Knarrhult2018
Far_gif
siltbergs hemsida
Elitlamm_180x180
gdjh2015
ggi_loop
Annons
Stallmästaren web gif
gimrarna
banner_180x120
trns2017
Backa Fårgård
Banner-2017
default logo

Formex Formidable 2017 Folkets val till Eldblå

Grattis till Eldblå som vunnit prestigefyllt pris för sin dubbelvävda ullpläd!

Det jurybedömda priset Formex Formidable 2017 gick till företaget Iris Hantverk för sin handdammborste för utomhusbruk. Hederspriset Folkets val, som röstas fram av allmänheten, gick till företaget Eldblås dubbelvävda ullpläd formgiven av Karin Kloth. 2017 års priser tillkännages och delas ut i samband med årets Formexmässa 17–20 januari.

Beskrivning: lättheten och värmen i en dubbelvävd ullpläd, som är en dröm för kalla vintrar. Rakt upp och ner visar den här, utan åthävor, på enkelhetens stora potential, och blir en textil med mycket ”hygge”.

eldbla

Foto Eldblå

Formex är en årlig inredningsmässa, en arena för nordisk design och heminredning. Formex designpris Formex Formidable premierar intressant, kvalitativ och tidstypisk design. Priset instiftades 1994 för att inspirera och premiera god form och design.

Läs mer
Formex på Mynewsdesk: Iris Hantverk vinner designpriset Formex Formidable 2017 ››

Nu kommer podden om ull

Det finns poddar om allt mellan himmel och jord – och snart också en som bara handlar om ull.

Det är Facebook-gruppen Ullförmedlingen, med drygt 4000 medlemmar, som har sökt och fått bidrag från Nämnden för hemslöjdsfrågor för att starta podden. Ullförmedlingen får 50 000 kronor som ska gå till teknik, utbildning och att göra jobbet med att spela in podden. Idén kom förra året.
– För att den svenska ullen ska användas mer behövs förutom logistik och insamling även mer kunskap om ull hos fårägare, hos nya företag som vill förädla ull och hos konsumenten. Det vill vi bidra till i Ullpodden, säger Fia Söderberg.

Hela artikeln
ATL: Nu kommer podden om ull ››

De tar till vara på öns unika mjukvara

Omkring 1 400 ton ull hamnar varje år på svenska återvinningsstationer eller plöjs ner. På Gotland har Madeleine Nilsson och Karin Kloth hittat ett samarbete som räddar en del av öns unika ull.

– Ullen är helt fantastisk och världsunik. De grå tonerna och den glansen har inga andra får i landet – och den plöjer vi ner, säger Claudia Dillmann.

På norra Gotland finns sedan några år tillbaka ett samarbete som tar vara på ullen och ser den som resurs. Inom ett par mils avstånd klipps lammen, spinns garnet, för att stickas till sjalar och plädar.
– Ullen hade varit nedgrävd om inte jag hade tagit hand om den, säger Madeleine Nilsson.

För sju år sedan övertog hon det gamla spinneriet som stått i en lagård på Ihre gård sedan 1980-talet. Men maskinerna är gamla och kräver en hel del omsorg med hjälp av skiftnycklar och rörtänger.

Hela artikeln
Affärsliv Gotland: De tar till vara på öns unika mjukvara ››

Nu står ullen på dagordningen

Budskapet om att ull slängs i Sverige har åter lyfts i svenska medier. Det är vi tacksamma för, det verkar som att frågan når ut för vi får massor med respons från olika håll.

Det är inte upp till oss att göra alla delar för att vända skutan som gått åt fel håll under decennier. Men vi kan göra mycket genom att värdesätta, vårda och förmedla eller förädla ullen från våra får. Till hjälp och inspiration hoppas vi att den supersnygga skriften Ull och skinn – vägen till mervärde, som Claudia och Stéphane Lombard tagit fram, kommer att vara. Den kommer till er tillsammans med medlemsfakturan. Läs och njut.

allull
Foto Stéphane Lombard

Med anledning av det stora intresset från media har vi idag skickat ett pressmedelande om ull. För att förse redaktionerna med siffror och information om och hur vi jobbar för att öka intresset och kunskapen i våra egna led. Ett utskick lastat med information har också gått iväg till distriktens och rasföreningarnas styrelser. Tanken är att det ska finnas information att utgå ifrån om lokalmedia hör av sig, att man ska kunna känna sig redo att ta emot journalister på gårdar överallt i landet. Det blir mer spännande om fler får och ansikten syns. Behövs mer pepp och prepp så hör av er till någon i förbundsstyrelsen.

Här finns länkar till inslag om ull som Ekot sände häromdagen. Inslaget gav eko och många medier tog upp frågan.

Ni har väl också sett Claudia och Titti Strömne om suget efter lammkött och ull i dagens Enköpings-Posten?

Fårnäringen vädrar morgonluft

Källa: Enköpings-Posten
Trots att svenskarna äter allt mer lammkött är importen av lamm fortfarande mycket stor. Men nu satsar branschen för att öka den inhemska produktionen.

Antalet får ökar och enligt jordbruksverket statistik finns det idag drygt 300 000 tackor och baggar i landet. Bara det senaste året har antalet ökat med omkring 20 000.
– Vi har en marknad och konsumenterna vill ha svenskt kött. Men bara 28 procent av köttet på marknaden kommer från svenskt lamm, där finns en stor marknadspotential, säger Titti Strömne från Koby i Fjärdhundra som arbetar med lammrådgivning i sitt företag Glada fåret.

