Stallmästaren web gif
Knarrhult2018
gimrarna
ggi_loop
banner_180x120
Backa Fårgård
Far_gif
trns2017
Annons
Banner-2017
Elitlamm_180x180
gdjh2015
siltbergs hemsida
default logo

Korv, korv, korv

Matgeek pratar korv i en hel timme. Direkt från Årets Kock 2019 samlar han ett antal korvkännare, bland andra lammuppfödaren Lars Hansson från Bjärhus i Skåne, och nördar ner sig ordentligt i detta fantastiska livsmedel.

Sändningen är i samarbete med Svenskt Kött.

Se större på Youtube ››

Ny undersökning: Åtta av tio väljer bort importerat kött för klimatets skull

En av de mest polariserade frågorna i samhällsdebatten är om vi ska fortsätta äta kött eller inte med tanke på klimatförändringarna.Trots att allt fler väljer att bli vegetarianer, äter majoriteten av befolkningen kött – bara inte lika ofta. Och när man väljer kött fortsätter svenska folket att välja med omsorg.

Enligt en färsk Novus-undersökning* som gjorts bland allmänheten på uppdrag av LRF och Svenskt Kött, anger åtta av tio att de kan tänka sig att minska sin konsumtion av importerat kött med tanke på att svenskt kött har lägre klimatpåverkan.

Detta bekräftar också färsk statistik från Jordbruksverket. Svenskarna äter nu en större andel svenskt kött än tidigare år och väljer samtidigt bort det importerade.Det beror på att importen av kött minskar i något snabbare takt än vad konsumtionen av kött gör, vilket leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött.

– Vi har mätt svenska folkets förtroende och preferens för svenskt kött varje år sedan 2010 och det är glädjande att vi fortsatt ser att det är det svenska köttet som med all rätt förknippas med hållbarhet, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

När svenska folket får ranka klimatpåverkande åtgärder kommer kött långt ned på listan. Minskat matsvinn, att ersätta fossila bränslen, minskad matimport och att flyga mindre anses betydligt viktigare.Att äta närproducerad och svensk mat anger man som viktigast för att äta så hållbart som möjligt;74 procent respektive 67 procent tycker det är viktigast.

Debatten kring kött och klimat blir ofta förenklad och polariserad. Det ställer krav på konsumenter att läsa på och skrapa lite mer på ytan än att bara gå på enkla lösningar, vilket konsumenterna faktiskt gör.

– Vår uppgift är att göra det enklare för konsumenterna att göra bra val både för klimatet, miljön och den egna hälsan. Ett enkelt tips är att titta efter ursprungsmärkningen Kött från Sverige, säger Elina Matsdotter, hållbarhetschef Svenskt Kött.

*1086 intervjuer med allmänheten 18–79 år under 10 – 12 september 2019

För mer information:
Isabel Moretti, VD
isabel.moretti@svenskkott.se
Tel: 072-142 04 83

Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska

För tredje året i rad minskar svenskarnas förbrukning av importerat kött, det visar den beräkning som Jordbruksverket gjort för första halvåret 2019. Importen har minskat för samtliga större köttslag och för griskött är minskningen inne på sjätte året. Den svenska produktionen av kött har utvecklats åt olika håll samtidigt som den svenska marknadsandelen fortsätter att stärkas.

– Idag vill många konsumenter bidra till en minskad negativ miljöpåverkan genom att rannsaka vilka livsmedel som hamnar i varukorgen. Att äta mat som är bra för hälsan är viktigt för många och intresset för vegetariskt är fortsatt starkt. Djuretik och antibiotika är frågor prioriteras högt hos konsumenter som vill äta hållbart. Utvecklingen innebär en konkurrensfördel för närproducerad, svensk mat och gynnar inte minst köttet där den svenska produktionen är förknippad med många mervärden, säger Åsa Lannhard Öberg som är jordbrukspolitisk utredare.

