Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
Stallmästaren web gif
Wiromin2020_liten
Knarrhult2018
Elitlamm_180x180
gdjh2015
Far_gif
ggi_loop
Banner-2017
Backa Fårgård
Siltbergs_banner2020
gimrarna
banner_180x120
Tranas2020
default logo

Ull ny inkomstkälla för svenska fårbönder

MSN Ekonomi har intervjuat Claudia om ull och The Swedish Wool Initiative.

MSN Ekonomi: Ull ny inkomstkälla för svenska fårbönder ››

Ullskörd & hantering

Nytt informationshäfte om hur man producerar en bra ull som är attraktiv för industrin och andra ullköpare.

Varje ras har sin specifika ull.
Olika ull har olika egenskaper och användningsområden.
Ullens kvalitet beror dels på framavlade egenskaper, men kan också till stor del styras genom skötsel och god hantering vid klippning och sortering.

ULLhantering

Hämta som pdf ››

Slutrapport från Vinnovaprojektet Cirkulära Yllekläder

Projektet drevs från den 1 januari 2019 till 31 januari 2020. Projektägare har varit LRF och Claudia Dillmann från SF har varit projektledare. Samarbetspartners har varit Smart Textiles, Högskolan i Borås och klädföretagen Filippa K samt Röjk Superwear.

Text Claudia Dillmann

Projektmål

Foto Stephane LombardMålet med projektet har varit att få till en lösning där det gick att få ekonomi i alla led och nytta av råvaran in i minsta fiber. Vi har därför månat om att så många parter som är möjligt i ullens cirkulära kedja ska vara representerade och involverade i projektet; från fårbönder via fårklippare, forskare, ”ullförädlare”, kläd- och inredningsföretag, till konsumenter. När många led är representerade kan man få en helhetsbild av vad som finns och vad som saknas gällande svensk ullförädling. Projektet har genererat en rad synergieffekter som branschöverskridande samarbeten, kunskapsförmedling/ökning, branschförståelse, innovationer samt produktutveckling.

Vi har i projektet byggt upp ett branschnätverk där målsättningen har varit att öka kunskapen om svensk ull och svensk ullproduktion. Alla led ska känna sig delaktiga i utvecklingen av svenska ullprodukter i den cirkulära ekonomin, genom hela kedjan från fåret till den färdiga produkten. I projektet har vi bjudit in till flera aktiviteter där deltagarna har haft tillfällen att mötas fysiskt och fått möjlighet att skapa nya nätverk.

Deltagarna i projektet har under projektets gång kontinuerligt fått ta del av och bidra i de analyser och kartläggningar som har gjorts. Dessa ökade kunskaper har lett till nya samarbeten samt till produktutveckling och affärer.

vinnovatrojorAnalyserna och kartläggningarna har lett till många frågor men också till problemlösning i flera led. Internationella kontakter och samarbeten har etablerats för att lösa de led som för närvarande saknas inom svensk ullförädling/ullprocessning. På så vis har vi tagit fram ett antal olika ylleplagg baserade till 100 % av svensk ull i projektet. Modellerna har gjorts tidlösa och med hög kvalitet för att kunna användas länge. I plaggets slutskede kan de antingen återvinnas till nya plagg eller komposteras. De färdiga ylleplaggen sålde slut snabbt. Nya är på gång under 2020.

Spridningen av de i projektet insamlade kunskaperna har gjorts genom föreläsningar runt om i landet, via sociala medier, press och via ett aktivt nätverkande. Både inom den befintliga ullbranschen och via nya kanaler i nätverken. Vi har tagit fram, publicerat och tryckt upp informationsmaterial, kursmaterial och producerat en informations- och marknadsföringsfilm ”Fåren och Ullen”.