Men får innebär inte bara köttproduktion. Även inom skinn- och ullsidan börjar det hända saker.
– Flera företag har hört av sig och vill ha svenska ullprodukter, bland annat Fjällräven som nu gör en tröja som är helt producerad i Sverige. Jag har även kontakt med företag som gör fodral till surfplattor av svensk ull, säger Claudia Dillman från Edsbro, ledamot i Svenska Fåravelsförbundet där hon jobbar med just ull- och skinnfrågor.

Hela artikeln
Enköpings-Posten: Fårnäringen vädrar morgonluft ››

Uruguayansk ull eftertraktad i Europa

Inbäddat mellan Brasilien och Argentina har Uruguay en befolkning på 3,5 miljoner och nästan dubbelt så många får – 6,6 miljoner. För att sälja ullen som dessa får producerar måste man exportera. Av den årliga produktionen på nästan 30 miljoner kilo säljs endast en procent på den lokala marknaden.

Låga fraktkostnader är en stor hjälp
– Det är dyrare att hämta ull från Salto i norra Uruguay än att skicka den till Kina, säger Facundo Ruvira vid Tops Fray Marcos, landets största anläggning för tvättning och kamning av ull – en tjänst som försvann för årtionden sedan i Västeuropa.

Världens tredje största exportör
Faktum är att Uruguay är ett av de sista länderna i världen som exporterar stora mängder ull som har tvättats och kammats, till skillnad från Australien och Nya Zeeland som exporterar sin råull helt obearbetad. I detta särskilda marknadssegment är Uruguay världens tredje största exportör med en marknadsandel på 12 procent, endast överträffat av Kina och Tjeckien.

Medan landets mest finfibriga ull, som merino, går till lyxmodeindustrin används grövre ull från corriedale-får, den vanligaste fårrasen i Uruguay, till produkter som avancerade tyska bilar och flygplansinredning.

I staden Hard i västra Österrike berömmer ägaren till Schoeller, Kurt Haselwander, den uruguayanska ullens kvalitet. Han köper 800 ton om året och uppskattar dess elasticitet och mjukhet. En annan sak som gör att den sticker ut i jämförelse med australiensisk eller Nya Zeeland ull är att fåren behandlas bättre i Uruguay, säger han. I Uruguay utsätts inte fåren för mulesing.

Hela artikeln
France 24: Uruguayan wool coveted by European manufacturers ››
Översatt med Google ››

Ull i riksnyheterna

Ekot lyfter idag att svensk ull slängs samtidigt som ull för mångmiljonbelopp importeras.

Med fårklipparen Patrik Jönsson, SFs Claudia Dillman och Göte Frid från Jordbruksverket.

Sveriges Radio: Tonvis med ull slängs varje år ››
Ekots Facebooksida finns även filmklipp ››

Siffror över produktion och import finns här ››

Ett hållbarare friluftsliv

Fjällräven gör tröjor av svensk ull. Andra väljer helt andra vägar att skapa ett hållbarare friluftsliv. Hur ska vi som konsumenter egentligen veta vilken väg som är bäst? Och spelar det någon roll?

Ett intressant reportage som handlar om Brattlandsgården och deras jämtlandsfår, men också om vad några olika företag som jobbar med friluftsprodukter gör för att bli mer hållbara.

En uppgift som behöver korrigeras
Man skriver i artikeln “Fåren är av rasen Jämtlandsfår, en korsning mellan ett traditionellt Svea-får och ett Merinofår och ger till skillnad från andra svenska fårraser ull som är mjuk nog för att använda till klädproduktion.”, men det är inte en helt korrekt beskrivning av svenska får och deras ull. Det finns fler raser med mjuk ull. Alla typer av kläder och produkter kräver heller inte ultramjuk ull.

Friluftsfrämjandet: Ett hållbarare friluftsliv ››

Fårull för miljoner bränns upp i Sverige: ”Sorgligt”

Nästan all svensk ull bränns och kastas bort, samtidigt som vi importerar från andra länder. Okunskap, enligt fårbranschen, men också bristande logistik och en känsla av att den svenska ullen inte är något värd. Nu vill fårägarna ändra på det.

Varje år växer 1 800 ton ull ut på svenska får. Två gånger om året klipps den tjocka pälsen av – och slängs. Ull ses inte som något som är värt att ta tillvara i Sverige. Bara drygt 300 ton tas omhand här för att bli garn, kläder, stoppnings- eller isoleringsmaterial.

– Det är sorgligt. Det beror på okunskap på alla fronter, säger Claudia Dillmann, ullansvarig i Svenska fåravelsförbundet, medan hon kliar Härvor, en av hennes egna tackor, i nacken.

Tyvärr en premium-artikel, men det finns en video på Facebook som är delad på vår sida ››
Svenska Dagbladet: Fårull för miljoner bränns upp i Sverige: ”Sorgligt” ››

Läs om pilotprojektet som Brattlandsgården och Fjällräven genomfört

Tröjan Brattlands Sweater No 1 är produkten som är frukten av samarbetet som inleddes för två och ett halvt år sedan.

Pilotprojektet har inneburit mycket arbete och förändringar har krävtslängs vägen, men man har också fått många nya kunskaper. Nu kommer Fjällräven att ta fram en policy som de kallar Wool Promise för att kunna garantera att all ull som används är producerad under förhållanden som man kan ställa sig bakom till 100 %. Utan lärdomarna från pilotprojektet hade detta inte varit möjligt, säger Christiane Dolva, ansvarig i hållbarhetsfrågor hos Fjällräven.

Intressant artikel på engekska här
Fjällräven: Our Swedish Sheep – The Pilot Project is Complete ››
Översatt med Google ››