gdjh2015
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
Far_gif
banner_180x120
gimrarna
Banner-2017
siltbergs hemsida
trns2017
Stallmästaren web gif
ggi_loop
Knarrhult2018
default logo

HKScan tar bort all svart plast i Sverige och Finland under 2019

Svart plast går inte att återvinna idag eftersom det optiska sorteringssystemet som används vid sortering av plast inte kan läsa av det svarta kolpigmentet.

Svarta plastprodukter åker ner i brännlådan istället för att gå till återvinning.
– Beslutet att sluta använda svart plast i Sverige och Finland är ett viktigt steg för att öka återvinningsmöjligheterna och minska miljöpåverkan av våra förpackningsmaterial, säger Sofia Hyléen Toresson, VD HKScan Sverige.

Konsumenterna tycker det är viktigt med miljövänliga förpackningar
Enligt Eurobarometer 2017* tycker 94% av konsumenterna att den viktigaste åtgärden för att minska plastavfall är att minska andelen plastförpackningar för livsmedel. För konsumenten är förpackningens miljöpåverkan viktig, liksom hur praktisk och informativ förpackningen är.

Läs mer
HKScan: HKScan tar bort all svart plast i Sverige och Finland under 2019 ››

*Källa: Eurobarometer / Foresight Factory | Base: 27,881 face-to-face respondents aged 15+, 2017

Upprop för hållbart producerad mat

Upprop från VD:ar för svenska köttproducerande företag

Affärsmöjlighet för svensk köttproduktion när hållbar mat är i fokus

”Framtiden tillhör de företag som medvetet väljer att producera allt mer hållbara produkter, detta gäller även kött. Det är både en förutsättning för planetens överlevnad, men det finns också stor ekonomisk potential för svensk industri. Baserat på den unika produktion som finns i Sverige, gör vi miljön en tjänst om både svenska och internationella konsumenter växlar över sin konsumtion till mer hållbart producerat svenskt kött i världsklass.” Det menar VD:arna i några av Sveriges största köttproducerande företag.

Den nyligen publicerade rapporten Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems visar på hälsosamma matval inom planetens gränser. Globalt sett står matproduktionen för närmare 30 % av koldioxidutsläppen och har påverkan på vattenanvändning, landanvändning, kemikalieanvändning, övergödning och biologisk mångfald, områden där vi redan helt eller delvis överskridit vad planeten klarar av. Att vi måste ändra både vad vi äter och hur maten produceras är uppenbart, speciellt när vi ska försörja en växande global befolkning.

Sverige har en mycket klimatsmart grisköttsproduktion med 50 % mindre klimatutsläpp än genomsnittet i världen och nötköttet har lägst klimatutsläpp i världen med hela 60 % lägre utsläpp än det globala genomsnittet*. I Sverige används dessutom endast 3 % av färskvattnet till jordbruk att jämföra med den globala användningen på 70 %**.

Att svenska köttproducerande företag sedan länge fokuserat på hållbar utveckling har gett, förutom konsumenternas förtroende och ökande andel av konsumtionen, även besparingar i form av minskat avfall, optimering av råvara och minskad energianvändning. För köttindustrin är utfasning av fossila bränslen till lokala gröna alternativ och minskat svinn två viktiga områden för att spara resurser. I odlingslandskapet arbetar djurproducenterna med att minska näringsläckage, och öka den biologiska mångfalden och markens bördighet. Med god djuromsorg och friska djur minimeras även risken att rester av antibiotika och annan medicin sprids vidare i naturen.

I Sverige är balansen mellan animalieproduktion och produktion av vegetabilier nära sammankopplade på ett positivt sätt för miljön, exempelvis blir gödsel från djuren näring på åkern, vilket även är en förutsättning för ekologisk livsmedelsproduktion. Djuren äter också spannmål som sorteras som icke-humanföda och tar hand om restprodukter från människors konsumtion. Vallodling, vilket är huvuddelen av fodret till kor och lamm, är en viktig komponent i växtföljden och gör att användningen av växtskyddsmedel och gödningsmedel minskar och att markens bördighet ökar.

