Fåravelsförbundet180
Knarrhult2018
ggi_loop
banner_180x120
Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
gdjh2015
Tranas2020
Backa Fårgård
Banner-2017
Siltbergs_banner2020_2
Wiromin2020_liten
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Elitlamm_180x180
Far_gif
gimrarna
default logo

Skaffa får till landskapsvård – Handbok för blivande fårägare

Handbok-Skaffa-Får

Länsstyrelsen på Gotland har gett ut en ny handbok ”Skaffa får till landskapsvård – Handbok för blivande fårägare”. Boken är tänkt som en guide till nybörjare, som funderar på att skaffa får eller som precis har skaffat.

Hämta Skaffa får till landskapsvård i pdf-format ››

Bättre tillväxt med kraftfoderautomater till lamm

Många nappade på KH Scans erbjudande om att köpa billigare foderautomater till lamm. Målet är snabbare uppfödning.

I år satsar HK Scan på att erbjuda kraftfoderautomater till sina lammproducenter, som de har kunnat köpa till ett lägre pris eller på kredit.
– Vi har fått ut så många automater som vi hade köpt in, 25 stycken. Det får vi vara nöjda med. Vi körde ett försök med dem förra året på några platser som slog väl ut. Rätt inställda fungerar det jättebra, säger Robert Nilsson, rådgivare nöt och lamm vid HK Scan till ATL.

Hela artikeln
ATL: Bättre tillväxt med kraftfoderautomater till lamm ››

Fler lager plast för bättre vallfoder

Antalet lager av plast, tidpunkt för skörd och när strängläggning görs har visat sig ha stor betydelse för svamp- och mögelförekomst i ensilagebalar.

I en studie som gjorts på 124 gårdar, 99 i Sverige och 25 i Norge, undersöktes förekomsten av mögel och svamp i plastat vallfoder under två säsonger.

Resultatet visade att 89 procent av alla gårdar som deltog i studien hade någon typ av svampart i vallfodret. På hälften av gårdarna fanns synligt mögel på och i balarna. 48 procent av gårdarna hade förekomst av Penicillium roqueforti i fodret och hos 29 procent hittades Aspergillus.

I studien konstateras att det var stor skillnad på det antal lager plast som de olika gårdarna lade på balarna. Som minst handlade det om 6 lager och som mest upp till 16 lager. Utöver antalet lager plast och ts-halt spelar också skördetidpunkt och hantering efter slåtter in på den hygieniska kvalitén.

Hela artikeln
ATL: Fler lager plast för bättre vallfoder ››

Fältrapporten maj 2020

Läget i fält med Hushållningssällskapens växtodlingsrådgivare, hortorådgivare och försöksledare.

Fältrapporten från Hushållningssällskapet visar läget i fält från norr till söder med regelbundna rapporter, över odlingssäsongen. frapportenRapporten baseras på intervjuer med Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare över hela landet och den ger en inblick i vad som är aktuellt i växtodlingen när det gäller skördeprognoser, sjukdomstryck, insektsangrepp, kväveupptag och mycket annat.

I denna fältrapport:

  • Hur ser vallskörden ut? Vallprognoser?
  • Hur ser sjukdomstrycket ut? Något som sticker ut inom växtskydd?
  • Hur har kyla och frost påverkat grödorna?
  • Hur ser vårbruket ut i norra Sverige?
  • Hur ser vallförsöken ut inför första skörd? Är det något nytt som testas på försöks- stationen i år?

Hämta Fältrapporten nr 2, maj 2020 (pdf) ››

Drygt 40 % av produktionen av får och lammkött sker i 3 län

Källa: Jordbruket i siffror
700 ton eller 14 % av slakten av får och lammkött kommer från vardera av Gotlands, Västra Götalands och Skåne län.

Det innebär att 42 % av produktionen sker i dessa län år 2019. Jämfört med år 2016 har slakten ökat något på Gotland medan den minskat i Västra Götaland och Skåne.

Statistiken från vårt Statistiska meddelande om animalieproduktionen. I det gör vi en mer detaljerad redovisning i april varje år.

Artikeln med grafik
Jordbruksverket: Jordbruket i siffror ››

Åldersbestämning vid slakt

forbundsnytt

Vid SFs Åsstämma i Mora 2019 antogs motion 2 om åldersbestämning vid slakt. Det arbete som gjort under året med frågan redovisas här.

Motion 2 2019 Åldersbestämning vid slakt

Bakgrund
Idag är det ibland ett lotteri när djur sänds till slakt. Det är en stor spridning på vad som klassas som lamm eller får. Det har hänt att 4 månaders lamm klassats som får och 9 år gamla tackor gått som lamm (stackars den kund som köper detta lamm). Dagens moderna teknik rätt utnyttjad borde kunna eliminera detta fel.

Yrkande
Att SF tar tag i frågan tillsammans med slakten och berörda myndigheter och arbetar för en säkrare klassning mellan lamm och får.

Motionen väcktes på Östgötalamms årsmöte.

Motionen insänd av Östgötalamm

Resultat av arbetet med Motion 2 – 2019

SF har varit i kontakt med slakten och pratat om det här problemet. Slakten tycker det är tråkigt för den enskilde lammproducenten. Det är den mänskliga faktorn som gör att djur ibland klassas fel. När lammen blir klassade som får klagar vi, men inte om ett får blir klassat som lamm.

Vi har även varit i kontakt med handeln som är positiva till en klass till, ungfår.

Vi arbetar vidare med frågan och hoppas på en ändring inom en snar framtid.

Svenska Fåravelsförbundet
Styrelsen

Minskad slakt av får i februari 2020 jämfört med februari 2019

Under februari slaktades det 10 600 får och lamm. Den totala slaktvikten av får och lamm, 220 ton, minskade med 26 % jämfört med siffrorna för februari 2019.

Den totala slaktvikten av får och lamm minskade med 26 % jämfört med februari 2019. Under februari 2020 slaktades det 10 600 får och lamm och den totala slakt- vikten av får och lamm var 220 ton.
Jämfört med februari 2019 halverades slakten, i vikt mätt, av tackor och baggar, medan slakten av lamm minskade med drygt 20 %.

Läs mer
Jordbruksverket: Statistska meddelanden Animalieproduktion april 2020 ››

Lyssna – om lammproduktion med gäst Theo den Braver

KLS-podden pratar lammproduktion med Theo den Braver, lammrådgivare på Gård & Djurhälsan.

Podcasts.nu/KLS-podden: Avsnitt 5 Lammproduktion med gäst Theo den Braver ››

Ett gott recept på lammstek… och så litet statistik

Jordbruksverket serverar ett smörgåsbord med får- och lammstatistik, tillsammans med ett lämpligt påskrecept på örtmarinerad lammstek.

Jordbruket i siffror: Ett gott recept på lammstek… och så litet statistik ››

Produktutveckling och högre betalningsvilja krävs för tillväxt i livsmedelskedjan

Svenskt jordbruk är världsledande när det gäller miljö, klimat, smittskydd och djurvälfärd och har förutsättningar att ta täten i en global omställning till en mer hållbar produktion.

Men företagen har svårt att omsätta detta till konkurrensfördelar trots att man kan se att det finns en ökad efterfrågan på hållbart producerade livsmedel. För att lyckas krävs mer satsningar på produktutveckling, varumärkesbyggnad och marknadsföring som gör att företagen kan ta ut ett högre pris på marknaden, det visar Jordbruksverkets årliga uppföljning av livsmedelskedjan.

Mer information
Läs hela rapporten Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin ››