siltbergs hemsida
Lindholmen180x180_2018_1
Elitlamm_180x180
ggi_loop
Stallmästaren web gif
Backa Fårgård
Banner-2017
agria_banner_far_180x180
Hunden Herden
Knarrhult2018
gdjh2015
gimrarna
banner_180x120
trns2017
default logo

Köttbranschen utlyser tre miljoner till branschutveckling

Nu går det att söka anslag till projekt med fokus på bland annat att säkra fortsatt hög djurvälfärd, hållbar köttproduktion, fortsatt låg användning av antibiotika samt ökad lönsamhet inom näringen.

Slakterierna och producentföreningarna inom gris, nöt och lamm samverkar med en gemensam bredfinansiering av utvecklingsarbetet för att stärka den svenska uppfödningen, genom insamling av branschutvecklingspengen. Totalt finns tre miljoner kronor till anslag där 65 procent av medlen kommer att gå till projekt för gris, 30 procent till projekt för nöt och 5 procent till projekt för lamm.

I år kommer fokus vara på projekt som leder till ett förbättrat klimatavtryck och en ökad hållbarhet inom svensk djuruppfödning samt projekt som har till syfte att kommunicera om hållbarhets- och klimataspekterna inom svensk köttproduktion. Det kan handla om kommunikation av klimateffekter, idéer för energieffektivisering eller andra sätt att utveckla och tydliggöra svensk köttproduktions fördelar vad gäller miljö och klimatpåverkan.

Läs mer
Svenskt Kött: Köttbranschen utlyser tre miljoner till branschutveckling ››

Så gör du för att fira påsk med svenskt lamm

Lammstek är en klassiker till påskmiddagen, men det kan vara knepigt att få tag på färskt svenskt lamm så här års. Här kommer tipsen och alternativen!

I Sverige lammar tackorna traditionellt sett på våren och slaktas till hösten. Men eftersom efterfrågan på lamm är stor hela året, i synnerhet lammstek till påsk, föder en del bönder upp lamm året om.

Så här ser uppfödningen ut över året:

  • Vårlamm som föds på vintern och slaktas på våren vid 3-5 månaders ålder.
  • Sommarlamm föds under tidig vår och slaktas under sommaren.
  • Höstlamm föds på våren och slaktas under hösten vid ca 6 månaders ålder efter avslutad betessäsong. Majoriteten av lammen är fortfarande uppfödda på detta traditionella sätt.
  • Vinterlamm är födda under sen vår eller sommar. De stallas in efter betessäsongen och utfodras för att bli tunga nog för att slaktas under vintern.

Det går alltså att få tag på svenskt lammkött året om. Vill man ha kött från får som gått ute och betat, ska man titta efter fryst kött från höstlamm. Om man föredrar färskt kött, så går det att hitta från vårlamm som fötts upp i lösdrifter inomhus.

Sprid gärna Svenskt Kötts tips för Påsk med lamm i era flöden
Svenskt Kött: Så gör du för att fira påsk med svenskt lamm ››

Svenskmärkning växer snabbare än väntat – sänker licensavgiften

Den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige visar en mycket god utveckling. Efter knappt två år märker cirka 140 företag mer än 7900 produkter med Från Sverige.

De märkta produkterna genererar licensintäkter till bolaget Svenskmärkning AB som förvaltar, utvecklar och kommunicerar märket.

Intäkterna driver verksamheten och ska också komma de märkesanvändande företagen till godo. Den starka utvecklingen har gjort det möjligt för Svenskmärkning att sänka licensavgiften från 0,08 till 0,07 procent på omsättningen av märkta produkter. Detta görs från 1 juli 2018.

Läs mer
Från Sverige: Svenskmärkning växer snabbare än väntat – sänker licensavgiften ››

Marknadsrapport lammkött – utvecklingen till och med 2017

Marknadsrapporten är ett statistikunderlag som främst visar utvecklingen på den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt kortare analyser.

antal

Genomsnittsstorleken på svenska fårgårdar, utifrån uppgifter i lantbruksregistret. Serien nedan visar utvecklingen de senaste femton åren och snittgården har växt för samtliga kategorier under perioden. Den genomsnittliga fårgården har idag plats för 33 tackor och baggar och/eller 40 lamm. Totalt har den genomsnittliga fårgården 65 djur om alla kategorier räknas in. Källa/grafik: SJV

Rapporten innehåller massor med grafik som beskriver utvecklingen och läget för konsumtion, fårhållning och lammkött.