Jordbruksverket vill lyfta fram tre delar i utvecklingen av köttmarknaden under januari-juni 2019 jämfört med samma period 2018:

  • Den totala förbrukningen av kött minskade med 3,1 procent, vilket är en något större minskning än vid den förra halvårsavstämningen. Under första halvåret förbrukade vi i genomsnitt 15,6 kg griskött, 11,9 kg nötkött, 0,75 kg lammkött och 11,1 kg matfågel. Förbrukning är inte samma sak som konsumtion, utan visar åtgången av kött i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att halvera förbrukningssiffran för att få fram vad som hamnar på tallriken.
  • Importen av samtliga köttslag minskade. Trenden med en minskad import har pågått under flera år nu, allra mest för griskött. Efter tjugo år med stadigt ökad import av kött vände utvecklingen. Det är med andra ord importerat kött vi äter allt mindre av.
  • Vi äter en större andel svenskt kött. Importen minskar i något snabbare takt än vad förbrukningen gör och detta leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött och 71,3 procent för matfågel.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska ››

Rödvinsbräserad lammlägg

Sven-Erik Larsson beskriver hellre processen än skriver recept med detaljerade måttangivelser. Fler recept i Sven-Eriks serie och mer om hans matlagningsfilosofi finner ni här.

Här får man bäst resultat med bakläggen, eftersom det sitter mer muskler och det är mer kött på den. Det går rent matlagningsmässigt använda framlägg också, men man får ut mindre mat per lägg.

När jag styckar använder jag sågen så lite som möjligt. Detta för att slippa få sågat benmjöl i köttet. Men för att få en fin baklägg brukar jag såga av benet, där det inte finns något kött på benet. När jag tar bort läggen ifrån bakbenet sågar jag alltså inte, utan skär av den genom knäleden. Den har nu formen av en hajfena, om man har lite fantasi.

Bryn läggen i olja i en tjockbottnad gryta. Olja har en högre brännpunkt än till exempel smör. Det bränner inte lika lätt som smör. När köttet är brynt, tillsätt finhackad morot, rotselleri, palsternacka, gul lök och vit lök. Bryn dem en kort stund. Slå på rött vin och lammfond så att köttet täcks till 2/3 delar. Krydda med salt och nymalen svartpeppar. Det kan det också vara gott med några kvistar timjan.

In i ugnen på 150 grader. Snurra läggen en gång i halvtimmen, eftersom den delen av köttet som sticker upp över vätskan får ugnstekt färg och en vackrare yta. Detta vill man ha på båda sidor när den är klar.

Köttet är färdigt när det släpper från benet. Ta försiktigt upp läggen så att inte köttet lossar från benet.

Smaka av vätskan som läggen har bräserat i. Det kan saknas lite salt, peppar eller lite mer syra (lite mer vin). Detta är nu såsen till lamläggen. Tillsätt rejält med finhackad persilja i såsen innan serveringen.

Servera den rödvinbräserade lammläggen med såsen och en god potatisrätt.

Kocken Sven-Erik Larsson om att förädla nacke, slaksida, revben och baklägg

Text Sven-Erik Larsson, foto Elmia

SvenErikELMIA_LANTBRUK_181024-0254

Tankar kring min matlagningsfilosofi

Jag tycker att man redan i styckboden ska bestämma vad man kommer tillaga för maträtt. Det är när man styckar ut köttet som man skapar möjligheter och begränsningar med rätterna man kan tillaga. Det är också i styckboden som man bestämmer hur man packar, förvarar och eventuellt fryser in köttet.

Jag förespråkar anatomisk styckning. Det vill säga att man skär ut muskel för muskel. Det blir mycket lättare att få ett bra resultat vid matlagningen om hela köttbitens egenskaper är likadana. Det vill säga hur seg eller mör den är, hela biten blir färdig samtidigt och oftast går fler muskelfibrer åt samma håll. Man får en högre kvalitet på slutprodukten på tallriken. Vinsten med detta godare mat och nöjdare konsumenter.

Jag gillar också att man gör det så enkelt som möjligt både i styckbod och köket, att ingen någonstans i förädlingskedjan överarbetar sin del.

Jag tycker att recept ofta är en kompromiss. Det är för många aspekter och förutsättningar som ska stämma överens. Premisserna måste vara väldigt lika för mig och receptförfattaren för att det ska bli ett bra resultat. En tidsangivelse på en koktid i ett recept kan skilja mycket beroende på vilken köttkvalitet, som jag som lagar maten har.

