Banner-2017
Tranas2020
Stallmästaren web gif
gdjh2015
Backa Fårgård
Wiromin2020_liten
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
gimrarna
Elitlamm_180x180
banner_180x120
Siltbergs_banner2020_2
ggi_loop
Knarrhult2018
Far_gif
default logo
bildspel_FoF1
bildspel_FoF2
bildspel_FoF3

Avelsvärdering

Nya avelsvärden publicerade i Elitlamm

Nu visas nya avelsvärden för dina djur. Även topp- och söklistor i Elitlam Avel och Produktion är uppdaterade.

Djur som är utannonserade på Marknadsplatsen har uppdaterade avelsvärden.

Flera förändringar har genomförts av avelsvärderingen i år, bland annat har förbättringar gjorts som gäller raser där importer av djur förekommer. Läs mer här om de förändringar av avelsvärderingen som gjorts i år.

De nya indexen för gotlands- och finullsfår publiceras inte i samband med denna avelskörning då arbetet med att ta fram indexen blev klart för sent, men de kommer att publiceras så snart det är möjligt.

Topplistor för gotlandsfår och leicesterfår
De nya topplistorna för gotlandsfår och leicester hittar du i Djurregistret i Elitlamm Avel & Produktion. Listorna innehåller 246 baggar av gotlandsfår med minst 20 avkommor, och 38 leicester med minst 15 avkommor.

Nytt för i år är att baggar för att visas i topplistan måste kunnat jämföras med minst en annan bagge. Det innebär att baggen måste fått lamm i en omgång där minst en annan bagge också fått rasrena lamm.

Söklista över finullsbaggar
För att hitta en finullsbagge inför kommande säsong så kan du söka efter lämplig bagge i Söklistan för finullsbaggar i Elitlamm Avel & Produktion. Du hittar 186 avelsbaggar i listan. Kravet för att komma med på listan är att baggen har kompletta avelsvärden och har avkomma som är ullmönstrad.

Om du har frågor om avelsvärden, topplistor/söklistor eller Elitlamm i allmänhet, hör av dig till vår support på support@elitlamm.com eller ring på telefon: 0174-301 50. Telefontid måndag och onsdag 10.00-12.00 samt tisdag 18–19.

Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm, juli 2020

Topplistor över besättningar med Gotlandsfår efter första avelskörningen 2020

Listan över de besättningar som har högst avelsvärden* efter första avelkörningen 2020 är nu klar. Även danska besättningar är med på listan.

Besättningstopplista päls Gotlandsfår 2020 ››
Besättningstopplista tillväxt Gotlandsfår 2020 ››

Listorna baserar sig på besättningarnas livtackor den dag som systemet stängdes för inmatning inför avelskörningen. Det är alltså det genomsnittsliga avelsvärdet för de tackor som funnits i besättningen den senaste avelssäsongen, och som är mödrar till årets lamm.

Besättningar med fullständig mönstring och minst 20 tackor har varit med i urvalet.

De nya indexen KIX, PIX och RIX har inte publicerats i samband med denna avelskörning, då arbetet med att ta fram indexen blev klart för sent, men de kommer att publiceras så snart det är möjligt.


*Vi kan inte redovisa alla avelsvärden men har här valt att redovisa de 20 besättningar som har högst genomsnittligt avelsvärde för päls helhet (Hhp) och tillväxt. Eftersom vi har många olika index som redovisar olika egenskaper för tillväxt har vi valt att väga samman indexen för direkt och maternell tillväxt samt kropp mönstring (Tvxt Mön D + Tvxt Mön M + Krp Mön).

 

Nytt i årets avelsvärdering

Avelsvärderingen är ett samarbete mellan Svenska fåravelsförbundet, Elitlamm och Växa Sverige. Fåravelsförbundet är navet, Elitlamm har alla registreringar och sänder in dessa till Växa sverige som sedan gör alla avelsvärdeberäkningar. Förändringar, uppdateringar och dylikt sker i samarbete mellan de tre aktörerna.

Inför denna avelsvärdering har det arbetats med att förbättra avelsvärderingen för avkommor efter importerade djur (även embryon, sperma). Det har hittills bara gällt Texeldjur, men resultaten kommer att utvärderas för att se om detta även kan användas för andra raser där import förkommer.
Det som ändrats är bl a att importdjuren själva bidrar med härstamningsinformation, men de får inga egna avelsvärden förrän det kommer in information från deras avkommor. Växa har också delat in importdjur i grupper beroende på land, så att importdjurs avkommor bidrar med att bygga upp ett medelavelsvärde för landet.

