Elitlamm_180x180
ggi_loop
siltbergs hemsida
Banner-2017
banner_180x120
Stallmästaren web gif
gimrarna
trns2017
Backa Fårgård
Knarrhult2018
gdjh2015
Far_gif
Annons
default logo

Unik lösning för småskaliga livsmedelsföretag

Ett system som ska verifiera ursprung och möjliggöra en direktkanal mellan lantbrukare och konsument. Det är idén som ska underlätta för småskaliga livsmedelsproducenter och som nu utvecklas av Agrovektor AB.

– Vi ser ett stort och direkt behov av det här systemet, till exempel hos certifieringar som har ett fundamentalt behov av att värna om sin integritet och äkthet, som till exempel KRAV, Svenskt Sigill och Svensk Råvara. Sedan finns ytterligare ett flertal fördelar med det här systemet. Att till exempel snabbt kunna spåra smitta tillbaka till källan är ett rent samhällsintresse, med det här systemet tar det någon sekund, säger Cecilia Ryegård, vd på företaget Agrovektor AB som nu även kommer gå från en anställd till tre. Foto: Ekowebb

Med en satsning på 2,5 miljoner kronor ska det nystartade företaget Agrovektor nu utveckla en blockchainlösning anpassad till svenska småskaliga livsmedelsproducenter. Av 58 sökande var projektet ett av åtta som antogs av Vinnova, Statens Innovationsbyrå, och därmed fick medel på 1,5 miljoner kronor som under ett år ska gå till att utveckla en prototyp.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Unik lösning för småskaliga livsmedelsföretag ››

Slaktkroppar hos lantraser av nötkreatur och får

– OM BIOLOGIN, KLASSIFICERING OCH MÖJLIGHETER I SMÅSKALIG FÖRSÄLJNING

11 november 2019 kl 16.00–19.00
SLU Smedjan Norlingsalen, Skara

Hur väl fungerar olika uppfödningsmodeller av lantraser av nötkreatur och får i relation till gängse slaktkroppsklassificering? Hur samverkar vi för att få en kostnads-effektiv hantering genom värdekedjan av småskalig produktion av slaktnöt och lamm? Det nordiska forskningssamarbetet Nordic Native Meat bjuder tillsammans med Föreningen Allmogekon och Gröna Möten med Affärsboosten in till ett eftermiddags-seminarium där vi informerar och diskuterar pågående nordiska och nationella samarbeten som lyfter fram lantraserna i de olika länderna. Seminariet är kostnadsfritt.

Ladda ner program i pdf-format här ››

Bakom Nordic Native Meat står forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Århus universitet, Helsingsfors universitet, LUKE, University of Iceland, Matis och Norges miljö- och biovetenskapliga universitet.

Vid frågor om evenemanget kontakta Gröna Möten Ulrika Åkesson, ulrika.akesson@agrovast.se,  0703-105630 Anmäl dig via evenemanget på www.gronamoten.se.

Klimat och utsläpp

Svenskt Kött har publicerat grafik om klimat och utsläpp. Källa är angiven under respektive bild.

Klicka på bilderna för att se dem större, eller gå till Svenskt Kötts artikel där det finns mer intressant grafik.

Svenskt Kött: Klimat och utsläpp – Här hittar du grafer och info om klimat och utsläpp ››

86978b1de177d8ba7c2e6e32b9d32956

6b918d59d61766d03fdab54865890552 fea9067b76778bffd7a3cce8ec02c095

Svensk produktion har redan idag bland de lägsta klimatutsläppen från köttproduktionen jämfört med andra länder. I Sverige har vi lyckats öka produktiviteten och samtidigt minskat klimatutsläppen i jordbruket (OECD). Det arbetet fortsätter.

