Elitlamm_180x180
gimrarna
Stallmästaren web gif
banner_180x120
gdjh2015
ggi_loop
Far_gif
Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
Wiromin2020_liten
Tranas2020
Knarrhult2018
siltbergs hemsida
Backa Fårgård
Banner-2017
default logo

Köttproducenter vill ha 10 miljoner kronor extra

10 miljoner kronor. Så mycket kräver företrädare för animalieproducenterna i extra statligt anslag för att lindra effekterna av den nya modellen för slakteriernas kontrollavgifter.

Under fredagen samlades representanter för Svensk Fågel, Svenska Köttföretagen och LRF till ett möte med landsbygdsminister Jennie Nilssons (S) statssekreterare Per Callenberg. Mötet gällde de förändringar av slakteriernas kontrollavgifter som införs retroaktivt från och med 1 januari, och som ATL rapporterat om vid ett flertal tillfällen.

För vissa slakterier innebär förändringen en sänkning av avgifterna, medan andra får en rejäl höjning. För till exempel medelstora Gotlands Slagteri innebär förändringen en fördubbling av avgifterna.

ATL: Köttproducenter vill ha 10 miljoner kronor extra ››

Avdragen på slaktavräkningen – detta används de till

Mot slutet av varje slaktavräkning finns ett antal avdrag per gris eller per kilo kött. Men till vilka organisationer går egentligen dessa pengar och vad används de till? Grisföretagaren kollade upp saken.

Gård & Djurhälsan, Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning, Svenskt Kött och Svenska Köttföretagen berättar om hur dessa medel bidrar till verksamheterna, varför branschutvecklingspengen kom till och hur det bestäms vilka som ska beviljas medel.

Grisföretagaren: Avdragen på avräkningen – detta används de till ››

Ny standard för Lammköttskvalitet klar!

Målet med Projekt Lammlyftet är att skapa en svensk standard för lammköttskvalitet som ska tillämpas för alla olika produktionsmodeller och i alla led i produktionskedjan.

Manualen kommer digitaliseras och ska kunna användas av lammproducenter, slakterier och förädlingsföretag.

För att kunna skapa manualen har man tagit fram en svensk standard för lammköttskvalitet. Standarden innehåller parametrar som påverkar kvalitetsegenskaperna storlek, konformation, fettgrupp, smak, mörhet, saftighet och hållbarhet hos det svenska lammköttet, oavsett vilken ras lammet har eller vilken uppfödningsmodell som tillämpats.

Här finns den nya standarden ››
Mer om Lammlyftet och Handlingsplan Lamm ››

lammlyftetstandard

LL_LIGGANDE_POS_RGBEU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färg

Guld med Scans lammråvara!

Källa: HKScan
I förra veckan tävlade Juniorkocklandslaget i Stuttgart i ”Culinary Olympics”. Juniorkocklandslaget inledde med att tävla i ”Varma Köket”, en trerätters affärslunchmeny för 60 sittande gäster. Detta moment placerade laget på guldnivå som bäddade för en mycket bra känsla inför måndagens ”buffé”.

I menyn för varmrätten ingick Scans lamm och serveringen såg ut såhär:
Smörstekt lammsadel, bräserad bog & bringa med bräss, lök, och pistagenötter
Mörkokt kål med fänkålsjollen & potatiskräm
Tartlett fylld med gula ärtor, gröna bönor, vitlök & dragon
Lammsteksky

Det Svenska Juniorkocklandslaget fick högst sammantagen poäng i Culinary Olympics, vilket ledde till en totalvinst. Det Svenska Juniorkocklandslaget har vunnit Culinary Olympics både 2012 och 2016. Vi på Scan säger ett stort och varmt grattis till Juniorkocklandslaget! Och du som leverantör, kan känna dig jäkligt stolt för den fina råvara som du producerar!

Akut personalbrist hotar slakteri

Det lilla slakteriet Strömdahla i Västerbotten har under de senaste åren haft allt svårare att få tag på personal. Nu är situationen akut och enligt ägaren Patrik Strömdahl kan företaget tvingas lägga ner redan i april.

Förutom makarna Patrik och Therese Strömdahl skulle det lilla lokala slakteriet egentligen behöva ytterligare tio heltidsanställda. Men i dagsläget har de endast tre anställda kvar och två av dessa slutar i april.
– Vi har tidigare framförallt haft utländsk personal, men de vill bara jobba här i ett till tre år, sedan vill de åka hem. Även de svenskar som vi har haft anställda har slutat efter ett tag eftersom jobbet varit för tufft, säger Patrik Strömdahl.

