Banner-2017
siltbergs hemsida
trns2017
gimrarna
Far_gif
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
Knarrhult2018
Annons
Stallmästaren web gif
ggi_loop
banner_180x120
gdjh2015
default logo

Rekordhög slakt av får och lamm under 2017

I december slaktades 19 200 får och lamm, där den summerade slaktvikten var 370 ton. Sett till hela 2017 slaktades det 261 600 får och lamm med en total slaktvikt på 5 300 ton, vilket är den högsta noteringen sedan 1985. Jämfört med 2016 är det en ökning med 4 %.

Mer statistik
Jordbruksverket: Animalieproduktion – Års- och månadsstatistik ››

Tävla med ditt tips på styckdetaljer till nya styckningsscheman

Svenskt Kötts styckningsscheman ska uppdateras och nu vill vi få tips på nya detaljer till dem. En jury kommer att ta ställning till förslagen och tipsaren har möjlighet att vinna ett lyxigt förkläde och våra nya styckningsscheman.

Tre av tipsarna som får med sina detaljer på styckningsschemat kommer att belönas med ett lyxigt förkläde i denim och tre rykande färska styckningsscheman. Tävlingen pågår fram till 18 februari.

Läs mer på Svenskt Kötts hemsida ››

Årets Leverantör Lamm 2017

Djuromsorg, öppenhet och fina produktionsresultat gjorde att HKScan Agri utsåg Anne och Carl Dufwa, Linds gård utanför Askersund, till Årets Leverantör Lamm 2017 med motiveringen:
Anne och Carl är professionella lammproducenter som levererar rätt lamm vid rätt tidpunkt och med nästan 99% i märkeskvalitet. De är engagerade och positiva samt lyhörda för vad marknaden efterfrågar och anpassar sin produktion därefter. De kan ofta ställa upp med kort varsel om det saknas djur. Anne och Carl är måna om att djuren skall ha det bra och är öppna för besök på gården. Paret är skickliga i sin årsplanering och bokar alltid sin slakt i mycket god tid. Paret Dufwa, gården och djuren är mycket bra ambassadörer för Scans produkter.

Fakta om gården
Anne och Carl Dufwa har 500 tackor i vårlammsproduktion. Paret brukar 150 hektar åker, grödorna är höstvete, korn, havre och vall. 120 hektar naturbetesmark betas. Företaget bedriver även lantbruksentreprenad och gör uppdrag med bandgrävare, lastbil och sköter vägunderhållsuppdrag. Tid läggs även på skog och en mindre hästverksamhet.

stamma15_7

Anne och Calle Dufwa var bland de utvalda besättningar som levererade lammen som Årets kock Thomas Sjögren tillagade till deltagarna vid SFs Stämma i Ulricehamn 2015. En utsökt och minnesvärd måltid. I mitten Elisabeth Svensson, lammansvarig på HKScan. Foto Einar de Wit

Nya Antibiotikaskolan ska hjälpa ungdomar förstå antibiotikaresistens

Svenskt Kött lanserar Antibiotikaskolan – ett skolmaterial med sex lektioner anpassat för högstadiet och gymnasiet.

Det handlar om att öka kunskapen om faran med antibiotikaresistens och ge unga verktyg för vad vi gemensamt kan göra för att i minska användningen av antibiotika.

Antibiotikaskolan finns på antibiotikaskolan.se och på gratisiskolan.se och är helt kostnadsfri och tillgänglig för alla.

På Youtube finns också en film som beskriver problemet med antibiotikaresistens och vad man kan göra åt den.

Läs mer
Svenskt Kött: Nya Antibiotikaskolan ska hjälpa ungdomar förstå antibiotikaresistens ››

Friska gutelamm otjänligförklaras och kasseras vid slakt

De senaste åren har Föreningen Gutefåret märkt av att det skett en ökning av antal fårägare som råkat ut för att helt friska lamm som skickats till slakt har kasserats. Kassationsorsaken har varit gulsot eller avvikande utseende pga gult fett. Det känns hårt för djurägaren att skicka fina lamm som sedan blir kasserade.

Föreningen Gutefåret tog kontakt med två erfarna veterinärer på Gård & Djurhälsan, Ulrika König som är fårhälsoveterinär och Ulrika Rockström som under många år arbetat som besiktningsveterinär och nu är ansvarig för obduktionsverksamheten på Gård & Djurhälsan.

