gimrarna
Banner-2017
Backa Fårgård
Siltbergs_banner2020_2
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Fåravelsförbundet180
Far_gif
ggi_loop
Knarrhult2018
gdjh2015
Elitlamm_180x180
Tranas2020
banner_180x120
Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
Wiromin2020_liten
default logo

På hösten är lamm som bäst

Nu i oktober är det dags för kampanjen #Höstlam. Lamm är lite av en lyxvara som kan varieras på en mängd spännande vis i köket. Häng med oss på sociala media under #Höstlamm och lär er mer om svenska höstlamm.

Kampanjens huvudsyfte är att inspirera till matlagning med svenskt lamm på nytt vis. Under veckorna kommer kocken Erik Videgård bjuda oss på helt nya recept med lamm.

– Får och lamm är duktiga på att beta, röja sly och hålla landskapen öppna. Det ger liv till den biologiska mångfalden i beteshagen och just att de bara har betat gräs, örter och sly ger ett bra och smakrikt kött som är rikt på omega-3, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

– I Sverige äter vi oftast lamm till påsken, men det är på hösten som de svenska lammen egentligen borde få en högtid. Så här års, när betessäsongen är slut, är lammen runt 6 månader och det är dags för slakt. Därför hittar du gott om svenskt färskt höstlamm i butikerna just nu, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande Svenska fåravelsförbundet.

Det finns stor potential att öka den svenska produktionen av lammkött och minska på importen, som mestadels idag kommer från Nya Zeeland och Irland. Inget annat köttslag har så hög importandel som lammkött: den svenska produktionen står endast för runt 30 procent av konsumtionen idag. Så glöm inte att titta efter ursprungsmärket Kött från Sverige när du handlar.

Aktörerna som står bakom initiativet är Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lammproducenterna, Fåravelsförbundet, Scan, KLS Ugglarps samt Svenskt Kött och Svenskmärkning.

Besök gärna kampanjsajten höstlamm.se. Där kan du lära dig mer om svensk lammuppfödning och varför du ska välja svenskt lammkött just på hösten. Här får du också tips på recept och de bästa knepen när du ska tillaga lamm.

Text: Svenskt Kött

Det digitala djuret del 3 – Hur kan digital teknik öka djurvälfärd och hälsa?

Den 25 september 2019 hölls det sista seminariet i Gröna möten-serien det digitala djuret arrangerat av Agroväst i Skara.

På digitaliseringens motorväg genom jordbrukslandskapet ser vi hur systemen blir alltmer komplexa, allt intelligentare i takt med att insamlad data används för att ge indikationer på åtgärder på individnivå. Hur ska man som enskild företagare kunna välja rätt teknikstöd och hur säkerställer man att det ger den effekt man är ute efter?

Text Maria Edman

Även om samtliga företag som deltog under dagen visade på hur deras digitala teknik används i bondens vardag för att förbättra djurvälfärd och bondens arbetsmiljö, framstod deras dragningar lite väl mycket som reklam.

Lely talade om sin helhetslösning, som utgår från deras mjölkrobotar och Svarta räven om tillsyn via gps.

Lotta Berg från SLU om hur arbetsmiljön i djurhållningen påverkas av ökad digitalisering och Christina Lundström, även hon från SLU, talade om undersökningar av hur digitaliseringen påverkar bonden. Även om det ena projektet inte är riktigt klart än, så var uppfattningen att mycket beror på hur bonden är. Om man kan släppa uppkopplingen ibland och lita på att saker fortsätter att fungera, eller om man känner sig tvungen att vara uppkopplad jämt.

Hencol har en utvecklad teknik för att kunna väga djur både inomhus och på bete, utan att djuren egentligen fattar att de blir vägda. Vågen är placerad så att vägning sker t ex i samband med att de är och dricker vatten. Enklare inomhus än utomhus.

Videquus har utvecklat en app och en smart kamera för övervakning av hästar, när man själv inte är i stallet.

Det som jag tyckte var mest intressant var rapporten från försöken med Nofence i Norge. Nu var rapporten för djurslagen kvigor och getter, men detta gav mersmak. Djuren lär sig fort var gränsen går, och även när gränsen flyttas. Pratade med några andra mötesdeltagare och de sa att det ska finnas en rapport från Emma Brunberg som gäller får, som inte visar på samma bra resultat, men där rådde lite osäkerhet.

För er som tänker att Nofence inte skyddar mot rovdjur, så var erfarenheten från Norge att detta räddar fler djur undan rovdjuren eftersom att det inte finns staket som hindrar tamdjuren att springa iväg. Plus att när de springer ut så larmas bonden direkt, som via gps kan se var djuren är och snabbt vara på plats.

Lotten Wahlund på RISE hade fått medel beviljade för att titta närmare på stängselfria lösningar, tex Nofence. Det är ett rent ”skrivbordsprojekt” där hon ska titta på vad som gjorts i andra länder och utvärdera hur väl det stämmer överens med svensk lagstiftning och vilka åtgärder som måste vidtas för att det ska bli möjligt att använda den typen av inhängning i Sverige.

Inbjudan till konferens om ökad lammöverlevnad

25 oktober 2019 kl 9–17
Plats: Gyllene Uttern, Gränna

Tema: Ökad lammöverlevnad under slutet av dräktigheten.

Föreläsare
Professor Neil Sargison, University of Edinburgh
Cathrine Erichsen, veterinär, ph.d.-studerande, Edinburgh, Medlem i Team Fårerådgivning
Mötesledare: veterinär Kalle Hammarberg
Dessutom på talarlistan veterinär Åsa Lindqvist och agronom Birgit Fag

Deltagandet är kostnadsfritt. Sista anmälningsdag är 26 september. Först till kvarn gäller.