Hela artikeln
land Lantbruk: Akut personalbrist hotar slakteri ››

Nu lyfter tackaköttet i Sydost

Den ideella föreningen Exceptionell Råvara har beslutat att ta med lamm- och fårkött på sina Smakmöten (provningar) runt om i landet. Tidigare har bara nöt, gris och fågel testats. Det här är ett resultat av det pilotprojekt som LRF Sydost driver tillsammans med länsstyrelsen i Kalmar län.

– Det är så roligt att vi fick med får- och lammkött på provningarna, säger Rose-Marie Winqvist på LRF Sydost. Det är bland annat genom att toppkockarna på de ”fina” restaurangerna säger att köttet är bra som det sprider sig vidare. Här i Kalmar län börjar vi med att introducera tackaköttet på restaurangerna och förhoppningsvis blir det ett stående alternativ på menyerna.

Det är genom ett idogt arbete som LRF Sydost och länsstyrelsen i Kalmar har fått föreningen Exceptionell Råvara att ta med lamm- och fårkött på sina Smakmöten (provningar) och arbeta med det nationellt. Beslutet om detta togs på föreningens senaste styrelsemöte – ett resultat av det pilotprojekt som vi har drivit i Kalmar län tillsammans med länsstyrelsen, Fåravelsförbundet, Fåravelsföreningarna och KLS Ugglarps.

Kalmar har täten i utvecklingen
I Kalmar län fortsätter vi att utveckla pilotprojektet ”Tackakött ett naturligt gott kött!” genom att introducera tackakött på flera restauranger. Vi kommer att genomföra Smakmöten på restaurangerna en gång på våren och en gång på hösten då proffskockarna kommer att prova olika sorters tackakött och samtidigt ha en dialog med producenterna för att utveckla produkten. Vi hade tänkt att restaurangerna skall laga till en smakbuffé och så långt det är möjligt använda hela djuret; färsrätter, rökta och ev. lufttorkat, hela produkter samt även lite nytänk som pulled sheep till exempel.

I dagsläget är följande restauranger klara:
Kalmar Läns Museum, Kalmar
Postgatan, Kalmar
Slottsholmen, Västervik
Slottsrestaurangen, Kalmar
Hotell Borgholm, Öland
Simon by Smak, Vimmerby

Är du intresserad av projektet?
Kontakta Rose-Marie Winqvist, rose-marie.winqvist@lrf.se, 076-147 06 03
Claes Lövgren claes.lovgren@hotmail.com tel 070 545 97 04

Föreningen Exceptionell Råvara

Exceptionell Råvara är en ideell förening som uppstod när kocken Björn Franzén och journalisten Mattias Kroon ställde sig frågan: Varför finns det inga svenska grisar och kycklingar på de finaste krogarna i Sverige? Är det verkligen omöjligt att föda upp djur med tillräckligt bra kvalitet om det finns köpare som är villiga att betala? Björn menar att projektet är en vädjan från landets toppkockar till producentledet att vara med och utveckla Sverige som mat land av högsta klass. Ur det behovet föddes idén om ett samarbete mellan kockar och bönder, med det gemensamma målet att utveckla exceptionella svenska råvaror. Varje år provar föreningen råvaror av gris, nöt och fågel och numera också lamm och får.

Styrgruppen för pilotprojektet “Tackakött ett naturligt gott kött” i Kalmar län består av:
Ingeli Ivansson, Södra Kalmar Läns Fåravelsförening
Caroline Hemmingsson Norra Kalmar Läns Fåravelsförening
Mathias Larsson, länsstyrelsen i Kalmar
Rose-Marie Winqvist, LRF Jönköping & Sydost
Claes Lövgren samordnare

Får- och lamm: Återgång för slakten

Under förra året minskade den svenska får- och lammslakten med 10,4 procent. Minskningen är en återgång mot mer normala nivåer.

2019 minskade slakten till 251 708 djur som slaktats på slakteri och godkänts för livsmedel, vilket är en minskning på 10,4 procent jämfört med föregående år. Minskningen kan vara en indikation på återhämtning av lammproduktionen efter utslaktningen 2018.

Under fjärde kvartal minskade slakten med 15,9 procent jämfört med samma period 2018.