Att svensk köttproduktion är betydligt mer hållbar än genomsnittet i världen innebär inte att vi är nöjda, vi kommer fortsätta arbeta hårt för att hitta nya produktionssätt som är så hållbara som möjligt. Det är viktigt för förtroendet i vår affär och nödvändigt för att vi ska kunna förse nuvarande och kommande generationer med god, näringsrik och hållbart producerad mat.

Vi ser en möjlighet att bidra till förbättrad miljö genom att andelen kött som konsumeras är svenskt, oavsett om det sker i Sverige eller utomlands. Genom att fortsätta bidra till ökad kunskapsspridning, teknikutveckling och genom goda exempel vill vi göra den globala köttproduktionen mer hållbar.

Hans Agné (vd, Svenska Köttföretagen)
Jonas Tunestål, (vd, KLS Ugglarps)
Sofia Hyleén Thoresson, (vd, HKScan Sweden) Tommy Ögren (vd, Skövde slakteri)
Peter Gullin (vd, Dahlbergs)
Roger Olsson (vd, Gingsten)
Magnus Nilsson (vd, Nyhléns Hugosons) Thomas Östlund (vd, Gotlands slakteri)
Mats Larsson (vd, Närke slakteri)

För mer information kontakta:
Hans Agné, vd Svenska Köttföretagen, tfn: 070-548 30 01, hans.agne@kottforetagen.se

Hämta uppropet i pdf-format ››


*Tackling climate change through livestock, FAO 2013 och Lesschen et. al. 2011, **SCB

Undrar du vilka det är som tar besluten i LRF Kött?

Jo, det är Köttdelegationen med representanter från intresseföreningarna och LRF som beslutar om LRF Kötts inriktning, omfattning och prioriteringar.

För att vi ska lära känna ledamöterna bättre presenteras de en i taget på LRFs hemsida. Hittills har tre ledamöter presenterats, varav nummer tre är Gudrun som representerar SF i Köttdelegationen.

Del 1 Lena Åsheim, LRFs riksförbundsstyrelse
Del 2 Hans Agné, VD för Svenska Köttföretagen AB
Del 3 Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet

Staten ger tillfällig kompensation 2019 för enskilda djurbönder, på Livsmedelsverkets orimligt höjda kontrollavgifter

Sedan 2017 pågår en rättsprocess mellan Livsmedelsverket och djurbönderna rörande orimligt höjda kontrollavgifter. En rättsprocess som drivs av Svenska Köttföretagen. Till följd av lantbrukarnas mycket ansträngda situation efter torkan har riksdagen beslutat om tillfällig kompensation för Livsmedelsverkets kraftiga avgiftshöjningar. En kompensation som ger en sänkning under viss del av 2019.

Det är branschorganisationen Svenska Köttföretagen som driver en rättsprocess åt djurbönderna mot Livsmedelsverket för deras orimligt höjda avgifter för köttkontrollen. En avgift som den svenske djurproducenten betalar för kontroll av matsäkerheten kopplat till varje enskilt djur. Under 2017-2018 har Livsmedelsverket prishöjningar motsvarat 60-70 miljoner kronor för köttkontrollen, trots en volymmässigt stabil svensk produktion.

– Att kontrollen av den mat som produceras ska vara hög och säker är det ingen som ifrågasätter. Det vi driver rättsprocess mot är det orimligt höga kostnadspåslag som ålagts de enskilda lantbrukarna att betala för kontrollen, i snitt är ökningen +40 procent sedan 2016. Detta trots att antalet svenska djur legat på en stabil produktionsnivå, säger Hans Agné, vd Svenska Köttföretagen.

Hela artikeln
Svenska Köttföretagen: Staten ger tillfällig kompensation … ››

”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete”

Tomas och Anna Olsson på Norrby gård, strax utanför Kungsör driver en av Sveriges största lammgårdar. De lägger mycket tid och fokus på gräset, både bete och vall.

