Tranas2020
Knarrhult2018
banner_180x120
Banner-2017
Elitlamm_180x180
Stallmästaren web gif
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Far_gif
Backa Fårgård
ggi_loop
gimrarna
gdjh2015
Siltbergs_banner2020_2
Wiromin2020_liten
default logo

Svensk ull – en framgångssaga!

Hämta som pdf ››
Mer och mer svensk ull används och till en mängd olika produkter. Idag tillverkas både tröjor, filtar, häst- och hundprodukter, madrasser och mycket mer av vår fantastiska svenska ull! Mervärden som biologisk mångfald och god djuromsorg bakas in i värmande och ventilerande ullprodukter.

Vi i Svenska Fåravelsförbundet ser en märkbar ökning i efterfrågan på den svenska ullen och har här sammanställt en grafik över denna ökning från de senaste åren.

Anledningen till denna ökning anser vi beror på dels ett flertal breda gräsrotsprojekt från Ullihop i Väster- och Norrbotten till Ull som resurs i Halland i söder. Även Vinnovaprojektet Cirkulära Yllekläder och den stora mediala uppmärksamheten har bidragit till att flytta fram positionerna för den svenska ullen.

En tidigare råvara som mest setts som en biprodukt är nu på väg att bli en premiumprodukt och efterfrågas av allt från kända klädmärken, inredningsföretag, outdoor-branschen men också till häst- och husdjursutrustning. Svensk ull finns i en mängd olika färger och kvaliteter som lämpar sig väl i såväl framtida garderober, inredning men också i bilklädslar, som ljudabsorbenter och som isolering i byggnader.

Visste du detta om ull:

  • Ull brinner dåligt – den är naturligt flamsäker
  • Man kan böja en ullfiber 20 000 ggr utan att den går av – bomull 3000 gr och viskos 75 ggr
  • Den är töjbar och elastisk och kan förädlas i många grovlekar och kvaliteter med låg energiåtgång
  • Ull är värmande även i blött tillstånd – den kan absorbera upp till 35% av sin egen vikt
  • Ullfibern är ljudabsorberande, värmeutjämnande och motverkar dålig lukt samt statisk elektricitet

Hälsningar
Svenska Fåravelsförbundet

Frågor? Kontakta Claudia Dillmann som är ull- och skinnansvarig på 070-231 39 92 eller
claudia@faravelsforbundet.com

Bilderna nedan får användas om källa uppges.

Ullfakta2020
Siffror om ull 2016–2019, grafik Svenska Fåravelsförbundet
Hämta bilden som pdf ››

Foto Einar de Wit
Såhär års jobbar svenska får och lamm som naturvårdare, och de producerar ull och kött av gräs, foto Einar de Wit
Hämta högupplöst bild ››

Foto Claudia Dillmann
Paus på ljugarebänken, foto Claudia Dillmann
Hämta högupplöst bild ››

Hantverksutbildning till Ullrådgivare

Till hösten börjar Liselotte Erixon, 50, resan mot att bli Sveriges första ullrådgivare.

Under våren 2020 har Nämnden för hemslöjdsfrågor tillsammans med ett tiotal representanter från ull- och fårnäringen planerat för en 2-årig lärlingsutbildning inom ullområdet i Sverige. Myndigheten för yrkeshögskolan fattade i maj beslut om att utbildning till Ullrådgivare kommer att starta under hösten 2020.

En elev finns redan antagen. I varje klass finns det flera olika yrken representerade. I den klass som gick ut i våras fanns det till exempel 27 yrken representerade bland de 34 studeranden. Utbildningen är till 80 procent förlagd till lärlingsplatser och till 20 procent förlagd till skolan, där teori läses. Då handlar det om bland annat juridik, ekonomi och hantverkshistoria. Utbildningen är CSN-berättigad. Det kommer att bli möjligt för fler att söka då ullrådgivare nu är ett av de drygt 80 yrken Hantverksakademin har tillstånd att utbilda inom. Dock är klassen full för höstens start, så inte i år som det ser ut nu. Ansökan sker via skolans hemsida och yhantagning.se under första kvartalet varje år.

