VENO adv.ZW.59x126/2015.indd
annons_lamm
Elitlamm_180x180
siltbergs hemsida
keenan_ny
Amaskiner_2017_1
Backa Fårgård
lamm_gif
knarrhult
oviex_anuncio_180x120px
Hunden Herden
banner_180x120
hgens webb
gimrarna
Banner-2017
trns2017
Lindholmen180x180_2016
agria_banner_far_180x180
gdjh2015
ggi_loop
Stallmästaren web gif
default logo

Filmer visar styckning

Instruktiva filmer om hur du styckar kött – instruktivt och ekonomiskt.

Filmerna kommer från dvd:n Det svenska köttet som tidigare bara har funnits att beställa. Styckningen görs från halva djurkroppar, så kallade halvfall. Både grov- och finstyckning visas i detalj.

Filmerna kan användas vid undervisning av såväl professionella styckare, charkuterister, kockar och butikspersonal. Men även djurbönder och privatpersoner som vill lära sig mer om styckning kan ha god nytta av filmerna.

Svenskt kött: Det svenska köttet ››

Filmerna
Styckning av lamm med ben ››

Köttförpackningen blir klimatsmart

Södra och Svenskt Butikskött ska utveckla en ny sorts nedbrytbar förpackning för köttprodukter tillsammans.

Förpackningen som ska vara nedbrytbar och fiberbaserad ska göras i det förnybara materialet Durapulp som Södra har utvecklat. Durapulp består av jungfrulig barrfiber och en polymer baserad på majsstärkelse.

ATL: Köttförpackningen blir klimatsmart ››

Svenskt Kött har uppdaterat sina populära broschyrer om gris-, nöt- och lammkött.

Det är en komprimerad köttskola med fakta om djuruppfödning, styckningsdetaljer, hanterings- och tillagningsmetoder samt inspirerande recept.

– Våra nya broschyrer ska ge information och inspiration vi vet efterfrågas av konsumenter och de som arbetar med uppfödning och köttproduktion. Efterfrågan på mer information om svenskt kött är stor, framför allt vad gäller styckningsdetaljer och tillagning av kött, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt Kött.

Varje broschyr är på 24 sidor och innehållet är skrivet för dem som är intresserade av mat i allmänhet och kött i synnerhet.

Med mer kunskap om olika styckningsdetaljer har hemmakocken det lättare att lyckas i köket och kanske få modet att prova på något nytt. I broschyrerna går det att lära sig mer om allt från flankstek, njurtapp och grissida till lammentrecote och mycket annat.

Hämta Köttskolan lammkött här ››

kottskolan

Köttpodden om lamm

Lammkött är populärare än någonsin och allt fler väljer att jobba som lammbonde, men hur är det egentligen?

I det här avsnittet träffar vi Magnus Jönsson, engagerad lammbonde från Östra Sallerup i Skåne. Han vet hur du får till det godaste lamm du någonsin ätit!

Lyssna på Köttpodden med Magnus Jönsson ››

God djuromsorg viktigast när kommunerna upphandlar – men det får inte kosta

Låg antibiotikaanvändning, grisar med knorr och andra bevis på god djuromsorg är viktigt när kommunerna upphandlar mat till barn och äldre. Men samtidigt sker en prisjakt där lägsta pris prioriteras. Det visar en enkätundersökning som Svenskt Kött har gjort bland Sveriges kommuner.

Varje år upphandlas livsmedel till de offentliga köken för cirka 10 miljarder kronor, men bara 40 procent av köttet kommer från Sverige. Undersökningen visar att 99 procent av kommunerna upplever att det finns en efterfrågan i skolorna och hos äldrevården för hållbart producerat kött.

– Över 60 procent av de som svarat på enkäten vill faktiskt ställa mer långtgående krav än vad de gör idag, så uppenbarligen finns det mer att göra här. En återkommande missuppfattning är att många tror det är svårt att upphandla bra kött och det behöver det inte vara, säger Elisabet Qvarford.

Hela artikeln
Svenskt Kött: God djuromsorg viktigast när kommunerna upphandlar – men det får inte kosta ››

Lantbruksnytt om Lammlyftet

Fredagens Lantbruksnytt har pratat med Svenska Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson om Lammlyftet för att få veta hur tre miljoner kronor ska lyfta kvaliteten på svenskt lammkött.

