ggi_loop
Hunden Herden
agria_banner_far_180x180
gimrarna
Banner-2017
Lindholmen180x180_2018_1
trns2017
Knarrhult2018
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
gdjh2015
siltbergs hemsida
banner_180x120
Stallmästaren web gif
default logo
bildspel_allalamm12
bildspel_allalamm15
bildspel_allalamm11
bildspel_allalamm13
bildspel_allalamm3
bildspel_allalamm6

Avelsvärdering

Avelsvärden för svenska korsningsfår

Slutrapport till Stiftelsen Svensk Fårforskning
av Carl Helander1, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Emma Carlén och Kjell Johansson, Växa Sverige och Ulf Andréasson, Elitlamm

Drygt 20 % av besättningarna i Sveriges officiella avelsregister för får (Elitlamm Avel) utgörs av besättningar med i huvudsak korsningsdjur (Elitlamm, 2017). Vissa av dessa uppfödare av korsningsdjur bedriver systematisk korsning med en målinriktad produktion och långsiktig avel.

Fram till 2011 hade alla besättningar som var anslutna till Elitlamm Avel tillgång till ett selektionsindex, kallat ”lammindex”. Selektionsindexmetoden är en enkel metod för att avelsvärdera djur, där man skattar storleken av olika systematiska miljöfaktorer separat från de genetiska faktorerna. Problemet med denna metod är att den grundar sig på dessa konstanta antaganden om hur stora skillnaderna är mellan djur med olika miljöer. Eftersom skillnaderna i verkligheten inte kan antas vara identiska vid varje tillfälle ett djur avelsvärderas är metoden inte optimal för att bedöma djurs genetiska kapacitet.

I metoden ”Best Linear Unbiased Prediction” (BLUP) skattas de genetiska faktorerna samtidigt som miljöeffekterna, vilket ger mer korrekta skattningar av djurens verkliga avelsvärde.

Inom ramen för detta projekt gjordes korsningar av olika raser jämförbara med varandra genom att ta hänsyn både till raseffekter och korsningseffekter (heterosis). För att få bra skattningar av raseffekterna ingår alla renrasiga djur från köttraserna Texel (Kt), Dorset (Kdh), Shropshire (Ks), Suffolk (Ksu), Oxford Down (Ko), syntetiska rasen Jämtlandsfår (Kjf), lantraserna Finull (Lf) och Rya (Lr), djur från ”korsningsgrupperna” X, L och K samt djur som är korsningar mellan dessa åtta rena raser och 3 korsningsgrupper. Även får med litet inslag (mindre än 26 %) av annan ras t.ex. Gotlandsfår eller Leicester är inkluderade, men renrasiga djur från dessa raser ingår inte. Dessutom är inga renrasiga Gotlands- eller Leicesterfår med i den nu framtagna BLUP- avelsvärderingen för korsningsfår och därför inte heller med i basgruppen.

Hämta rapport (pdf) ››

Avelsvärderingens brytdatum 2018

Brytdatum för avelsvärderingarna 2018, det vill säga sista dag för registrering av uppgifter som ska komma med i avelsköringarna i Elitlamm är:

  • 24 juni
  • 25 augusti

Avelsvärden kommer sedan att publiceras den 9 juli respektive 8 september.

Mer information ››

Avelsvärdering 2018

De uppgifter som du registrerar om dina lamm ligger till grund för den avelsvärdering som görs två gånger per år. Sista registreringsdatum i Elitlamm för första avelsvärderingen är söndag 24 juni.

Om du före dess i Avel & Produktion har stängt betäckningsgruppen och fört in lammen i en omgång, alternativt registrerat lammen i AvelMini, så får lammen avelsvärden främst baserade på släktingars avelsvärden. Men även på födelsevikt och 60 dagarsvikt om du har registrerat dessa. Om du har registrerat mönstring så får lammen avelsvärden baserade även på egna mönstringsuppgifter.

Årets andra avelsvärdering
Sista registreringsdatum i Elitlamm för årets andra avelsvärdering är lördag 25 augusti.

Mönstrare
Om du inte redan har kontaktat en mönstrare, gör det! Mönstrarna ska ofta mönstra i många besättningar och ju tidigare du är ute, desto större chans har du att välja dag för mönstring som passar din besättning. Om du har frågor runt mönstringen eller vill ha hjälp att hitta mönstrare så vänder du dig till kansliet support@elitlamm.com.
Lista över mönstrare ››

Mer detaljer här om vad du behöver göra i Elitlamm inför årets avelsvärdering ››

Viktig information angående årets avelsvärdering

Läs om vad du behöver göra i Elitlamm, och när, för att få nya, uppdaterade avelsvärden 2018.

Du som har djur av raserna Leicester, Finull, Rya, Texel, Suffolk, Dorset, Oxforddown, Shropshire, Gotlands- eller Jämtlandsfår får avelsvärden på dina djur.

