ggi_loop
Knarrhult2018
Stallmästaren web gif
Banner-2017
banner_180x120
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
gdjh2015
Tranas2020
Backa Fårgård
Wiromin2020_liten
Siltbergs_banner2020_2
Elitlamm_180x180
Far_gif
gimrarna
default logo

Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta visar forskning

Med hjälp av prover på fårmjölk har forskarna upptäckt nya platser i Örebro län där fästingar bär på TBE-virus.

– Fårmjölk är ett nytt sätt med stor potential att kartlägga TBE-spridningen, säger Magnus Johansson, professor i biomedicin vid Örebro universitet.

Idag är det framförallt de patienter som söker vård för TBE som visar var smittan finns. Man kan även leta efter viruset direkt i fästingar men detta kräver omständliga insamlingar och är svårt, eftersom viruset bara finns i små begränsade områden. Det finns alltså ett behov av en ny och pålitlig teknik för att övervaka nya riskområden för TBE-smitta.

Mjölk från 37 fårägare
Denna studie som nu publicerats i Parasites and Vectors använder fårmjölk som indikator på att smitta kan förekomma i ett område. Studien är genomförd av Magnus Johanssons grupp vid Örebro universitet i samarbete med Anna Överbys grupp vid Umeå universitet. Forskarna fick kontakt med 37 fårägare spridda över Örebro län och årenr 2017 till 2019 samlade man in prover på mjölk och råmjölk (kolostrum) i dessa besättningar.

På tre gårdar hittade man antikroppar mot TBE-virus i mjölken, alltså att tackorna varit infekterade.

Studien visar också att TBE-virus finns kvar länge i fårmjölk som förvarats i kylskåp, medan rumstemperatur och uppvärmning får virusmängden att minska.

Möjlig risk för virus i mjölken
Forskarna vill fortsätta att fördjupa kunskapen om den fästingburna TBE-smittan för att bland annat undersöka hur TBE etablerar sig i nya områden och i vilken omfattning mjölk innehåller själva viruset.

Hela artikeln
Örebro Universitet: Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta visar forskning ››


Behöver vi vara oroliga för att få TBE via opastöriserad mjölk eller ost?

Forskarna bakom den svenska studien framhåller att det är nödvändigt att pastörisera mjölk, för att vara säker på att inte smittas av TBE.

Det bör samtidigt påpekas att fynden i den svenska mjölken rör sig om antikroppar mot TBE, inte virus. Undersökningen man gjort av hur lång tid virus kan överleva i mjölk har gjorts med mjölk som aktivt har infekterats med viruset. Om det finns risk att få i sig virus via mjölk i Sverige, och hur stor den risken är, vet man inte i dagsläget. Men det finns några fall i östra Europa där människor som smittats av TBE och där smittkällan antas vara opastöriserad getost.

Jag ställde frågan till Birgitta Sundin, Branschansvarig Mejeri hos Eldrimner, och hon svarar att det är svårt att veta hur man i det här läget ska förhålla sig till det denna studie presenterar. Att i nuläget dra slutsatsen att generellt inte dricka opastöriserad mjölk eller äta ost på obehandlad mjölk finns inte underbyggt i studien. Det behövs helt klart mer forskning, även på olika typer av ost eftersom tekniken skiljer vilket medför en högre eller lägre risk beroende på fara. Men om tillverkningsprocessen förlöper som den ska är de flesta ostar väldigt säkra livsmedel, framförallt hårda osttyper och därmed finns ingen anledning att vara rädd. Mjölk som blir till ost genomgår olika processer såsom syrning, värmning, dränering och för de flesta följer en lagringsperiod som påverkar olika mikroorganismer, till exempel eliminerar lagringstiden så småningom alla bakterier. Enligt studien finns också en tidsparameter som verkar påverka virusets aktivitet. Birgitta understryker att det fortfarande är ovisst om mjölkprodukter skulle kunna smitta och att det naturligtvis vore mycket olyckligt om det skulle vara så.

Birgitta har också diskuterat frågan med veterinär Anna Catharina Berge som har studerat potentiella faror med opastöriserad mjölk. Veterinären har granskat två europeiska studier (en tjeckisk och en ungersk) av TBE-smitta via opastöriserade mejeriprodukter och hennes summering är att hon inte fann några överväldigande bevis för att opastöriserad får- eller getmjölk skall kunna sprida TBE. Det är inte uteslutet, men inte bevisat. Det som studierna visar är indikationer.

Text Anna Bergström och Birgitta Sundin