– Det har saknats ett flertal sammanhållande länkar för ullhanteringen i Sverige. Fårägarna behöver hitta rätt kund till ullen, som måste samlas in rationellt. Många fårägare har hittills inte insett värdet av ullen. Det är några av de viktigaste orsakerna till det stora ullsvinnet, säger Annkristin Hult, nationell utvecklare på Nämnden för hemslöjdsfrågor, och fortsätter:
– Under självhushållningens tid sas det att fyra får kunde hålla familjen varm och mätt under hela året. Istället för att kasta bort ullen, som görs nu, kan nya användningsområden utvecklas genom design och forskning och därigenom medverka i strävan efter en mer hållbar produktion och konsumtion. Därför är den här nya utbildningen, vars yrkesplan tagits fram av organisationer inom den svenska fårnäringen, oerhört viktig.

– Hantverksakademin är en modern lärlingsutbildning, där vi har tagit det bästa från århundraden av hantverksutbildning och anpassat till 2000-talet. Att tillsammans med Nämnden för hemslöjdsfrågor kunna bidra aktivt till att öka kunskapen om ull och hur vi kan tillvarata den gör mig både stolt och glad. Det ligger helt i linje med Stockholms Hantverksförenings ambition att verka för hållbart hantverk, säger Nicole Pluntke, vd för Stockholms Hantverksförening och Hantverksakademin.

För mer information kontakta:
Nicole Pluntke, VD Stockholms Hantverksförening, tel. 070-493 93 72, nicole.pluntke@hantverkarna.se

Mer svensk ull används, importen minskar och mycket lite går på export

Vi har sammanställt ullstatistik för 2019.

Siffrorna över hur mycket ull som tillvaratas bygger till stor del på uppgifter som vi samlat in från landets spinnerier, karderier och tvätterier. Det är alltså reda siffror över hur mycket ull som köpts in från fårbönder eller lönspunnits.

Se bilden större | Hämta som pdf

Ullfakta2020

 

Ull i Kubik 2020 inställt

Årets Ull i Kubik som skulle hållits på Öströö Fårfarm den 11–13 september ställs in på grund av det rådande corona-läget.

Ull i Kubik återkommer 2021.

 

Jannica Hagfors modekollektion i lammnappa och läder

Beckmans College of Designs avgångselever har visat sina examensarbeten, i år med en digital visning. Jannica Hagfors kollektion “Den blå timmen” som innehåller plagg i läder och lammnappa har dragit våra ögon till sig.

Jannica har använt materialen på ett kreativt sätt, och skapat nya och spännande uttryck. Tänk vad man kan göra med den svenska lammnappan, en produkt som för bara några år sedan endast existerade i fantasin.

Jannica, Beckmans och fotografen Albin Händig har gett oss tillstånd att visa bilder av kollektionen. Vi bugar och bockar, tackar Jannica för att hon slagit oss med häpnad och önskar henne lycka till på den fortsatta vägen!

IMG_20200430_160620 (1)
Jannica Hagfors.

JANNICA
Livstycke i lammnappa med laserskuren ornamentik.

P1050427

_87A2874

Text Anna Bergström, foto Albin Händig 

Baltic Wool Conference

Gotland 8–10 October 2020

Det är svårt att planera en internationell konferens just nu, men Baltic Wool Conference har öppnat upp för anmälan på den nya hemsidan och man tror att mötet ska kunna genomföras.

Läs mer
Baltic Wool Conference ››

Ull ny inkomstkälla för svenska fårbönder

MSN Ekonomi har intervjuat Claudia om ull och The Swedish Wool Initiative.

