Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
Siltbergs_banner2020_2
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Elitlamm_180x180
Banner-2017
Fåravelsförbundet180
banner_180x120
Knarrhult2018
Backa Fårgård
Wiromin2020_liten
ggi_loop
gimrarna
Tranas2020
Far_gif
gdjh2015
default logo
bildspel_seminkatalog2020
bildspel_checklista
bildspel_ullf
bildspel_rasindex

Avelsvärdering

Färska avelsvärden och helt nya Index

Nu visas nya avelsvärden för dina djur på Djurförteckningarna i Elitlamm. Du väljer själv vilka avelsvärden som ska visas genom att ändra listans utseende. På Djurkorten hittar du avelsvärdena under fliken Avel. Även djur som är utannonserade på Marknadsplatsen har uppdaterade avelsvärden som du kan se i annonserna.

Index underlättar urvalet av livdjur

Nytt för i år är att gotlandsfår och finull får index som är en sammanfattning av ett djurs avelsvärde. Indexen har medelvärde 0, ett värde över 0 är alltså bättre än medel och ett värde under 0 är sämre än rasens medel för den aktuella egenskapen. Gotlandsfåren får RIX – rasindex, PIX – pälsindex och KIX – köttproduktionsindex. Finullsfåren får RIX – rasindex, ULIX -ullindex och MIX – modersindex. Indexen finns på Djurkorten under fliken Avel, på Djurförteckningarna och på Avelskompassen.

Topplistor för gotlandsfår och leicesterfår

De nya topplistorna för gotlandsfår och leicester hittar du i Djurregistret i Elitlamm. Precis som med de vanliga djurförteckningarna så kan du välja vilka uppgifter du vill se och du kan sortera kolumnerna i annan ordning. Du ser vem som är ägare till djuret och du kan klicka för att se djurkortet. Listan för gotlandsfår innehåller 389 baggar. Baggarna måste ha minst 20 mönstrade avkommor och ha minst RIX=10. Listan för leicester innehåller 42 baggar med minst 15 mönstrade avkommor och minst 103 i ett förenklat index som enbart används för att ta fram topplistan. Besättningen måste under samma år använt mer än en bagge. Detta gäller för båda raserna.

Söklista över finullsbaggar

För att hitta en finullsbagge inför kommande säsong så kan du söka efter lämplig bagge i Söklistan för finullsbaggar i Elitlamm. Du hittar 221 avelsbaggar på listan. Kravet för att en bagge ska finnas med på listan är att den var levande 1 september föregående år, är max 10 år gammal, har kompletta avelsvärden för både kropp och ull och har avkomma som är ullmönstrad. Du ser vem som äger djuret och kan klicka på djurnumret för att se Djurkortet.  Om du har bagge eller baggar med på listan som saknar namn, gå gärna in och registrera namn på dina baggar i ditt Elitlamm, så uppdateras söklistan.

Om du har frågor om avelsvärden, topplistor/söklistor eller Elitlamm i allmänhet, hör av dig till vår support på support@elitlamm.com eller ring på telefon: 0174-301 50. Telefontid måndag och onsdag 10.00-12.00 och tisdag 18.00-19.00.

Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm
4 september 2020

Frågor och svar om Gotlandsfårens och Finullsfårens nya rasindex

Den 4 september 2020 publiceras för fösta gången rasindex för Gotlandsfår och Finullsfår.

Sedan snart tio år har vi haft avelsvärden för enskilda egenskaper som födelsevikt, tillväxt, ullegenskaper och pälskvalitet. Nu har avelsvärderingen utvecklats vidare, och Gotlandsfår och Finullsfår är först ut med att få rasindex.

finullRIX

Skynda er, våra nya Rasindex är publicerade! Mia Brandqvist

Var hittar jag mina djurs index?
Ni med Gotlandsfår och Finullsfår finner djurens index i ert Elitlamm. I Avel & Produktion finner ni dem via Djurförteckningarna samt på Djurkorten under fliken Avel. I Avel Mini finns indexen under Mönstringssammanfattning.