Produktionen är konventionell, med ett tydligt fokus på hållbarhet.
– Allt handlar om jorden och att få den att må bra. Det får du inte om du missbrukar den. Det handlar om att ha en balans av allting. Gödslar du inte mer än vad växterna tar upp så får du inga utsläpp, säger Tomas Olsson och utvecklar vidare:

– En effektiv produktion där du får djuren att växa fort, är också bra. Ju kortare djuret är på gården, ju mindre klimatutsläpp har vi. Kan du sedan göra det med hjälp av betande djur så är det win win. Det finns inget klimatsmartare än att äta ett lammkött som är uppvuxet på gräs i fyra till sex månader.

Det är den här typen av hållbarhetstänk som genomsyrar allt det som sker på gården. Och Tomas tror att det också var därför som de tidigare i år vann ett miljöpris av HKScan.

Inspiration utomlands
Han berättar att de har ökat sin produktion på gräs med 30 procent, samtidigt som de gödslar mindre. Hemligheten bakom framgångarna är betesmanagement och här har Tomas och Anna hämtat mycket kunskap och inspiration utomlands genom kurser och studiebesök i England, Irland och på Nya Zeeland.

– Vi är så dåliga i Sverige på att utnyttja gräset, bete primärt. Det gäller att ha en plan hur man ska göra, var man ska släppa djuren och hur man ska flytta dem. Man behöver ha en gröda som växer när det är torrt och en strategi för vad man gör om gräset växer ifrån en.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: ”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete” ››

Var tredje tonårstjej kan ha järnbrist

Nästan var tredje tonårstjej har tecken på järnbrist. Det visar nya analyser från Livsmedelsverkets matvaneundersökning bland ungdomar i Sverige.

I undersökningen Riksmaten Ungdom analyserades hur mycket av olika näringsämnen ungdomarna får i sig via maten, och halterna av vitaminer och mineraler i deras blod och urin. Det är första gången en sådan stor undersökning görs i Sverige.

– Vi såg att ungdomar som har föräldrar med kort utbildning får i sig mindre av flera viktiga ämnen, som D- och C- vitamin, folat, järn och jod, än barn som har föräldrar med längre utbildning, säger Anna Karin Lindroos nutritionist på Livsmedelsverket.

Generellt får de flesta ungdomar tillräckligt av vitaminer och mineraler, med undantag för järn. Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och 2 på gymnasiet hade låga järndepåer, vilket tyder på järnbrist.

– Det beror på att tjejer behöver nära dubbelt så mycket järn som killar, samtidigt som de ofta äter mindre kött. Tjejer som vill hålla nere på köttet behöver därför fylla på med järnrik vegomat, som linser, bönor, fullkorn och fröer, säger Anna Karin Lindroos.

Svenskt Kött: Var tredje tonårstjej kan ha järnbrist ››

Projekt för ökad köttkvalitet

Ultraljudscanning kan användas till att mäta marmorering på levande nötkreatur. Något som i nästa steg kan leda till förbättrad köttkvalité. RISE och Växa Sverige ska nu utvärdera metoden under svenska förhållanden.

Genom en ultraljudsmätare, samma typ som vanligtvis används för dräktighetsbestämning, och en speciell programvara kan man scanna över djurets ryggmuskel och mäta muskelns djup, underhudsfettets tjocklek och även marmoreringen i köttet.

– Det är en beprövad teknik som används i USA och Kanada. Men nu vill vi ta den till Sverige och se hur den fungerar under svenska förhållanden. Eftersom vi generellt har djur med mindre marmorering vill vi utvärdera metoden på vårt djurmaterial och under våra förhållanden, säger Linnea Gustafsson, på RISE.

RISE och Växa Sverige står bakom delprojektet med scanningen, som är en del av ett större EU-finansierat Interreg-projekt som drivs av Agroväst.

– Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för både primärproducenter och vidareförädlare att producera nöt- och lammkött av bra kvalité. Tanken är att det ska vara lönsamt att producera högkvalitativt nötkött. I projektet tittar vi även på en ny betalningsmodell för nötkött. Bland annat har vi inspirerats av den australiensiska betalningsmodellen, där de har ett väldigt välutvecklat system för gradering av kött, säger Linnea.