MSN Ekonomi: Ull ny inkomstkälla för svenska fårbönder ››

Ullskörd & hantering

Nytt informationshäfte om hur man producerar en bra ull som är attraktiv för industrin och andra ullköpare.

Varje ras har sin specifika ull.
Olika ull har olika egenskaper och användningsområden.
Ullens kvalitet beror dels på framavlade egenskaper, men kan också till stor del styras genom skötsel och god hantering vid klippning och sortering.

ULLhantering

Hämta som pdf ››

Slutrapport från Vinnovaprojektet Cirkulära Yllekläder

Projektet drevs från den 1 januari 2019 till 31 januari 2020. Projektägare har varit LRF och Claudia Dillmann från SF har varit projektledare. Samarbetspartners har varit Smart Textiles, Högskolan i Borås och klädföretagen Filippa K samt Röjk Superwear.

Text Claudia Dillmann

Projektmål

Foto Stephane LombardMålet med projektet har varit att få till en lösning där det gick att få ekonomi i alla led och nytta av råvaran in i minsta fiber. Vi har därför månat om att så många parter som är möjligt i ullens cirkulära kedja ska vara representerade och involverade i projektet; från fårbönder via fårklippare, forskare, ”ullförädlare”, kläd- och inredningsföretag, till konsumenter. När många led är representerade kan man få en helhetsbild av vad som finns och vad som saknas gällande svensk ullförädling. Projektet har genererat en rad synergieffekter som branschöverskridande samarbeten, kunskapsförmedling/ökning, branschförståelse, innovationer samt produktutveckling.

Vi har i projektet byggt upp ett branschnätverk där målsättningen har varit att öka kunskapen om svensk ull och svensk ullproduktion. Alla led ska känna sig delaktiga i utvecklingen av svenska ullprodukter i den cirkulära ekonomin, genom hela kedjan från fåret till den färdiga produkten. I projektet har vi bjudit in till flera aktiviteter där deltagarna har haft tillfällen att mötas fysiskt och fått möjlighet att skapa nya nätverk.

Deltagarna i projektet har under projektets gång kontinuerligt fått ta del av och bidra i de analyser och kartläggningar som har gjorts. Dessa ökade kunskaper har lett till nya samarbeten samt till produktutveckling och affärer.

vinnovatrojorAnalyserna och kartläggningarna har lett till många frågor men också till problemlösning i flera led. Internationella kontakter och samarbeten har etablerats för att lösa de led som för närvarande saknas inom svensk ullförädling/ullprocessning. På så vis har vi tagit fram ett antal olika ylleplagg baserade till 100 % av svensk ull i projektet. Modellerna har gjorts tidlösa och med hög kvalitet för att kunna användas länge. I plaggets slutskede kan de antingen återvinnas till nya plagg eller komposteras. De färdiga ylleplaggen sålde slut snabbt. Nya är på gång under 2020.

Spridningen av de i projektet insamlade kunskaperna har gjorts genom föreläsningar runt om i landet, via sociala medier, press och via ett aktivt nätverkande. Både inom den befintliga ullbranschen och via nya kanaler i nätverken. Vi har tagit fram, publicerat och tryckt upp informationsmaterial, kursmaterial och producerat en informations- och marknadsföringsfilm ”Fåren och Ullen”.

Projektaktiviteter:

  • WorkshopSmartTextilesB2B möte i Kil – ullproducenter och tillverkningsindustri samt klädföretag möts och pratar ull
  • Workshop på Science Park i Borås med temat “Möjligheter och brister i svensk ullproduktion” – deltagare från tillverkningsindustrin, forskning- och förädlingssidan brainstormar
  • Swedish Wool Initiative möte på Filippa K – kläd- och inredningsföretag möter ullproducenter för att starta samarbete och göra gemensamma ullaffärer
  • Affärsmodeller för Ull på Smart Textiles i Borås – ullproducenter och tillverkningsindustri träffas för att skapa cirkulära affärsmodeller

