banner_180x120
gdjh2015
Banner-2017
Tranas2020
Siltbergs_banner2020_2
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
Far_gif
Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
ggi_loop
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
gimrarna
Fåravelsförbundet180
Wiromin2020_liten
Knarrhult2018
default logo

Långaryds lamm vinner HKScans leverantörspris för sin lammuppfödning

Med en betesplan och snabb rotation mellan hagarna har Marcus och Viktoria Gustavsson vid Långaryds lamm utanför Hyltebruk etablerat en framgångsrik gård med lammuppfödning.

Med en målmedveten verksamhet med styrd lamning tre gånger varje år visar de att lamm inte enbart behöver vara förknippade med en viss säsong. För detta kammar de hem vinsten som Årets lammleverantör av HKScan.

Strax utanför Hyltebruk i Hallands län driver Marcus och Viktoria Gustavsson sin lammgård i byn Långaryd. Deras företag, Långaryds lamm, har blivit en föregångare när det gäller uppfödning av pälslamm och HKScan har därför utsett dem till årets leverantör av lamm 2019. Gården har 170 tackor, varav 100 stycken är pälsfår och övriga är vita korsningstackor. De första fåren flyttade in på gården 1996 och då var de bara fem stycken. 24 år senare har gården byggts ut med ett nytt stall och fåren har mångdubblats. Gården omfattar 60 hektar mark inklusive arrenden. Gården har även 50 hektar skog. Marcus jobbar i skogen och hyr ut sig till andra företag medan Viktoria jobbar deltid inom äldreomsorgen. För Marcus och Viktoria har det alltid varit viktigt att aldrig tumma på djuromsorgen eller kvaliteten i sin verksamhet. För att hålla igång uppfödningen köps baggarna in från noggrant utvalda uppfödare. Stallet är byggt med omsorg för att effektivisera skötsel och utfodring. Med en genomtänkt betesplan och rotation mellan hagarna så ofta som var tredje dag är lammen välmående och får en riktigt god tillväxt.

Motivering till Årets Leverantör Lamm 2020
Marcus och Viktoria är lyhörda för HKScans behov av lamm, både vad gäller leveranstid under året samt kvalitet på slaktkropparna. Marcus och Viktoria har en målmedveten plan för att ha leveransklara lamm när HKScan behöver dem, samtidigt som de får fina pälsskinn. Marcus och Viktoria är skickliga producenter och föregångare i uppfödningen av pälslamm där de börjar slakta sina första slaktlamm i juni. Paret har kommit långt i sitt arbete med att lyckas med en bra tillväxt av lamm på bete. Gården har en genomtänkt betesplan med rotationsbete, byte av fålla var tredje dag ökar tillväxten och betesutnyttjandet. Under 2019 byggdes fårstallet ut och takräls installerades för att förbättra utfodringen inne på stall.

Ett stort grattis från Svenska Fåravelsförbundet!

Läs mer om Marcus och Viktorias lammproduktion på HKScans hemsida ››

Langaryd

Marcus och Viktoria Gustavsson, Långaryds lamm

Utfodring för god kvalitet av både ull, skinn och kött

Välkommen till en workshop med Titti Strömne

När: 8 februari 2020 kl 9.30–15.30
Var: Forslundagymnasiet, Umeå

Anmälan till Helene Skogqvist 070-343 42 54 alt helene.skogqvist@hushallningssallskapet.se senast den 15 januari.

Ullihop-Forslunda

Öppna programmet i större format ››

 

 

Ny rapport om jordbrukets klimatanpassningar

På vilka sätt kommer pågående klimatförändring att påverka djurproduktion och växtodling i framtiden? Hur ska jordbruket anpassa sig till en framtida livsmedelsförsörjning och hur kan värmestress bland djur undvikas? Det är några av frågorna som tas upp i den nya rapporten Jordbrukets klimatanpassningar, som Ann Albihn, laborator vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), bidragit till.

Rapporten Jordbrukets klimatanpassning handlar om vad som behövs för att växtodling och djurproduktion i det svenska jordbruket ska kunna producera livsmedel i tillräcklig mängd. Ett förändrat klimat påverkar djur direkt vid extremväder som till exempel värmeböljor, torka, bränder och stormar. Djur påverkas också indirekt genom ekosystemförändringar, nya insektsvektor- eller vattenburna smittor och vatten- eller foderbrist. Detta kan leda till ökad smittspridning, sänkt foderkvalitet, förändrade skötselrutiner och behov av transporter av djur.
– För att kunna upprätthålla ett gott djurskydd, god djurhälsa och en god produktion så måste djurhållningen anpassa sig till ett förändrat klimat, säger Ann Albihn, laborator vid SVA, som arbetat med rapporten.
Extremväder, foderbrist och nya smittor