Ulrika och Ulrika förklarar:
-Gulfärgning av fettet förekommer hos vissa gutefår. Detta är inte gulsot utan en inlagring av karotenoider pga en oförmåga att bryta ner dessa. Denna oförmåga är genetisk och därmed ärftlig. Karotenoider är ett pigment från växtriket som finns i gräset. Karetenoider är helt ofarliga och tillsätts tex i hönsfoder för att få gula äggulor. Otjänligförklarande av lamm beror troligen på att vissa veterinärer tolkar gulfärgningen som gulsot. Andra menar att färgen i sig är tillräckligt för att otjänligförklara pga avvikande utseende. Det är olyckligt att det inte finns en enhetlig bedömning mellan veterinärerna.

I dokumentet nedan finns en grundlig genomgång av ämnet. Intressant läsning!
Friska gutelamm otjänligförklaras och kasseras vid slakt ››

Fårnäringen vädrar morgonluft

Källa: Enköpings-Posten
Trots att svenskarna äter allt mer lammkött är importen av lamm fortfarande mycket stor. Men nu satsar branschen för att öka den inhemska produktionen.

Antalet får ökar och enligt jordbruksverket statistik finns det idag drygt 300 000 tackor och baggar i landet. Bara det senaste året har antalet ökat med omkring 20 000.
– Vi har en marknad och konsumenterna vill ha svenskt kött. Men bara 28 procent av köttet på marknaden kommer från svenskt lamm, där finns en stor marknadspotential, säger Titti Strömne från Koby i Fjärdhundra som arbetar med lammrådgivning i sitt företag Glada fåret.

Men får innebär inte bara köttproduktion. Även inom skinn- och ullsidan börjar det hända saker.
– Flera företag har hört av sig och vill ha svenska ullprodukter, bland annat Fjällräven som nu gör en tröja som är helt producerad i Sverige. Jag har även kontakt med företag som gör fodral till surfplattor av svensk ull, säger Claudia Dillman från Edsbro, ledamot i Svenska Fåravelsförbundet där hon jobbar med just ull- och skinnfrågor.

Hela artikeln
Enköpings-Posten: Fårnäringen vädrar morgonluft ››

Den betande mulen räddar våra hagar

En informativ film om varför vi behöver bönder och idisslare.

I videon besöker man bland annat en hage där det går kor, och en annan hage där det inte betat några djur på sju år.

Den senare hagen håller på att växa igen. Granarna tar över.

-Så kommer det att bli överallt där det finns betesmarken om ”den betande mulen” försvinner, säger David Pettersson.

Se filmen i större format här
Svenskt Kött: Den betande mulen räddar våra hagar ››

Hur smakar tacka vs lamm?

På Örebro universitet kan man läsa måltidsekologprogrammet, där miljövetenskap blandas med måltidsvetenskap och värdskap. I den nyligen avslutade kursen ”Sensorik och sinnesupplevelser” samarbetade studenterna med näringen.

En av producenterna som var med i fallstudierna var Adam Arnesson. Han driver Jannelunds Gård tillsammans med sina föräldrar utanför Örebro. Han ville ta reda på och beskriva smak­skillnaderna mellan lamm och tacka.

Dessutom gjorde man en konsumentundersökning med 32 personer som fick testa köttet. Då visade det sig att fler tyckte om tacka än om lamm.
– Det var jättekul! Jag vet själv att jag tycker om tackan mer, men det är svårt att veta vad andra tycker. Men det är kanske inte så många som har ätit tacka heller. Det finns ju inte att köpa, säger Adam och fortsätter …

Läs hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Hur smakar tacka vs lamm? ››

Svenskt Kött storsatsar på kampanj i sociala medier


Svenskt Kött lanserar en kampanj om svenska mervärden. Målet är att nå en miljon unga vuxna i åldern 18-30 år och därmed öka kännedomen och kunskapen om varför svenskt kött är ett bra val.

– Arbetet med att lyfta våra svenska mervärden får aldrig stanna upp. Genom den här kampanjen når vi ut brett då vi köper annonsutrymme i de digitala kanaler där målgruppen finns dagligen, säger Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött.

Kampanjen kommer att synas på Facebook, Instagram, YouTube och Snapchat under slutet av november och hela december. Svenskt Kött har tagit fram tre illustrerade filmer med olika budskap som lyfter mervärden som är viktiga för målgruppen. Det är främst omtanken om miljön och att djuren behandlas värdigt som är högst på listan för målgruppen och det har filmerna tagit avstamp i.

