Siltbergs_banner2020_2
gimrarna
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Banner-2017
Wiromin2020_liten
Knarrhult2018
Far_gif
Tranas2020
banner_180x120
Fåravelsförbundet180
Backa Fårgård
ggi_loop
Elitlamm_180x180
gdjh2015
Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
default logo

Virtuella stängsel för mer flexibel betesdrift

Workshop om möjligheter och utmaningar med tekniken
31 mars 2020 kl 09.30–15.30
SLU Smedjan Hernquistsalen, Skaraborg

Intresset för virtuella stängsel i Sverige blir allt större. I dagsläget är tekniken inte tillåten i Sverige. RISE Jordbruk och trädgård och Gröna Möten bjuder därför in till en heldag om virtuella stängsel. Lär dig mer om dess användningsområden samt teknikens för- och nackdelar.

Under dagen pratar forskare från Norge, representant från Naturbeteskött Sverige, Länsstyrelsen Västra Götaland och Jordbruksverket om tekniken utifrån många olika perspektiv. I samband med dessa presentationer har du möjlighet att ställa dina frågor.

Dagens avslutas med en workshop där vi sammanfattar deltagarnas reflektioner kring virtuell stängselteknik.

Program och anmälan ››

Arrangeras av Gröna Möten

EUjordbruksfonden

Vi hjälps åt med #kollpålammen

#kollpålammen är lammbranschens satsning för att skapa fler värdefulla lamm till en hungrig marknad. Här får du som lammproducent värdefulla tips och idéer om hur du på bästa och enklaste vis når hela vägen fram med lammen.

I lammproduktion är timing väldigt viktigt, det gäller att satsa sina resurser i rätt tid och på rätt plats för att lyckas.

#kollpålammen hjälper dig att hålla riktningen, det är gratis och du kan själv bidra med dina erfarenheter genom att dela ett inlägg med #kollpålammen. Följ & Gilla Kollpålammen på Facebook, så kommer det uppdateringar till dig löpande.

Viktigt för alla att vi hjälps åt

#kollpålammen är en satsning från flera organisationer och företag i Lammbranschen. Satsningen finansieras till största del av 2019 års branschutvecklingspeng (de kronor och ören som dras på slaktavräkningen på större slakterier och en del mindre).

Satsningen har till syfte att fler lamm skall få ett högre värde genom att nå, en för konsumenten, bättre vikt och klassning i rätt tid.

För lamproducenten kan det betyda inkomstökning med ca 20 %.

För slakterierna betyder det bättre logistik, bättre kundnöjdhet, bättre lönsamhet.

Branschen står bakom #kollpålammen

#kollpålammen uppdateras och hanteras av Theo den Braver, lammrådgivare på Gård & Djurhälsan.

#kollpålammen är öppet för alla som är intresserade och det är kostnadsfritt.

Representanter från Svenska Fåravelsförbundet, Lammproducenterna, LRF Kött, HKScan, KLS Ugglarps, Gotlands Slagteri AB och Gård & Djurhälsan AB sitter med i den styrgrupp som driver #kollpålammen. Satsningen pågår under hela 2020.

kollpalammen2

Internationell jämförelse av regler för gödsling och växtnäring

Källa: Jordbruksaktuellt
I en ny sammanställning har gödslings- och växtnäringsregler för länderna runt Östersjön jämförts, och man har hittat både olikheter och likheter. Detta rapporterar Greppa Näringen.

Samanställningen har utförts inom projektet Manure Standards, och arbetet har samordnats av det finska institutet LUKE. Då förutsättningarna skiljer sig mellan länderna är syftet med jämförelsen att den ska vara lärorik och ge inspiration.

EU:s nitratdirektiv
Att alla länder, utom Ryssland, är medlemmar i EU skapar likheter då medlemmarna bland annat måste rätta sig efter EU:s nitratdirektiv. Direktivet innehåller regler för exempelvis lagring av stallgödsel, förbud mot vinterspridning samt portalparagrafen om max 170 kilo kväve per hektar för organisk gödsel per år. Däremot har Danmark ett undantag, och tillåter 230 kilo kväve per hektar på gårdar med nötkreatur och Finland har en begränsning där max 35 av dessa 170 kilo kväve per hektar får tillföras på hösten.
Fler skillnader

I rapporten fann man även flera skillnader.

Rapporten
Luke: Legislation and voluntary actions regulating manure fertilization in the Baltic Sea Region ››

Guld med Scans lammråvara!

Källa: HKScan
I förra veckan tävlade Juniorkocklandslaget i Stuttgart i ”Culinary Olympics”. Juniorkocklandslaget inledde med att tävla i ”Varma Köket”, en trerätters affärslunchmeny för 60 sittande gäster. Detta moment placerade laget på guldnivå som bäddade för en mycket bra känsla inför måndagens ”buffé”.

I menyn för varmrätten ingick Scans lamm och serveringen såg ut såhär:
Smörstekt lammsadel, bräserad bog & bringa med bräss, lök, och pistagenötter
Mörkokt kål med fänkålsjollen & potatiskräm
Tartlett fylld med gula ärtor, gröna bönor, vitlök & dragon
Lammsteksky

Det Svenska Juniorkocklandslaget fick högst sammantagen poäng i Culinary Olympics, vilket ledde till en totalvinst. Det Svenska Juniorkocklandslaget har vunnit Culinary Olympics både 2012 och 2016. Vi på Scan säger ett stort och varmt grattis till Juniorkocklandslaget! Och du som leverantör, kan känna dig jäkligt stolt för den fina råvara som du producerar!