Men även om jordbruksmetoderna hela tiden utvecklas kommer vi troligtvis att behöva ändra våra kostvanor i framtiden om vi ska klara klimatmålet. Det handlar om att välja rätt kött, minska svinnet, äta efter säsong, äta mer grönt och inte överkonsumera. Det finns också gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna en hållbar utveckling.

I ett längre och större perspektiv har vi ett ansvar för att nyttja den svenska åker- och naturbetesmarken och därmed vår förmåga att producera livsmedel. Fler och fler rapporter pekar på det faktum att det kommer att behövas betydligt mer mat i framtiden. Fram till 2050 behöver den globala produktionen av livsmedel öka med 70 procent om hela världens befolkning ska kunna äta sig mätt. Detta samtidigt som klimatförändringarna på sikt kommer innebära stora utmaningar för jordbruket världen över.

Källa: Svenskt Kött

På hösten är lamm som bäst

Nu i oktober är det dags för kampanjen #Höstlam. Lamm är lite av en lyxvara som kan varieras på en mängd spännande vis i köket. Häng med oss på sociala media under #Höstlamm och lär er mer om svenska höstlamm.

Kampanjens huvudsyfte är att inspirera till matlagning med svenskt lamm på nytt vis. Under veckorna kommer kocken Erik Videgård bjuda oss på helt nya recept med lamm.

– Får och lamm är duktiga på att beta, röja sly och hålla landskapen öppna. Det ger liv till den biologiska mångfalden i beteshagen och just att de bara har betat gräs, örter och sly ger ett bra och smakrikt kött som är rikt på omega-3, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

– I Sverige äter vi oftast lamm till påsken, men det är på hösten som de svenska lammen egentligen borde få en högtid. Så här års, när betessäsongen är slut, är lammen runt 6 månader och det är dags för slakt. Därför hittar du gott om svenskt färskt höstlamm i butikerna just nu, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande Svenska fåravelsförbundet.

Det finns stor potential att öka den svenska produktionen av lammkött och minska på importen, som mestadels idag kommer från Nya Zeeland och Irland. Inget annat köttslag har så hög importandel som lammkött: den svenska produktionen står endast för runt 30 procent av konsumtionen idag. Så glöm inte att titta efter ursprungsmärket Kött från Sverige när du handlar.

Aktörerna som står bakom initiativet är Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lammproducenterna, Fåravelsförbundet, Scan, KLS Ugglarps samt Svenskt Kött och Svenskmärkning.

Besök gärna kampanjsajten höstlamm.se. Där kan du lära dig mer om svensk lammuppfödning och varför du ska välja svenskt lammkött just på hösten. Här får du också tips på recept och de bästa knepen när du ska tillaga lamm.

Text: Svenskt Kött

De första smaktesterna inom Lammlyftet är genomförda

I flera länder finns det rekommendationer om att baggar bör slaktas senast vid 5-6 månaders ålder, detta på grund av att så kallad baggsmak kan uppträda hos äldre djur.

I Sverige finns det dock ingen sådan rekommendation och det är inte ovanligt att bagglamm äldre än sex månader slaktas. Syftet med den här undersökningen är att genom sensoriska konsumenttester undersöka om vanliga konsumenter föredrar kött från bagglamm slaktade vid lägre ålder genom att jämföra bagglamm slaktade vid olika tidpunkter under året.

I det här första testet jämfördes kött från 10 månader gamla bagglamm med kött från bagglamm fyra månader gamla vid slakt. Totalt ingick 61 personer i åldrarna 10-80 år i testpanelen. De fick bedöma köttet utifrån en nioniogradig skala som sträckte sig från ”tycker extremt illa om” till ”tycker extremt bra om”. Av resultatet att döma var det inga skillnader vad gäller totalt gillande, det vill säga hur köttet upplevdes i konsistens och smak. Båda proven fick i medel ett betyg som hamnade mellan ”tycker något bra om” och ”tycker bra om” och lika många i panelen föredrog kött från de yngre djuren som från de äldre.

