Banner-2017
Wiromin2020_liten
Elitlamm_180x180
Knarrhult2018
Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
gimrarna
Tranas2020
gdjh2015
Stallmästaren web gif
Backa Fårgård
Siltbergs_banner2020_2
Far_gif
ggi_loop
banner_180x120
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
default logo

Frågor och svar om Gotlandsfårens och Finullsfårens nya rasindex

Den 4 september 2020 publiceras för fösta gången rasindex för Gotlandsfår och Finullsfår.

Sedan snart tio år har vi haft avelsvärden för enskilda egenskaper som födelsevikt, tillväxt, ullegenskaper och pälskvalitet. Nu har avelsvärderingen utvecklats vidare, och Gotlandsfår och Finullsfår är först ut med att få rasindex.

finullRIX

Skynda er, våra nya Rasindex är publicerade! Mia Brandqvist

Var hittar jag mina djurs index?
Ni med Gotlandsfår och Finullsfår finner djurens index i ert Elitlamm. I Avel & Produktion finner ni dem via Djurförteckningarna samt på Djurkorten under fliken Avel. I Avel Mini finns indexen under Mönstringssammanfattning.

I topp- och söklistorna i Elitlamm, och i seminbaggarnas lista, finns nu både avelsvärden och rasindex publicerade.

listansutseende

Man klickar på Ändra listans utseende för att välja vilka avelsvärden och index man vill se.

Vilka är de nya indexen?
För Gotlandsfår: KIX – köttproduktionsindex, PIX – pälsindex och RIX – rasindex.
För Finullsfår: MIX – modersindex, ULIX – ullindex och RIX – rasindex.

Hur har indexen konstruerats?
När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull, samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper. Hänsyn har tagits till de korrelationer (samband) som finns mellan olika egenskaper, för att få önskad vikt på varje egenskap, och i möjligaste mån undvika oönskade avelseffekter.

I Fårskötsel nr 6 2020 kommer en artikel som handlar om hur indexen är konstruerade och hur tillväxt och ull/pälsegenskaper värderats ekonomiskt.

Vad är ett avelsvärde?
Avelsvärden är ett mått på djurets nedärvningsförmåga. Det visar alltså vad man kan förvänta sig från individens avkomma och inte hur individen själv presterar. Avelsvärden beräknas utifrån de inrapporterade uppgifterna som finns i Elitlamm.

De egenskaper som avelsvärden beräknas för är födelsevikt, tillväxt, formklass, fettklass, kullstorlek samt ull och pälsegenskaper. De redovisas som relativtal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Basgruppen omfattar alla djur som är födda 1–5 år före den aktuella beräkningen.

Vad är skillnaden mellan direkta avelsvärden och maternella?
Direkta värden kan mätas på avkomman medan maternella egenskaper är vad vi kan förvänta oss när baggens eller tackans döttrar blir mödrar.

Vad är ett rasindex?
Syftet med de nya indexen är att sammanfatta djurens avelsvärden. Det kan avse de flesta egenskaperna som vi har avelsvärden för och kallas då rasindex, RIX. Eller så kan det avse en eller en grupp av egenskaper, för finullfår ULIX som väger ihop ullegenskaperna. ULIX har varit svårt att konstruera eftersom flera av ullegenskaperna motverkar varandra (krus, längd t.ex.) på ett icke önskvärt sätt men ULIX är bästa möjliga kompromiss mellan dem.

Gotlandsfårens pälsindex, PIX, består enbart av avelsvärdet för helhet päls eftersom det sammanfattar pälsegenskaperna på ett bra sätt. De olika pälsegenskaperna (lock, pälshår etc.) motverkar inte varandra och har hög korrelation  med helhet päls. Hög korrelation innebär att egenskaperna ofta samverkar, som att ett bra pälshår bidrar till en bra lock.

Enkelt beskrivet är de nya indexen ett jämförelsetal och redovisas som en avvikelse från rasens medeltal.

De nya indexen har medel 0, ett värde över 0 är alltså bättre än medel och ett värde under 0 är sämre än rasens medel för den aktuella egenskapen.

Varför är medel 0 för de nya indexen när det är 100 på avelsvärdena?
För att tydligt visa att indexet inte är ett avelsvärde, utan en sammanvägning av flera avelsvärden, redovisas indexet med medel 0.

Vad ingår i de olika indexen?
Man skiljer på mätegenskaper, det man använder för att beräkna indexet och målegenskaper, de egenskaper man vill nå ett resultat på. Vissa egenskaper skiljer också på direkt och maternellt. Man kan säga att direkta värden kan mätas på avkomman medan maternella egenskaper är vad vi kan förvänta oss när baggens eller tackans döttrar blir mödrar.

Gotlandsfår:

  • KIX, köttproduktionsindex: målegenskapen är tillväxt till slakt och slaktklasspoäng. Det som mäts är tillväxt mönstring (direkt och maternell) samt mönstringsklasspoäng
  • PIX, pälsindex: målegenskap och mätegenskap är helhetspoäng päls
  • RIX, rasindex: en sammanvägning av KIX och PIX

Finullsfår:

  • MIX, modersindex: målegenskapen är tillväxt till slakt och slaktklasspoäng. Det som mäts är tillväxt mönstring (direkt och maternell) samt mönstringsklasspoäng. Då Finull valt att lägga en högre vikt på maternell tillväxt har de också bestämt att detta index ska heta modersindex
  • ULIX, ullsindex: målegenskapen är alla ullegenskaper vid mönstring dvs krus, längd, stapel, jämnhet, glans och täthet
  • RIX,rasindex: en sammanvägning av MIX och ULIX

Varför mäts tillväxt vid mönstring och inte vid slakt?
Eftersom det finns starka samband mellan tillväxt till slakt och tillväxt till mönstring kan man använda mönstringsuppgifter även om målegenskapen är tillväxt till slakt. Det ger flera fördelar, antalet mönstringsregistreringar är många fler än antalet slaktregistreringar, uppgifterna är registrerade och kan användas vid beräkning av avelsvärden i månadsskiftet augusti/september samt att lammen antas ha fått en mer likartad behandling fram till mönstringen. Till slakt går en del lamm direkt från bete utan tillskott medan andra får kraftfoder i flera veckor innan de blir slaktmogna.

Hur ska vi använda rasindexen?
Ett index är ett urvalsinstrument när man väljer livdjur. Genom att rangera djuren efter index får man en första kvalitetsvärdering som man sedan går vidare från och granskar kandidaterna noggrannare.

Antingen väljer man att rangera dem efter RIX eller något av delindexen beroende på produktionsinriktning. Är man specialiserad päls eller ullproducent är det de indexen som gäller. För Gotlandsfåren kan man säga att RIX i stort sett motsvarar den värdering som låg till grund för topplistorna även om vi inte redovisade något index. Nu får alla djur i besättningen index som redovisas i Elitlamm.

Det är viktigt att vara medveten om att ett index, lika lite som de ingående avelsvärdena, inte berättar hela sanningen om ett djur. Alla egenskaper har inte avelsvärden och därför påverkar de inte indexet. Som exempel kan nämnas benställning och klövkvalitet. Inte heller om djuret har några mindre önskvärda egenskaper som ulliga ben eller kroksvans.

När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper.

Text Mia Brandqvist, augusti 2020