I topp- och söklistorna i Elitlamm, och i seminbaggarnas lista, finns nu både avelsvärden och rasindex publicerade.

listansutseende

Man klickar på Ändra listans utseende för att välja vilka avelsvärden och index man vill se.

Vilka är de nya indexen?
För Gotlandsfår: KIX – köttproduktionsindex, PIX – pälsindex och RIX – rasindex.
För Finullsfår: MIX – modersindex, ULIX – ullindex och RIX – rasindex.

Hur har indexen konstruerats?
När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull, samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper. Hänsyn har tagits till de korrelationer (samband) som finns mellan olika egenskaper, för att få önskad vikt på varje egenskap, och i möjligaste mån undvika oönskade avelseffekter.

I Fårskötsel nr 6 2020 kommer en artikel som handlar om hur indexen är konstruerade och hur tillväxt och ull/pälsegenskaper värderats ekonomiskt.

Vad är ett avelsvärde?
Avelsvärden är ett mått på djurets nedärvningsförmåga. Det visar alltså vad man kan förvänta sig från individens avkomma och inte hur individen själv presterar. Avelsvärden beräknas utifrån de inrapporterade uppgifterna som finns i Elitlamm.

De egenskaper som avelsvärden beräknas för är födelsevikt, tillväxt, formklass, fettklass, kullstorlek samt ull och pälsegenskaper. De redovisas som relativtal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Basgruppen omfattar alla djur som är födda 1–5 år före den aktuella beräkningen.

Vad är skillnaden mellan direkta avelsvärden och maternella?
Direkta värden kan mätas på avkomman medan maternella egenskaper är vad vi kan förvänta oss när baggens eller tackans döttrar blir mödrar.

Vad är ett rasindex?
Syftet med de nya indexen är att sammanfatta djurens avelsvärden. Det kan avse de flesta egenskaperna som vi har avelsvärden för och kallas då rasindex, RIX. Eller så kan det avse en eller en grupp av egenskaper, för finullfår ULIX som väger ihop ullegenskaperna. ULIX har varit svårt att konstruera eftersom flera av ullegenskaperna motverkar varandra (krus, längd t.ex.) på ett icke önskvärt sätt men ULIX är bästa möjliga kompromiss mellan dem.

Gotlandsfårens pälsindex, PIX, består enbart av avelsvärdet för helhet päls eftersom det sammanfattar pälsegenskaperna på ett bra sätt. De olika pälsegenskaperna (lock, pälshår etc.) motverkar inte varandra och har hög korrelation  med helhet päls. Hög korrelation innebär att egenskaperna ofta samverkar, som att ett bra pälshår bidrar till en bra lock.

Enkelt beskrivet är de nya indexen ett jämförelsetal och redovisas som en avvikelse från rasens medeltal.

De nya indexen har medel 0, ett värde över 0 är alltså bättre än medel och ett värde under 0 är sämre än rasens medel för den aktuella egenskapen.

Varför är medel 0 för de nya indexen när det är 100 på avelsvärdena?
För att tydligt visa att indexet inte är ett avelsvärde, utan en sammanvägning av flera avelsvärden, redovisas indexet med medel 0.

Vad ingår i de olika indexen?
Man skiljer på mätegenskaper, det man använder för att beräkna indexet och målegenskaper, de egenskaper man vill nå ett resultat på. Vissa egenskaper skiljer också på direkt och maternellt. Man kan säga att direkta värden kan mätas på avkomman medan maternella egenskaper är vad vi kan förvänta oss när baggens eller tackans döttrar blir mödrar.