Marknadsrapport lammkött – utvecklingen till och med 2017 ››

Rapport från Lammlyftet

Lammlyftet, med målet att skapa en svensk standard för lammköttskvalitet som sträcker sig över alla i led i produktionskedjan, har nu avslutat det första steget i projektet.

LL_LIGGANDE_POS_RGB

Första steget i projektet har varit att identifiera egenskaper som påverkar kvaliteten på allt lammkött oavsett vilken ras eller produktionsmodell som används. I detta arbete har också ingått att finna mätbara kontrollpunkter för de olika kvalitetsegenskaperna i alla led samt att finna vilka verkliga insatser som förbättrar egenskaperna.

Arbetet har utförts av Annelie Carlsson och Katarina Arvidsson Segerkvist vid SLU i Skara och har resulterat i en gedigen rapport som går att ladda ner.

Rapporten går att använda som ett uppslagsverk kring frågor som berör lammköttskvalitet.

Projektets finansiering och sammansättning
Bild1Lammlyftet är finansierat av Europeiska Innovations Partnerskapet och Fåravelsförbundet är med som en de samarbetande parterna i projektet. Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson ingår i projektets styr- och referensgrupper. Projektledare är Helena Stenberg, Svenska Köttföretagen och projektägare är LRF.

Arbetar vidare med lammköttskvalitet
De kvalitetsegenskaper som Lammlyftet nu kommer att arbeta vidare med är:

  • slaktkroppens storlek
  • fettgrupp och konformation
  • smak
  • mörhet
  • saftighet
  • hållbarhet

Kontrollpunkterna för varje egenskap kan vara många. Till exempel för egenskapen mörhet utgörs kontrollpunkterna av bland annat att lammen är i positiv tillväxtfas innan slakt, att lammen utsetts för så lite stress som möjligt på gården innan transport , under lastning och transport, vid mottagning och eventuell uppstallning på slakteriet samt att slakteriet har koll på pH sänkningen i slaktkroppen i kombination med kylningshastigheten.

I SLUs rapport går det att läsa om kontrollpunkter för alla kvalitetsegenskaper. Kvalitetsegenskaperna och kontrollpunkterna ska nu också kopplas till den sammanfattning av befintliga rutiner på gård inför lastning och slakt som gjorts utifrån gårdsbesök och intervjuer på 10 lammproducerande företag från Skåne i söder till Västernorrland i norr. Ansvarig för detta arbete har Titti Strömne, Glada Fåret varit. Ett stort tack till de besättningar som bidragit med sin tid och sina erfarenheter. Motsvarande arbete med rutinbeskrivningar på slakteri gällande mottagning, avlivning och slaktprocess har utförts av Birgit Fag, Hushållningssällskapet.

Continue Reading →

Tydlig utveckling – vi äter mindre kött och mer svenskt

När marknadsutvecklingen för kött 2017 summeras är det några delar som sticker ut. För första gången på länge minskar den totala förbrukningen av kött tydligt.

Samtidigt som vi äter mindre kött ökar efterfrågan på svenskt kött och detta har lett till produktionsökningar inom alla sektorer.

Hela artikeln och massor mer grafik
Jordbruksverket: Tydlig utveckling – vi äter mindre kött och mer svenskt ››

scb

Grafik/Källa: Jordbruksverket och SCB

Rekordhög slakt av får och lamm under 2017

I december slaktades 19 200 får och lamm, där den summerade slaktvikten var 370 ton. Sett till hela 2017 slaktades det 261 600 får och lamm med en total slaktvikt på 5 300 ton, vilket är den högsta noteringen sedan 1985. Jämfört med 2016 är det en ökning med 4 %.

Mer statistik
Jordbruksverket: Animalieproduktion – Års- och månadsstatistik ››

Tävla med ditt tips på styckdetaljer till nya styckningsscheman

Svenskt Kötts styckningsscheman ska uppdateras och nu vill vi få tips på nya detaljer till dem. En jury kommer att ta ställning till förslagen och tipsaren har möjlighet att vinna ett lyxigt förkläde och våra nya styckningsscheman.

Tre av tipsarna som får med sina detaljer på styckningsschemat kommer att belönas med ett lyxigt förkläde i denim och tre rykande färska styckningsscheman. Tävlingen pågår fram till 18 februari.