I slutet av året kommer en ny omgång smaktester att genomföras då lamm slaktade under hösten kommer att testas.

Text Katarina Arvidsson Segerkvist
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

De ord som paneldeltagarna använde för att beskriva köttet

Bagglamm slaktade vid 4 månaders ålder

Lammkött behandling 5 vårlamm

10 månader gamla bagglamm som övervintrats (vinterlamm)

Lammkött behandling 4 övervintrade lamm


LL_LIGGANDE_POS_RGBEU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färg

Varmt välkommen till Smakmötet 2019

Sveriges främsta kockar provar, bedömer och utser de finaste råvarorna från landets mest ambitiösa producenter i kategorierna fågel, gris och nöt.

Måndag den 21 oktober 2019 kl 10.00–18.00
Gamla Riksarkivet, Birger Jarls Torg 2a, Riddarholmen, Stockholm

Årets event utgörs av en heldag på Gamla Riksarkivet där kockar och representanter från hela livsmedelskedjan möts i fördjupande panelsamtal om framtidens kött med fokus på ursprung, hållbarhet och utveckling.

Vi kommer att ha förmånen att träffa och lyssna till den isländska kocken Haflidi Halldorsson, tillika VD för Icelandic Lamb som föreläser om ”The value of heritage breed” (föreläsningen är på engelska).

Maria Forshufvud, VD Svensk märkning, presenterar ursprungsmärkning på restauranger.

LRF region Sydost och Länsstyrelsen i Kalmar delar med sig av erfarenheter från ett pågående får- och lammprojekt.

Det blir en dag fylld med inspirerande samtal. Vi blir bjudna på måltider med fokus på kvalitet och hållbarhet, signerade Stefan Eriksson, Restauranglabbet och provningsledare Exceptionell råvara.

Läs mer på exeptionellravara.se ››

Korv, korv, korv

Matgeek pratar korv i en hel timme. Direkt från Årets Kock 2019 samlar han ett antal korvkännare, bland andra lammuppfödaren Lars Hansson från Bjärhus i Skåne, och nördar ner sig ordentligt i detta fantastiska livsmedel.

Sändningen är i samarbete med Svenskt Kött.

Se större på Youtube ››

Ny undersökning: Åtta av tio väljer bort importerat kött för klimatets skull

En av de mest polariserade frågorna i samhällsdebatten är om vi ska fortsätta äta kött eller inte med tanke på klimatförändringarna.Trots att allt fler väljer att bli vegetarianer, äter majoriteten av befolkningen kött – bara inte lika ofta. Och när man väljer kött fortsätter svenska folket att välja med omsorg.

Enligt en färsk Novus-undersökning* som gjorts bland allmänheten på uppdrag av LRF och Svenskt Kött, anger åtta av tio att de kan tänka sig att minska sin konsumtion av importerat kött med tanke på att svenskt kött har lägre klimatpåverkan.

Detta bekräftar också färsk statistik från Jordbruksverket. Svenskarna äter nu en större andel svenskt kött än tidigare år och väljer samtidigt bort det importerade.Det beror på att importen av kött minskar i något snabbare takt än vad konsumtionen av kött gör, vilket leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött.

– Vi har mätt svenska folkets förtroende och preferens för svenskt kött varje år sedan 2010 och det är glädjande att vi fortsatt ser att det är det svenska köttet som med all rätt förknippas med hållbarhet, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

När svenska folket får ranka klimatpåverkande åtgärder kommer kött långt ned på listan. Minskat matsvinn, att ersätta fossila bränslen, minskad matimport och att flyga mindre anses betydligt viktigare.Att äta närproducerad och svensk mat anger man som viktigast för att äta så hållbart som möjligt;74 procent respektive 67 procent tycker det är viktigast.

Debatten kring kött och klimat blir ofta förenklad och polariserad. Det ställer krav på konsumenter att läsa på och skrapa lite mer på ytan än att bara gå på enkla lösningar, vilket konsumenterna faktiskt gör.