Gotlandsfår:

  • KIX, köttproduktionsindex: målegenskapen är tillväxt till slakt och slaktklasspoäng. Det som mäts är tillväxt mönstring (direkt och maternell) samt mönstringsklasspoäng
  • PIX, pälsindex: målegenskap och mätegenskap är helhetspoäng päls
  • RIX, rasindex: en sammanvägning av KIX och PIX

Finullsfår:

  • MIX, modersindex: målegenskapen är tillväxt till slakt och slaktklasspoäng. Det som mäts är tillväxt mönstring (direkt och maternell) samt mönstringsklasspoäng. Då Finull valt att lägga en högre vikt på maternell tillväxt har de också bestämt att detta index ska heta modersindex
  • ULIX, ullsindex: målegenskapen är alla ullegenskaper vid mönstring dvs krus, längd, stapel, jämnhet, glans och täthet
  • RIX,rasindex: en sammanvägning av MIX och ULIX

Varför mäts tillväxt vid mönstring och inte vid slakt?
Eftersom det finns starka samband mellan tillväxt till slakt och tillväxt till mönstring kan man använda mönstringsuppgifter även om målegenskapen är tillväxt till slakt. Det ger flera fördelar, antalet mönstringsregistreringar är många fler än antalet slaktregistreringar, uppgifterna är registrerade och kan användas vid beräkning av avelsvärden i månadsskiftet augusti/september samt att lammen antas ha fått en mer likartad behandling fram till mönstringen. Till slakt går en del lamm direkt från bete utan tillskott medan andra får kraftfoder i flera veckor innan de blir slaktmogna.

Hur ska vi använda rasindexen?
Ett index är ett urvalsinstrument när man väljer livdjur. Genom att rangera djuren efter index får man en första kvalitetsvärdering som man sedan går vidare från och granskar kandidaterna noggrannare.

Antingen väljer man att rangera dem efter RIX eller något av delindexen beroende på produktionsinriktning. Är man specialiserad päls eller ullproducent är det de indexen som gäller. För Gotlandsfåren kan man säga att RIX i stort sett motsvarar den värdering som låg till grund för topplistorna även om vi inte redovisade något index. Nu får alla djur i besättningen index som redovisas i Elitlamm.

Det är viktigt att vara medveten om att ett index, lika lite som de ingående avelsvärdena, inte berättar hela sanningen om ett djur. Alla egenskaper har inte avelsvärden och därför påverkar de inte indexet. Som exempel kan nämnas benställning och klövkvalitet. Inte heller om djuret har några mindre önskvärda egenskaper som ulliga ben eller kroksvans.

När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper.

Text Mia Brandqvist, augusti 2020

Årets första avelsvärden publicerade i Elitlamm

Nu visas nya avelsvärden för dina djur. Även topp- och söklistor i Elitlam Avel och Produktion är uppdaterade.

Djur som är utannonserade på Marknadsplatsen har uppdaterade avelsvärden.

Flera förändringar har genomförts av avelsvärderingen i år, bland annat har förbättringar gjorts som gäller raser där importer av djur förekommer. Läs mer här om de förändringar av avelsvärderingen som gjorts i år.

De nya indexen för gotlands- och finullsfår publiceras inte i samband med denna avelskörning då arbetet med att ta fram indexen blev klart för sent, men de kommer att publiceras så snart det är möjligt.

Topplistor för gotlandsfår och leicesterfår
De nya topplistorna för gotlandsfår och leicester hittar du i Djurregistret i Elitlamm Avel & Produktion. Listorna innehåller 246 baggar av gotlandsfår med minst 20 avkommor, och 38 leicester med minst 15 avkommor.

Nytt för i år är att baggar för att visas i topplistan måste kunnat jämföras med minst en annan bagge. Det innebär att baggen måste fått lamm i en omgång där minst en annan bagge också fått rasrena lamm.

Söklista över finullsbaggar
För att hitta en finullsbagge inför kommande säsong så kan du söka efter lämplig bagge i Söklistan för finullsbaggar i Elitlamm Avel & Produktion. Du hittar 186 avelsbaggar i listan. Kravet för att komma med på listan är att baggen har kompletta avelsvärden och har avkomma som är ullmönstrad.