Att beräkna avelsvärden för importdjur är mycket avancerat. För nötkreatur finns det en särskild organisation med över 10 anställda som jobbar med att översätta avelsvärden från ett land till ett annat.

Under arbetet med att förbättra avelsvärdena för avkommor efter importer fann Växa att spridningen på vissa egenskaper varit för hög för Texel. Det har gjort att det blivit djur som fått för höga eller låga avelsvärden för egenskaperna formklass slakt, fettklass slakt, antal levande födda första kull och senare kullar. Nu har spridningen justerats till 10 för dessa egenskaper.

Byte av version av avelsvärderingsprogrammet har gjort att Växa kunnat använda all tillgänglig data. Detta påverkar endast gotlandsfåren men det påverkar inte aktuella djur så mycket. Däremot kan äldre djur som tidigare inte fått avelsvärde ha fått det nu, samt att det kan ha skett en del förändringar på äldre djurs avelsvärden.

Alla avelsvärden är rasspecifika och kan inte jämföras mellan raser. Varje år ändras basgruppen som avelsvärdena jämförs med. I basgruppen finns djur som är födda 1-5 år före beräkningstillfället. I år är det alltså djur som är födda mellan 2019 till 2015.

Projektet med sammanfattande indexen som arbetats med under det senaste åren för Gotlandsfår och Finull är slutfört men kommer inte publiceras vid denna avelskörning. Arbetet har dragit ut på tiden och blev inte klart i tid till denna avelskörning.

Svenska Fåravelsförbundet
Mia Brandqvist
Juli 2020

loggor_avel2

Viktig information angående årets avelsvärdering

Praktisk information om viktiga datum, vilka djur som avelsvärderas och om vad du behöver göra i Elitlamm inför årets avelskörningar.

Du som har djur av raserna Leicester, Finull, Rya, Texel, Suffolk, Dorset, Oxforddown, Shropshire, Gotlands- eller Jämtlandsfår får avelsvärden på dina djur. Även en del korsningsdjur får avelsvärden.

Avelsvärdena uppdateras två gånger per år: i juli och september. Lammen som fötts efter förra avelsvärderingen i augusti 2019, får sina första avelsvärden i sommar, förutsatt att du gjort det som behövs i Elitlamm (se nedan).

Brytdatum 2020

Brytdatum för avelsvärderingarna, d.v.s. sista dag för registrering av uppgifter i Elitlamm:

  • 23 juni
  • 22 augusti

Du som har tidig lamning och som gör ditt livdjursurval före september:
Var noga med att registrera dina uppgifter i juni före sista datum enligt ovan. Det gäller lamningsregistreringar, samt ev. 60-dagars vikt och mönstringsresultat om dessa är genomförda. Då får du avelsvärden på dina lamm baserat på tillgänglig information och har möjlighet att använda dessa vid urvalet.

Har du djur som kan kvalificera sig för auktionen i Linköping i september är det särskilt viktigt att du har registrerat alla tillgängliga uppgifter före 23 juni.

Elitlamm

Läs nedan om vad du behöver göra i Elitlamm för att förbereda lammen för avelsvärderingen.
Continue Reading →

Avelsvärdering 2020

De uppgifter som du registrerar om dina lamm ligger till grund för den avelsvärdering som görs två gånger per år.

Brytdatum för avelsvärderingarna, d.v.s. sista dag för registrering av uppgifter i Elitlamm, är 2020:

  • 23 juni
  • 22 augusti

Om du innan avelskörningarna har registrerat årets lamm i avelsregistret så får lammen avelsvärden baserade på släktingars avelsvärden. Men även på födelsevikt och 60 dagarsvikt, om du har registrerat dessa. Om du har registrerat mönstring så får lammen avelsvärden baserade även på egna mönstringsuppgifter.

Uppdaterade avelsvärden publiceras i Elitlamm den 9 juli respektive den 5 september.