Processbeskrivningar

Jag berättar hellre om en beskrivning av en process, än detaljerat om måttangivelser och recept. Det är viktigt när man lagar mat, att man hela tiden smakar. Då får man mer kunskap om hela processen, så att man redan under matlagningen, vet om man är på rätt spår. Att man också håller koll på hur råvarorna beter sig under tillagningen, detta också för att få erfarenhet.

Fyra fina rätter man kan laga av nacke, revben, slaksida och baklägg kommer att presenteras här på hemsidan. Det är styckdetaljer som annars ofta slutar som färs.

Nacke – Confiterad lammnacke
Slaksida/bringa – Slaksida fylld med citrus, ingefära och timjan
Revben – Äppelmustkokta och grillade revben
Baklägg – Rödvinsbräserad lammlägg

Elmia Lantbruk 2018

Aktiviteten på Lantbruksmässan var ett samarbete mellan Svenska Fåravelsförbundet, Elmia och mig. Det var ett ganska enkelt upplägg. Jag styckade och tillagade lamm på en scen i anslutning till fåravelsförening i hall C. Mässan pågick under tre dagar. Jag körde tre en timmes pass per dag. Så det blev nio timmar på scen under tre dagar. Jag hann med att stycka två lamm, samt att nästan tillaga samtliga styckningsdelar. Det var några delar i bakparten, jag inte hann med att tillaga. Men det jag fokuserade på var de lite mindre publika styckningsdelarna. För att visa hur man kan öka nyttjandegraden på hela djurkroppen. Jag vill visa att dessa styckningsdelar har ett högre värde mat mässigt och definitivt förtjänar ett bättre öde än köttkvarnen.

Presentation av kocken

Jag heter Sven-Erik Larsson och är utbildad kock. Jag arbetar som lärare på restaurangskolan i Töreboda. Undervisar i alla praktiska och teoretiska yrkesämnen samt hemkunskap åk 1-9. De senaste tio åren har jag arbetat som rådgivare åt livsmedelsproducenter. Producentgruppen som jag stöttat är, små och medelstora producenter och vidareförädlare, ofta med en stark lokal förankring och inte sällan ekologiska. Rådgivningen har till största del handlat om produktion, marknad och försäljning. Under dessa år har jag skaffat mig en gedigen kunskap om livsmedel och produktion av livsmedel, tack vare det täta sammaarbetet med producenter. I mitt egna bolag arbetar jag idag med mat i flera olika perspektiv, destinationsutveckling, evenemang, föreläsningar tävlingar som alla har gemenast att maten alltid spelar en central roll.

Äppelmustkokta och grillade revben

Sven-Erik Larsson beskriver hellre processen än skriver recept med detaljerade måttangivelser. Fler recept i Sven-Eriks serie och mer om hans matlagningsfilosofi finner ni här.

Revbenen är utstyckade efter det man styckat bort ryggen (entrecote, kotlett, sadel) i ett stycke. Samt att man skuret bort bröstbenet från revbenen. Revben går nu lätt att skära isär när de är tillagade.

Revbensidorna läggs i en ugnsfast form. Det måste finnas möjlighet att täcka revbenen med vätska.

Bryn lite morötter, palsternacka, gul lök i grova bitar och vitlök i en kastrull. Bryna är att ge ordentligt med färg utan att för den skull bränna livsmedlen. Slå på äpplemust och någon form av chilisås. På Elmia använde jag must ifrån Rudenstams med ganska hög syra, en lokalproducerad chutney (ganska stark) och en skvätt vinäger från Visingsö.

Slå på vätskan och rotsakerna över revbenen, med lite nymalen svartpeppar och några nypor salt. Detta ska nu täcka revbenen.

In i ugnen på 80 grader i cirka åtta timmar. Täck gärna över med lock.

Kolla när revbenen är klara med en stekgaffel i kanten på köttet mellan två revben. Köttet ska då gå sönder, då är det klart. Ta försiktigt upp revbenen med två hålslevar, låt dem rinna av och kallna.