Frågor och diskussioner kring djurhållning och växtodling tas upp i rapporten, till exempel:

  • Hur kan stallar anpassas för ett varmare klimat och för extremväder?
  • Vilken rådgivning behöver djurbönder kring nya fodergrödor, hur kan de hantera foderbrist orsakad av extremväder samt ökad risk för mykotoxiner i foder på grund av varmare och fuktigare förhållanden?
  • Mer kunskap behövs om de nya smittsamma sjukdomar som kan komma att spridas i Sverige till följd av ett föränderligt klimat. Många klimatkänsliga smittor är zoonoser som kan överföras mellan djur och människa. Smittor kan spridas till exempel via dricksvattnet, i miljön eller via insektsvektorer.

Rapporten har tagits fram av Kommittén för jordbrukets klimatanpassning (KLIMA) vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i samarbete med SLU Future Foods. Ann Albihn har ingått i kommittén tillsammans med ledamöter från SLU, Länsstyrelsen i Norrbotten, Jordbruksverket samt privat lantbruk. Grunden för rapporten är diskussioner i kommittén, sex öppna seminarier på KSLA, två studieresor samt workshops med inbjudna experter.

Rapporten finns här: Jordbrukets klimatanpassning ››


torrbete2

Från Västmanland den extra torra sommaren 2018. Foto Britta Wendelius

Fårstölderna ökar enligt avelsförbund

Allt fler får och lamm försvinner spårlöst från gårdar runt om i landet – men statistik saknas om hur vanligt det är.

– Man måste lyfta upp att det här pågår och att det är fel, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet. Magkänslan är att stölderna har ökat. Dels har djurägare kontaktat mig, men det har även framkommit på möten att de drabbats av stölder, både på bete och i stallarna. Men om det är organiserat eller ej är svårt att säga, säger Gudrun Haglund-Eriksson.

Hos polisen är man medveten om att bristen på brottskod gör det omöjligt att ta fram statistik över djurstölderna.
– Denna typ av stöldbrott utreds där brottet begås. Det finns inte någon särskild brottskod för stöld av kreatur, utan kreaturen registreras som ett föremål. Det är därför inte möjligt att ta fram sådan statistik, skriver Stefan Marcopoulos, pressekreterare
 på Polisens kommunikationsavdelning.

Hela artikeln: Fårstölderna ökar enligt avelsförbund ››

Vill du veta mer om vallodling och utfodring av vallfoder?

Då ska du komma till Vallkonferens i Uppsala 4-5 februari 2020.

Den anordnas av SLU (institutionerna för norrländsk jordbruksvetenskap, växtproduktionsekologi samt husdjurens utfodring och vård) tillsammans med Växa Sverige, Hushållningssällskapen, Greppa Näringen/Jordbruksverket samt LRF.

Mer information, program och länk för registrering finns på konferensens hemsida ››

Sista dag för anmälan till lägsta avgift är 19 december. Tipsa gärna kollegor och andra som kan vara intresserade.

Arrangörsgruppen för Vallkonferens 2020

Fakta om tackor, baggar och lamm åren 1970-2019

Antalet tackor och baggar har ökat från runt 150 000 tackor och baggar under 1970- och 1980-talet till 225 000–250 000 tackor och baggar under de senaste åren.

Det innebär att det totala antalet får det vill säga tackor, baggar och lamm i juni har varit runt 550 000 till 600 000 får de senaste åren. Antalet får ökade mellan åren 2002 och 2011 för att därefter sjunka något. År 2019 var antalet 549 000 får.

Antalet företag med får har minskat från att ha varit runt 10 000 under 1970- och 1980-talet till dagens siffror runt 8000–9000 företag med får.

Antalet tackor och baggar per företag har fördubblats från 16 tackar och baggar per företag till 33 tackar och baggar per företag år 2019.

Slakt av får och lamm. Produktionen av får- och lammkött var lägre än 4000 ton under 1990-talet. Från början av 2000-talet har produktionen ökat till dagens nivåer över 5 tusen ton.

Andelen lamm i förhållande till andelen vuxna får har minskat kontinuerligt och för junisiffrorna 2018 så uppskattades det för första gången finnas fler vuxna får än det fanns lamm på våra jordbruk.

Läs mer och se grafik
Jordbruket i siffror: Fascinerande fakta om tackor, baggar och lamm åren 1970-2019 ››
Jordbruket i siffror: Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni ››

Ultraljudsundersökning/scanning av betäckta tackor

Scanning ett värdefullt hjälpmedel i fårproduktionen. De betäckta tackorna undersöks med ultraljud via bukväggen för att fastställa andelen tackor som är dräktiga samt antalet foster. Lämpligast tidpunkt för att få säkrast resultat är mellan dag 40 – 80 i dräktigheten.