Raser som ingår i avelsväreringen är Leicester, Finull, Rya, Texel, Suffolk, Dorset, Oxforddown, Shropshire, Gotlandsfår och Jämtlandsfår. Även många korsningsfår avelsvärderas, läs mer här.

Att tolka avelsvärden 2019

Nu finns uppdaterade versioner av relativtalsenheter och medelvärden för de tio raser som avelsvärderas. Du finner ett dokument per ras längre ner. Men vi börjar med en sammanfattning av hur avelsvärderingen är uppbyggd, det vill säga hur siffrorna kommer till.

Dina djurs avelsvärde anges som avvikelsen mot en ”basgrupp”. Basgruppen består av alla djur i Elitlamm av samma ras födda 1–5 år före beräkningstillfället. Det innebär att vid beräkningen i augusti 2017 bestod basgruppen av djur födda 2012 till och med 2016. 2018 kommer basgruppen att bestå av djur födda 2013 till 2017 osv.

Vid varje beräkning byts alltså cirka 20 % av djuren ut och förhoppningsvis är de nya djuren bättre vilket innebär att medeltalet i basgruppen förändras. Om avelsvärdet avser tillväxt så ökar medelvärdet från år till år om avelsmålet är att förbättra tillväxten. Om basgruppen förbättras kommer äldre djurs avelsvärden att sjunka något eftersom medeltalet de jämförs mot blir högre.

Avelsvärdet anges som ett tal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Vad varje enhet upp eller ner innebär kan utläsas ur tabellerna för respektive ras.

Eftersom miljön i olika besättningar kan skilja sig mycket kan man inte tolka det som att alla djur som har avelsvärde 100 har samma tillväxthastighet. Ett lamm som växt 250 g/dag på svaga naturbeten kan ha högre avelsvärde än ett som växt 260 g/dag på frodiga åkermarksbeten. Avelsvärdeberäkningen kompenserar för miljöeffekten bland annat genom att relatera till besättningsmedeltalet.

Medeltalet i basgruppen har störst värde för att studera rasens utveckling över åren, den så kallade genetiska trenden.

Värdet av en indexenhet kan man använda för att se hur mycket bättre eller sämre ett djur är än ett som har avelsvärde 100. Om till exempel en enhet för ”tillväxt direkt” motsvarar 1,4 g/dag så kommer ett lamm med avelsvärde 110 att väga 2,1 kg mer vid 150 dagar än ett med avelsvärde 100. (10 x 1,4 g x 150 dagar = 2 100g = 2,1 kg). Detta jämfört med besättningens medeltal, inte basgruppens.

Om storleken på basgruppen är liten blir avelsvärdena osäkrare. Detta gäller framför allt vissa köttraser. Eftersom basgruppen består av fem år ska antalet divideras med 5 om man vill få en uppfattning om hur många registreringar som görs per år.

Text Magnus Håård

I en fil per ras redovisas vad varje relativtalsenhet är värd samt medelvärden för de tio raser som avelsvärderas.
Gotlandsfår ››
Leicester ››
Finull ››
Ryafår ››
Jämtlandsfår ››
Texel ››
Suffolk ››
Dorset ››
Shropshire ››
Oxford down ››

Petrus

Erikshester Petrus, en gotlandsbagge med mycket höga avelsvärden. Foto M Håård

Topplista över besättningar med Gotlandsfår efter första avelskörningen 2019

Listan över de besättningar som har högst avelsvärden* efter första avelkörningen 2019 är nu klar. Även danska besättningar är med på listan.

Topplista päls och tillväxt 2019 ››

Listan baserar sig på besättningarnas livtackor den dag som systemet stängdes för inmatning inför avelskörningen. Det är alltså det genomsnittsliga avelsvärdet för de tackor som funnits i besättningen den senaste avelssäsongen, och som är mödrar till årets lamm.

Besättningar med fullständig mönstring och minst 20 tackor har varit med i urvalet.


*Vi kan inte redovisa alla avelsvärden men har här valt att redovisa de 20 besättningar som har högst genomsnittligt avelsvärde för päls helhet (Hhp) och tillväxt. Eftersom vi har många olika index som redovisar olika egenskaper för tillväxt har vi valt att väga samman indexen för direkt och maternell tillväxt samt kropp mönstring (Tvxt Mön D + Tvxt Mön M + Krp Mön).