Sila vätskan. Smaka på rotfrukterna, jag tror du kommer att tycka de är väldigt goda men kanske inte jättesnygga. Går det, kan man spola av dem lite försiktigt och använda dem som tillbehör till denna eller någon annan maträtt.

Den silade fonden kyls ner, när fettet flyter upp och ligger överst. Ta bort fettet så har du antingen grunden till såsen till revbenen eller vätskan till nästa omgång revben du vill bräsera i ugnen.

De kalla revbenen är nu möra och klara. Det är bara att smaka på dem, krydda vid behov. Grilla på en grill eller på grill i ugnen, tills de fått en fin yta. Servera som grillat kött med tillbehör som du gillar.

Slaksida fylld med citrus, ingefära och timjan

Sven-Erik Larsson beskriver hellre processen än skriver recept med detaljerade måttangivelser. Fler recept i Sven-Eriks serie och mer om hans matlagningsfilosofi finner ni här.

Slaksidorna eller bringorna (två stycken) kokas i saltat vatten med rotfrukter, lök, vitlök och gärna kvistar från persilja, timjan och mejram. Man måste inte ha kvistar från alla dessa tre, men det ger en god smak om man har några kvistar med i koket av slaksidorna.

Koka så länge att köttet går sönder, när man försöker ta upp det med en stekgaffel. Då är det klart.

Lägg den ena slaksidan på en tallrik när den är fortfarande är varm.

Fylla går till så att man breder ut ett tunt lager marmelad, lite färsk timjan nymalen peppar och lite salt. På den varma slaksidan som ligger på tallriken. På ELMIA fyllde jag den med en citrusmarmelad smaksatt med ingefära, från en lokal producent.

Lägg den andra varma slaksidan ovanpå slaksidan med citrusmarmelad. Pressa ihop försiktigt. Lägg en ny tallrik ovanpå de båda ljumna slaksidorna, ställ in i kylen med en tyngd på den översta tallriken så att de kyls under press. En liter mjölk eller två fungerar som vikt.

När de har kallnat, kan man lossa tallrikarna försiktigt ifrån de fyllda slaksidorna. Lägger på en skärbräda skär upp i mindre bitar.

Ät dem kalla eller stek dem försiktigt i en stekpanna med lite smör. Servera gärna med potatismos.

Recepttips och information till påsk från Svenskt Kött

Svenskt Kött berättar om hur man hittar svenskt lamm, om påsktraditioner och varför det är ont om svenskt lamm denna påsk.

Detta plus en massa smarriga recept. Värt att sprida.

Svenskt Kött: Vad väljer du till påskbordet? ››

Confiterad lammnacke

Sven-Erik Larsson beskriver hellre processen än skriver recept med detaljerade måttangivelser. Läs mer om Sven-Eriks matlagningsfilosofi här.

Nacken tillagas hel. Man blandar 1 del salt och 2 delar socker. Rubba in socker och salt blandningen på köttet. Låt den ligga framme på bänken till sockersaltet börjar smälta. Pressa över saften från två lime.

Lägg ner nacken i en gryta. Lägg i några vitlöksklyftor, några kvistar timjan. Täck köttet med kallpressad rapsolja. Det går åt mer olja ju större gryta man använder. Men räkna en till två liter olja i alla fall.

Sätt ugnen på 80 grader. Ställ grytan på plattan och ge den ett hastigt uppkok, ställ sedan in den i ugnen över natten. Cirka åtta till tio timmar, köttet är klart när det släpper från benen.

Ta upp köttet ur oljan låt det rinna av och kallna. Sila oljan och kyl den sedan, då kommer olja och lammfonden dela på sig. Oljan lägger sig överst, dela sedan på olja och fond. Oljan kan användas flera gånger, till fler omgångar confitering.

Fonden i är mycket smakrik men salt. Så när den ska användas till sås behöver man sällan salta såsen. Var noga med att smaka av.

När köttet svalnat plockar man av det från nackbenet. Det är mycket lättare att få av köttet från nu när det är tillagat än när det är rått i styckboden.

Köttet är väldigt smakrikt. Man kan äta det kallt i en sallad. Men jag tycker det är godare att värma det försiktigt med lite av lammfonden och lite vin. Servera det varmt till ljummet med några tillbehör som du tycker om.