Om du har frågor om avelsvärden, topplistor/söklistor eller Elitlamm i allmänhet, hör av dig till vår support på support@elitlamm.com eller ring på telefon: 0174-301 50. Telefontid måndag och onsdag 10.00-12.00 samt tisdag 18–19.

Nästa avelskörning görs i slutet av augusti och uppdaterade avelsvärden publiceras den 5 september.

Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm, juli 2020

Topplistor över besättningar med Gotlandsfår efter första avelskörningen 2020

Listan över de besättningar som har högst avelsvärden* efter första avelkörningen 2020 är nu klar. Även danska besättningar är med på listan.

Besättningstopplista päls Gotlandsfår 2020 ››
Besättningstopplista tillväxt Gotlandsfår 2020 ››

Listorna baserar sig på besättningarnas livtackor den dag som systemet stängdes för inmatning inför avelskörningen. Det är alltså det genomsnittsliga avelsvärdet för de tackor som funnits i besättningen den senaste avelssäsongen, och som är mödrar till årets lamm.

Besättningar med fullständig mönstring och minst 20 tackor har varit med i urvalet.

De nya indexen KIX, PIX och RIX har inte publicerats i samband med denna avelskörning, då arbetet med att ta fram indexen blev klart för sent, men de kommer att publiceras så snart det är möjligt.


*Vi kan inte redovisa alla avelsvärden men har här valt att redovisa de 20 besättningar som har högst genomsnittligt avelsvärde för päls helhet (Hhp) och tillväxt. Eftersom vi har många olika index som redovisar olika egenskaper för tillväxt har vi valt att väga samman indexen för direkt och maternell tillväxt samt kropp mönstring (Tvxt Mön D + Tvxt Mön M + Krp Mön).

 

Nytt i årets avelsvärdering

Avelsvärderingen är ett samarbete mellan Svenska fåravelsförbundet, Elitlamm och Växa Sverige. Fåravelsförbundet är navet, Elitlamm har alla registreringar och sänder in dessa till Växa sverige som sedan gör alla avelsvärdeberäkningar. Förändringar, uppdateringar och dylikt sker i samarbete mellan de tre aktörerna.

Inför denna avelsvärdering har det arbetats med att förbättra avelsvärderingen för avkommor efter importerade djur (även embryon, sperma). Det har hittills bara gällt Texeldjur, men resultaten kommer att utvärderas för att se om detta även kan användas för andra raser där import förkommer.
Det som ändrats är bl a att importdjuren själva bidrar med härstamningsinformation, men de får inga egna avelsvärden förrän det kommer in information från deras avkommor. Växa har också delat in importdjur i grupper beroende på land, så att importdjurs avkommor bidrar med att bygga upp ett medelavelsvärde för landet.

Att beräkna avelsvärden för importdjur är mycket avancerat. För nötkreatur finns det en särskild organisation med över 10 anställda som jobbar med att översätta avelsvärden från ett land till ett annat.

Under arbetet med att förbättra avelsvärdena för avkommor efter importer fann Växa att spridningen på vissa egenskaper varit för hög för Texel. Det har gjort att det blivit djur som fått för höga eller låga avelsvärden för egenskaperna formklass slakt, fettklass slakt, antal levande födda första kull och senare kullar. Nu har spridningen justerats till 10 för dessa egenskaper.

Byte av version av avelsvärderingsprogrammet har gjort att Växa kunnat använda all tillgänglig data. Detta påverkar endast gotlandsfåren men det påverkar inte aktuella djur så mycket. Däremot kan äldre djur som tidigare inte fått avelsvärde ha fått det nu, samt att det kan ha skett en del förändringar på äldre djurs avelsvärden.

Alla avelsvärden är rasspecifika och kan inte jämföras mellan raser. Varje år ändras basgruppen som avelsvärdena jämförs med. I basgruppen finns djur som är födda 1-5 år före beräkningstillfället. I år är det alltså djur som är födda mellan 2019 till 2015.