– Vår uppgift är att göra det enklare för konsumenterna att göra bra val både för klimatet, miljön och den egna hälsan. Ett enkelt tips är att titta efter ursprungsmärkningen Kött från Sverige, säger Elina Matsdotter, hållbarhetschef Svenskt Kött.

*1086 intervjuer med allmänheten 18–79 år under 10 – 12 september 2019

För mer information:
Isabel Moretti, VD
isabel.moretti@svenskkott.se
Tel: 072-142 04 83

Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska

För tredje året i rad minskar svenskarnas förbrukning av importerat kött, det visar den beräkning som Jordbruksverket gjort för första halvåret 2019. Importen har minskat för samtliga större köttslag och för griskött är minskningen inne på sjätte året. Den svenska produktionen av kött har utvecklats åt olika håll samtidigt som den svenska marknadsandelen fortsätter att stärkas.

– Idag vill många konsumenter bidra till en minskad negativ miljöpåverkan genom att rannsaka vilka livsmedel som hamnar i varukorgen. Att äta mat som är bra för hälsan är viktigt för många och intresset för vegetariskt är fortsatt starkt. Djuretik och antibiotika är frågor prioriteras högt hos konsumenter som vill äta hållbart. Utvecklingen innebär en konkurrensfördel för närproducerad, svensk mat och gynnar inte minst köttet där den svenska produktionen är förknippad med många mervärden, säger Åsa Lannhard Öberg som är jordbrukspolitisk utredare.

Jordbruksverket vill lyfta fram tre delar i utvecklingen av köttmarknaden under januari-juni 2019 jämfört med samma period 2018:

  • Den totala förbrukningen av kött minskade med 3,1 procent, vilket är en något större minskning än vid den förra halvårsavstämningen. Under första halvåret förbrukade vi i genomsnitt 15,6 kg griskött, 11,9 kg nötkött, 0,75 kg lammkött och 11,1 kg matfågel. Förbrukning är inte samma sak som konsumtion, utan visar åtgången av kött i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att halvera förbrukningssiffran för att få fram vad som hamnar på tallriken.
  • Importen av samtliga köttslag minskade. Trenden med en minskad import har pågått under flera år nu, allra mest för griskött. Efter tjugo år med stadigt ökad import av kött vände utvecklingen. Det är med andra ord importerat kött vi äter allt mindre av.
  • Vi äter en större andel svenskt kött. Importen minskar i något snabbare takt än vad förbrukningen gör och detta leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött och 71,3 procent för matfågel.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska ››

Rödvinsbräserad lammlägg

Sven-Erik Larsson beskriver hellre processen än skriver recept med detaljerade måttangivelser. Fler recept i Sven-Eriks serie och mer om hans matlagningsfilosofi finner ni här.

Här får man bäst resultat med bakläggen, eftersom det sitter mer muskler och det är mer kött på den. Det går rent matlagningsmässigt använda framlägg också, men man får ut mindre mat per lägg.

När jag styckar använder jag sågen så lite som möjligt. Detta för att slippa få sågat benmjöl i köttet. Men för att få en fin baklägg brukar jag såga av benet, där det inte finns något kött på benet. När jag tar bort läggen ifrån bakbenet sågar jag alltså inte, utan skär av den genom knäleden. Den har nu formen av en hajfena, om man har lite fantasi.

Bryn läggen i olja i en tjockbottnad gryta. Olja har en högre brännpunkt än till exempel smör. Det bränner inte lika lätt som smör. När köttet är brynt, tillsätt finhackad morot, rotselleri, palsternacka, gul lök och vit lök. Bryn dem en kort stund. Slå på rött vin och lammfond så att köttet täcks till 2/3 delar. Krydda med salt och nymalen svartpeppar. Det kan det också vara gott med några kvistar timjan.