Läs mer på Svenskt Kötts hemsida ››

Årets Leverantör Lamm 2017

Djuromsorg, öppenhet och fina produktionsresultat gjorde att HKScan Agri utsåg Anne och Carl Dufwa, Linds gård utanför Askersund, till Årets Leverantör Lamm 2017 med motiveringen:
Anne och Carl är professionella lammproducenter som levererar rätt lamm vid rätt tidpunkt och med nästan 99% i märkeskvalitet. De är engagerade och positiva samt lyhörda för vad marknaden efterfrågar och anpassar sin produktion därefter. De kan ofta ställa upp med kort varsel om det saknas djur. Anne och Carl är måna om att djuren skall ha det bra och är öppna för besök på gården. Paret är skickliga i sin årsplanering och bokar alltid sin slakt i mycket god tid. Paret Dufwa, gården och djuren är mycket bra ambassadörer för Scans produkter.

Fakta om gården
Anne och Carl Dufwa har 500 tackor i vårlammsproduktion. Paret brukar 150 hektar åker, grödorna är höstvete, korn, havre och vall. 120 hektar naturbetesmark betas. Företaget bedriver även lantbruksentreprenad och gör uppdrag med bandgrävare, lastbil och sköter vägunderhållsuppdrag. Tid läggs även på skog och en mindre hästverksamhet.

stamma15_7

Anne och Calle Dufwa var bland de utvalda besättningar som levererade lammen som Årets kock Thomas Sjögren tillagade till deltagarna vid SFs Stämma i Ulricehamn 2015. En utsökt och minnesvärd måltid. I mitten Elisabeth Svensson, lammansvarig på HKScan. Foto Einar de Wit

Nya Antibiotikaskolan ska hjälpa ungdomar förstå antibiotikaresistens

Svenskt Kött lanserar Antibiotikaskolan – ett skolmaterial med sex lektioner anpassat för högstadiet och gymnasiet.

Det handlar om att öka kunskapen om faran med antibiotikaresistens och ge unga verktyg för vad vi gemensamt kan göra för att i minska användningen av antibiotika.

Antibiotikaskolan finns på antibiotikaskolan.se och på gratisiskolan.se och är helt kostnadsfri och tillgänglig för alla.

På Youtube finns också en film som beskriver problemet med antibiotikaresistens och vad man kan göra åt den.

Läs mer
Svenskt Kött: Nya Antibiotikaskolan ska hjälpa ungdomar förstå antibiotikaresistens ››

Friska gutelamm otjänligförklaras och kasseras vid slakt

De senaste åren har Föreningen Gutefåret märkt av att det skett en ökning av antal fårägare som råkat ut för att helt friska lamm som skickats till slakt har kasserats. Kassationsorsaken har varit gulsot eller avvikande utseende pga gult fett. Det känns hårt för djurägaren att skicka fina lamm som sedan blir kasserade.

Föreningen Gutefåret tog kontakt med två erfarna veterinärer på Gård & Djurhälsan, Ulrika König som är fårhälsoveterinär och Ulrika Rockström som under många år arbetat som besiktningsveterinär och nu är ansvarig för obduktionsverksamheten på Gård & Djurhälsan.

Ulrika och Ulrika förklarar:
-Gulfärgning av fettet förekommer hos vissa gutefår. Detta är inte gulsot utan en inlagring av karotenoider pga en oförmåga att bryta ner dessa. Denna oförmåga är genetisk och därmed ärftlig. Karotenoider är ett pigment från växtriket som finns i gräset. Karetenoider är helt ofarliga och tillsätts tex i hönsfoder för att få gula äggulor. Otjänligförklarande av lamm beror troligen på att vissa veterinärer tolkar gulfärgningen som gulsot. Andra menar att färgen i sig är tillräckligt för att otjänligförklara pga avvikande utseende. Det är olyckligt att det inte finns en enhetlig bedömning mellan veterinärerna.

I dokumentet nedan finns en grundlig genomgång av ämnet. Intressant läsning!
Friska gutelamm otjänligförklaras och kasseras vid slakt ››

Fårnäringen vädrar morgonluft

Källa: Enköpings-Posten
Trots att svenskarna äter allt mer lammkött är importen av lamm fortfarande mycket stor. Men nu satsar branschen för att öka den inhemska produktionen.

Antalet får ökar och enligt jordbruksverket statistik finns det idag drygt 300 000 tackor och baggar i landet. Bara det senaste året har antalet ökat med omkring 20 000.
– Vi har en marknad och konsumenterna vill ha svenskt kött. Men bara 28 procent av köttet på marknaden kommer från svenskt lamm, där finns en stor marknadspotential, säger Titti Strömne från Koby i Fjärdhundra som arbetar med lammrådgivning i sitt företag Glada fåret.

