Backa Fårgård
gimrarna
Stallmästaren web gif
ggi_loop
Knarrhult2018
Elitlamm_180x180
trns2017
siltbergs hemsida
Annons
Banner-2017
banner_180x120
Far_gif
gdjh2015
default logo

Svenskt Kött byter logotyp

Vid årsskiftet ersattes märket Svenskt kött av Kött från Sverige, som hanteras av Svenskmärkning AB. I och med det byter nu Svenskt Kött logotyp till #SvensktKött och uppdaterar sitt utseende och sin hemsida.

Läs mer här ››

logga_sv_kott

Kött från Sveriges kriterier

Fött, uppfött, slaktat, styckat, förädlat och förpackat i Sverige.

Läs mer
Svenskt Kött: Kött från Sveriges kriterier ››

Köttföretagen får stödpengar

Svenska Köttföretagen i Skövde beviljas 80 000 kronor i stöd från Jordbruksverket för att dra i gång ett avelsprojekt som ska titta närmare på marmoreringen i kött.

Med hjälp av pengarna ska Svenska Köttföretagen bilda en innovationsgrupp med fler än fyra deltagare som ska undersöka möjligheterna att skapa en väl fungerande avelsvärdering för marmorering i Sverige, står det i beslutet.

Hela artikeln
ATL: Köttföretag får stödpengar ››

Svenska Köttföretagen tar fram ny statistikdatabas tillsammans med LRF Kött och Jordbruksverket

Källa: LRF och Svenska Köttföretagen
Nu är ytterligare en av åtgärdspunkterna i de nationella handlingsplanerna för gris, nöt och lamm genomförda. Svenska Köttföretagen har tagit fram en statistikdatabas tillsammans med LRF Kött och Jordbruksverket med statistik över gris-, nöt- och lammproduktion som uppdateras varje vecka. Databasen innehåller allt du behöver veta för att hålla dig uppdaterad.

Arbetet med att ta fram Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm har skett i arbetsgrupper, samordnade av Svenska Köttföretagen, där hela värdekedjans aktörer samt myndigheter har varit involverade.

En av målsättningarna är att utveckla statistikinsamlingen för ökad kunskap om hur marknaden fungerar och för att ge bättre grund för åtgärder hos såväl kommersiella som offentliga aktörer.

Plattformen uppdateras varje vecka

Nu är åtgärden slutförd och den nya statistikplattformen innehåller en stor mängd aktuell data om gris, nöt och lammproduktion presenterat i ett användarvänligt power point-format med över 70 bilder. Plattformen uppdateras varje vecka och det finns siffror för import, export, avräkningspriser, slaktpriser, kvalitetsutfall, hur mycket som konsumeras och allt annat man som lantbrukare, konsument eller rådgivare behöver veta om köttproduktionen i Sverige.

Alla som vill är fria att använda statistiken och bilderna men uppmanas att källhänvisa.

Här är senaste rapporten ››

Genomsnittliga marknadspriser år 2015–2012 ››

Svenskt Kött och Tala Smak kartlägger smakegenskaperna i kött

Pressmeddelande från Svenskt Kött
Vad smakar egentligen skinkan, entrecôten eller lammkotletterna? Det måste väl finnas något mer att säga än ”jättegott”?

pellelundbergsvkott

Foto: Svenskt Kött, Pelle Lundberg

Vi kan både uppleva smakbilden av våra mest älskade köttbitar och återkalla smaken i minnet, men vi har nästan inga ord för att beskriva upplevelsen – hur det smakar. Däremot har vi lätt att ta till värdeomdömen, även om ordförrådet är fattigt även där – ”jättegott” är vårt vanligaste smakord.

Men det en del tycker är gott uppskattas inte av andra. Värdering är alltid subjektivt och individuellt. Alla skulle ha glädje av gemensamma smakord som är objektivt beskrivande och som alla förstår.

Svenskt Kött har därför tagit initiativ till att ta fram användbara beskrivande smakord för gris-, nöt- och lammkött. Syftet är att konsumenterna ska kunna göra bättre val utifrån vad köttet har för smakegenskaper.

