Far_gif
Backa Fårgård
banner_180x120
Knarrhult2018
ggi_loop
trns2017
Stallmästaren web gif
gimrarna
Annons
gdjh2015
siltbergs hemsida
Elitlamm_180x180
Banner-2017
default logo

Viktigt lyssna på djurägarnas syn på skyddsåtgärder mot rovdjur

Vad tycker de som ska skydda sina tamdjur mot rovdjur? Funkar åtgärderna för dem? Tror de att de är effektiva?

I sitt doktorandprojekt har Ann Eklund undersökt vad fårägare, fäbodbrukare, jägare med hund, renskötare och sällskapshundsägare tycker. Hon har sett att det kan finnas många orsaker till att tamdjursägare inte vill använda en åtgärd – allt från att den inte fungerar i vardagen till att de finner den oetisk. Det är intressant läsning – inte minst för myndigheter som ska föreslå åtgärder.

Läs mer
Sveriges Lantbruksuniversitet på Mynewsdesk: Viktigt lyssna på djurägarnas syn på skyddsåtgärder mot rovdjur ››

Föreläsning – boskapsvaktande hund

I den här föreläsningen berättar Jessica om bakgrunden till varför de valde att skaffa en boskapsvaktande hund, hur man går tillväga för att träna en valp till att bli boskapsvaktare och egna erfarenheter från Citras resa från valp till nu 18 månaders unghund. Efter föreläsningen finns möjlighet till ett besök vid fårhagen för att titta på boskapsvaktaren Citra och hennes får.

Jessica Gunnarsson driver sedan 2014 en småskalig uppfödning av Gotlandsfår, tillsammans med sin sambo, på gården Enevillan i Flybo utanför Åseda. Fåren betar tillsammans hästar ca 20 hektar naturbetesmark. 2018 blev Jessica först i Kronoberg med att få utbilda och få dispens från Länsstyrelsen för och hålla en boskapvaktande hund.

Avgift: 150 kr, fika ingår
Plats: Flybo Bygdegård, sönd 22/9 16.00-18.00 eller sönd 6/10 16.00-18.00 Anmäl till: www.sv.se/kronoberg eller 0474-12015
Arrangör: Studieförbundet Vuxenskolan

Ladda ner inbjudan ››

Stora indirekta kostnader för rovdjursangrepp

Källa: SLU Forskningsnytt

Rovdjursangrepp på lantbruksdjur leder till indirekta kostnader för lantbrukare genom ökat arbete och minskad produktivitet. Syftet med vår studie var att undersöka de indirekta kostnaderna för fårbönder i Sverige till följd av rovdjurs angrepp och närvaro. En enkät skickades ut där lantbrukare fick beskriva förhållanden under 2013. Enkäten skickades till 563 fårbönder och 38 procent av dessa svarade.

Resultaten visade att besättningar i områden med hög rovdjurstäthet och angripna besättningar hade cirka 25 procent lägre reproduktion jämfört med besättningar i områden med låg rovdjurstäthet. Lantbrukare som haft angrepp spenderade mer tid på underhåll av staket, att leta efter försvunna djur samt nattintag. Dessa effekter räknades om till kostnader för en genomsnittlig besättning med 31 tackor. Gårdar i områden med hög rovdjurstäthet som inte drabbats av angrepp hade en merkostnad på cirka 230 kronor per tacka, medan gårdar som haft angrepp hade en merkostnad på cirka 710 kronor per tacka. I båda fallen jämförs med gårdar i områden med låg rovdjurstäthet. Fäbodar som haft angrepp hade en merkostnad på cirka 1000 kronor per tacka jämfört med fäbodar som inte angripits.

Om man från politiskt håll vill behålla fårproduktion i rovdjurstäta områden kan det finnas skäl att införa en schablonmässig ersättning för de indirekta kostnader som följer på angrepp och närvaro av rovdjur.

Läs mer ››

Norge: Rekordlåga siffror för rovdjurskadade på får

De konstaterade rovskadorna på får hittills i år är lägre under de senaste 20 åren, visar nya siffror från Miljødirektoratet.

Fram till 1 augusti i år har 590 totalt rovdjursskador på får konstaterats. Förlusterna fördelas enligt följande: varg 135, björn 196 rovdjurskador, lodjur 92, järv 35, kungörn 106 och “annat fredat vilt” 26. Detta visar nya siffror från Miljødirektoratet. De totala rovdjursskadorna har sedan millennieskiftet aldrig varit lägre.

Som jämförelse, vid denna tid på året 2017 och 2018 hade fler än 800 angrepp på får konstaterats.

Hela artikeln
Bondebladet: Rekordfå påviste rovviltskader på sau ››

Små förändringar i vargstammen

Resultatet från inventeringsperioden 2018/19 visar att det fanns 300 vargar i Sverige. Det är en marginell förändring från förra vintern då inventeringsresultatet visade cirka 305 vargar.

Det totala antalet vargar i Skandinavien inventeringsperioden 2018/19 beräknas till cirka 380 vargar inklusive de vargar som dött under samma period. Osäker- hetsfaktorn (konfidensintervallet) ligger mellan 300 och 494 vargar. I Sverige beräknas antalet vargar till 300 med ett konfidensintervall mellan 237 och 390. Det är en marginell förändring i Sverige från förra året.

Under inventeringsperioden 1 oktober 2018 – 31 mars 2019 har 10 vargar dokumenterats döda i Sverige. Hur många vargar som dör totalt är okänt eftersom det inte går att hitta alla djur som dör.