In i ugnen på 150 grader. Snurra läggen en gång i halvtimmen, eftersom den delen av köttet som sticker upp över vätskan får ugnstekt färg och en vackrare yta. Detta vill man ha på båda sidor när den är klar.

Köttet är färdigt när det släpper från benet. Ta försiktigt upp läggen så att inte köttet lossar från benet.

Smaka av vätskan som läggen har bräserat i. Det kan saknas lite salt, peppar eller lite mer syra (lite mer vin). Detta är nu såsen till lamläggen. Tillsätt rejält med finhackad persilja i såsen innan serveringen.

Servera den rödvinbräserade lammläggen med såsen och en god potatisrätt.

Kocken Sven-Erik Larsson om att förädla nacke, slaksida, revben och baklägg

Text Sven-Erik Larsson, foto Elmia

SvenErikELMIA_LANTBRUK_181024-0254

Tankar kring min matlagningsfilosofi

Jag tycker att man redan i styckboden ska bestämma vad man kommer tillaga för maträtt. Det är när man styckar ut köttet som man skapar möjligheter och begränsningar med rätterna man kan tillaga. Det är också i styckboden som man bestämmer hur man packar, förvarar och eventuellt fryser in köttet.

Jag förespråkar anatomisk styckning. Det vill säga att man skär ut muskel för muskel. Det blir mycket lättare att få ett bra resultat vid matlagningen om hela köttbitens egenskaper är likadana. Det vill säga hur seg eller mör den är, hela biten blir färdig samtidigt och oftast går fler muskelfibrer åt samma håll. Man får en högre kvalitet på slutprodukten på tallriken. Vinsten med detta godare mat och nöjdare konsumenter.

Jag gillar också att man gör det så enkelt som möjligt både i styckbod och köket, att ingen någonstans i förädlingskedjan överarbetar sin del.

Jag tycker att recept ofta är en kompromiss. Det är för många aspekter och förutsättningar som ska stämma överens. Premisserna måste vara väldigt lika för mig och receptförfattaren för att det ska bli ett bra resultat. En tidsangivelse på en koktid i ett recept kan skilja mycket beroende på vilken köttkvalitet, som jag som lagar maten har.

Processbeskrivningar

Jag berättar hellre om en beskrivning av en process, än detaljerat om måttangivelser och recept. Det är viktigt när man lagar mat, att man hela tiden smakar. Då får man mer kunskap om hela processen, så att man redan under matlagningen, vet om man är på rätt spår. Att man också håller koll på hur råvarorna beter sig under tillagningen, detta också för att få erfarenhet.

Fyra fina rätter man kan laga av nacke, revben, slaksida och baklägg kommer att presenteras här på hemsidan. Det är styckdetaljer som annars ofta slutar som färs.

Nacke – Confiterad lammnacke
Slaksida/bringa – Slaksida fylld med citrus, ingefära och timjan
Revben – Äppelmustkokta och grillade revben
Baklägg – Rödvinsbräserad lammlägg

Elmia Lantbruk 2018

Aktiviteten på Lantbruksmässan var ett samarbete mellan Svenska Fåravelsförbundet, Elmia och mig. Det var ett ganska enkelt upplägg. Jag styckade och tillagade lamm på en scen i anslutning till fåravelsförening i hall C. Mässan pågick under tre dagar. Jag körde tre en timmes pass per dag. Så det blev nio timmar på scen under tre dagar. Jag hann med att stycka två lamm, samt att nästan tillaga samtliga styckningsdelar. Det var några delar i bakparten, jag inte hann med att tillaga. Men det jag fokuserade på var de lite mindre publika styckningsdelarna. För att visa hur man kan öka nyttjandegraden på hela djurkroppen. Jag vill visa att dessa styckningsdelar har ett högre värde mat mässigt och definitivt förtjänar ett bättre öde än köttkvarnen.