Implementering av projektet samt potentiella samhällseffekter

UllbedömningFörsta steget har varit att ullproducenten ska se ullen som en resurs och inte som en restprodukt. För att ullen ska kunna bli en värdefull råvara krävs en avel riktad mot ullkvalitet. Ullkvalitet är subjektivt men till hjälp har vi de ullmönstrare som finns idag (ca 9 stycken i hela landet). Idag görs ullmönstring i avelssyfte men endast på ett fåtal raser. Vi vill bidra till att mönstringen ökar både inom dessa raser, samt inom de till antalet större raserna, där stora mängder ull finns som kan användas kommersiellt.

Med hjälp av de ullmikroskop vi har införskaffat i projektet kan man bedöma ullen på det levande djuret på ett enhetligt sätt. Med ledning av resultatet av denna bedömning kan man välja ut de djur som lämpar sig bäst för en framtida ullproduktion. Detta verktyg kan göra skillnad i aveln på kort sikt och det kan användas på alla får och ulltyper.

Nästa steg för att få upp värdet på råullen är att öka kunskapen om ullskörd och ullhantering. Projektet har tagit fram ett utbildningsmaterial, foldern ”Ull -skörd och hantering”, som vänder sig både till ullproducenter, fårklippare och ullhanterare/ullsorterare,

ullskord1När ullen är klippt och färdig för försäljning behöver man kunna sätta ett pris och ett värde på fiberråvaran. Att mäta fibertjockleken med en micrometer är ett internationellt vedertaget sätt att mäta ullen. Förenklat kan man säga att ju lägre micron desto högre kilopris. Kan man dessutom föra in detta värde i en databas så har man genast kommit än närmre målet med att kommunicera ut värdet.

Projektet har på inrådan från Smart Textiles och Högskolan i Borås köpt in en Fiberlux (micronmätare) för att även här skynda på utvecklingen. Vi testar och utvärderar hur vi kan utnyttja detta redskap på bästa sätt och hur vi kan omvandla resultaten till värdefull information i Elitlamm.

Ett nätverk kallat ”Swedish Wool Initiative” har bildats med representanter från både kläd- och inredningsindustrin. Nätverket består av drygt 40 representanter från drygt 25 olika sko-, kläd- och inredningsföretag. Företagen kommer att samordna inköp och de första leden i sin ullprocessning, dvs. sortering, insamling, logistik och tvätt. Resterande delar som saknas i processen är beroende av vilken produkt som ska tas fram. I nästa förädlingsled får företagen samordna sig med andra företag för att ta fram liknande produkter. Målsättningen är att på ett hållbart sätt kunna producera nya hållbara ullprodukter i en cirkulär ekonomisk kedja där hänsyn tas till alla led, från råvara till slutprodukt.

Vår ambition är att vi de närmsta två åren ska ha höjt den svenska ullanvändningen från 30 % till 40 %. Dels genom att nätverket ”Swedish Wool Initiative” har startat där f.d. konkurrenter blir kollegor och dels genom den produktutveckling som skett under projektets tid. ”Tillsammans för svensk ull” är vår paroll. #tillsammansförsvenskull

Foto Einar de Wit 2Vad gäller hållbarhet och klimatavtryck är svensk ull en mycket potent framtidsfiber. En ”bieffekt” av projektet har varit att klädföretagen insett att de måste tänka hållbart redan från fiber till färdig produkt. Ett konkret exempel är att ett klädföretag först tänkte blanda ullen med polyester till sin kollektion i ulltyg för att ”öka slitstyrka och smutsavvisning”. Under projektet har de helt tänkt om och nu är det bara rena ullfibrer som gäller. De har, genom vår försorg, förstått att dessa egenskaper redan finns inbyggda i en ullfiber. Flera av de klädföretag som ingår i ”Swedish Wool Initiative” kommer också att lansera plagg av svensk ull under hösten 2020 samt våren 2021.