Läs mer
Jordbruksaktuellt: Får- och lamm: Återgång för slakten ››

Utfodring för god kvalitet av både ull, skinn och kött

Välkommen till en workshop med Titti Strömne

När: 8 februari 2020 kl 9.30–15.30
Var: Forslundagymnasiet, Umeå

Anmälan till Helene Skogqvist 070-343 42 54 alt helene.skogqvist@hushallningssallskapet.se senast den 15 januari.

Ullihop-Forslunda

Öppna programmet i större format ››

 

 

Nytt avgiftssystem för slakterikontroller

Regeringen har givit Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra ett nytt avgiftssystem för den offentliga kontrollen på slakterier och vilthanteringsanläggningar.

Den 6 december 2019 skrev Regeringskansliet i ett pressmeddelande att det nya avgiftssystemet ska vara lätt att förstå och använda samt vara förutsägbart vad gäller företagens kostnader för kontrollen.

Vidare att EU:s nya kontrollförordning medför att det svenska avgiftssystemet för slakterikontrollen behöver anpassas. Nuvarande avgiftsmodell bedöms inte vara förenlig med den nya kontrollförordningen i alla delar och behöver därför göras om. Det nya avgiftssystemet ska finnas på plats från 1 januari 2020.

LRF tillsammans med Svenska Köttföretagen och Svensk Fågel, träffade näringsdepartementet och Livsmedelsverket den 11 december för att diskutera frågan, då man anser det olämpligt att ändra rutiner och avgifter redan från 1 januari 2020. Mot snabba avgiftsjusteringar talar även att beloppet i statsbudgeten för nedsättning av slaktavgifter är oförändrat. Ett pågående effektiviseringsarbete på Livsmedelsverket behöver också ge effekt innan dagens avgifter räknas om, säger Lars-Erik Lundkvist, näringpolitisk expert på LRF. Läs mer här.

Utvecklingen av slakt av får och lamm

Slakten av får och lamm i september 2019 minskade med 4 % jämfört med samma månad förra året.

Under månaden slaktades det 32 000 får och lamm och den totala slaktvikten av får och lamm var knappt 630 ton.

Uppgifterna efter det tredje kvartalet visar att slakten av får och lamm hittills i år minskat med 6 %.

Källa
Jordbruksverket: Statistiska meddelanden 2019:09 ››

Unik lösning för småskaliga livsmedelsföretag

Ett system som ska verifiera ursprung och möjliggöra en direktkanal mellan lantbrukare och konsument. Det är idén som ska underlätta för småskaliga livsmedelsproducenter och som nu utvecklas av Agrovektor AB.

– Vi ser ett stort och direkt behov av det här systemet, till exempel hos certifieringar som har ett fundamentalt behov av att värna om sin integritet och äkthet, som till exempel KRAV, Svenskt Sigill och Svensk Råvara. Sedan finns ytterligare ett flertal fördelar med det här systemet. Att till exempel snabbt kunna spåra smitta tillbaka till källan är ett rent samhällsintresse, med det här systemet tar det någon sekund, säger Cecilia Ryegård, vd på företaget Agrovektor AB som nu även kommer gå från en anställd till tre. Foto: Ekowebb

Med en satsning på 2,5 miljoner kronor ska det nystartade företaget Agrovektor nu utveckla en blockchainlösning anpassad till svenska småskaliga livsmedelsproducenter. Av 58 sökande var projektet ett av åtta som antogs av Vinnova, Statens Innovationsbyrå, och därmed fick medel på 1,5 miljoner kronor som under ett år ska gå till att utveckla en prototyp.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Unik lösning för småskaliga livsmedelsföretag ››

Slaktkroppar hos lantraser av nötkreatur och får

– OM BIOLOGIN, KLASSIFICERING OCH MÖJLIGHETER I SMÅSKALIG FÖRSÄLJNING

11 november 2019 kl 16.00–19.00
SLU Smedjan Norlingsalen, Skara

Hur väl fungerar olika uppfödningsmodeller av lantraser av nötkreatur och får i relation till gängse slaktkroppsklassificering? Hur samverkar vi för att få en kostnads-effektiv hantering genom värdekedjan av småskalig produktion av slaktnöt och lamm? Det nordiska forskningssamarbetet Nordic Native Meat bjuder tillsammans med Föreningen Allmogekon och Gröna Möten med Affärsboosten in till ett eftermiddags-seminarium där vi informerar och diskuterar pågående nordiska och nationella samarbeten som lyfter fram lantraserna i de olika länderna. Seminariet är kostnadsfritt.

Ladda ner program i pdf-format här ››

Bakom Nordic Native Meat står forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Århus universitet, Helsingsfors universitet, LUKE, University of Iceland, Matis och Norges miljö- och biovetenskapliga universitet.