Projektaktiviteter:

  • WorkshopSmartTextilesB2B möte i Kil – ullproducenter och tillverkningsindustri samt klädföretag möts och pratar ull
  • Workshop på Science Park i Borås med temat “Möjligheter och brister i svensk ullproduktion” – deltagare från tillverkningsindustrin, forskning- och förädlingssidan brainstormar
  • Swedish Wool Initiative möte på Filippa K – kläd- och inredningsföretag möter ullproducenter för att starta samarbete och göra gemensamma ullaffärer
  • Affärsmodeller för Ull på Smart Textiles i Borås – ullproducenter och tillverkningsindustri träffas för att skapa cirkulära affärsmodeller

Implementering av projektet samt potentiella samhällseffekter

UllbedömningFörsta steget har varit att ullproducenten ska se ullen som en resurs och inte som en restprodukt. För att ullen ska kunna bli en värdefull råvara krävs en avel riktad mot ullkvalitet. Ullkvalitet är subjektivt men till hjälp har vi de ullmönstrare som finns idag (ca 9 stycken i hela landet). Idag görs ullmönstring i avelssyfte men endast på ett fåtal raser. Vi vill bidra till att mönstringen ökar både inom dessa raser, samt inom de till antalet större raserna, där stora mängder ull finns som kan användas kommersiellt.

Med hjälp av de ullmikroskop vi har införskaffat i projektet kan man bedöma ullen på det levande djuret på ett enhetligt sätt. Med ledning av resultatet av denna bedömning kan man välja ut de djur som lämpar sig bäst för en framtida ullproduktion. Detta verktyg kan göra skillnad i aveln på kort sikt och det kan användas på alla får och ulltyper.

Nästa steg för att få upp värdet på råullen är att öka kunskapen om ullskörd och ullhantering. Projektet har tagit fram ett utbildningsmaterial, foldern ”Ull -skörd och hantering”, som vänder sig både till ullproducenter, fårklippare och ullhanterare/ullsorterare,

ullskord1När ullen är klippt och färdig för försäljning behöver man kunna sätta ett pris och ett värde på fiberråvaran. Att mäta fibertjockleken med en micrometer är ett internationellt vedertaget sätt att mäta ullen. Förenklat kan man säga att ju lägre micron desto högre kilopris. Kan man dessutom föra in detta värde i en databas så har man genast kommit än närmre målet med att kommunicera ut värdet.

Projektet har på inrådan från Smart Textiles och Högskolan i Borås köpt in en Fiberlux (micronmätare) för att även här skynda på utvecklingen. Vi testar och utvärderar hur vi kan utnyttja detta redskap på bästa sätt och hur vi kan omvandla resultaten till värdefull information i Elitlamm.

Ett nätverk kallat ”Swedish Wool Initiative” har bildats med representanter från både kläd- och inredningsindustrin. Nätverket består av drygt 40 representanter från drygt 25 olika sko-, kläd- och inredningsföretag. Företagen kommer att samordna inköp och de första leden i sin ullprocessning, dvs. sortering, insamling, logistik och tvätt. Resterande delar som saknas i processen är beroende av vilken produkt som ska tas fram. I nästa förädlingsled får företagen samordna sig med andra företag för att ta fram liknande produkter. Målsättningen är att på ett hållbart sätt kunna producera nya hållbara ullprodukter i en cirkulär ekonomisk kedja där hänsyn tas till alla led, från råvara till slutprodukt.

Vår ambition är att vi de närmsta två åren ska ha höjt den svenska ullanvändningen från 30 % till 40 %. Dels genom att nätverket ”Swedish Wool Initiative” har startat där f.d. konkurrenter blir kollegor och dels genom den produktutveckling som skett under projektets tid. ”Tillsammans för svensk ull” är vår paroll. #tillsammansförsvenskull

Foto Einar de Wit 2Vad gäller hållbarhet och klimatavtryck är svensk ull en mycket potent framtidsfiber. En ”bieffekt” av projektet har varit att klädföretagen insett att de måste tänka hållbart redan från fiber till färdig produkt. Ett konkret exempel är att ett klädföretag först tänkte blanda ullen med polyester till sin kollektion i ulltyg för att ”öka slitstyrka och smutsavvisning”. Under projektet har de helt tänkt om och nu är det bara rena ullfibrer som gäller. De har, genom vår försorg, förstått att dessa egenskaper redan finns inbyggda i en ullfiber. Flera av de klädföretag som ingår i ”Swedish Wool Initiative” kommer också att lansera plagg av svensk ull under hösten 2020 samt våren 2021.

Informationsmaterialet har varit mycket efterfrågat och även media har visat ett stort intresse. Vi har skickat ut pressmeddelanden med information om projektet. Projektets syfte och aktiviteter har omtalats i såväl fackpress, sociala medier, lokalpress och rikstäckande dagstidningar såväl som i radio.