Uppdraget har lagts på Tala Smak som arbetar med att utveckla ett matspråk som alla kan använda och som fungerar på alla slags råvaror, samtidigt som det är väl förankrat i aktuell sensorisk forskning.

Flerårigt projekt

– Detta är ett långsiktigt projekt, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt Kött. Vi ska successivt kartlägga vad som är de grundläggande smakprofilerna i de olika köttslagen och även vad som skiljer olika styckdetaljer åt och vilka bakgrundsfaktorer som påverkar smakegenskaperna.

Tala Smak initierades för tre år sedan i ett samarbete mellan Sigill Kvalitetssystem och White Guide, Nordens ledande guidesystem till restauranger och caféer. Tala Smak drivs idag som en fristående verksamhet och har sedan starten testat ett brett spektrum av livsmedel i syfte att hitta vad som är gemensamma sensoriska dimensioner. Grundhypotesen är att alla livsmedel, mer eller mindre delar en uppsättning smakegenskaper och det är dessa som kan bli stommen i ett gemensamt matspråk, som alla – producenter, detaljister, kockar och konsumenter – kan acceptera och förstå.

Hela pressmeddelandet
Svenskt Kött: Svenskt Kött och Tala Smak kartlägger smakegenskaperna i kött ››

Läs mer
I Land Lantbruk säger Elisabet Qvarford bland annat
– För egen del är jag sugen på ett projekt som klargör hur tacka smakar. Tacka är en förbisedd råvara som oftast blir korv. Med en rikare smakbeskrivning skulle man kunna öka värdet för lammproducenterna.

Webbmöte om kött & klimat

Välkommen att delta via länk hemifrån på ett möte kring kött & klimat!
Tid: Torsdagen den 15 december, kl 19.00 – 20.00

Jan Eksvärd, senior expert inom hållbarutveckling och Åsa Odell vice ordförande i LRF ger fakta om kött och växthusgaser. Vad är skillnad mellan metan och koldioxid? Vad händer med konsumtionen? Vad är proteinskiftet och vad händer i produktionen?

kottklimat
Öppna större bild ››

Två nya studier om lammslakt och lammköttskvalitet

Nu finns två intressanta studier, som delvis respektive helt finansierats av Stiftelsen Svensk Fårforskning, att ta del av.

Lammslakt vid svenska slakterier – en enkätstudie

av Karin Wallin, Annika Arnesson och Katarina Arvidsson Segerkvist

Rapporten innehåller en sammanställd slakterienkät ställd till ett antal svenska slakterier som slaktar får/lamm och är genomförd under augusti/september 2015. Genomförandet av enkätstudien var ett av delmomenten i projektet “Ökad kunskap om svensk får- och lammköttskvalitet” för att stärka och utveckla kvaliteten på det svenska lammköttet.

Syftet med projektet var att genom enkäten få ökad kunskap om rutiner runt lammslakten vid svenska slakterier, med fokus på hantering av lammen före och efter slakt, metoder för hängning och nedkylning samt synpunkter på slaktkroppskvalitet och eventuella kunskapsluckor.

Projektet ”Ökad kunskap om svensk får- och lammköttskvalitet” är ett samarbetsprojekt med branchorganisationen Svenskt kött AB, Svenska Fåravelsförbundet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Läs mer och hämta Lammslakt vid svenska slakterier – en enkätstudie här ››

Faktorer som påverkar lammköttskvaliteten – en litteraturstudie

av Annelie Carlsson, Annika Arnesson och Katarina Arvidsson Segerkvist

Denna litteraturstudie ingår som en del i projektet Ökad kunskap om svensk lammköttskvalitet och är finansierad av Stiftelsen Svensk Fårforskning.

Projektet syftar till att öka köttkvaliteten hos svenskt lammkött genom framtagande av optimerade rutiner från gården via slakteriet till handeln. Endast genom en ökad kännedom om vad som påverkar köttkvaliteten genom hela produktionskedjan kan köttkvaliteten öka, något som ytterligare skulle öka det svenska lammköttets mervärden. Därmed skapas förutsättningar för en ökad konkurrenskraft och lönsamhet för svenska fårägare.