Vid frågor om evenemanget kontakta Gröna Möten Ulrika Åkesson, ulrika.akesson@agrovast.se,  0703-105630 Anmäl dig via evenemanget på www.gronamoten.se.

Klimat och utsläpp

Svenskt Kött har publicerat grafik om klimat och utsläpp. Källa är angiven under respektive bild.

Klicka på bilderna för att se dem större, eller gå till Svenskt Kötts artikel där det finns mer intressant grafik.

Svenskt Kött: Klimat och utsläpp – Här hittar du grafer och info om klimat och utsläpp ››

86978b1de177d8ba7c2e6e32b9d32956

6b918d59d61766d03fdab54865890552 fea9067b76778bffd7a3cce8ec02c095

Svensk produktion har redan idag bland de lägsta klimatutsläppen från köttproduktionen jämfört med andra länder. I Sverige har vi lyckats öka produktiviteten och samtidigt minskat klimatutsläppen i jordbruket (OECD). Det arbetet fortsätter.

Men även om jordbruksmetoderna hela tiden utvecklas kommer vi troligtvis att behöva ändra våra kostvanor i framtiden om vi ska klara klimatmålet. Det handlar om att välja rätt kött, minska svinnet, äta efter säsong, äta mer grönt och inte överkonsumera. Det finns också gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna en hållbar utveckling.

I ett längre och större perspektiv har vi ett ansvar för att nyttja den svenska åker- och naturbetesmarken och därmed vår förmåga att producera livsmedel. Fler och fler rapporter pekar på det faktum att det kommer att behövas betydligt mer mat i framtiden. Fram till 2050 behöver den globala produktionen av livsmedel öka med 70 procent om hela världens befolkning ska kunna äta sig mätt. Detta samtidigt som klimatförändringarna på sikt kommer innebära stora utmaningar för jordbruket världen över.

Källa: Svenskt Kött

På hösten är lamm som bäst

Nu i oktober är det dags för kampanjen #Höstlam. Lamm är lite av en lyxvara som kan varieras på en mängd spännande vis i köket. Häng med oss på sociala media under #Höstlamm och lär er mer om svenska höstlamm.

Kampanjens huvudsyfte är att inspirera till matlagning med svenskt lamm på nytt vis. Under veckorna kommer kocken Erik Videgård bjuda oss på helt nya recept med lamm.

– Får och lamm är duktiga på att beta, röja sly och hålla landskapen öppna. Det ger liv till den biologiska mångfalden i beteshagen och just att de bara har betat gräs, örter och sly ger ett bra och smakrikt kött som är rikt på omega-3, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

– I Sverige äter vi oftast lamm till påsken, men det är på hösten som de svenska lammen egentligen borde få en högtid. Så här års, när betessäsongen är slut, är lammen runt 6 månader och det är dags för slakt. Därför hittar du gott om svenskt färskt höstlamm i butikerna just nu, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande Svenska fåravelsförbundet.

Det finns stor potential att öka den svenska produktionen av lammkött och minska på importen, som mestadels idag kommer från Nya Zeeland och Irland. Inget annat köttslag har så hög importandel som lammkött: den svenska produktionen står endast för runt 30 procent av konsumtionen idag. Så glöm inte att titta efter ursprungsmärket Kött från Sverige när du handlar.

Aktörerna som står bakom initiativet är Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lammproducenterna, Fåravelsförbundet, Scan, KLS Ugglarps samt Svenskt Kött och Svenskmärkning.

Besök gärna kampanjsajten höstlamm.se. Där kan du lära dig mer om svensk lammuppfödning och varför du ska välja svenskt lammkött just på hösten. Här får du också tips på recept och de bästa knepen när du ska tillaga lamm.

Text: Svenskt Kött

De första smaktesterna inom Lammlyftet är genomförda

I flera länder finns det rekommendationer om att baggar bör slaktas senast vid 5-6 månaders ålder, detta på grund av att så kallad baggsmak kan uppträda hos äldre djur.

I Sverige finns det dock ingen sådan rekommendation och det är inte ovanligt att bagglamm äldre än sex månader slaktas. Syftet med den här undersökningen är att genom sensoriska konsumenttester undersöka om vanliga konsumenter föredrar kött från bagglamm slaktade vid lägre ålder genom att jämföra bagglamm slaktade vid olika tidpunkter under året.