Avelsvärden för korsningsfår

Följande korsningar får korsningsavelsvärden:

  • Får från korsningsgrupperna X, L (okänd/korsning av finull/ryatyp) och K (okänd/korsning av köttrastyp)
  • Får som är korsningar mellan X, L, K och renrasiga Texel, Dorset, Shropshire, Suffolk, Oxford Down, Jämtlandsfår, Finull och Rya
  • Även får med litet inslag (mindre än 26%) av annan ras, t ex Gotlandsfår eller Leicester

Renrasiga får av Texel, Dorset, Shropshire, Suffolk, Oxford Down, Jämtlandsfår, Finull och Rya får dubbla avelsvärden: ett ”vanligt” avelsvärde och ett korsningsavelsvärde.

Mer detaljer här om vad du behöver göra i Elitlamm inför årets avelsvärdering ››

Mer om avelsvärden för svenska korsningsfår här ››

Topplista över gotlandbesättningar efter första avelskörningen 2018

Listan över de besättningar som har högst avelsvärden* efter första avelkörningen 2018 är nu klar. Även danska besättningar är med på listan.

Öppna listan här ››

Listan baserar sig på besättningarnas livtackor den dag som systemet stängs för inmatning inför avelskörningen. Det är alltså det genomsnittsliga avelsvärdet för de tackor som funnits i besättningen den senaste avelssäsongen och som är mödrar till årets lamm.

Besättningar med fullständig mönstring och minst 20 tackor har varit med i urvalet.


*Vi kan inte redovisa alla avelsvärden men har här valt att redovisa de 20 besättningar som har högst genomsnittligt avelsvärde för päls helhet (Hhp) och tillväxt. Eftersom vi har många olika index som redovisar olika egenskaper för tillväxt har vi valt att väga samman indexen för direkt och maternell tillväxt samt kropp mönstring (Tvxt Mön D + Tvxt Mön M + Krp Mön).

Avelsvärden för svenska korsningsfår

Slutrapport till Stiftelsen Svensk Fårforskning
av Carl Helander1, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Emma Carlén och Kjell Johansson, Växa Sverige och Ulf Andréasson, Elitlamm

Drygt 20 % av besättningarna i Sveriges officiella avelsregister för får (Elitlamm Avel) utgörs av besättningar med i huvudsak korsningsdjur (Elitlamm, 2017). Vissa av dessa uppfödare av korsningsdjur bedriver systematisk korsning med en målinriktad produktion och långsiktig avel.

Fram till 2011 hade alla besättningar som var anslutna till Elitlamm Avel tillgång till ett selektionsindex, kallat ”lammindex”. Selektionsindexmetoden är en enkel metod för att avelsvärdera djur, där man skattar storleken av olika systematiska miljöfaktorer separat från de genetiska faktorerna. Problemet med denna metod är att den grundar sig på dessa konstanta antaganden om hur stora skillnaderna är mellan djur med olika miljöer. Eftersom skillnaderna i verkligheten inte kan antas vara identiska vid varje tillfälle ett djur avelsvärderas är metoden inte optimal för att bedöma djurs genetiska kapacitet.

I metoden ”Best Linear Unbiased Prediction” (BLUP) skattas de genetiska faktorerna samtidigt som miljöeffekterna, vilket ger mer korrekta skattningar av djurens verkliga avelsvärde.

Inom ramen för detta projekt gjordes korsningar av olika raser jämförbara med varandra genom att ta hänsyn både till raseffekter och korsningseffekter (heterosis). För att få bra skattningar av raseffekterna ingår alla renrasiga djur från köttraserna Texel (Kt), Dorset (Kdh), Shropshire (Ks), Suffolk (Ksu), Oxford Down (Ko), syntetiska rasen Jämtlandsfår (Kjf), lantraserna Finull (Lf) och Rya (Lr), djur från ”korsningsgrupperna” X, L och K samt djur som är korsningar mellan dessa åtta rena raser och 3 korsningsgrupper. Även får med litet inslag (mindre än 26 %) av annan ras t.ex. Gotlandsfår eller Leicester är inkluderade, men renrasiga djur från dessa raser ingår inte. Dessutom är inga renrasiga Gotlands- eller Leicesterfår med i den nu framtagna BLUP- avelsvärderingen för korsningsfår och därför inte heller med i basgruppen.

Hämta rapport (pdf) ››