Två tredjedelar villiga att betala mer för svenskt kött

Det finns ett fortsatt starkt förtroende för svenskproducerat enligt Svenskt Kötts årliga konsumentundersökning. Resultaten visar att många är beredda att betala mer för svenskt och att det finns en efterfrågan på kött som producerats fossilfritt.

Enligt undersökningen förknippas svenskt kött med säker mat, kvalitet, bra djurskydd och arbetstillfällen i Sverige.

Önskan om fossilfritt
Av de svarande anger 50 procent att de vill ha ett kött producerat utan fossilfria bränslen eller råvaror.

Ursprung är viktigt
Enligt undersökningen är två av tre konsumenter beredda att betala mer för svenskt kött. Drygt 80 procent angav att de valde svenskt senast de handlade, och 50 procent vill veta var köttet kommer ifrån när de äter på restaurang för att kunna göra ett aktivt val.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Två tredjedelar villiga att betala mer för svenskt kött ››

Svensken suktar efter svenskt lammkött

Ett pressmeddelande som LRF Kött skickat ut har genom TT fått stort genomslag i svensk press.


Svensken suktar efter svenskt lammkött

Priset på svenskt lammkött når nya rekordhöjder, konstaterar man nöjt från LRF. Lammköttsproducenterna hoppas att efterfrågan håller i sig.

Efterfrågan på lamm från svenska marker är hög, samtidigt som förra sommarens torka gjorde att många fårbesättningar fick slaktas. Det har fått priset på svenskt lammkött att raka i höjden.
– Det är rekordpriser vid den här tiden på året, säger Viktoria Östlund, expert på lamm på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Till påsk äter vi mycket lamm, men ännu är vi inte där. Ändå är efterfrågan så hög nu att priset på kött stigit sedan några veckor. Lammbönderna får 55 kronor per kilo lammkött, vilket är rekordmycket betalt.

Viktoria Östlund hoppas att svenskarnas smak för lammkött kan hålla i sig.
– Vi har märkt en ökad efterfrågan. Lammkött är miljösmart.

Hela artikeln
Svenska Dagbladet: Svensken suktar efter svenskt lammkött ››

18 husdjursexperter efterlyser en nyanserad och faktabaserad diskussion

“Vi efterlyser en nyanserad och faktabaserad diskussion som utgår från perspektivet att vi behöver mat och som beaktar helheten i livsmedels- och ekosystemen samt omfattar vår självförsörjningsgrad”. Så avslutas den debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet som 18 SLU-agronomer undertecknat tillsammans.

Kött- och mejeriprodukter från idisslare framstår i livscykelanalyser ofta som mer klimatbelastande än andra livsmedel. Men sådana analyser tar varken hänsyn till livsmedlens näringsvärde eller till alla faktorer som påverkar livsmedelssystemets hållbarhet, skriver ett flertal forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

All matproduktion påverkar miljön och klimatet. Den debatt om möjligheter att minska matens miljö- och klimatbelastning som förs nu hanterar tyvärr inte komplexiteten i produktion och konsumtion av mat. Den sätter inte heller matens påverkan i proportion till andra helt onödiga klimat- och miljöpåverkande aktiviteter som människor ägnar sig åt. Mat är livsnödvändigt och vi efterlyser en mer nyanserad och faktabaserad diskussion med fokus på hållbarhet i livsmedelssystemet som helhet. Vi vill med den här artikeln ge en djupare förståelse för djurens betydelse för svensk livsmedelsproduktion.

Läs debattartikeln här
Svenska Dagbladet:  ”Idisslare har viktig roll i vårt livsmedelssystem” ››

Rapport från Lammköttslyftet: Baggsmak och pH-mätning

Idag, tisdagen den 5 februari 2019, har Lammköttslyftets projektgrupp haft referensgruppsmöte.

Det diskuterades bland annat pH-mätning och den så kallade baggsmaken. Här, på LRFs hemsida finns ett videoklipp där man får veta mer.

HKScan tar bort all svart plast i Sverige och Finland under 2019

Svart plast går inte att återvinna idag eftersom det optiska sorteringssystemet som används vid sortering av plast inte kan läsa av det svarta kolpigmentet.