Varför scanning?
– Marmorering är en tydlig kvalitetsegenskap som är väldigt lätt att se med blotta ögat och kan användas för att selektera kött, när det är slaktat och styckat. Men marmoreringen kan bara påverkas när djuret lever. Därför är det intressant att kunna mäta redan på levande djur. På så sätt kan man selektera djur för avel, gruppera djur och bestämma tid för slaktmognad. Marmorering bidrar med smak och saftighet, men också delvis mörhet på köttet, vilket är en av de  egenskaper som  konsumenten värderar högst.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Projekt för ökad köttkvalitet ››

Så ska köttbranschen vinna matchen

Det krävs en mycket mer offensiv hållning från köttbranschen i bemötandet av påståenden om köttproduktionen och klimatet. Det var ett av huvudbudskapen under årets Köttriksdag.

Den arrangerades i Eskilstuna av Södermanlands nötköttsföretagare och avslutades i helgen. ”Nötkött mot högre höjder”, var temat.

Under stämman för Sveriges Nötköttsproducenter omvaldes ordförande Jan Forssell. I sitt tal till deltagarna underströk han än en gång nödvändigheten av att de senare leden i livsmedelskedjan förstår producenternas behov av kostnadstäckning efter sommarens extrema värme och torka.

Uppskjutna investeringar, pressad likviditet och dämpad tillväxt är effekter av sommaren som kommer att bestå länge.
– Priserna måste upp omgående. Det behövs mer pengar från marknaden. Det är viktigt att vi kan förse marknaden med kött kommande år och för det krävs långsiktighet.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Så ska köttbranschen vinna matchen ››

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Detta är ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark).

Projektet är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen. I projektet fokuserar vi på att öka kunskapen om god ätkvalitet och etisk kvalitet från uppfödare till konsument.

Projektet innefattar:

  • Förslag till ny betalningsmodell som prisdifferentierar olika kvaliteter
  • Ökad selektering och sortering i olika kvaliteter
  • Etablera best practice i primärproduktion och förädling som höjer ätkvaliteten.
  • Ökad kunskap om vad ätkvalitet innebär bland butikspersonal och beställare
  • Ökad kunskap om vad ätkvaltiet innebär bland konsumenter.

24 september 2018 hölls en nordisk forskarkonferens i Skara för att diskutera köttkvalitet på nöt och lamm. Värd för runda-bords-samtalet var SLU i Skara och institutionen för husdjurens miljö och hälsa. Detta var första gången sedan 2005 som nordiska forskare inom köttkvalitet möttes på detta sätt.

Här kan du läsa mer om vad som händer i projektet
Agroväst: Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött ››

Fossilfritt kött – pilotprojekt på Gotland

Det är halv storm när Land Lantbruk tillsammans med Fredrik Sundblad beger sig ut till Hall Hägvards, några mil nordväst om Visby.

Fredrik Sundblad är projektledare för Fossilfritt kött och gården Hägvards är en av pilotgårdarna.
– Vi har fått med 13 olika större gårdar på ön. Och nu ska vi undersöka möjligheten om hela köttproduktionen kan vara fossilfri – från gård till konsument.

Vid upptaktsmötet i somras deltog Erik Jacobsson, lantbrukare och ägare till Energifabriken utanför Linköping. Där har tre lantbruk blivit helt fossilfria.
– Det är alltså möjligt och nu ska alla gårdar som ingår i projektet se över sin energianvändning, säger Fredrik Sundblad.

Projektet Fossilfritt kött är begränsat till tre år och tar slut 2020.

– En stor diskussion förs om förpackningarna. Där används plaster i dag och det finns en möjlighet att använda återvunnen plast och att förtunna plaster. Men här är mycket ogjort, säger Fredrik Sundblad.

Hela artikeln
Land lantbruk: Fossilfritt kött – pilotprojekt på Gotland ››

#höstlamm har en egen hemsida

hlamm

Missa inte #höstlamms hemsida som innehåller information om sådant som konsumenten behöver veta. Hur svenska lamm föds upp, varför höstlamm är så bra, hur man lagar till det, svar på vanliga frågor. Med mera.