Läs mer och hämta Faktorer som påverkar lammköttskvaliteten – en litteraturstudie här ››

Enorm potential för svenskt kött

Bönderna, handeln och slakten träffades under en eftermiddag i Stockholm för att redogöra för sin bild av det positiva läget för svensk köttproduktion för bankerna. Det gemensamma budskapet var – det finns enorm potential!

Eftermiddagen arrangerades av LRF Kött och Svenska Köttföretagen. Syftet var att visa den framtidstro som finns inom branscherna för bankerna. Och meddelandet gick fram.

Efter en introduktion av Hans Agné, vd för Svenska Köttföretagen, gällande de olika marknaderna för fläsk, nötkött och lamm var det dags för Magnus Jönsson, ordförande för Fåravelsförbundet, att inleda med mer information om framtidstron som fårbonde.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Enorm potential för svenskt kött ››

Elmia – Tre projekt för bättre kött

Källa: Jordbruksaktuellt
De flesta svenska konsumenter köper svenskt kött för att de känner till de mervärden som berör produktionen. Men det är färre som väljer svenskt för att det har bäst ätkvalitet, det ska man ändra på.

Projektet "Fem nycklar för bättre köttkvalitet" presenterades av Lennart från Macklean och Kristina Anderback från Agroväst Fokus, på Elmia Lantbruk.

Projektet är indelat i tre delar som i sin tur innehåller olika typer av projekt som drivs av aktörer som SLU, Universitetet i Aarhus, SP Biosciences, Svenskt kött, Svenska Köttföretagen, JTI och Økologisk landsförening.

1. För att hitta nya tekniker och metoder för högre köttkvalitet ska man driva projekten:

  • Raskorsningar för högre köttkvalitet och en mer hållbar produktion.
  • Uppfödningsmodeller för lamm och dess påverkan på köttkvalitet.
  • Slaktens påverkan på köttkvalitet.
  • Teknik för att mäta köttkvalitet på levande djur.    

2. För att utvecklina värdekedjan och nya affärsmodeller ska man driva projekten:

  • Ny prissättning på slakten – betalt för den kvalitet som man levererar. Andra länder, Australien har en sådan modell den ska man tittat på.
  • Teknik för spårbarhet av kött.
  • Beskrivning av värdekedjan och värdeflödesanalys.

3. För att göra konsument och butik mer medvetna om etisk- samt ätkvalitet ska man driva projekten:

  • Digital utbildning inom ätkvalitet och etiskt kött.
  • Kopplingen mellan djurvälfärd och uppfattningen om köttkvaliteten.

Projektet löper över tre år och är just nu i startgroparna. Agroväst har sökt pengar hos EU och fått 17 miljoner som kommer att fördelas över tre år.  

Initiativet till förprojektet togs utifrån ett samarbete mellan Agroväst, SLU, SP Food and bioscience, Svenska Köttföretagen, Svenska Fåravelsförbundet, Svenskt Kött och Sveriges Nötköttsproducenter. Även Teknologisk Institut i Danmark. Finansiärer är Västra Götalandsregionen, EU Interreg Östersund-Kategatt-Skagerak.

Läs hela artikeln här
Jordbruksaktuellt: Elmia – Tre projekt för bättre kött ››

Svensk köttproduktion – en framtidsspaning

Den övergripande målsättningen med Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm är att öka den svenska produktionen av gris, nöt- och lammkött.

En av åtgärderna är att ge branscherna bättre beslutsunderlag avseende statistik. Detta seminarium är en del i detta arbete.

Tid: Tisdagen den 27 september 2016 kl 13.00-16.15
Plats: LRF, Franzéngatan 6, Stockholm

Program och anmälan här ››

Märket Svenskt kött upphör vid årsskiftet

Nu är det bara några månader kvar till årsskiftet då den frivilliga ursprungsmärkningen Svenskt kött fasas ut och ersätts av märkningen Kött från Sverige. Många har varit snabba och ansökt om märkningen Kött från Sverige för sina kött- och charkuteriprodukter och de har redan börjat synas ute i diskarna.