Hullbedömning av får

Att regelbundet hullbedöma sina tackor och baggar för att kunna reglera hullet vid behov är ett viktigt redskap för att skapa grunden för en god hälsa och bra produktionsresultat i besättningen.

Denna broschyr har tagits fram av Gård & Djurhälsan AB med stöd av EU-medel för att sprida kunskap om hur man gör för att hullbedöma får, hur hullet normalt varierar under fåråret samt när och hur hullet kan regleras.

Hämta broschyren ››

Rekordpris för svenskt lammkött ger framtidstro

Pressmeddelande från LRF Kött
Intresset för svenskt lammkött ökar. Priset till lammproducenterna ligger nu 10 kronor högre per kilo jämfört med förra året. “Konsumenterna är villiga att betala extra för att de vet att köttet kommer från djur uppfödda med god djuromsorg som betar utomhus under sommaren”, säger Viktoria Östlund, LRFs expert på lammkött.

Fortfarande äter svenskarna i snitt fortfarande lite lammkött, drygt två kilo per person och år. Totalkonsumtionen under de tre första kvartalen 2019 var drygt 12 000 ton, varav nära 9 000 ton importerades. Men intresset för svenskt lammkött ökar.

Just nu får lammuppfödarna 56 kronor kilot, tio kronor mer än motsvarande vecka 2019. Toppriset till lammproducenterna var 63 kronor i juni förra året, medan priset för konsument i butik ofta ligger på flera hundra kronor.

Vågar satsa på lammuppfödning
– Priset till lammuppfödarna har släpat efter länge. Nu har prisnivån äntligen ökat. Efterfrågan på svenskt lamm är god och ökar både i butik och på restaurang. Det i kombination med att priset stiger är en viktig signal att våga satsa på lammuppfödning, säger Viktoria Östlund på LRF Kött.

Antalet lammföretagare i Sverige har minskat från 7 910 år 2015 till 6 869 förra året. Förutom lönsamheten, där svenska lammköttsuppfödarna fortfarande får mindre än genomsnittet i EU, är den stora utmaningen att två tredjedelar av allt lammkött som säljs i Sverige är importerat. Köttet reser långväga från andra sidan jordklotet, där Nya Zeeland och Australien, tillsammans med Irland, är de största exportländerna.

Hållbarhetsdebatten talar för svenskt lamm
– Dagens klimat- och hållbarhetsdebatt bör på sikt leda till ökad svensk lammuppfödning och minskad import. Konsumenterna är måna om att välja kött från djur som får god omsorg och även vårdar vår natur, tror Viktoria Östlund.

Nu börjar den stora lamningssäsongen.

Ny utredning för fossiloberoende jordbruk

För att stödja utvecklingen mot ett fossiloberoende jordbruk har regeringen beslutat att tillsätta en ny utredning.

Syftet med utredningen är bland annat att ta fram förslag på åtgärder och styrmedel som kan bidra. Utredningen ska även föreslå kompensationsåtgärder som ska stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft.

Enligt regeringen sker hela 75 procent av växthusutsläppen som orsakas av svensk livsmedelskonsumtion utomlands. Detta innebär att en ökad svensk livsmedelsproduktion samt att importerade livsmedel ersätts med svenskproducerade kan bidra till lägre global klimatpåverkan. Regeringen skriver även att jordbruket har en stor potential att bidra till ökad kolinlagring.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Ny utredning för fossiloberoende jordbruk ››

Sensorer för övervakning av betande lamm

Utvecklandet av små och lätta sensorer har möjliggjort att de kan användas på får och lamm. Det är dock viktigt att utvärdera sensorernas tillförlitlighet och användarbarhet på gårdsnivå.

Målet med det här projektet var att utvärdera om två kommersiellt tillgängliga sensorer (IceTag/IceQube, IceRobotics), framtagna för nötkreatur, kan användas på får och växande lamm. Detta gjordes genom att sensordata (aktivitet, ligg/ståtid, antal steg) jämfördes med videoinspelningar där djurens beteende bedömdes av tränade observatörer. Jämförelserna analyserades statistiskt för att utvärdera hur väl sensorerna fungerade.

Resultaten visar att båda sensorerna är tillförlitliga men att IceQube är att föredra på grund av sin ringa storlek. Sensorerna har senare använts i betesförsök på SLU Götala nöt- och lammköttsforskning för att utvärdera om de kan användas för att påvisa infektion med betesburna parasiter hos växande lamm. Preliminära resultat visar att en pågående infektion påverkar djurens aktivitet men resultaten behöver utvärderas mer framöver.

Läs mer ››

Får- och lamm: Återgång för slakten

Under förra året minskade den svenska får- och lammslakten med 10,4 procent. Minskningen är en återgång mot mer normala nivåer.

2019 minskade slakten till 251 708 djur som slaktats på slakteri och godkänts för livsmedel, vilket är en minskning på 10,4 procent jämfört med föregående år. Minskningen kan vara en indikation på återhämtning av lammproduktionen efter utslaktningen 2018.

Under fjärde kvartal minskade slakten med 15,9 procent jämfört med samma period 2018.

Läs mer
Jordbruksaktuellt: Får- och lamm: Återgång för slakten ››