Så kan svenskt kött räddas

Efter sommarens torka tampas nu svenska lantbrukare med den värsta krisen på många år. Många kommer få det svårt ekonomiskt i höst men svensk livsmedelsproduktion kan fortfarande räddas.

Om dagligvaruhandeln och konsumenter skulle kunna tänka sig att betala några kronor mer för kotletten eller biffen när de handlar så skulle svensk köttproduktion kunna räddas. Det är en samlad bild som delas av LRF och organisationerna Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare, Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna.

– Vi vill berätta hur verkligheten ser ut och få konsumenterna att förstå att vi inte klarar detta själva. Marginalerna finns inte i den här branschen och någonstans måste pengarna komma ifrån. Det nationella krispaketet är ju bra, men täcker bara en bråkdel av det som behövs, säger Jan Forsell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Så kan svenskt kött räddas ››

Specialavsnitt av Köttpodden om sommarens torka

Med anledning av sommarens torka släpper Svenskt Kött ett specialavsnitt av sin podd, Köttpodden, med vd Elisabet Qvarford.

Gäst är Scans försäljningsdirektör Torbjörn Lithell som dessutom är styrelseordförande i Svenskt Kött. Vi reder ut effekterna av sommarens torka och hur det kommer att påverka konsumenter och bransch.

Svenskt Kött: Specialavsnitt av Köttpodden om sommarens torka ››

Så kan svenskt kött räddas

Idag har en pressträff kring effekterna av torkan hållits av LRF Kött tillsammans med djurslagsföreningarna (lamm, nöt,och gris). Syftet är att beskriva för konsumenterna varför man till följd av torkan behöver betala några kronor mer per köttbit för att rädda svensk köttproduktion.

Ekot, TT och branschmedia var på plats och ämnet tas nu upp i många medier. Hjälp till och sprid det vidare i era egna kanaler.


Pressmeddelande: Så kan svenskt kött räddas

Sommarens torka har skapat den värsta krisen för svenska lantbrukare på många år. Många lantbruksföretag kommer att få svårt att klara ekonomin i höst. Men om dagligvaruhandeln och konsumenten är beredd att betala bara några kronor mer för kotletten eller biffen så kan svensk livsmedelsproduktion räddas.

Sommarens torka har skapat ett ansträngt läge för svenska lantbrukare. För många djuruppfödare innebär de ökade foder- och strökostnaderna att likviditetskrisen är överhängande i höst. För en grisproducent ökar kostnaderna för strö och foder med mellan 4–5 kr per kilo räknat på djurets slaktvikt, en nötköttsproducent får en merkostnad på mellan 9–15 kr/kg slaktvikt och en lammproducent får en merkostnad på mellan 12–26 kr/kg slaktvikt.

Effekterna blir så stora att vi riskerar en utslagning av svensk köttproduktion.

Men den merkostnad som uppstår för den enskilda bonden kan kompenseras om konsumenten betalar några kronor mera för köttbiten. Den merkostnaden som uppstår ute på gårdarna motsvarar ca 1 krona och 50 öre per fläskkotlett, 3,50 kronor per ryggbiff och 5,50 kr per lammytterfilé.

Om handeln och konsumenten inte är beredd att betala lite extra för det svenska köttet så riskerar vi att förlora det svenska kött som är både klimat- och miljösmart och som bidrar till en levande landsbygd. Den svenska djuruppfödningen är bäst inom EU på djurskydd och djurhälsa tack vare svenska bönder engagerade och genuina intresse för sina djur.
För att säkra svensk gris-, nöt- och lammproduktion behövs:

  • Ökad lönsamhet i hela värdekedjan med bättre betalning till bonden som kan kompensera för ökade foderkostnader
  • En långsiktig ökad efterfrågan av svenskt kött som skapar konkurrenskraft hos de svenska gårdarna
  • Ökad andel svenskt kött i offentlig upphandling
  • Frivillig ursprungsmärkning på restaurang för att möjliggöra aktiva val av svenskt kött
  • Förenklade regler och förutsättningar från myndigheter