Svarta plastprodukter åker ner i brännlådan istället för att gå till återvinning.
– Beslutet att sluta använda svart plast i Sverige och Finland är ett viktigt steg för att öka återvinningsmöjligheterna och minska miljöpåverkan av våra förpackningsmaterial, säger Sofia Hyléen Toresson, VD HKScan Sverige.

Konsumenterna tycker det är viktigt med miljövänliga förpackningar
Enligt Eurobarometer 2017* tycker 94% av konsumenterna att den viktigaste åtgärden för att minska plastavfall är att minska andelen plastförpackningar för livsmedel. För konsumenten är förpackningens miljöpåverkan viktig, liksom hur praktisk och informativ förpackningen är.

Läs mer
HKScan: HKScan tar bort all svart plast i Sverige och Finland under 2019 ››

*Källa: Eurobarometer / Foresight Factory | Base: 27,881 face-to-face respondents aged 15+, 2017

Upprop för hållbart producerad mat

Upprop från VD:ar för svenska köttproducerande företag

Affärsmöjlighet för svensk köttproduktion när hållbar mat är i fokus

”Framtiden tillhör de företag som medvetet väljer att producera allt mer hållbara produkter, detta gäller även kött. Det är både en förutsättning för planetens överlevnad, men det finns också stor ekonomisk potential för svensk industri. Baserat på den unika produktion som finns i Sverige, gör vi miljön en tjänst om både svenska och internationella konsumenter växlar över sin konsumtion till mer hållbart producerat svenskt kött i världsklass.” Det menar VD:arna i några av Sveriges största köttproducerande företag.

Den nyligen publicerade rapporten Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems visar på hälsosamma matval inom planetens gränser. Globalt sett står matproduktionen för närmare 30 % av koldioxidutsläppen och har påverkan på vattenanvändning, landanvändning, kemikalieanvändning, övergödning och biologisk mångfald, områden där vi redan helt eller delvis överskridit vad planeten klarar av. Att vi måste ändra både vad vi äter och hur maten produceras är uppenbart, speciellt när vi ska försörja en växande global befolkning.

Sverige har en mycket klimatsmart grisköttsproduktion med 50 % mindre klimatutsläpp än genomsnittet i världen och nötköttet har lägst klimatutsläpp i världen med hela 60 % lägre utsläpp än det globala genomsnittet*. I Sverige används dessutom endast 3 % av färskvattnet till jordbruk att jämföra med den globala användningen på 70 %**.

Att svenska köttproducerande företag sedan länge fokuserat på hållbar utveckling har gett, förutom konsumenternas förtroende och ökande andel av konsumtionen, även besparingar i form av minskat avfall, optimering av råvara och minskad energianvändning. För köttindustrin är utfasning av fossila bränslen till lokala gröna alternativ och minskat svinn två viktiga områden för att spara resurser. I odlingslandskapet arbetar djurproducenterna med att minska näringsläckage, och öka den biologiska mångfalden och markens bördighet. Med god djuromsorg och friska djur minimeras även risken att rester av antibiotika och annan medicin sprids vidare i naturen.

I Sverige är balansen mellan animalieproduktion och produktion av vegetabilier nära sammankopplade på ett positivt sätt för miljön, exempelvis blir gödsel från djuren näring på åkern, vilket även är en förutsättning för ekologisk livsmedelsproduktion. Djuren äter också spannmål som sorteras som icke-humanföda och tar hand om restprodukter från människors konsumtion. Vallodling, vilket är huvuddelen av fodret till kor och lamm, är en viktig komponent i växtföljden och gör att användningen av växtskyddsmedel och gödningsmedel minskar och att markens bördighet ökar.

Att svensk köttproduktion är betydligt mer hållbar än genomsnittet i världen innebär inte att vi är nöjda, vi kommer fortsätta arbeta hårt för att hitta nya produktionssätt som är så hållbara som möjligt. Det är viktigt för förtroendet i vår affär och nödvändigt för att vi ska kunna förse nuvarande och kommande generationer med god, näringsrik och hållbart producerad mat.

