viktigaste resurs!

Hela programmet och information om anmälan ››