Men får innebär inte bara köttproduktion. Även inom skinn- och ullsidan börjar det hända saker.
– Flera företag har hört av sig och vill ha svenska ullprodukter, bland annat Fjällräven som nu gör en tröja som är helt producerad i Sverige. Jag har även kontakt med företag som gör fodral till surfplattor av svensk ull, säger Claudia Dillman från Edsbro, ledamot i Svenska Fåravelsförbundet där hon jobbar med just ull- och skinnfrågor.

Hela artikeln
Enköpings-Posten: Fårnäringen vädrar morgonluft ››

Den betande mulen räddar våra hagar

En informativ film om varför vi behöver bönder och idisslare.

I videon besöker man bland annat en hage där det går kor, och en annan hage där det inte betat några djur på sju år.

Den senare hagen håller på att växa igen. Granarna tar över.

-Så kommer det att bli överallt där det finns betesmarken om ”den betande mulen” försvinner, säger David Pettersson.

Se filmen i större format här
Svenskt Kött: Den betande mulen räddar våra hagar ››

Hur smakar tacka vs lamm?

På Örebro universitet kan man läsa måltidsekologprogrammet, där miljövetenskap blandas med måltidsvetenskap och värdskap. I den nyligen avslutade kursen ”Sensorik och sinnesupplevelser” samarbetade studenterna med näringen.

En av producenterna som var med i fallstudierna var Adam Arnesson. Han driver Jannelunds Gård tillsammans med sina föräldrar utanför Örebro. Han ville ta reda på och beskriva smak­skillnaderna mellan lamm och tacka.

Dessutom gjorde man en konsumentundersökning med 32 personer som fick testa köttet. Då visade det sig att fler tyckte om tacka än om lamm.
– Det var jättekul! Jag vet själv att jag tycker om tackan mer, men det är svårt att veta vad andra tycker. Men det är kanske inte så många som har ätit tacka heller. Det finns ju inte att köpa, säger Adam och fortsätter …

Läs hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Hur smakar tacka vs lamm? ››

Svenskt Kött storsatsar på kampanj i sociala medier


Svenskt Kött lanserar en kampanj om svenska mervärden. Målet är att nå en miljon unga vuxna i åldern 18-30 år och därmed öka kännedomen och kunskapen om varför svenskt kött är ett bra val.

– Arbetet med att lyfta våra svenska mervärden får aldrig stanna upp. Genom den här kampanjen når vi ut brett då vi köper annonsutrymme i de digitala kanaler där målgruppen finns dagligen, säger Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött.

Kampanjen kommer att synas på Facebook, Instagram, YouTube och Snapchat under slutet av november och hela december. Svenskt Kött har tagit fram tre illustrerade filmer med olika budskap som lyfter mervärden som är viktiga för målgruppen. Det är främst omtanken om miljön och att djuren behandlas värdigt som är högst på listan för målgruppen och det har filmerna tagit avstamp i.

– Vi vill ge kunskap om våra unika svenska mervärden på ett sätt som är lätt att ta till sig. Målgruppen vill i stor utsträckning att köttet ska komma från Sverige och då vill vi ge argument som bekräftar att det är ett bra val, säger Elisabet Qvarford

Formaten med illustrerade filmer är gjorda för att sticka ut i det digitala bruset och har ett tydligt tema per film. Den som önskar fördjupa sig kan klicka på annonsen och hamna på en fördjupande text om ämnet på Svenskt Kötts hemsida.

– Svenskt Kött är glada över att kunna lansera dessa filmer och självklart ser vi gärna att filmerna delas vidare av fler i branschen, säger Elisabet Qvarford.

Filmen om biologisk mångfald respektive svensk djuromsorg har släppts och den tredje filmen som handlar om den låga antibiotikaanvändningen i svensk djurhållning kommer på onsdag.

Filmerna
Biologisk mångfald ››
Världens mest omfattande djurskyddslag ››

Tredje filmen, som handlar om Sveriges låga antibiotikaanvändning, kommer i morgon.

Dela gärna!

Kan diskrimineringen av svenska bönder få ett slut?

Civilminister Ardalan Shekarabi skickade med Svenskt Kött en videohälsning till Sveriges Grisföretagare under Grisföretagardagen i Jönköping.

Ardalan Shekarabi är som civilminister ansvarig för offentlig upphandling och har drivit på för att kommunerna enklare ska kunna köpa kött som producerats av svenska bönder. I sin hälsning säger han att han är glad att vi kan börja lägga diskrimineringen av svenska bönder bakom oss med den nya lagen om offentlig upphandling. Nu är det möjligt att ställa krav på djurvälfärd som ska vara i nivå med hur svenska djur föds upp.