Vi ser en möjlighet att bidra till förbättrad miljö genom att andelen kött som konsumeras är svenskt, oavsett om det sker i Sverige eller utomlands. Genom att fortsätta bidra till ökad kunskapsspridning, teknikutveckling och genom goda exempel vill vi göra den globala köttproduktionen mer hållbar.

Hans Agné (vd, Svenska Köttföretagen)
Jonas Tunestål, (vd, KLS Ugglarps)
Sofia Hyleén Thoresson, (vd, HKScan Sweden) Tommy Ögren (vd, Skövde slakteri)
Peter Gullin (vd, Dahlbergs)
Roger Olsson (vd, Gingsten)
Magnus Nilsson (vd, Nyhléns Hugosons) Thomas Östlund (vd, Gotlands slakteri)
Mats Larsson (vd, Närke slakteri)

För mer information kontakta:
Hans Agné, vd Svenska Köttföretagen, tfn: 070-548 30 01, hans.agne@kottforetagen.se

Hämta uppropet i pdf-format ››


*Tackling climate change through livestock, FAO 2013 och Lesschen et. al. 2011, **SCB

Undrar du vilka det är som tar besluten i LRF Kött?

Jo, det är Köttdelegationen med representanter från intresseföreningarna och LRF som beslutar om LRF Kötts inriktning, omfattning och prioriteringar.

För att vi ska lära känna ledamöterna bättre presenteras de en i taget på LRFs hemsida. Hittills har tre ledamöter presenterats, varav nummer tre är Gudrun som representerar SF i Köttdelegationen.

Del 1 Lena Åsheim, LRFs riksförbundsstyrelse
Del 2 Hans Agné, VD för Svenska Köttföretagen AB
Del 3 Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet

Staten ger tillfällig kompensation 2019 för enskilda djurbönder, på Livsmedelsverkets orimligt höjda kontrollavgifter

Sedan 2017 pågår en rättsprocess mellan Livsmedelsverket och djurbönderna rörande orimligt höjda kontrollavgifter. En rättsprocess som drivs av Svenska Köttföretagen. Till följd av lantbrukarnas mycket ansträngda situation efter torkan har riksdagen beslutat om tillfällig kompensation för Livsmedelsverkets kraftiga avgiftshöjningar. En kompensation som ger en sänkning under viss del av 2019.

Det är branschorganisationen Svenska Köttföretagen som driver en rättsprocess åt djurbönderna mot Livsmedelsverket för deras orimligt höjda avgifter för köttkontrollen. En avgift som den svenske djurproducenten betalar för kontroll av matsäkerheten kopplat till varje enskilt djur. Under 2017-2018 har Livsmedelsverket prishöjningar motsvarat 60-70 miljoner kronor för köttkontrollen, trots en volymmässigt stabil svensk produktion.

– Att kontrollen av den mat som produceras ska vara hög och säker är det ingen som ifrågasätter. Det vi driver rättsprocess mot är det orimligt höga kostnadspåslag som ålagts de enskilda lantbrukarna att betala för kontrollen, i snitt är ökningen +40 procent sedan 2016. Detta trots att antalet svenska djur legat på en stabil produktionsnivå, säger Hans Agné, vd Svenska Köttföretagen.

Hela artikeln
Svenska Köttföretagen: Staten ger tillfällig kompensation … ››

”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete”

Tomas och Anna Olsson på Norrby gård, strax utanför Kungsör driver en av Sveriges största lammgårdar. De lägger mycket tid och fokus på gräset, både bete och vall.

Produktionen är konventionell, med ett tydligt fokus på hållbarhet.
– Allt handlar om jorden och att få den att må bra. Det får du inte om du missbrukar den. Det handlar om att ha en balans av allting. Gödslar du inte mer än vad växterna tar upp så får du inga utsläpp, säger Tomas Olsson och utvecklar vidare:

– En effektiv produktion där du får djuren att växa fort, är också bra. Ju kortare djuret är på gården, ju mindre klimatutsläpp har vi. Kan du sedan göra det med hjälp av betande djur så är det win win. Det finns inget klimatsmartare än att äta ett lammkött som är uppvuxet på gräs i fyra till sex månader.