– Vi vill ge kunskap om våra unika svenska mervärden på ett sätt som är lätt att ta till sig. Målgruppen vill i stor utsträckning att köttet ska komma från Sverige och då vill vi ge argument som bekräftar att det är ett bra val, säger Elisabet Qvarford

Formaten med illustrerade filmer är gjorda för att sticka ut i det digitala bruset och har ett tydligt tema per film. Den som önskar fördjupa sig kan klicka på annonsen och hamna på en fördjupande text om ämnet på Svenskt Kötts hemsida.

– Svenskt Kött är glada över att kunna lansera dessa filmer och självklart ser vi gärna att filmerna delas vidare av fler i branschen, säger Elisabet Qvarford.

Filmen om biologisk mångfald respektive svensk djuromsorg har släppts och den tredje filmen som handlar om den låga antibiotikaanvändningen i svensk djurhållning kommer på onsdag.

Filmerna
Biologisk mångfald ››
Världens mest omfattande djurskyddslag ››

Tredje filmen, som handlar om Sveriges låga antibiotikaanvändning, kommer i morgon.

Dela gärna!

Kan diskrimineringen av svenska bönder få ett slut?

Civilminister Ardalan Shekarabi skickade med Svenskt Kött en videohälsning till Sveriges Grisföretagare under Grisföretagardagen i Jönköping.

Ardalan Shekarabi är som civilminister ansvarig för offentlig upphandling och har drivit på för att kommunerna enklare ska kunna köpa kött som producerats av svenska bönder. I sin hälsning säger han att han är glad att vi kan börja lägga diskrimineringen av svenska bönder bakom oss med den nya lagen om offentlig upphandling. Nu är det möjligt att ställa krav på djurvälfärd som ska vara i nivå med hur svenska djur föds upp.

Svenskt Kött: Civilminister Ardalan Shekarabi skickade med Svenskt Kött en videohälsning till Sveriges Grisföretagare under Grisföretagardagen i Jönköping ››

Fokus på lammköttskvalitet vid EU-projektmöte i Norge

Agroväst har publicerat en längre artikel om mötet runt lammköttskvalitet som SF deltog i under oktober och som nämndes i veckobrevet från 13 oktober.

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött är ett treårigt EU-projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark). Detta är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen. I projektet fokuserar man på att öka kunskapen om god ätkvalitet och etisk kvalitet från uppfödare till konsument. Projektets tredje samlade konferens hölls i NIBIO (Norsk institutt for bioøkonomi) Ås, strax söder om Oslo.

Konferensen innehöll lägesrapportering från alla delaktiviteter inom projektet, bl a fick vi ta del av det pågående analysarbetet från RISE där det just nu sammanställs data från de analyser som gjorts av lammköttskvalitet på de lamm som ingår i försök från SLU. Aarhus Universitet MAPP redogjorde tidplan för genomförande av delaktivitet med syfte att bygga vidare på tidigare erfarenheter och att nå en djupare förståelse för den roll djurvälfärd spelar för utvalda intressegruppers uppfattning om nöt- och lammköttsprodukter.

Konferensens andra dag bestod i huvudsak av ett externt seminarium med fördjupning i forskning på lamm och lammköttskvalitet i Danmark och Sverige. Man diskuterade även nödvändigheten av att kastrera bagglamm och den norska branschen informerade om synen på lamm i Norge.

Läs mer
Agroväst: Fokus på lammköttskvalitet vid EU-projektmöte i Norge ››

EU miljardsatsar på stärkt konkurrenskraft

EU satsar 188,6 miljoner euro, motsvarade cirka 1,8 miljarder kronor, på stöd till olika kampanjer som ska stärka jordbrukets konkurrenskraft under 2018. Pengarna kommer gå att söka i början av nästa år.

6 miljoner euro är öronmärkta för att lyfta fram hållbarhetsaspekterna av lamm- och getköttsproduktion.

Läs mer
Land Lantbruk: EU miljardsatsar på stärkt konkurrenskraft ››
Jordbruksverket: EU satsar ca 190 miljoner euro för att stärka jordbrukets konkurrenskraft ››

Nu är det dags att bönderna börjar berätta sina djurs story, säger Johan Jureskog

På Johan Jureskogs restauranger kostar köttet mer, men gästerna vet vad de äter. Han kallar sig gärna för köttsommelier och brinner för att sprida kunskap om köttets ursprung och hantering.

– När vi öppnade restaurang AG för sju år sedan ställde ingen, jag lovar inte en enda, frågan varifrån köttet kom. Vi hade mycket tyskt och polskt kött på den tiden, det var fett nog och kunde hängas länge utan att ruttna inifrån. I Sverige fanns ännu inte den sorteringen då.