Presentation av kocken

Jag heter Sven-Erik Larsson och är utbildad kock. Jag arbetar som lärare på restaurangskolan i Töreboda. Undervisar i alla praktiska och teoretiska yrkesämnen samt hemkunskap åk 1-9. De senaste tio åren har jag arbetat som rådgivare åt livsmedelsproducenter. Producentgruppen som jag stöttat är, små och medelstora producenter och vidareförädlare, ofta med en stark lokal förankring och inte sällan ekologiska. Rådgivningen har till största del handlat om produktion, marknad och försäljning. Under dessa år har jag skaffat mig en gedigen kunskap om livsmedel och produktion av livsmedel, tack vare det täta sammaarbetet med producenter. I mitt egna bolag arbetar jag idag med mat i flera olika perspektiv, destinationsutveckling, evenemang, föreläsningar tävlingar som alla har gemenast att maten alltid spelar en central roll.

Äppelmustkokta och grillade revben

Sven-Erik Larsson beskriver hellre processen än skriver recept med detaljerade måttangivelser. Fler recept i Sven-Eriks serie och mer om hans matlagningsfilosofi finner ni här.

Revbenen är utstyckade efter det man styckat bort ryggen (entrecote, kotlett, sadel) i ett stycke. Samt att man skuret bort bröstbenet från revbenen. Revben går nu lätt att skära isär när de är tillagade.

Revbensidorna läggs i en ugnsfast form. Det måste finnas möjlighet att täcka revbenen med vätska.

Bryn lite morötter, palsternacka, gul lök i grova bitar och vitlök i en kastrull. Bryna är att ge ordentligt med färg utan att för den skull bränna livsmedlen. Slå på äpplemust och någon form av chilisås. På Elmia använde jag must ifrån Rudenstams med ganska hög syra, en lokalproducerad chutney (ganska stark) och en skvätt vinäger från Visingsö.

Slå på vätskan och rotsakerna över revbenen, med lite nymalen svartpeppar och några nypor salt. Detta ska nu täcka revbenen.

In i ugnen på 80 grader i cirka åtta timmar. Täck gärna över med lock.

Kolla när revbenen är klara med en stekgaffel i kanten på köttet mellan två revben. Köttet ska då gå sönder, då är det klart. Ta försiktigt upp revbenen med två hålslevar, låt dem rinna av och kallna.

Sila vätskan. Smaka på rotfrukterna, jag tror du kommer att tycka de är väldigt goda men kanske inte jättesnygga. Går det, kan man spola av dem lite försiktigt och använda dem som tillbehör till denna eller någon annan maträtt.

Den silade fonden kyls ner, när fettet flyter upp och ligger överst. Ta bort fettet så har du antingen grunden till såsen till revbenen eller vätskan till nästa omgång revben du vill bräsera i ugnen.

De kalla revbenen är nu möra och klara. Det är bara att smaka på dem, krydda vid behov. Grilla på en grill eller på grill i ugnen, tills de fått en fin yta. Servera som grillat kött med tillbehör som du gillar.

Slaksida fylld med citrus, ingefära och timjan

Sven-Erik Larsson beskriver hellre processen än skriver recept med detaljerade måttangivelser. Fler recept i Sven-Eriks serie och mer om hans matlagningsfilosofi finner ni här.

Slaksidorna eller bringorna (två stycken) kokas i saltat vatten med rotfrukter, lök, vitlök och gärna kvistar från persilja, timjan och mejram. Man måste inte ha kvistar från alla dessa tre, men det ger en god smak om man har några kvistar med i koket av slaksidorna.

Koka så länge att köttet går sönder, när man försöker ta upp det med en stekgaffel. Då är det klart.

Lägg den ena slaksidan på en tallrik när den är fortfarande är varm.

Fylla går till så att man breder ut ett tunt lager marmelad, lite färsk timjan nymalen peppar och lite salt. På den varma slaksidan som ligger på tallriken. På ELMIA fyllde jag den med en citrusmarmelad smaksatt med ingefära, från en lokal producent.