Arrangör
Hushållningssällskapet med del finansiering från Europeiska Jordbruksfonden för Landsbygdsutveckling. Konferensen sker i direkt anslutning till Lammproducenternas Lamm 2019

Ytterligare information: Birgit Fag på Hushållningssällskapet, 0708-29 05 45.

EU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färgloggaHS

 

Lammproducenter som vill svara på frågor om produktutveckling sökes

Två ekonomistudenter från SLU som skriver en mastersuppsats om produktutveckling inom lammproduktion söker just nu företag att intervjua.


Hej! Vi är två ekonomistudenter från SLU som skriver en mastersuppsats om produktutveckling inom lammproduktion. Vad vi menar med produktutveckling är en produkt och/eller produktion som antingen är ny för ert företag och/eller ny för konsument.

Vi är intresserade av företag som har fler än 50 tackor och ligger i Svealand eller norra Götaland. Vi kommer att utföra intervjuer på plats i möjligaste mån så om ni är intresserade och blir utvalda kommer vi att kontakta er närmare om vilka datum och tider som passar er.

Skicka gärna ett mail till hugo.hultin@gmail.com om ni vill ha mer information eller vill anmäla intresse.
Vid intresseanmälan skicka gärna med kort basinformation såsom storlek, plats, typ av ny produkt/produktion och hur länge ni har bedrivit själva företaget.

Med vänliga hälsningar
Hugo Hultin och Simon Johansson


Hej lammproducenter och kollegor!

Det fattas lamm i höstslakten. Viktigt att vi uppdaterar och håller våra leveransavtal.

Ny metod för att beräkna näringen i stallgödsel

Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning

Stallgödsel är en viktig källa till växtnäring men det är svårt att veta exakt hur innehållet av näringsämnen varierar och därmed hur det ska utnyttjas. Bo Stenberg och Kjell Gustafsson har undersökt en metod för att mäta innehållet i realtid och därmed hur mycket näring som sprids per hektar.

Näringsinnehållet i gödsel kan skilja sig stort mellan gårdar och det kan också, trots omrörning, skilja sig mellan olika lass. Därmed är de riktvärden som finns sällan representativa. Därför bör gödseln analyseras.

Forskarna Bo Stenberg från SLU och Kjell Gustafsson från Göttorp Lantbruk & Agrarkonsult har med hjälp av NIR-teknik mätt näringsinnehållet i flytgödseln och analyserat kvaliteten medan man spred gödseln för att mäta variation. Analyser genomfördes även på gödsel från 55 gårdar för att täcka in den variation som finns mellan gårdar.
– Lantbrukaren kan med den här tekniken själv värdera givorna och på så sätt anpassa sin gödsling på ett bättre sätt, säger Bo Stenberg. De flesta går efter de riktvärden som finns, men de kan vara mycket opålitliga och man kan missbedöma rejält hur mycket näring man spridit.

Det skulle vara en stor miljövinst om man kunde bestämma halterna av fosfor bättre eftersom forskningen visade att det fanns stora variationer i innehåll mellan både gårdar och mellan lass. Projektet visade att det inte var så lätt att bestämma fosforhalterna i gödseln och här behövs mer forskning.

Läs mer om projektet Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling, H1333211.

Kurs för lammproducenter i Odense, Danmark

Gimrarna samarbetar med Team Fårerådgivning i Danmark och vill därför passa på att informera om deras konferens i Odense den 21 september 2019.

Teman under konferensen är optimering av efterbete på avsalugrödor som till exempel vallförodlingar (Liz Genever från Storbritannien), användning och behov av mineraler samt metoder för att begränsa användningen av avmaskningsmedel (Heidi Huus).

Alla lammproducenter är välkomna. Hjälp kan fås att ordna ett eller annat gårdsbesök i anslutning till konferensen.

Sista anmälningsdag är 5 september. Program och mer information här ››

Välkomna hälsar Birgit Fag, Gimrarna och Hushållningssällskapet

Lantbruksnytt om betalningen för lamm

Svenska slakterier betalar kontinuerligt under EU-snittet för lammkött. I dagens program tar Lantbruksnytt reda på varför.

Lantbruksnytt 22 augusti 2019 ››

Rådgivarnas bästa tips inför nästa betessäsong

Frida Hedin och Mia Lindkvist på Hushållningssällskapet om saker att fundera över.

När kom djuren ut på bete? Var höjden på betet redan för hög vid det laget?
Betar djuren kontinuerligt i stora fållor eller roteras de runt mellan mindre fållor?
Börjar dina betes­vallar bli gamla, glesa eller ogräsbemängda?
Växer betet ifrån djuren?

Svar på frågorna
Jordbruksaktuellt: Rådgivarnas bästa tips inför nästa betessäsong ››

Hälsodeklaration vid försäljning av livdjur

Det är allmänt känt att den största risken att föra in smitta i sin besättning är vid köp av livdjur. Fåravelsförbundet och Gård & Djurhälsan har därför tillsammans tagit fram en hälsodeklaration som kan användas vid inköp och försäljning av får.

I Hälsodeklarationen läggs vikt vid smittämnen som lätt sprids vid livdjurshandel. Är säljarbesättningen ansluten till kontrollprogram som Maedi-Visnakontrollen eller Klövkontrollen ska intyg från dessa bifogas Hälsodeklarationen.

Klicka här för att hämta hälsodeklarationen ››

Se också ämnet smittskydd på Gård & Djurhälsans hemsida ››