Sverige delar vargpopulationen med Norge och den största delen av populationen återfinns i Sverige. Den finns framför allt i Mellansverige koncentrerad till Värmlands, Dalarnas, Örebro, Gävleborgs, Västmanlands och delar av Västra Götalands län. Vargar som lämnar sitt födelserevir kan röra sig över stora arealer och kan därför dyka upp varsomhelst på den skandinaviska halvön.

Läs mer
Naturvårdsverket: Rovdjursinventering varg 2019 ››

Norge: Katastrof om fåren inte får släppas på bete

I slutet av maj observerades en björn i södra Gudbrandsdalen. Björnen fångades av en vildkamera norr om Tretten i Øyer kommun. På grund av skadrisken har Mattilsynet (Norges livsmedelsmyndighet) påtalat djurägarnas ansvar att vänta med betssläpp så länge björnen är i betesområdet.

Några formella beslut att förhindra bete har ännu inte fattats, men norska livsmedelsmyndigheten har rätt att vidta sådana åtgärder. Syftet är då att förhindra att betesdjur utsätts för rovattacker. Men konsekvenserna av ett sådant beslut kommer att bli enorma, säger Marthe Lang-Ree i Øyer Tretten Sau och Geit.
– Det är helt nödvändigt med bete. Om vi nekas att beta blir konsekvenserna katastrofala. Vi har inte foder för det! Hur ska det ersättas? Vi pratar om stora summor, eftersom det är 5-6000 får i Øyer, säger Lang-Ree till Bondebladet.

Hon påpekar att vissa fårbönder redan har valt att hålla djur inne, efter Mattilsynets uttalande. Men många fårbönder har inte tillräckligt bete hemma, de måste släppa ut fåren.

Aps jordbrukspolitiska talesman Nils Kristen Sandtrøen, som har utmanat jordbruks- och livsmedelsministern i frågan, anser att myndigheterna ger motstridiga signaler. För även om norska myndigheten för livsmedelssäkerhet har uppmanat att dröja med betssläpp, anser Miljødirektoratet att de betesprioriterade områdena är viktiga för att på ett miljövänligt och mycket hållbart sätt att skapa värde och högkvalitativ mat av resurser som annars inte används.

Hela artikeln
Bondebladet: Beitenekt vil være en katastrofe ››
Översatt med Google ››

Nya miniminivåer för varg i Sverige

Naturvårdsverket har beslutat om nya miniminivåer för varg, det vill säga det lägsta antalet vargar som ska finnas i olika delar av landet.

Naturvårdsverket rapporterar till EU att det minsta antalet vargar i Sverige för att populationen ska ha gynnsam bevarandestatus är 300.

Vart sjätte år rapporterar Naturvårdsverket till EU statusen för olika arter och naturtyper enligt artikel 17 i EU:s art- och habitatdirektiv. Rapporteringen genomfördes 29 april.
– I rapporteringen anges även att referensvärdet för varg är 300 individer. Det är det lägsta antal vargar som ska finnas i Sverige säger Marcus Öhman, chef för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Läs mer
Naturvårdsverket: Nya miniminivåer för varg i Sverige ››
Pressmeddelande från NV: Referensvärdet för antalet vargar i Sverige är 300 individer

2019-05-10

System tas fram för att upptäcka rovdjursattacker

Ett nytt projekt ska ta fram ett system för att kunna upptäcka och avbryta rovdjursangrepp på tamdjur.

På forskningsinstitutet Rise ska ett varningssystem för automatisk övervakning av tamdjur för att förhindra rovdjursangrepp utvecklas. Projektet kommer att genomföras inom Jordbruksverkets landsbygdsprogram.

Systemet ska märka när djuren uppträder på ett sätt som de inte brukar göra, och då aktiveras ett för rovdjuren avskräckande ljud och eller ljusspel. Detta ska då avbryta rovdjursattacken och samtidigt larmas djursägaren via sin mobiltelefon.

Hela artikeln
Land Lantbruk: System tas fram för att upptäcka rovdjursattacker ››

Fortsatt utveckling av fäbodar

Fäbodar har funnits i hundratals år. Där har mjölkproduktion och förädling bedrivits småskaligt och med traditionella metoder som varit anpassade till platsen.

Hur kan traditionell kunskap kring småskalig matkultur, traditionella växter, husdjursraser och kulturmiljöer kan bevaras och utvecklas samt ge möjlighet att skapa nya arbetstillfällen? Vad behövs för att fäbodbruk ska kunna utvecklas?

Läs den nya rapporten Vägar framåt – En behovskartläggning av fäbodbruket i Sverige. I rapporten presenteras förslag för fortsatt utveckling av svenskt fäbodbruk

Källa: Jordbruksverket, Programmen och pengarna

fc3a4bod

Grafik: SJV

Hundar, inhägnader och lapptyg – vetenskapligt bäst mot rovdjur

En ny kartläggning har gått igenom hur effektiva olika åtgärder för att förhindra angrepp av rovdjur på tamdjur egentligen är. Hundar, inhägnader och lapptyg konstateras vara vetenskapligt pålitliga.

21 författare från tio länder har granskat 114 vetenskapligt publicerade artiklar som mätt effekten av åtgärder som ska minska risken för eller omfattningen av rovdjursangrepp på tamboskap.

Läs mer
Artikel i ATL ››
Studien Carnivore conservation needs evidence-based livestock protection (englelska) ››