Lägg den andra varma slaksidan ovanpå slaksidan med citrusmarmelad. Pressa ihop försiktigt. Lägg en ny tallrik ovanpå de båda ljumna slaksidorna, ställ in i kylen med en tyngd på den översta tallriken så att de kyls under press. En liter mjölk eller två fungerar som vikt.

När de har kallnat, kan man lossa tallrikarna försiktigt ifrån de fyllda slaksidorna. Lägger på en skärbräda skär upp i mindre bitar.

Ät dem kalla eller stek dem försiktigt i en stekpanna med lite smör. Servera gärna med potatismos.

Recepttips och information till påsk från Svenskt Kött

Svenskt Kött berättar om hur man hittar svenskt lamm, om påsktraditioner och varför det är ont om svenskt lamm denna påsk.

Detta plus en massa smarriga recept. Värt att sprida.

Svenskt Kött: Vad väljer du till påskbordet? ››

Confiterad lammnacke

Sven-Erik Larsson beskriver hellre processen än skriver recept med detaljerade måttangivelser. Läs mer om Sven-Eriks matlagningsfilosofi här.

Nacken tillagas hel. Man blandar 1 del salt och 2 delar socker. Rubba in socker och salt blandningen på köttet. Låt den ligga framme på bänken till sockersaltet börjar smälta. Pressa över saften från två lime.

Lägg ner nacken i en gryta. Lägg i några vitlöksklyftor, några kvistar timjan. Täck köttet med kallpressad rapsolja. Det går åt mer olja ju större gryta man använder. Men räkna en till två liter olja i alla fall.

Sätt ugnen på 80 grader. Ställ grytan på plattan och ge den ett hastigt uppkok, ställ sedan in den i ugnen över natten. Cirka åtta till tio timmar, köttet är klart när det släpper från benen.

Ta upp köttet ur oljan låt det rinna av och kallna. Sila oljan och kyl den sedan, då kommer olja och lammfonden dela på sig. Oljan lägger sig överst, dela sedan på olja och fond. Oljan kan användas flera gånger, till fler omgångar confitering.

Fonden i är mycket smakrik men salt. Så när den ska användas till sås behöver man sällan salta såsen. Var noga med att smaka av.

När köttet svalnat plockar man av det från nackbenet. Det är mycket lättare att få av köttet från nu när det är tillagat än när det är rått i styckboden.

Köttet är väldigt smakrikt. Man kan äta det kallt i en sallad. Men jag tycker det är godare att värma det försiktigt med lite av lammfonden och lite vin. Servera det varmt till ljummet med några tillbehör som du tycker om.

Två tredjedelar villiga att betala mer för svenskt kött

Det finns ett fortsatt starkt förtroende för svenskproducerat enligt Svenskt Kötts årliga konsumentundersökning. Resultaten visar att många är beredda att betala mer för svenskt och att det finns en efterfrågan på kött som producerats fossilfritt.

Enligt undersökningen förknippas svenskt kött med säker mat, kvalitet, bra djurskydd och arbetstillfällen i Sverige.

Önskan om fossilfritt
Av de svarande anger 50 procent att de vill ha ett kött producerat utan fossilfria bränslen eller råvaror.

Ursprung är viktigt
Enligt undersökningen är två av tre konsumenter beredda att betala mer för svenskt kött. Drygt 80 procent angav att de valde svenskt senast de handlade, och 50 procent vill veta var köttet kommer ifrån när de äter på restaurang för att kunna göra ett aktivt val.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Två tredjedelar villiga att betala mer för svenskt kött ››

Svensken suktar efter svenskt lammkött

Ett pressmeddelande som LRF Kött skickat ut har genom TT fått stort genomslag i svensk press.


Svensken suktar efter svenskt lammkött

Priset på svenskt lammkött når nya rekordhöjder, konstaterar man nöjt från LRF. Lammköttsproducenterna hoppas att efterfrågan håller i sig.