Scanningsresultatet gör att du kan gruppera tackorna efter hur många foster de bär och på så vis optimera utfodringen under dräktigheten. Är några tackor tomma kan du antingen släppa dem till bagge igen eller välja att slakta dem. Du kan utfodra tackorna efter deras faktiska behov, vilket är optimalt både för tackornas (och de blivande lammens) hälsa och din ekonomi.

Hela artikeln
Gård & Djurhälsan: Ultraljudsundersökning/scanning av betäckta tackor ››

SFs lista över dräktighetsscannare ››

Om Får och Foder – Foderplanering för får- och lammägare

Kursen där Du inspireras till att förbättra och utveckla hantering och planering av gårdens foder.

Ett upplägg som passar Dig som vill utveckla och få ökad kunskap kring fårens foder och hanteringen från vallen/hagen till fårets magar. Ta del av olika sätt för att underlätta jobbet, förenkla hanteringen och spara pengar genom att minska ditt fodersvinn. En del i utbildningen erbjuder deltagaren att besöka olika fårgårdar för att i praktriken se hur man löst olika typer av hantering. Att se hur andra gör kan inspirera och ge nya uppslag kring arbetet på din egen gård.

Steg 1 sker som digital föreläsning om 4 timmar i form av videokonferens.

Steg 2 i utbildningen består av ett eller flera studiebesök på utvalda gårdar, där lammrådgivare Theo Den Braver tar emot, guidar er och berättar om gårdens lösningar kring foderhantering och foder.
Du som anmäler dig till den digitala föreläsningen är välkommen att vara med vid ett eller fler gårdsbesök. Totalt under kommande år, erbjuds fjorton gårdsbesök fördelade över landet och med olika infallsvinklar. Mer information och inbjudan till alla studie-/gårdsbesök skickas direkt till din e-postadress.

Kursen kommer att ges på många platser i landet. På gång efter nyår med klara datum och orter är Värmland, Dalarna, Skaraborg, Kronoberg och Gävleborg. Kurserna läggs löpande ut på Gård & Djurhälsans hemsida.

Vid dessa träffar föreläser lammrådgivare Theo den Braver via länk.

  • Gröda lämplig för får, skörda det du sår!
  • Foderslag och rätt foder vid rätt tillfälle för rätt grupp av får, vad behöver får för att må bra?
  • Utfodra smart, lösningar för optimal hantering av foder anpassat efter antal får som ska utfodras.

Avbrott med kaffe och smörgås, fika ingår i kursavgiften som faktureras av Svenska Fåravelsförbundet.

Arrangör: Svenska Fåravelsförbundet

Anmälan via Gård & Djurhälsans hemsida ››

foderbild-m-loggor-red

Foto Gård & Djurhälsan

Klimat och utsläpp

Svenskt Kött har publicerat grafik om klimat och utsläpp. Källa är angiven under respektive bild.

Klicka på bilderna för att se dem större, eller gå till Svenskt Kötts artikel där det finns mer intressant grafik.

Svenskt Kött: Klimat och utsläpp – Här hittar du grafer och info om klimat och utsläpp ››

86978b1de177d8ba7c2e6e32b9d32956

6b918d59d61766d03fdab54865890552 fea9067b76778bffd7a3cce8ec02c095

Svensk produktion har redan idag bland de lägsta klimatutsläppen från köttproduktionen jämfört med andra länder. I Sverige har vi lyckats öka produktiviteten och samtidigt minskat klimatutsläppen i jordbruket (OECD). Det arbetet fortsätter.

Men även om jordbruksmetoderna hela tiden utvecklas kommer vi troligtvis att behöva ändra våra kostvanor i framtiden om vi ska klara klimatmålet. Det handlar om att välja rätt kött, minska svinnet, äta efter säsong, äta mer grönt och inte överkonsumera. Det finns också gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna en hållbar utveckling.

I ett längre och större perspektiv har vi ett ansvar för att nyttja den svenska åker- och naturbetesmarken och därmed vår förmåga att producera livsmedel. Fler och fler rapporter pekar på det faktum att det kommer att behövas betydligt mer mat i framtiden. Fram till 2050 behöver den globala produktionen av livsmedel öka med 70 procent om hela världens befolkning ska kunna äta sig mätt. Detta samtidigt som klimatförändringarna på sikt kommer innebära stora utmaningar för jordbruket världen över.

Källa: Svenskt Kött