Lantbruksnytt 12 maj ››
4 min 20 sek in i programmet kommer reportaget om Lammlyftet.

lantbruksnytt

Martin Hansen bjuder på Nose-to-tail: ”Överraska grannarna, bjud på gillad lever i sommar”

För att vara hållbar i vår konsumtion av mat är måttstocken ”lite av varje”, en bra filosofi. Genom att äta varierat och olika delar på ett djur räcker köttet till fler och andelen som används till mat blir så hög som möjligt.

För kocken Martin Hansen är det naturligt att tänka ”Nose-to-tail” när han kombinerar och utvecklar nya spännande maträtter.
– Att laga maträtter på unika råvaror är faktiskt inte så svårt. Genom att använda alla delar på ett djur och kombinera med säsongens råvaror får du en oändlig skatt av variation och matupplevelser”, berättar Martin.

Vi bad Martin hitta på något nytt till grillen och rätten blev; Grillad nötlever med blad, tomater, karamelliserad lök och chimicurri.

Framtidens kött: Grilla Nose to tail ››

Ny utlysning av Branschutvecklingspengen

Källa: Svenska Köttföretagen
Nu går det åter igen att söka anslag till projekt med fokus på bland annat att säkra fortsatt hög djurhälsa och djurvälfärd, fortsatt låg användning av antibiotika samt ökad lönsamhet inom näringen i linje med Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm.

Slakterierna och producentföreningarna inom gris, nöt och lamm samverkar med en gemensam och bred finansiering av utvecklingsarbetet för att stärka den svenska uppfödningen, genom insamling av branschutvecklings-pengen. Senast den 17 maj ska ansökan inkommit till Svenska Köttföretagen.

Totalt finns 3 000 000 kronor att söka och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administreras av Svenska Köttföretagen.

När det gäller lammkött så lägger vi i år särskilt fokus på projekt som gynnar kunskapsöverföring från forskare till gård samt projekt som förbättrar marknaden för svenskt lammkött.

Syftet med branschutvecklingspengen
Syftet med Branschutvecklingspengen är att genom finansiering av utvecklingsprojekt stärka svensk köttproduktion. Beviljade projekt ska ha en direkt påverkan på ökad lönsamhet samt även stötta genomförandet av handlingsplanerna för respektive djurslag.

Läs mer
Svenska Köttföretagen: Ny utlysning av Branschutvecklingspengen ››

svkottf

Produktion av får- och lammkött har ökat fyra gånger medan konsumtionen har ökat nio gånger sedan 1960-talet

Får- och lammkött har ökat rejält i Sverige sedan 1960-talet.

År 1960 producerades totalt 1 260 ton får- och lammkött, år 2016 var siffran 5 040 ton. Det innebär att produktionen är fyra gånger så stor som på 1960-talet.

Läs mer
Jordbruket i siffror: Produktion av får- och lammkött har ökat fyra gånger medan konsumtionen har ökat nio gånger sedan 1960-talet ››

Mer än hälften av lammköttet som äts är får

Importerat fårkött säljs som betydligt dyrare lammkött av grossister. Mer än hälften av det lammkött som äts i Sverige är i själva verket fårkött. Nu har livsmedelsinspektörer uppmärksammat fusket och börjat sätta åt företagen. ”Alla gör så”, blev svaret från en grossist.

– Vi har fått upp ögonen för det här på sistone. Vi har bestämt oss för att sätta ned foten och framför allt säga till i grossistledet att de inte får sälja mutton som lamm, säger Emma Nordvik Premfors, enhetschef på livsmedelskontrollen i Stockholm.

Hela artikeln
Dagens Nyheter: Mer än hälften av lammköttet som äts är får ››

Primörlamm, prime lamb, mutton och hogget. Magnus reder ut begreppen ››

baggar

Att sälja får som lamm kan ge stora vinster och har hittills inte lett till några påföljder. Foto: Anna Bergström

KLS Ugglarps satsar på svenskt lammkött

Det finns en stor utvecklingspotential inom den svenska lammproduktionen och efterfrågan på lammkött ökar successivt skriver KLS Ugglarps i sin egen tidning.

Marknadens utveckling är viktig för det svenska köttet och därför gör KLS Ugglarps nu en stor satsning på lamm med ledorden tillväxt, resurser och ökad aktivitet.

Historiskt sett har lammverksamheten inte varit något som KLS Ugglarps har satsat på, men nu är det dags för en förändring. Efterfrågan på lamm ökar och utvecklingspotentialen inom området är stor.