För mer information vänligen kontakta:
Åsa Odell, Ordförande, LRF Kött
asa.odell@lrf.se
070-5381124

Elof Nilsson, vice Ordförande, Svenska Fåravelsförbundet
elof.nob@gmail.com
070-5665877
Continue Reading →

Skärpta regler för offentlig upphandling av animaliska livsmedel kan bli verklighet

Idag höll civilminister Ardalan Shekarabi och konsumentminister Per Bolund en pressträff för att berätta om att man inlett ett lagstiftningsarbete för skärpa lagen om offentlig upphandling.

Regeringen vill göra det obligatoriskt för alla kommuner, landsting och myndigheter att vid upphandlingar av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen ska ha skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige.

Regeringen påbörjar nu arbetet med att utreda hur lagstiftningen kan utformas med hänsyn till bland annat EU-lagstiftning och internationella åtaganden.

– Svenska skattebetalares pengar bör inte spenderas på livsmedel som samma skattebetalare har valt bort när de själva handlar i matbutiken. Det finns inga ursäkter för att inte servera hållbart producerat kött i våra kommuner, men det kräver politisk prioritering och bättre kravställning, säger Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött.

Läs mer i Svenskt Kötts pressmeddelande ››

Fortsatt mindre kött och matfågel på tallriken, men mer svenskt

sjvstat

Grafik: SJV visa större ››

Den svenska marknadsutvecklingen till och med september i år kan summeras i fyra punkter:

  1. Produktionen fortsätter överlag att öka. Under 2018 har produktionen av nöt, gris och lamm ökat med 3-4 procent. Produktionen av matfågel har minskat med 3,6 procent, men minskningen kommer efter en lång period av konstant ökning.
  2. Förbrukningen av kött minskar. Under 2017 minskade förbrukningen av kött, alltså konsumtionen uttryckt i slaktad vikt, med 2,6 procent (-2,2 kg). Detta var den största årliga minskningen sedan 1990. Under 2018 har utvecklingen fortsatt i samma takt och minskningen årets första nio månader är 2,8 procent (-1,8 kg).
  3. Svenskarna äter en större andel svenskt kött och matfågel. Efterfrågan på svenskt kött och matfågel fortsätter att stiga och den svenska marknadsandelen har ökat med 2-6 procent.Intresset är idag stort för närproducerad mat och miljömässig hållbarhet, där svensk produktion har starka mervärden.
  4. Importen minskar och exporten ökar. Under första halvåret 2018 minskade importen av nöt, gris och matfågel medan exporten ökade. För lammkött minskade både import och export. En importminskning för griskött har konstaterats varje kvartal sedan 2014. Exporten är liten i förhållande till importen.

 

Torkan ger kärvt läge för många lantbruk
Torkan har påverkat de svenska lantbruksföretagen negativt på många sätt. Grovfoderskörden blev betydligt lägre i år med stigande priser som följd, och även foderspannmål var cirka 70 procent dyrare under skördeperioden på grund av att skörden i princip halverades. För många lantbruk med djur leder även bristen på halm till ökade kostnader för att köpa strömedel. Producentpriserna på slaktdjur har fallit tillbaka en aning under hösten, dock inte mer än vad den säsongsmässiga variationen brukar ge. Enligt branschföreträdare har fler djur än normalt anmälts till slakt sedan i somras, dock har ökningen inte blivit så stor som tidigare befarades.

Den varma sommaren påverkade försäljningen av kött
Sommarens torka tvingade svenskar på olika håll i landet att låta grillen vila trots semester och varma kvällar, och många butiker rapporterade att försäljningen av kött och matfågel minskade under högsommarveckorna.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Fortsatt mindre kött och matfågel på tallriken, men mer svenskt ››

Köttbranschen utlyser tre miljoner till branschutveckling

Nu går det att söka anslag till projekt med fokus på bland annat att säkra fortsatt hög djurvälfärd, hållbar köttproduktion, fortsatt låg användning av antibiotika samt ökad lönsamhet inom näringen.