Läs artikeln
ATL: ”Vi svenskar måste lära oss betala för kvalitet” ››

Mobilt slakteri väcker internationell uppmärksamhet

Det var i december 2014 som Hälsingestintan kunde inviga sitt mobila slakteri Etiskt kött. Konceptet går ut på att erbjuda bonden slakt hemma på gården och låta djuret slippa stress vid djurtransporter och i stora slakterier.

– Det har varit tufft att få det mobila slakteriet på banan. Tyvärr har vi inte nått break even ännu. Men vi räknar med att nå lönsamhet inom tolv månader, säger Britt-Marie Stegs som vill framhålla slaktarteamets jobb.

– Alla slaktare och chauffören brinner för sina jobb och hjälps åt. Inte minst har de byggt upp personliga kontakter med bönderna. Det fungerar lite som ett gammaldags gårdsslakteri.

Ett franskt tv-bolag har nyligen spelat in en dokumentär om det mobila slakteriet i Sverige som även ska sändas internationellt. Det mobila slakteriet är redan vida känt och Britt-Marie Stegs har haft besök av bönder från bland annat Australien. Drygt 20 länder har hört av sig och visat intresse, däribland flera från Afrika som ser slakteriet som en lösning för landsbygden.

Hela artikeln
ATL: Mobilt slakteri väcker internationell uppmärksamhet ››

Köttpodden med Märta Jansdotter

Märta är en förgrundsgestalt i att utveckla hållbar köttproduktion för framtiden där kor och får tillsammans med solen, jorden och gräset utgör ett naturligt och hållbart kretslopp.

Svenskt Kött: Köttpodden med Märta Jansdotter ››

HKScan satsar för att sätta svenskt lamm på kartan

Ofta pratas det om lammkött i media runt påsk. Men det är ju faktiskt på hösten det finns riktigt god tillgång på svenska kvalitetslamm som dessutom slaktas direkt från betet.

Fler och fler konsumenter upptäcker hur utsökt och mört lammkött är. Ofta först på restaurang och sedan väljer man att handla själv i butik. För att öka intresset ytterligare för just det svenska lammköttet kommer HKScan tillsammans med Svenskt Kött, Svenskmärkning och Handelns aktörer försöka etablera en årlig återkommande lammvecka i oktober med start nu i år.

– I oktober är de svenska höstlammen fina och vi har en naturlig god tillgång på djur. Jag ser en stor potential i att vi långsiktigt lyfter fram det svenska lammet och på så sätt även kan kommunicera mervärdena med att just välja svenskt lammkött, säger Elisabet Qvarford, VD svenskt Kött.

Hela artikeln
Från Sverige: HKScan satsar för att sätta svenskt lamm på kartan ››

Ny studie för utvärdering av lammuppfödningsmodeller

I våras presenterade Elin Stenberg sitt arbete muntligt och nu ligger examensarbetet färdigt och publicerades nyligen på SLU, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa.

I studien ingår försök på 80 bagglamm som fötts upp på Götala och slaktats på Skara lammslakteri. Stalluppfödning ger högst tillväxttakt

Arbetet undersöker inte bara sambandet pH och temperatur utan även hur olika produktionsmodeller påverkar tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet.

Forskning och studier i ämnet fortsätter. Målsättningen är att genom en ökad kunskap om vägen till ett svenskt lammkött av hög kvalitet ska vi öka konkurrenskraften för svenska lammproducenter och svenskt lammkött.

Läs mer
Forskningsrapporten The effect of production system on carcass and meat quality in lambs ››
Agroväst: Ny studie för utvärdering av lammuppfödningsmodeller ››

20107-09-27

Nya slakterier in i Köttföretagen

Svenska Köttföretagen har fått två nya delägare sedan både Närkes Slakteri och Gotlands Slagteri AB har gått in.

Hela artikeln
ATL: Nya slakterier in i Köttföretagen ››

Importerat kött – vanligast på svenska restauranger

Kött som serveras på svenska restauranger är till största del importerat. Det visar uppgifter Naturskyddsföreningen tagit fram från några av Sveriges största grossister.

I vissa fall är så mycket som 90 procent av köttet importerat. Enligt grossisten Martin och servera ökar efterfrågan på svenskt kött men få eller inga restauranger väljer ekologiskt eller naturbeteskött.

Naturskyddsföreningen: Importerat kött – vanligast på svenska restauranger ››