Svenskt Kött: Civilminister Ardalan Shekarabi skickade med Svenskt Kött en videohälsning till Sveriges Grisföretagare under Grisföretagardagen i Jönköping ››

Fokus på lammköttskvalitet vid EU-projektmöte i Norge

Agroväst har publicerat en längre artikel om mötet runt lammköttskvalitet som SF deltog i under oktober och som nämndes i veckobrevet från 13 oktober.

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött är ett treårigt EU-projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark). Detta är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen. I projektet fokuserar man på att öka kunskapen om god ätkvalitet och etisk kvalitet från uppfödare till konsument. Projektets tredje samlade konferens hölls i NIBIO (Norsk institutt for bioøkonomi) Ås, strax söder om Oslo.

Konferensen innehöll lägesrapportering från alla delaktiviteter inom projektet, bl a fick vi ta del av det pågående analysarbetet från RISE där det just nu sammanställs data från de analyser som gjorts av lammköttskvalitet på de lamm som ingår i försök från SLU. Aarhus Universitet MAPP redogjorde tidplan för genomförande av delaktivitet med syfte att bygga vidare på tidigare erfarenheter och att nå en djupare förståelse för den roll djurvälfärd spelar för utvalda intressegruppers uppfattning om nöt- och lammköttsprodukter.

Konferensens andra dag bestod i huvudsak av ett externt seminarium med fördjupning i forskning på lamm och lammköttskvalitet i Danmark och Sverige. Man diskuterade även nödvändigheten av att kastrera bagglamm och den norska branschen informerade om synen på lamm i Norge.

Läs mer
Agroväst: Fokus på lammköttskvalitet vid EU-projektmöte i Norge ››

EU miljardsatsar på stärkt konkurrenskraft

EU satsar 188,6 miljoner euro, motsvarade cirka 1,8 miljarder kronor, på stöd till olika kampanjer som ska stärka jordbrukets konkurrenskraft under 2018. Pengarna kommer gå att söka i början av nästa år.

6 miljoner euro är öronmärkta för att lyfta fram hållbarhetsaspekterna av lamm- och getköttsproduktion.

Läs mer
Land Lantbruk: EU miljardsatsar på stärkt konkurrenskraft ››
Jordbruksverket: EU satsar ca 190 miljoner euro för att stärka jordbrukets konkurrenskraft ››

Nu är det dags att bönderna börjar berätta sina djurs story, säger Johan Jureskog

På Johan Jureskogs restauranger kostar köttet mer, men gästerna vet vad de äter. Han kallar sig gärna för köttsommelier och brinner för att sprida kunskap om köttets ursprung och hantering.

– När vi öppnade restaurang AG för sju år sedan ställde ingen, jag lovar inte en enda, frågan varifrån köttet kom. Vi hade mycket tyskt och polskt kött på den tiden, det var fett nog och kunde hängas länge utan att ruttna inifrån. I Sverige fanns ännu inte den sorteringen då.

Läs artikeln
ATL: ”Vi svenskar måste lära oss betala för kvalitet” ››

Mobilt slakteri väcker internationell uppmärksamhet

Det var i december 2014 som Hälsingestintan kunde inviga sitt mobila slakteri Etiskt kött. Konceptet går ut på att erbjuda bonden slakt hemma på gården och låta djuret slippa stress vid djurtransporter och i stora slakterier.

– Det har varit tufft att få det mobila slakteriet på banan. Tyvärr har vi inte nått break even ännu. Men vi räknar med att nå lönsamhet inom tolv månader, säger Britt-Marie Stegs som vill framhålla slaktarteamets jobb.

– Alla slaktare och chauffören brinner för sina jobb och hjälps åt. Inte minst har de byggt upp personliga kontakter med bönderna. Det fungerar lite som ett gammaldags gårdsslakteri.

Ett franskt tv-bolag har nyligen spelat in en dokumentär om det mobila slakteriet i Sverige som även ska sändas internationellt. Det mobila slakteriet är redan vida känt och Britt-Marie Stegs har haft besök av bönder från bland annat Australien. Drygt 20 länder har hört av sig och visat intresse, däribland flera från Afrika som ser slakteriet som en lösning för landsbygden.

Hela artikeln
ATL: Mobilt slakteri väcker internationell uppmärksamhet ››