I det här första testet jämfördes kött från 10 månader gamla bagglamm med kött från bagglamm fyra månader gamla vid slakt. Totalt ingick 61 personer i åldrarna 10-80 år i testpanelen. De fick bedöma köttet utifrån en nioniogradig skala som sträckte sig från ”tycker extremt illa om” till ”tycker extremt bra om”. Av resultatet att döma var det inga skillnader vad gäller totalt gillande, det vill säga hur köttet upplevdes i konsistens och smak. Båda proven fick i medel ett betyg som hamnade mellan ”tycker något bra om” och ”tycker bra om” och lika många i panelen föredrog kött från de yngre djuren som från de äldre.

I slutet av året kommer en ny omgång smaktester att genomföras då lamm slaktade under hösten kommer att testas.

Text Katarina Arvidsson Segerkvist
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

De ord som paneldeltagarna använde för att beskriva köttet

Bagglamm slaktade vid 4 månaders ålder

Lammkött behandling 5 vårlamm

10 månader gamla bagglamm som övervintrats (vinterlamm)

Lammkött behandling 4 övervintrade lamm


LL_LIGGANDE_POS_RGBEU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färg

Varmt välkommen till Smakmötet 2019

Sveriges främsta kockar provar, bedömer och utser de finaste råvarorna från landets mest ambitiösa producenter i kategorierna fågel, gris och nöt.

Måndag den 21 oktober 2019 kl 10.00–18.00
Gamla Riksarkivet, Birger Jarls Torg 2a, Riddarholmen, Stockholm

Årets event utgörs av en heldag på Gamla Riksarkivet där kockar och representanter från hela livsmedelskedjan möts i fördjupande panelsamtal om framtidens kött med fokus på ursprung, hållbarhet och utveckling.

Vi kommer att ha förmånen att träffa och lyssna till den isländska kocken Haflidi Halldorsson, tillika VD för Icelandic Lamb som föreläser om ”The value of heritage breed” (föreläsningen är på engelska).

Maria Forshufvud, VD Svensk märkning, presenterar ursprungsmärkning på restauranger.

LRF region Sydost och Länsstyrelsen i Kalmar delar med sig av erfarenheter från ett pågående får- och lammprojekt.

Det blir en dag fylld med inspirerande samtal. Vi blir bjudna på måltider med fokus på kvalitet och hållbarhet, signerade Stefan Eriksson, Restauranglabbet och provningsledare Exceptionell råvara.

Läs mer på exeptionellravara.se ››

Korv, korv, korv

Matgeek pratar korv i en hel timme. Direkt från Årets Kock 2019 samlar han ett antal korvkännare, bland andra lammuppfödaren Lars Hansson från Bjärhus i Skåne, och nördar ner sig ordentligt i detta fantastiska livsmedel.

Sändningen är i samarbete med Svenskt Kött.

Se större på Youtube ››

Ny undersökning: Åtta av tio väljer bort importerat kött för klimatets skull

En av de mest polariserade frågorna i samhällsdebatten är om vi ska fortsätta äta kött eller inte med tanke på klimatförändringarna.Trots att allt fler väljer att bli vegetarianer, äter majoriteten av befolkningen kött – bara inte lika ofta. Och när man väljer kött fortsätter svenska folket att välja med omsorg.

Enligt en färsk Novus-undersökning* som gjorts bland allmänheten på uppdrag av LRF och Svenskt Kött, anger åtta av tio att de kan tänka sig att minska sin konsumtion av importerat kött med tanke på att svenskt kött har lägre klimatpåverkan.

Detta bekräftar också färsk statistik från Jordbruksverket. Svenskarna äter nu en större andel svenskt kött än tidigare år och väljer samtidigt bort det importerade.Det beror på att importen av kött minskar i något snabbare takt än vad konsumtionen av kött gör, vilket leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött.

– Vi har mätt svenska folkets förtroende och preferens för svenskt kött varje år sedan 2010 och det är glädjande att vi fortsatt ser att det är det svenska köttet som med all rätt förknippas med hållbarhet, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

När svenska folket får ranka klimatpåverkande åtgärder kommer kött långt ned på listan. Minskat matsvinn, att ersätta fossila bränslen, minskad matimport och att flyga mindre anses betydligt viktigare.Att äta närproducerad och svensk mat anger man som viktigast för att äta så hållbart som möjligt;74 procent respektive 67 procent tycker det är viktigast.

Debatten kring kött och klimat blir ofta förenklad och polariserad. Det ställer krav på konsumenter att läsa på och skrapa lite mer på ytan än att bara gå på enkla lösningar, vilket konsumenterna faktiskt gör.