Hela artikeln
Svenskt Kött: KLS Ugglarps satsar på svenskt lammkött ››

Köttpodden – ny satsning från Svenskt Kött

Nu startar Svenskt Kött podcasten Köttpodden där spännande gäster pratar kött ur olika infallsvinklar. Programledare är Svenskt Kötts vd Elisabet Qvarford och först ut är matprofilen och köttkocken Johan Jureskog.

podd

Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött och Johan Jureskog, matprofil och köttkock.

Tillsammans med Elisabet Qvarford ger Köttpoddens gäster en fördjupad kunskap om uppfödning, styckningsdetaljer och tillagning, plus en massa annat som hör köttet till.

Läs mer
Svenskt Kött: Köttpodden – ny satsning från Svenskt Kött ››

Lyssna
Här kan du lyssna på podden och nya avsnitt släpps på torsdagar ››

Konsumenter vill betala 20 % mer för kött från naturbeten

Två tredjedelar av Västra Götalands invånare tycker att det är mycket viktigt att bevara naturbetesmarker. Knappt en procent tycker att det är oviktigt.

Karl-Ivar Kumm vid SLU i Skara har skrivit en rapport om hur allmänheten i Västra Götaland värderar naturbetesmarker. Även hur mycket länets befolkning är beredd att betala för en fortsatt beteshävd av landskapet har undersökts. Undersökningen har gjorts som en Sifo-undersökning.

Undersökningens deltagare fick ange hur viktigt de tycker det är att bevara naturbetesmarker på en femgradig skala från 1 = inte alls viktigt till 5 = mycket viktigt. Den genomsnittliga värderingen var 4,6. Två tredjedelar ansåg att det är mycket viktigt att bevara naturbetesmarker medan knappt 1 % ansåg att det inte alls är viktigt. Traditionella lövträdshagar värderas särskilt högt, och naturbeten utan träd värderas lägst.

Sifo-respondenterna fick också ange hur mycket mer man är beredd att betala för nötkött från svenska gårdar där djuren har betat minst två somrar på naturbetesmark före slakt, jämfört med svenskt nötkött från djur som inte alls betat på naturbetesmark. De senare djuren har varit inomhus och/eller betat på åker under hela uppfödningen. Det visade sig att 40 % av dem som köper nötkött sade sig vara beredda att betala ≥ 20 % mera för naturbetesköttet.

När man frågade om hur deltagarna vill att det ser ut runt platsen där man bor vill man helst ha betesmarker med björkdungar i synnerhet om dessa var små. Minst populär omgivning är marken som används för hö- och ensilageproduktion; alltså en mark helt utan betesdjur och träd. Även intervjuer med fastighetsmäklare har gjorts och dessa tyder på värdet på en normal villa omgiven av betesmark kan minska med 100 000–200 000 kr om betningen upphör och markerna därför växer igen med lövsly. Värdeminskningen kan bli ännu större på dyrare villor.

Naturbetesmarkernas värden och bevarande ››

Målen för den svenska livsmedelsstrategin

Källa: Maten och marknaden
Regeringen, Vänsterpartiet, och de fyra Allianspartierna har nått en uppgörelse om en livsmedelsstrategi för Sverige. Målen för livsmedelsstrategin har sitt ursprung i en utredning, Konkurrenskraftsutredningen, som presenterades 2015. Livsmedelsstrategin ska vara ledstjärnan för livsmedelspolitiska åtgärder som leder den svenska livsmedelskedjan i önskad riktning för tiden fram till 2030.

Det finns ett övergripande mål som slår fast att livsmedelsproduktionen ska öka. För att uppnå det övergripande målet har tre olika insatsområden pekats ut med respektive mål.

Hela artikeln
Maten och marknaden: Målen för den svenska livsmedelsstrategin är på plats ››

Svenskt Kött byter logotyp

Vid årsskiftet ersattes märket Svenskt kött av Kött från Sverige, som hanteras av Svenskmärkning AB. I och med det byter nu Svenskt Kött logotyp till #SvensktKött och uppdaterar sitt utseende och sin hemsida.

Läs mer här ››

logga_sv_kott

Kött från Sveriges kriterier

Fött, uppfött, slaktat, styckat, förädlat och förpackat i Sverige.

Läs mer
Svenskt Kött: Kött från Sveriges kriterier ››

Köttföretagen får stödpengar

Svenska Köttföretagen i Skövde beviljas 80 000 kronor i stöd från Jordbruksverket för att dra i gång ett avelsprojekt som ska titta närmare på marmoreringen i kött.

Med hjälp av pengarna ska Svenska Köttföretagen bilda en innovationsgrupp med fler än fyra deltagare som ska undersöka möjligheterna att skapa en väl fungerande avelsvärdering för marmorering i Sverige, står det i beslutet.