Avelsvärdena uppdateras två gånger per år: i juli och september. Lammen som fötts efter förra avelsvärderingen i september 2017, får sina första avelsvärden i sommar, förutsatt att du gjort det som behövs i Elitlamm (se nedan).
Continue Reading →

Att tolka avelsvärden

Nu finns uppdaterade versioner av relativtalsenheter och medelvärden för de tio raser som avelsvärderas. Du finner ett dokument per ras längre ner. Men vi börjar med en sammanfattning av hur avelsvärderingen är uppbyggd, det vill säga hur siffrorna kommer till.

Dina djurs avelsvärde anges som avvikelsen mot en ”basgrupp”. Basgruppen består av alla djur i Elitlamm av samma ras födda 1–5 år före beräkningstillfället. Det innebär att vid beräkningen i augusti 2017 bestod basgruppen av djur födda 2012 till och med 2016. 2018 kommer basgruppen att bestå av djur födda 2013 till 2017 osv.

Vid varje beräkning byts alltså cirka 20 % av djuren ut och förhoppningsvis är de nya djuren bättre vilket innebär att medeltalet i basgruppen förändras. Om avelsvärdet avser tillväxt så ökar medelvärdet från år till år om avelsmålet är att förbättra tillväxten. Om basgruppen förbättras kommer äldre djurs avelsvärden att sjunka något eftersom medeltalet de jämförs mot blir högre.

Avelsvärdet anges som ett tal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Vad varje enhet upp eller ner innebär kan utläsas ur tabellerna för respektive ras.

Eftersom miljön i olika besättningar kan skilja sig mycket kan man inte tolka det som att alla djur som har avelsvärde 100 har samma tillväxthastighet. Ett lamm som växt 250 g/dag på svaga naturbeten kan ha högre avelsvärde än ett som växt 260 g/dag på frodiga åkermarksbeten. Avelsvärdeberäkningen kompenserar för miljöeffekten bland annat genom att relatera till besättningsmedeltalet.

Medeltalet i basgruppen har störst värde för att studera rasens utveckling över åren, den så kallade genetiska trenden.

Värdet av en indexenhet kan man använda för att se hur mycket bättre eller sämre ett djur är än ett som har avelsvärde 100. Om till exempel en enhet för ”tillväxt direkt” motsvarar 1,4 g/dag så kommer ett lamm med avelsvärde 110 att väga 2,1 kg mer vid 150 dagar än ett med avelsvärde 100. (10 x 1,4 g x 150 dagar = 2 100g = 2,1 kg). Detta jämfört med besättningens medeltal, inte basgruppens.

Om storleken på basgruppen är liten blir avelsvärdena osäkrare. Detta gäller framför allt vissa köttraser. Eftersom basgruppen består av fem år ska antalet divideras med 5 om man vill få en uppfattning om hur många registreringar som görs per år.

Text Magnus Håård
magnus.haard@faravelsforbundet.com


I en fil per ras redovisas vad varje relativtalsenhet är värd samt medelvärden för de tio raser som avelsvärderas.
Gotlandsfår ››
Leicester ››
Finull ››
Ryafår ››
Jämtlandsfår ››
Texel ››
Suffolk ››
Dorset ››
Shropshire ››
Oxford down ››

Petrus

Erikshester Petrus, en gotlandsbagge med mycket höga avelsvärden, får äran att illustrera årets andra avelskörnings relativtalsenheter. Foto M Håård

Årets bästa Gotlandsbagge kommer från – Gotland

Sindarve Comus heter baggen som förenar god tillväxt med ypperlig pälskvalitet och därför toppar årets avelsvärdering. Uppfödare är Eva Twengström på Sindarve Lammgård.

Topplista över Gotland- och Leicesterbaggar samt söklista över finullsbaggar finns i Elitlamm Avel & Produktion.

För frågor om Elitlamms program:
Tel 0174-301 50 (må + on 10–12, ti 16–18)
support@elitlamm.com

Frågor om bagglistor och avelsvärdering:
Magnus Håård, tel 0705-8 26 710
magnus.haard@faravelsforbundet.com

2017-09-25

Färska avelsvärden, nya topplistor och nya söklistor visas nu i Elitlamm

Nu visas nya avelsvärden för dina djur på Djurförteckningarna i Elitlamm.

Du väljer själv vilka avelsvärden som ska visas genom att ändra listans utseende. På Djurkorten hittar du avelsvärdena under fliken Avel. Även djur som är utannonserade på Marknadsplatsen har uppdaterade avelsvärden som du kan se i annonserna. För djur som du är intresserad av att köpa, där du har fått elitlammskoden av säljaren, så visas givetvis också de nya avelsvärdena.

Söklista över finullsbaggar
För att hitta en finullsbagge inför kommande säsong så kan du söka efter lämplig bagge i Söklistan för finullsbaggar i Elitlamm. Du hittar 199 avelsbaggar på listan. Kravet för att komma med på listan är att baggen har kompletta avelsvärden och har avkomma som är ullmönstrad. Du ser vem som äger djuret och kan klicka på Djurnumret för att se Djurkortet.  Om du har bagge eller baggar med på listan som saknar namn, gå gärna in och registrera namn på dina baggar i ditt Elitlamm, så uppdateras söklistan.