Lärdomar:

  • Ullen är en premiumprodukt och ingen biprodukt som den under en period har ansetts.
  • Hos Jordbruksverket hamnar ullen mellan stolarna eftersom den ses som en lantbruksprodukt (biprodukt) när den sitter kvar på fåret och riskavfall, eller i bästa fall en textilfiber, när den blivit avklippt.
  • Ull är en fiber som ofta jämförs med billiga fibrer framställda på syntetisk väg (ex. vis oljebaserade- eller regenereratfiber). Kunskapen om dess fördelar framför syntetiska fibrer har gått förlorade.
  • Ullen måste ses som den resurs den är och värderas upp ända från råvaru- och produktionsledet, över förädlingsledet, till användar- och förbrukningsledet.
  • Om svensk ull värderas upp så får vi en ökad självförsörjningsgrad, ett lägre klimatavtryck inom klädindustrin och även en ökad kunskap i alla led om en av världens äldsta och mest användbara fiber.

Vinnovaloggor

Bilder:
Ullskörd (Stephane Lombard)
Vinnovatröjorna med fåren som bidragit med sin ull i bakgrunden (Claudia Dillmann)
Jodi Everding från Filippa K, Elin Näsström Från Smart Textiles och Claudia i samband med workshop om ull och framtida ullprodukter på Högskolan i Borås (Linda Nydén)
Ullmönstring (Mia Brandqvist)
Klippning av får (Gudrun Haglund Eriksson)
Svenska får (Einar de Wit)

Gotländskt i topp på Skinn-SM

Text och foto Karin Wennås/Gotlandsfårsföreningen
Det blev gotländskt i topp när årets Skinn-SM avgjordes i Tranås på söndagen. SM-guldet gick till Sindarve lammgård, Hemse, och tvåa blev Graute gård, Hejnum. Tredje pris stannade på fastlandet, på gården Koppartorp utanför Valdemarsvik.

I Skinn-SM tävlar lammuppfödare med sina bästa lockiga och glansiga skinn varje år. Skinnen granskas och poängsätts av erfarna skinndomare, och uppfödarna får ett facit på hur de ligger till i sitt avelsarbete.

Skinnen bedöms på ungefär samma sätt som de levande lammen bedöms på höstarna inför urvalet av livdjur.

Intresset för att vara med och tävla var i år större än i fjol, när 2018 års torka satte krokben för lammuppfödarna och skinnen inte höll de rätta kvaliteterna. I år var nära 250 skinn inskickade från hela landet, 50 fler än i fjol.

Tävlingen arrangeras av avelsföreningen för rasen Gotlandsfår, tillsammans med de två skinnberederierna i Tranås Donnia Skinn och Tranås Skinnberedning. Även Leicesterfårföreningen är med och arrangerar, och det är skinn från dessa två raser som tävlar i en rad olika klasser beroende på skinnens färgnyans och längd på ullen. Gotlandsfårens skinn är ju lockiga och grå i olika nyanser, och Leicesterfåren är lockiga och vita.

SM-guldet till Sindarve lammgård togs emot av Eva Twengström, som dessutom råkar vara ordförande i arrangerande Gotlandsfårsföreningen. Graute gård representerades av Kjell Nilsson, nöjd silvermedaljör. Och bronset togs emot av en glad Göran Carlsson, Koppartorp.

Skinn-SM2020
En glad Eva Twengström, Sindarve lammgård, blev svensk mästare i lammskinn på Skinn-SM i Tranås på söndagen. Foto Karin Wennås

Naturligt material vinnande koncept i årlig designtävling

Källa: Högskolan i Borås
För sjätte året i rad gick tävlingen Challenge with function av stapeln under torsdagen. Tävlingen är avslutningen på en projektkurs för designteknikerstudenter, och utmaningen är att skapa ett funktionellt plagg för valfri aktivitet.

Alla plagg bedömdes av en jury från näringslivet med representanter för H&M, Didriksons, Lectra, Mirakeltextil, Chevalier och Vildland. Bland bidragen fanns jackor för bland annat löpning, vandring, jakt och hantverksarbete.