Märket Svenskt kött ersätts successivt av Kött från Sverige. Tanken är att det ska bli ännu enklare för konsumenter att välja svenska varor i butiken.

Svenskt kött (där SF är delägare) kommer att fortsätta sitt arbete med att förmedla svenska mervärden, men informerar löpande kring övergången från märket Svenskt kött till Kött från Sverige och har ett nära samarbete med Svenskmärkning AB.

Läs mer
Märket Svenskt kött upphör vid årsskiftet ››

“Svensk köttproduktion vinner på vegotrenden”

Jag hade just lagt ut en artikel om nya fodermedel, som kommer att följas upp med några andra artiklar om annorlunda utfodring, när det dök upp en artikel på ATL med titeln "Svensk köttproduktion vinner på vegotrenden". Det är KLS Ugglarps vd som säger detta och det handlar om vad människor kommer att äta framöver.

Mat, dieter, hälsa och matproduktionens koppling till klimathotet – det kommer ständigt nya trender och rön. Vad kommer vi och djuren att äta i framtiden egentligen? När det gäller fåren, förslagsvis gräs. Men det växer inget gräs när regnet uteblir. Nästa artikel om nya fodermedel kommer att handla om hur man tacklar torkan på en fårfarm i Kalifornien.


"Svensk köttproduktion vinner på vegotrenden"

Källa: ATL
85 procent av alla aktörer inom livsmedelsbranschen upplever att det sker ett så kallat proteinskifte. Ett skifte som innebär en minskning av köttkonsumtionen till förmån för andra proteiner från både växt- och djurriket.
Proteinskiftet innebär inte att konsumenterna vill sluta att äta kött, utan de vill äta bättre kött och även andra proteiner.

– Proteinskiftet kan verka som en svårövervinnelig utmaning för livsmedelsindustrin, men vi vill visa på möjligheterna som det kan innebära att möta konsumenternas efterfrågan på hållbara och hälsosamma proteiner, både från växt- och djurriket, säger Tove Lindgren.

Ett av många företag som redan anpassat sig efter efterfrågan är KLS Ugglarps. De lanserade nyligen en produktserie med hamburgare och korvar med olika köttinnehåll i samma förpackning: 100 procent kött, 100 procent vego och en blandad version med 50 procent kött och 50 procent vegetariskt.

– Vi vill stärka det svenska lantbruket och industrin och svenskt kött och vegetariskt kan absolut gå hand i hand, säger Jonas Tunestål, vd för KLS Ugglarps.

– Svensk köttproduktion har mer att vinna på en vegotrend än en köttrend som snarare har gynnat importerat kött.

Läs hela artikeln
ATL: "Svensk köttproduktion vinner på vegotrenden" ››

Att starta upp försäljning av köttlådor

Vill du också utveckla din verksamhet från uppfödning av djuret hela vägen till kundens tallrik?

På LRFs hemsida finns en film där Kalle Grandin på Grandin lamm ger oss sina bästa tips om köttlådor, tillsammans med en text som sammanfattar det mesta runt försäljning av köttlådor.

Under de senaste åren har fler och fler lantbrukare börjat sälja sitt kött styckat och förpackat direkt till konsument, i så kallade köttlådor. Köttlådor är en möjlighet att få ut en merbetalning för din produkt och samtidigt få en närmare kontakt med de kunder som köper ditt kött.

LRF: Att starta upp försäljning av köttlådor ››

TV-tips: Omega-3-boostat lammkött

Tasmanska forskare har funnit ett sätta att öka halterna av de nyttiga omega-3-fetterna i lammkött.

Ett ca 13 min långt inslag från Australisk tv. För den som undrar över hur mycket omega-3-fetter vi finner i vanligt lammkött har jag samlat lite information och länkar i ämnet, se nedan.