Topplistor för gotlandsfår och leicesterfår
De nya topplistorna för gotlandsfår och leicester hittar du i Djurregistret i Elitlamm. Precis som med de vanliga djurförteckningarna så kan du välja vilka uppgifter du vill se och du kan sortera kolumnerna i annan ordning. Du ser vem som är ägare till djuret och du kan klicka för att se djurkortet. Listorna innehåller 409 baggar av gotlandsfår med minst 20 avkommor och 85 leicester med minst 15 avkommor.

Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm

Topplista över gotlandbesättningar efter första avelskörningen 2017

Listan över de besättningar som har högst avelsvärden* efter första avelkörningen 2017 är nu klar. Även danska besättningar är med på listan.

Öppna listan här ››

Listan baserar sig på besättningarnas livtackor den dag som systemet stängs för inmatning inför avelskörningen. Det är alltså det genomsnittsliga avelsvärdet för de tackor som funnits i besättningen den senaste avelssäsongen och som är mödrar till årets lamm.

Besättningar med fullständig mönstring och minst 20 tackor har varit med i urvalet.

Färska topplistor över vuxna gotlands- och leicesterbaggar finner ni i Elitlamm Avel & Produktion under Djurregister – Andra djurlistor – Topplistor.

Nytt för i år är söklista över avelsbaggar av rasen Finullsfår som finns i andra besättningar i Elitlamm. Använd listan som ett hjälpmedel för att hitta baggar du är intresserad av. Baggarna är inte rangordnade utan visas osorterade i listan. Kravet för att en bagge ska finnas med på listan är att den är max 10 år gammal, har kompletta avelsvärden för både kropp och ull och har avkomma som är ullmönstrad. Även finullslistan finns i Elitlamm Avel & Produktion under Djurregister – Andra djurlistor – Topplistor.

*Vi kan inte redovisa alla avelsvärden men har här valt att redovisa de 20 besättningar som har högst genomsnittligt avelsvärde för päls helhet (Hhp) och tillväxt. Eftersom vi har många olika index som redovisar olika egenskaper för tillväxt har vi valt att väga samman indexen för direkt och maternell tillväxt samt kropp mönstring (Tvxt Mön D + Tvxt Mön M + Krp Mön).

Ny söklista för finullsbaggar och nya topplistor för gotlandsfår och leicesterfår i Elitlamm

Söklista över finullsbaggar
För att hitta en finullsbagge inför kommande säsong så kan du nu söka efter lämplig bagge i den nya Söklistan i Elitlamm. Du hittar 199 avelsbaggar från ett 80-tal besättningar på listan. Kravet för att komma med på listan är att baggen har kompletta avelsvärden och har avkomma som är ullmönstrad. Du ser vem som äger djuret och kan klicka på Djurnumret för att se djurkortet.  Om du har bagge eller baggar med på listan som saknar namn, gå gärna in och registrera namn på dina baggar i ditt Elitlamm, så uppdateras söklistan.

Topplistor för gotlandsfår och leicesterfår
Efter årets första avelsvärdering publicerar vi nu som vanligt nya topplistor för gotlandsfår och leicester. Du hittar topplistorna i Djurregistret i Elitlamm. Precis som med de vanliga djurförteckningarna så kan du välja vilka uppgifter du vill se och du kan sortera kolumnerna i annan ordning. Du ser vem som är ägare till djuret och du kan klicka för att se djurkortet. Listorna innehåller 274 baggar av gotlandsfår och 52 leicester.

Topplistor över besättningar med gotlandsfår
På Marknadsplatsen i Elitlamm hittar du uppdaterade listor över de besättningar med gotlandsfår som har högst avelsvärden efter första körningen.  Två fasta topplistor visas, en med de allra bästa pälsegenskaperna, bedömda efter det genomsnittliga avelsvärdet för helhet päls. Den andra fasta listan innehåller besättningar med de bästa tillväxtegenskaperna, bedömda genom att ta medelvärdet för mönstringsegenskaperna direkt och maternell tillväxt samt kropp. Dessa två fasta listor visar besättningar i Sverige och Danmark med minst 20 avkommor.

Listan finns även här: Besättningstopplista gotlandsfår efter första avelskörningen 2017 ››

Sommarhälsningar från Elitlamm

Rättelse: semineringsresultat och samband mellan avelsvärden och fettklassning/mönstringsresultat i senaste Fårskötsel

I förra numret av Fårskötsel blev det helt fel i några tabeller, de blev helt obegripliga. Redaktionen ber om ursäkt för detta!

Ur artikeln om resultatet av semineringarna hösten 2016. Det här är den rätta tabellen:

tab1

Tabellerna nedan hör till artikel om hur väl avelsvärden förutspår mönstrings- och slaktresultat. Tabellerna visar tre olika samband.

tab2
tab4
tab3