Det vinnande bidraget blev ”The Hiker”, en vandringsjacka i ull tillverkad av Lisa Serholt Steen. Med konceptet ”Wool for function” utformade hon en jacka som är vattenavvisande, har naturligt god ventilation samt smarta sömmar och fickor för funktion. Hon är väldigt nöjd med den slutgiltiga produkten.
– Det känns roligt, jag är väldigt nöjd med min jacka och jag har kämpat hårt. Det är många som har gjort fina jackor, så det var väldigt roligt att juryn tyckte att min var bäst. Jag vill gärna jobba som designtekniker, kanske någonstans här i trakterna, säger Lisa Serholt Steen.

Läs mer och se bild på vinnrjackan i ull
Naturligt material vinnande koncept i årlig designtävling ››

Dags att kora Sveriges bästa lammskinn

Det är skinn från fårraserna Gotlandsfår och Leicesterfår som har de önskade egenskaperna och får vara med och tävla. Alla tävlingsskinn bedöms av erfarna skinndomare, och uppfödarna får ett papper med siffror på skinnets olika egenskaper. En sorts betyg på hur man lyckats med sitt avelsarbete.

Förutom skinn tävlar även färdiga produkter under Skinn-SM, t ex nallar, mössor, väskor, pälsar och annat som tillverkats av skinnen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Det här är Ing-Marie Thorsson från Flöje, Lidköping. Förra året blev hon svensk mästare i lammskinn på Skinn-SM. Vem blir det i år? Det får vi se söndag 8 mars  i Tranås när fåruppfödare från hela landet tävlar om vem som producerar de bästa skinnen, som ska vara lockiga, glansiga och mjuka i färgerna vitt eller olika nyanser av grått.

Under SM-dagen finns alla tävlingsskinn utlagda i lokalerna på Badhotellet i Tranås, där evenemanget hålls, så besökarna kan känna och titta på dem. För det är inte bara ögat utan även handen som avgör.

Under dagen hålls också en rad intressanta föreläsningar för alla fårintresserade. Bland annat berättar två framgångsrika fåruppfödare om hur de arbetar med sin produktion och sitt avelsarbete, det blir ”skinnskola” där man får lära sig vilka egenskaper ett bra skinn ska ha, hantverkare som syr i skinn visar och berättar om sina produkter, och skinnsömnadsmaterial kommer att finnas till försäljning.

Tävlingen arrangeras av avelsföreningen Gotlandsfårsföreningen i samarbete med de två skinngarverierna Tranås Skinnberedning och Donnia Skinn.

Mer information finns på Gotlandsfårsföreningens hemsida www.silverlock.se samt på föreningens Facebooksida.

Text och foto: Karin Wennås, Gotlandsfårsföreningen

SkinnSM2020

ATL TV: Svensk ull allt hetare i modebranschen

Logistiken från gård till industri en utmaning när modebranschen nu visar intresse för den svenska ullen.

Med Johnny Neredman och får på Hornsunds Gård och Fåravelsförbundets ullansvariga Claudia på länk.

Se ATL-TV ››

Nationell satsning på ull

För att möta och följa upp det stora intresset kring ull från olika aktörer har Nämnden för hemslöjdsfrågor under 2019 arbetat fokuserat med frågor kring tillvaratagande av svensk ull och utveckling av hållbar näringsverksamhet med svensk ull.

Här redovisas resultatet av insatserna

Nämnden för hemslöjdsfrågor: Nationell satsning på ull ››

Baltic Wool Conference

8-10 oktober, Gotland

Sverige har en mycket småskalig ullindustri i jämförelse med t.ex. Norge, som har andra förutsättningar med en statligt subventionerad ullhantering. Under året har planeringen för en konferens med inbjudna föreläsare från Finland och Baltikum initierats. Då den svenska textilindustrin rustades ner, flyttades maskiner och kompetens till Baltikum.

Ett möte mellan länderna ger möjlighet till utökade kontakter för erfarenhetsutbyte. Konferensen, förlagd till Gotland, kommer att genomföras den 8-10 oktober. Programmet kommer bland annat att presentera utmaningar och utvecklingsmöjligheter runt den grå ullen, t.ex gotlandsullen, vars kvalitet har förändrats under de senaste åren.

Konferensen arrangeras med Hushållningssällskapet på Gotland som huvudman och region Gotland och NFH som medfinansiärer.