Hela artikeln
ATL: Köttföretag får stödpengar ››

Svenska Köttföretagen tar fram ny statistikdatabas tillsammans med LRF Kött och Jordbruksverket

Källa: LRF och Svenska Köttföretagen
Nu är ytterligare en av åtgärdspunkterna i de nationella handlingsplanerna för gris, nöt och lamm genomförda. Svenska Köttföretagen har tagit fram en statistikdatabas tillsammans med LRF Kött och Jordbruksverket med statistik över gris-, nöt- och lammproduktion som uppdateras varje vecka. Databasen innehåller allt du behöver veta för att hålla dig uppdaterad.

Arbetet med att ta fram Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm har skett i arbetsgrupper, samordnade av Svenska Köttföretagen, där hela värdekedjans aktörer samt myndigheter har varit involverade.

En av målsättningarna är att utveckla statistikinsamlingen för ökad kunskap om hur marknaden fungerar och för att ge bättre grund för åtgärder hos såväl kommersiella som offentliga aktörer.

Plattformen uppdateras varje vecka

Nu är åtgärden slutförd och den nya statistikplattformen innehåller en stor mängd aktuell data om gris, nöt och lammproduktion presenterat i ett användarvänligt power point-format med över 70 bilder. Plattformen uppdateras varje vecka och det finns siffror för import, export, avräkningspriser, slaktpriser, kvalitetsutfall, hur mycket som konsumeras och allt annat man som lantbrukare, konsument eller rådgivare behöver veta om köttproduktionen i Sverige.

Alla som vill är fria att använda statistiken och bilderna men uppmanas att källhänvisa.

Här är senaste rapporten ››

Genomsnittliga marknadspriser år 2015–2012 ››

Svenskt Kött och Tala Smak kartlägger smakegenskaperna i kött

Pressmeddelande från Svenskt Kött
Vad smakar egentligen skinkan, entrecôten eller lammkotletterna? Det måste väl finnas något mer att säga än ”jättegott”?

pellelundbergsvkott

Foto: Svenskt Kött, Pelle Lundberg

Vi kan både uppleva smakbilden av våra mest älskade köttbitar och återkalla smaken i minnet, men vi har nästan inga ord för att beskriva upplevelsen – hur det smakar. Däremot har vi lätt att ta till värdeomdömen, även om ordförrådet är fattigt även där – ”jättegott” är vårt vanligaste smakord.

Men det en del tycker är gott uppskattas inte av andra. Värdering är alltid subjektivt och individuellt. Alla skulle ha glädje av gemensamma smakord som är objektivt beskrivande och som alla förstår.

Svenskt Kött har därför tagit initiativ till att ta fram användbara beskrivande smakord för gris-, nöt- och lammkött. Syftet är att konsumenterna ska kunna göra bättre val utifrån vad köttet har för smakegenskaper.

Uppdraget har lagts på Tala Smak som arbetar med att utveckla ett matspråk som alla kan använda och som fungerar på alla slags råvaror, samtidigt som det är väl förankrat i aktuell sensorisk forskning.

Flerårigt projekt

– Detta är ett långsiktigt projekt, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt Kött. Vi ska successivt kartlägga vad som är de grundläggande smakprofilerna i de olika köttslagen och även vad som skiljer olika styckdetaljer åt och vilka bakgrundsfaktorer som påverkar smakegenskaperna.

Tala Smak initierades för tre år sedan i ett samarbete mellan Sigill Kvalitetssystem och White Guide, Nordens ledande guidesystem till restauranger och caféer. Tala Smak drivs idag som en fristående verksamhet och har sedan starten testat ett brett spektrum av livsmedel i syfte att hitta vad som är gemensamma sensoriska dimensioner. Grundhypotesen är att alla livsmedel, mer eller mindre delar en uppsättning smakegenskaper och det är dessa som kan bli stommen i ett gemensamt matspråk, som alla – producenter, detaljister, kockar och konsumenter – kan acceptera och förstå.

Hela pressmeddelandet
Svenskt Kött: Svenskt Kött och Tala Smak kartlägger smakegenskaperna i kött ››

Läs mer
I Land Lantbruk säger Elisabet Qvarford bland annat
– För egen del är jag sugen på ett projekt som klargör hur tacka smakar. Tacka är en förbisedd råvara som oftast blir korv. Med en rikare smakbeskrivning skulle man kunna öka värdet för lammproducenterna.