– Vår uppgift är att göra det enklare för konsumenterna att göra bra val både för klimatet, miljön och den egna hälsan. Ett enkelt tips är att titta efter ursprungsmärkningen Kött från Sverige, säger Elina Matsdotter, hållbarhetschef Svenskt Kött.

*1086 intervjuer med allmänheten 18–79 år under 10 – 12 september 2019

För mer information:
Isabel Moretti, VD
isabel.moretti@svenskkott.se
Tel: 072-142 04 83

Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska

För tredje året i rad minskar svenskarnas förbrukning av importerat kött, det visar den beräkning som Jordbruksverket gjort för första halvåret 2019. Importen har minskat för samtliga större köttslag och för griskött är minskningen inne på sjätte året. Den svenska produktionen av kött har utvecklats åt olika håll samtidigt som den svenska marknadsandelen fortsätter att stärkas.

– Idag vill många konsumenter bidra till en minskad negativ miljöpåverkan genom att rannsaka vilka livsmedel som hamnar i varukorgen. Att äta mat som är bra för hälsan är viktigt för många och intresset för vegetariskt är fortsatt starkt. Djuretik och antibiotika är frågor prioriteras högt hos konsumenter som vill äta hållbart. Utvecklingen innebär en konkurrensfördel för närproducerad, svensk mat och gynnar inte minst köttet där den svenska produktionen är förknippad med många mervärden, säger Åsa Lannhard Öberg som är jordbrukspolitisk utredare.

Jordbruksverket vill lyfta fram tre delar i utvecklingen av köttmarknaden under januari-juni 2019 jämfört med samma period 2018:

  • Den totala förbrukningen av kött minskade med 3,1 procent, vilket är en något större minskning än vid den förra halvårsavstämningen. Under första halvåret förbrukade vi i genomsnitt 15,6 kg griskött, 11,9 kg nötkött, 0,75 kg lammkött och 11,1 kg matfågel. Förbrukning är inte samma sak som konsumtion, utan visar åtgången av kött i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att halvera förbrukningssiffran för att få fram vad som hamnar på tallriken.
  • Importen av samtliga köttslag minskade. Trenden med en minskad import har pågått under flera år nu, allra mest för griskött. Efter tjugo år med stadigt ökad import av kött vände utvecklingen. Det är med andra ord importerat kött vi äter allt mindre av.
  • Vi äter en större andel svenskt kött. Importen minskar i något snabbare takt än vad förbrukningen gör och detta leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött och 71,3 procent för matfågel.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska ››

Rödvinsbräserad lammlägg

Sven-Erik Larsson beskriver hellre processen än skriver recept med detaljerade måttangivelser. Fler recept i Sven-Eriks serie och mer om hans matlagningsfilosofi finner ni här.

Här får man bäst resultat med bakläggen, eftersom det sitter mer muskler och det är mer kött på den. Det går rent matlagningsmässigt använda framlägg också, men man får ut mindre mat per lägg.

När jag styckar använder jag sågen så lite som möjligt. Detta för att slippa få sågat benmjöl i köttet. Men för att få en fin baklägg brukar jag såga av benet, där det inte finns något kött på benet. När jag tar bort läggen ifrån bakbenet sågar jag alltså inte, utan skär av den genom knäleden. Den har nu formen av en hajfena, om man har lite fantasi.

Bryn läggen i olja i en tjockbottnad gryta. Olja har en högre brännpunkt än till exempel smör. Det bränner inte lika lätt som smör. När köttet är brynt, tillsätt finhackad morot, rotselleri, palsternacka, gul lök och vit lök. Bryn dem en kort stund. Slå på rött vin och lammfond så att köttet täcks till 2/3 delar. Krydda med salt och nymalen svartpeppar. Det kan det också vara gott med några kvistar timjan.

In i ugnen på 150 grader. Snurra läggen en gång i halvtimmen, eftersom den delen av köttet som sticker upp över vätskan får ugnstekt färg och en vackrare yta. Detta vill man ha på båda sidor när den är klar.

Köttet är färdigt när det släpper från benet. Ta försiktigt upp läggen så att inte köttet lossar från benet.

Smaka av vätskan som läggen har bräserat i. Det kan saknas lite salt, peppar eller lite mer syra (lite mer vin). Detta är nu såsen till lamläggen. Tillsätt rejält med finhackad persilja i såsen innan serveringen.

Servera den rödvinbräserade lammläggen med såsen och en god potatisrätt.