Slakterierna och producentföreningarna inom gris, nöt och lamm samverkar med en gemensam bredfinansiering av utvecklingsarbetet för att stärka den svenska uppfödningen, genom insamling av branschutvecklingspengen. Totalt finns tre miljoner kronor till anslag där 65 procent av medlen kommer att gå till projekt för gris, 30 procent till projekt för nöt och 5 procent till projekt för lamm.

I år kommer fokus vara på projekt som leder till ett förbättrat klimatavtryck och en ökad hållbarhet inom svensk djuruppfödning samt projekt som har till syfte att kommunicera om hållbarhets- och klimataspekterna inom svensk köttproduktion. Det kan handla om kommunikation av klimateffekter, idéer för energieffektivisering eller andra sätt att utveckla och tydliggöra svensk köttproduktions fördelar vad gäller miljö och klimatpåverkan.

Läs mer
Svenskt Kött: Köttbranschen utlyser tre miljoner till branschutveckling ››

Så gör du för att fira påsk med svenskt lamm

Lammstek är en klassiker till påskmiddagen, men det kan vara knepigt att få tag på färskt svenskt lamm så här års. Här kommer tipsen och alternativen!

I Sverige lammar tackorna traditionellt sett på våren och slaktas till hösten. Men eftersom efterfrågan på lamm är stor hela året, i synnerhet lammstek till påsk, föder en del bönder upp lamm året om.

Så här ser uppfödningen ut över året:

  • Vårlamm som föds på vintern och slaktas på våren vid 3-5 månaders ålder.
  • Sommarlamm föds under tidig vår och slaktas under sommaren.
  • Höstlamm föds på våren och slaktas under hösten vid ca 6 månaders ålder efter avslutad betessäsong. Majoriteten av lammen är fortfarande uppfödda på detta traditionella sätt.
  • Vinterlamm är födda under sen vår eller sommar. De stallas in efter betessäsongen och utfodras för att bli tunga nog för att slaktas under vintern.

Det går alltså att få tag på svenskt lammkött året om. Vill man ha kött från får som gått ute och betat, ska man titta efter fryst kött från höstlamm. Om man föredrar färskt kött, så går det att hitta från vårlamm som fötts upp i lösdrifter inomhus.

Sprid gärna Svenskt Kötts tips för Påsk med lamm i era flöden
Svenskt Kött: Så gör du för att fira påsk med svenskt lamm ››

Svenskmärkning växer snabbare än väntat – sänker licensavgiften

Den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige visar en mycket god utveckling. Efter knappt två år märker cirka 140 företag mer än 7900 produkter med Från Sverige.

De märkta produkterna genererar licensintäkter till bolaget Svenskmärkning AB som förvaltar, utvecklar och kommunicerar märket.

Intäkterna driver verksamheten och ska också komma de märkesanvändande företagen till godo. Den starka utvecklingen har gjort det möjligt för Svenskmärkning att sänka licensavgiften från 0,08 till 0,07 procent på omsättningen av märkta produkter. Detta görs från 1 juli 2018.

Läs mer
Från Sverige: Svenskmärkning växer snabbare än väntat – sänker licensavgiften ››

Marknadsrapport lammkött – utvecklingen till och med 2017

Marknadsrapporten är ett statistikunderlag som främst visar utvecklingen på den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt kortare analyser.

antal

Genomsnittsstorleken på svenska fårgårdar, utifrån uppgifter i lantbruksregistret. Serien nedan visar utvecklingen de senaste femton åren och snittgården har växt för samtliga kategorier under perioden. Den genomsnittliga fårgården har idag plats för 33 tackor och baggar och/eller 40 lamm. Totalt har den genomsnittliga fårgården 65 djur om alla kategorier räknas in. Källa/grafik: SJV

Rapporten innehåller massor med grafik som beskriver utvecklingen och läget för konsumtion, fårhållning och lammkött.

Marknadsrapport lammkött – utvecklingen till och med 2017 ››