Informationsmaterialet har varit mycket efterfrågat och även media har visat ett stort intresse. Vi har skickat ut pressmeddelanden med information om projektet. Projektets syfte och aktiviteter har omtalats i såväl fackpress, sociala medier, lokalpress och rikstäckande dagstidningar såväl som i radio.

Lärdomar:

  • Ullen är en premiumprodukt och ingen biprodukt som den under en period har ansetts.
  • Hos Jordbruksverket hamnar ullen mellan stolarna eftersom den ses som en lantbruksprodukt (biprodukt) när den sitter kvar på fåret och riskavfall, eller i bästa fall en textilfiber, när den blivit avklippt.
  • Ull är en fiber som ofta jämförs med billiga fibrer framställda på syntetisk väg (ex. vis oljebaserade- eller regenereratfiber). Kunskapen om dess fördelar framför syntetiska fibrer har gått förlorade.
  • Ullen måste ses som den resurs den är och värderas upp ända från råvaru- och produktionsledet, över förädlingsledet, till användar- och förbrukningsledet.
  • Om svensk ull värderas upp så får vi en ökad självförsörjningsgrad, ett lägre klimatavtryck inom klädindustrin och även en ökad kunskap i alla led om en av världens äldsta och mest användbara fiber.

Vinnovaloggor

Bilder:
Ullskörd (Stephane Lombard)
Vinnovatröjorna med fåren som bidragit med sin ull i bakgrunden (Claudia Dillmann)
Jodi Everding från Filippa K, Elin Näsström Från Smart Textiles och Claudia i samband med workshop om ull och framtida ullprodukter på Högskolan i Borås (Linda Nydén)
Ullmönstring (Mia Brandqvist)
Klippning av får (Gudrun Haglund Eriksson)
Svenska får (Einar de Wit)

Gotländskt i topp på Skinn-SM

Text och foto Karin Wennås/Gotlandsfårsföreningen
Det blev gotländskt i topp när årets Skinn-SM avgjordes i Tranås på söndagen. SM-guldet gick till Sindarve lammgård, Hemse, och tvåa blev Graute gård, Hejnum. Tredje pris stannade på fastlandet, på gården Koppartorp utanför Valdemarsvik.

I Skinn-SM tävlar lammuppfödare med sina bästa lockiga och glansiga skinn varje år. Skinnen granskas och poängsätts av erfarna skinndomare, och uppfödarna får ett facit på hur de ligger till i sitt avelsarbete.

Skinnen bedöms på ungefär samma sätt som de levande lammen bedöms på höstarna inför urvalet av livdjur.

Intresset för att vara med och tävla var i år större än i fjol, när 2018 års torka satte krokben för lammuppfödarna och skinnen inte höll de rätta kvaliteterna. I år var nära 250 skinn inskickade från hela landet, 50 fler än i fjol.

Tävlingen arrangeras av avelsföreningen för rasen Gotlandsfår, tillsammans med de två skinnberederierna i Tranås Donnia Skinn och Tranås Skinnberedning. Även Leicesterfårföreningen är med och arrangerar, och det är skinn från dessa två raser som tävlar i en rad olika klasser beroende på skinnens färgnyans och längd på ullen. Gotlandsfårens skinn är ju lockiga och grå i olika nyanser, och Leicesterfåren är lockiga och vita.

SM-guldet till Sindarve lammgård togs emot av Eva Twengström, som dessutom råkar vara ordförande i arrangerande Gotlandsfårsföreningen. Graute gård representerades av Kjell Nilsson, nöjd silvermedaljör. Och bronset togs emot av en glad Göran Carlsson, Koppartorp.

Skinn-SM2020
En glad Eva Twengström, Sindarve lammgård, blev svensk mästare i lammskinn på Skinn-SM i Tranås på söndagen. Foto Karin Wennås