Projektet med sammanfattande indexen som arbetats med under det senaste åren för Gotlandsfår och Finull är slutfört men kommer inte publiceras vid denna avelskörning. Arbetet har dragit ut på tiden och blev inte klart i tid till denna avelskörning.

Svenska Fåravelsförbundet
Mia Brandqvist
Juli 2020

loggor_avel2

Viktig information angående årets avelsvärdering

Praktisk information om viktiga datum, vilka djur som avelsvärderas och om vad du behöver göra i Elitlamm inför årets avelskörningar.

Du som har djur av raserna Leicester, Finull, Rya, Texel, Suffolk, Dorset, Oxforddown, Shropshire, Gotlands- eller Jämtlandsfår får avelsvärden på dina djur. Även en del korsningsdjur får avelsvärden.

Avelsvärdena uppdateras två gånger per år: i juli och september. Lammen som fötts efter förra avelsvärderingen i augusti 2019, får sina första avelsvärden i sommar, förutsatt att du gjort det som behövs i Elitlamm (se nedan).

Brytdatum 2020

Brytdatum för avelsvärderingarna, d.v.s. sista dag för registrering av uppgifter i Elitlamm:

  • 23 juni
  • 22 augusti

Du som har tidig lamning och som gör ditt livdjursurval före september:
Var noga med att registrera dina uppgifter i juni före sista datum enligt ovan. Det gäller lamningsregistreringar, samt ev. 60-dagars vikt och mönstringsresultat om dessa är genomförda. Då får du avelsvärden på dina lamm baserat på tillgänglig information och har möjlighet att använda dessa vid urvalet.

Har du djur som kan kvalificera sig för auktionen i Linköping i september är det särskilt viktigt att du har registrerat alla tillgängliga uppgifter före 23 juni.

Uppdaterade avelsvärden publiceras i Elitlamm den 9 juli respektive den 5 september.

Elitlamm

Läs nedan om vad du behöver göra i Elitlamm för att förbereda lammen för avelsvärderingen.
Continue Reading →

Att tolka avelsvärden 2019

Nu finns uppdaterade versioner av relativtalsenheter och medelvärden för de tio raser som avelsvärderas. Du finner ett dokument per ras längre ner. Men vi börjar med en sammanfattning av hur avelsvärderingen är uppbyggd, det vill säga hur siffrorna kommer till.

Dina djurs avelsvärde anges som avvikelsen mot en ”basgrupp”. Basgruppen består av alla djur i Elitlamm av samma ras födda 1–5 år före beräkningstillfället. Det innebär att vid beräkningen i augusti 2017 bestod basgruppen av djur födda 2012 till och med 2016. 2018 kommer basgruppen att bestå av djur födda 2013 till 2017 osv.

Vid varje beräkning byts alltså cirka 20 % av djuren ut och förhoppningsvis är de nya djuren bättre vilket innebär att medeltalet i basgruppen förändras. Om avelsvärdet avser tillväxt så ökar medelvärdet från år till år om avelsmålet är att förbättra tillväxten. Om basgruppen förbättras kommer äldre djurs avelsvärden att sjunka något eftersom medeltalet de jämförs mot blir högre.

Avelsvärdet anges som ett tal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Vad varje enhet upp eller ner innebär kan utläsas ur tabellerna för respektive ras.

Eftersom miljön i olika besättningar kan skilja sig mycket kan man inte tolka det som att alla djur som har avelsvärde 100 har samma tillväxthastighet. Ett lamm som växt 250 g/dag på svaga naturbeten kan ha högre avelsvärde än ett som växt 260 g/dag på frodiga åkermarksbeten. Avelsvärdeberäkningen kompenserar för miljöeffekten bland annat genom att relatera till besättningsmedeltalet.

Medeltalet i basgruppen har störst värde för att studera rasens utveckling över åren, den så kallade genetiska trenden.