Efterfrågan på lamm från svenska marker är hög, samtidigt som förra sommarens torka gjorde att många fårbesättningar fick slaktas. Det har fått priset på svenskt lammkött att raka i höjden.
– Det är rekordpriser vid den här tiden på året, säger Viktoria Östlund, expert på lamm på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Till påsk äter vi mycket lamm, men ännu är vi inte där. Ändå är efterfrågan så hög nu att priset på kött stigit sedan några veckor. Lammbönderna får 55 kronor per kilo lammkött, vilket är rekordmycket betalt.

Viktoria Östlund hoppas att svenskarnas smak för lammkött kan hålla i sig.
– Vi har märkt en ökad efterfrågan. Lammkött är miljösmart.

Hela artikeln
Svenska Dagbladet: Svensken suktar efter svenskt lammkött ››

18 husdjursexperter efterlyser en nyanserad och faktabaserad diskussion

“Vi efterlyser en nyanserad och faktabaserad diskussion som utgår från perspektivet att vi behöver mat och som beaktar helheten i livsmedels- och ekosystemen samt omfattar vår självförsörjningsgrad”. Så avslutas den debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet som 18 SLU-agronomer undertecknat tillsammans.

Kött- och mejeriprodukter från idisslare framstår i livscykelanalyser ofta som mer klimatbelastande än andra livsmedel. Men sådana analyser tar varken hänsyn till livsmedlens näringsvärde eller till alla faktorer som påverkar livsmedelssystemets hållbarhet, skriver ett flertal forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

All matproduktion påverkar miljön och klimatet. Den debatt om möjligheter att minska matens miljö- och klimatbelastning som förs nu hanterar tyvärr inte komplexiteten i produktion och konsumtion av mat. Den sätter inte heller matens påverkan i proportion till andra helt onödiga klimat- och miljöpåverkande aktiviteter som människor ägnar sig åt. Mat är livsnödvändigt och vi efterlyser en mer nyanserad och faktabaserad diskussion med fokus på hållbarhet i livsmedelssystemet som helhet. Vi vill med den här artikeln ge en djupare förståelse för djurens betydelse för svensk livsmedelsproduktion.

Läs debattartikeln här
Svenska Dagbladet:  ”Idisslare har viktig roll i vårt livsmedelssystem” ››

Rapport från Lammköttslyftet: Baggsmak och pH-mätning

Idag, tisdagen den 5 februari 2019, har Lammköttslyftets projektgrupp haft referensgruppsmöte.

Det diskuterades bland annat pH-mätning och den så kallade baggsmaken. Här, på LRFs hemsida finns ett videoklipp där man får veta mer.

HKScan tar bort all svart plast i Sverige och Finland under 2019

Svart plast går inte att återvinna idag eftersom det optiska sorteringssystemet som används vid sortering av plast inte kan läsa av det svarta kolpigmentet.

Svarta plastprodukter åker ner i brännlådan istället för att gå till återvinning.
– Beslutet att sluta använda svart plast i Sverige och Finland är ett viktigt steg för att öka återvinningsmöjligheterna och minska miljöpåverkan av våra förpackningsmaterial, säger Sofia Hyléen Toresson, VD HKScan Sverige.

Konsumenterna tycker det är viktigt med miljövänliga förpackningar
Enligt Eurobarometer 2017* tycker 94% av konsumenterna att den viktigaste åtgärden för att minska plastavfall är att minska andelen plastförpackningar för livsmedel. För konsumenten är förpackningens miljöpåverkan viktig, liksom hur praktisk och informativ förpackningen är.

Läs mer
HKScan: HKScan tar bort all svart plast i Sverige och Finland under 2019 ››

*Källa: Eurobarometer / Foresight Factory | Base: 27,881 face-to-face respondents aged 15+, 2017