ABC News: Smart lamb ››

Mer om omega-3
Livsmedelsverkets skrift Kött – analys av näringsämnen säger om lamm och omega-3:
"Högst innehåll av de nyttiga n-3-fettsyrorna fanns i lamm. Lammkotlett, lammfärs och renkorv innehöll lika mycket eller mer n-3-fettsyror än vissa fiskar, till
exempel alaska pollock, tilapia och pangasiusmal. Trots innehållet av n-3-fettsyror kunde inget kött klassas som källa till n-3-fettsyror."

Om dagligt rekomenderat intag av n-3 fettsyror
"Rekommendation av n-3-fettsyror är 2,5–3 g/dag. För att nå den rekommendationen (2,5 gram per dag) behöver man äta 600 gram renkorv eller 860 gram lammfärs vilket kan jämföras med 1 250 g sej, 125 g sill, knappt 100 g lax eller 2,5 matskedar rapsolja."

Livsmedelsverket: Fleromättat fett, omega-3, omega-6 ››

(Omega-3-fettsyror och n-3-fettsyror är olika benämningar för samma sak.)

Svenskt kött > Kött från Sverige

Märkningen "Svenskt kött" kommer efter en övergångstid under 2016 att helt fasas ut. Alla företag som idag använder märket "Svenskt kött" bjuds in att ansöka om den nya märkningen "Kött från Sverige".

Den frivilliga ursprungsmärkningen "Från Sverige" kan användas på alla typer av livsmedel, råvaror och växter som uppfyller kriterierna. För kött och charkuterier används märket "Kött från Sverige".

Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter finns i broschyren Från Sverige – en ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter ››

För konsumenter står de båda märkningar för samma värden och samma kriterier: fött, uppfött, slaktat, förädlat och förpackat i Sverige.

Läs mer
Om "Kött från Sverige" ››

Var produceras och konsumeras lammköttet?

Och vart exporteras och importers det?

Kolla in den intressanta kartan längst ner på denna sida där man kan välja olika variabler och få en överblick över var världens får finns, över handeln och över konsumtionen av lamm.

OECD och FAO har publicerat sin årliga prognos över hur marknaderna för jordbruksprodukter kan komma att utvecklas de kommande tio åren. Globalt sett håller produktionen minst jämna steg med konsumtionen, så priserna förväntas utvecklas ganska svagt.

Läs Jordbruksverkets kommentar på Outlook-rapporten ››

Framtidens kött

Framtidens kött är en hemsida där HKScan tillsammans olika experter diskuterar hur en svensk köttproduktion kan utvecklas för att ge så många mervärden som möjligt i framtiden.

Den här veckan sänder man bland annat live från Almedalen.

Framtidens kött ››

Miljöutredning föreslår ökad konsumtion av svenskt kött och mindre import

På onsdagen överlämnade Miljömålsberedningen sitt slutbetänkande för en samlad och långsiktig klimatpolitik till regeringen.

Ett av förslagen är att öka konsumtionen och produktionen av svenskt kött på bekostnad av importen. Det ger förutsättningar för lägre utsläpp globalt.

Läs mer
Svenskt Kött: Miljöutredning föreslår ökad konsumtion av svenskt kött och mindre import ››

Miljömålsberedningen ››

Norge: Ny metod ökar färskt kötts hållbarhet

Norturas innovationspris för 2016 har tilldelats en ny metod för att hantera kött. Hållbarheten av färskt kött kan förlängas med 2-5 gånger den nuvarande hållbarhetstiden, beroende på djurslag och typ av kött djur, skriver Nortura.

– Detta är en radikal innovation som innebär att vi kan hålla kött färskt längre. Helt naturligt och utan att använda konstgjorda tillsatser, säger juryns ordförande Arne Kristian Kolberg.

Nortura har ett mål att minska frysningen av kött, så att konsumenterna kan få tillgång till färskt kött utanför säsonger och under perioder med hög efterfrågan. Hittills frysning varit det enda alternativet.

Bondebladet: Ny metode gir fersk kjøtt mye lengre ››