Värdet av en indexenhet kan man använda för att se hur mycket bättre eller sämre ett djur är än ett som har avelsvärde 100. Om till exempel en enhet för ”tillväxt direkt” motsvarar 1,4 g/dag så kommer ett lamm med avelsvärde 110 att väga 2,1 kg mer vid 150 dagar än ett med avelsvärde 100. (10 x 1,4 g x 150 dagar = 2 100g = 2,1 kg). Detta jämfört med besättningens medeltal, inte basgruppens.

Om storleken på basgruppen är liten blir avelsvärdena osäkrare. Detta gäller framför allt vissa köttraser. Eftersom basgruppen består av fem år ska antalet divideras med 5 om man vill få en uppfattning om hur många registreringar som görs per år.

Text Magnus Håård

I en fil per ras redovisas vad varje relativtalsenhet är värd samt medelvärden för de tio raser som avelsvärderas.
Gotlandsfår ››
Leicester ››
Finull ››
Ryafår ››
Jämtlandsfår ››
Texel ››
Suffolk ››
Dorset ››
Shropshire ››
Oxford down ››

Petrus

Erikshester Petrus, en gotlandsbagge med mycket höga avelsvärden. Foto M Håård

Topplista över besättningar med Gotlandsfår efter första avelskörningen 2019

Listan över de besättningar som har högst avelsvärden* efter första avelkörningen 2019 är nu klar. Även danska besättningar är med på listan.

Topplista päls och tillväxt 2019 ››

Listan baserar sig på besättningarnas livtackor den dag som systemet stängdes för inmatning inför avelskörningen. Det är alltså det genomsnittsliga avelsvärdet för de tackor som funnits i besättningen den senaste avelssäsongen, och som är mödrar till årets lamm.

Besättningar med fullständig mönstring och minst 20 tackor har varit med i urvalet.


*Vi kan inte redovisa alla avelsvärden men har här valt att redovisa de 20 besättningar som har högst genomsnittligt avelsvärde för päls helhet (Hhp) och tillväxt. Eftersom vi har många olika index som redovisar olika egenskaper för tillväxt har vi valt att väga samman indexen för direkt och maternell tillväxt samt kropp mönstring (Tvxt Mön D + Tvxt Mön M + Krp Mön).

Avelsvärden för korsningsfår

Följande korsningar får korsningsavelsvärden:

  • Får från korsningsgrupperna X, L (okänd/korsning av finull/ryatyp) och K (okänd/korsning av köttrastyp)
  • Får som är korsningar mellan X, L, K och renrasiga Texel, Dorset, Shropshire, Suffolk, Oxford Down, Jämtlandsfår, Finull och Rya
  • Även får med litet inslag (mindre än 26%) av annan ras, t ex Gotlandsfår eller Leicester

Renrasiga får av Texel, Dorset, Shropshire, Suffolk, Oxford Down, Jämtlandsfår, Finull och Rya får dubbla avelsvärden: ett ”vanligt” avelsvärde och ett korsningsavelsvärde.

Mer detaljer här om vad du behöver göra i Elitlamm inför årets avelsvärdering ››

Mer om avelsvärden för svenska korsningsfår här ››

Topplista över gotlandbesättningar efter första avelskörningen 2018

Listan över de besättningar som har högst avelsvärden* efter första avelkörningen 2018 är nu klar. Även danska besättningar är med på listan.

Öppna listan här ››

Listan baserar sig på besättningarnas livtackor den dag som systemet stängs för inmatning inför avelskörningen. Det är alltså det genomsnittsliga avelsvärdet för de tackor som funnits i besättningen den senaste avelssäsongen och som är mödrar till årets lamm.

Besättningar med fullständig mönstring och minst 20 tackor har varit med i urvalet.


*Vi kan inte redovisa alla avelsvärden men har här valt att redovisa de 20 besättningar som har högst genomsnittligt avelsvärde för päls helhet (Hhp) och tillväxt. Eftersom vi har många olika index som redovisar olika egenskaper för tillväxt har vi valt att väga samman indexen för direkt och maternell tillväxt samt kropp mönstring (Tvxt Mön D + Tvxt Mön M + Krp Mön).