Det är den här typen av hållbarhetstänk som genomsyrar allt det som sker på gården. Och Tomas tror att det också var därför som de tidigare i år vann ett miljöpris av HKScan.

Inspiration utomlands
Han berättar att de har ökat sin produktion på gräs med 30 procent, samtidigt som de gödslar mindre. Hemligheten bakom framgångarna är betesmanagement och här har Tomas och Anna hämtat mycket kunskap och inspiration utomlands genom kurser och studiebesök i England, Irland och på Nya Zeeland.

– Vi är så dåliga i Sverige på att utnyttja gräset, bete primärt. Det gäller att ha en plan hur man ska göra, var man ska släppa djuren och hur man ska flytta dem. Man behöver ha en gröda som växer när det är torrt och en strategi för vad man gör om gräset växer ifrån en.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: ”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete” ››

Var tredje tonårstjej kan ha järnbrist

Nästan var tredje tonårstjej har tecken på järnbrist. Det visar nya analyser från Livsmedelsverkets matvaneundersökning bland ungdomar i Sverige.

I undersökningen Riksmaten Ungdom analyserades hur mycket av olika näringsämnen ungdomarna får i sig via maten, och halterna av vitaminer och mineraler i deras blod och urin. Det är första gången en sådan stor undersökning görs i Sverige.

– Vi såg att ungdomar som har föräldrar med kort utbildning får i sig mindre av flera viktiga ämnen, som D- och C- vitamin, folat, järn och jod, än barn som har föräldrar med längre utbildning, säger Anna Karin Lindroos nutritionist på Livsmedelsverket.

Generellt får de flesta ungdomar tillräckligt av vitaminer och mineraler, med undantag för järn. Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och 2 på gymnasiet hade låga järndepåer, vilket tyder på järnbrist.

– Det beror på att tjejer behöver nära dubbelt så mycket järn som killar, samtidigt som de ofta äter mindre kött. Tjejer som vill hålla nere på köttet behöver därför fylla på med järnrik vegomat, som linser, bönor, fullkorn och fröer, säger Anna Karin Lindroos.

Svenskt Kött: Var tredje tonårstjej kan ha järnbrist ››

Projekt för ökad köttkvalitet

Ultraljudscanning kan användas till att mäta marmorering på levande nötkreatur. Något som i nästa steg kan leda till förbättrad köttkvalité. RISE och Växa Sverige ska nu utvärdera metoden under svenska förhållanden.

Genom en ultraljudsmätare, samma typ som vanligtvis används för dräktighetsbestämning, och en speciell programvara kan man scanna över djurets ryggmuskel och mäta muskelns djup, underhudsfettets tjocklek och även marmoreringen i köttet.

– Det är en beprövad teknik som används i USA och Kanada. Men nu vill vi ta den till Sverige och se hur den fungerar under svenska förhållanden. Eftersom vi generellt har djur med mindre marmorering vill vi utvärdera metoden på vårt djurmaterial och under våra förhållanden, säger Linnea Gustafsson, på RISE.

RISE och Växa Sverige står bakom delprojektet med scanningen, som är en del av ett större EU-finansierat Interreg-projekt som drivs av Agroväst.

– Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för både primärproducenter och vidareförädlare att producera nöt- och lammkött av bra kvalité. Tanken är att det ska vara lönsamt att producera högkvalitativt nötkött. I projektet tittar vi även på en ny betalningsmodell för nötkött. Bland annat har vi inspirerats av den australiensiska betalningsmodellen, där de har ett väldigt välutvecklat system för gradering av kött, säger Linnea.

Varför scanning?
– Marmorering är en tydlig kvalitetsegenskap som är väldigt lätt att se med blotta ögat och kan användas för att selektera kött, när det är slaktat och styckat. Men marmoreringen kan bara påverkas när djuret lever. Därför är det intressant att kunna mäta redan på levande djur. På så sätt kan man selektera djur för avel, gruppera djur och bestämma tid för slaktmognad. Marmorering bidrar med smak och saftighet, men också delvis mörhet på köttet, vilket är en av de  egenskaper som  konsumenten värderar högst.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Projekt för ökad köttkvalitet ››