Banner-2017
Far_gif
Tranas2020
Stallmästaren web gif
ggi_loop
Elitlamm_180x180
gdjh2015
siltbergs hemsida
Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
Backa Fårgård
gimrarna
Knarrhult2018
banner_180x120
default logo

BLUP – en prognos åt vilket håll vinden blåser!

Författare: Lotta Jansson
Utgivare: Fårskötsel, nr 2 år 2011
Årtal: 2011

Väderprognoser är ovärderliga för de flesta lantbrukare och man grundar ofta sina beslut på dem. Prognoserna är alltid säkrare ju närmare i tiden de gäller. När det gäller vädret vet vi att veckoprognoserna är osäkrare än prognosen för två dagar framåt, för att inte tala om en prognos för den närmaste månaden framåt. Ändå har prognoserna ett stort värde eftersom det är den bästa förutsägelse man kan få. Det är alltid klokt ”att stämma av” sin uppfattning mot en vetenskaplig prognos.

BLUP är det verktyg som vi använder oss av för att göra prognoser eller skattningar av fårens avelsvärden. Själva beräkningarna är komplicerade beräkningar och inte alltid så lätta att förstå. De utförs av en dator. För att enklare förstå principen av BLUP är det bra att känna till vad som ingår i beräkningarna.


Genetiska lagar styr
Grunden i en BLUP – avelsvärdering är släktskap mellan djuren inom en ras. Det är det som håller ihop nätverket av information. Släktskapet registreras i Elitlamm och spindelnätet som släktskapet utgör skjuter hela tiden nya trådar till andra besättningar och djur när man säljer livdjur och när djuren får avkommor. Det är viktigt att veta att de egenskaper som vi kan se och registrera på våra får har en ärftlig betydelse. Fåret är som alla levande varelser underkastad de genetiska lagar som forskningen kartlagt i modern tid:

·       Vi vet att hälften av en individs anlag kommer från fadern och hälften från modern – en avkomma har därför exakt 50 % gemensamma anlag med vardera föräldern

·       Vi vet att helsyskon (ej enäggstvillingar) ”bara” har
50 % gemensamma anlag i genomsnitt, halvsyskon har på samma sätt 25 % gemensamma anlag (se tabell 1).

Tabell 1 Procent gemensamma anlag mellan besläktade djur. Den enda siffran som är exakt är den mellan avkomma och förälder, övriga är i genomsnitt.

Släktskap eller generationsled bakåt Procent gemensamma anlag
Helsyskon

50

Halvsyskon

25

1:a ledet (fader, moder)

50

2:a ledet (t ex farfader)

25

3:e ledet (t ex mormorsmor)

12,5

4:de ledet (t ex morfarsfarmor)

6,3

Även om ett lamms egna prestationer betyder mycket för skattningen av dess avelsvärde kan man långt ifrån sätta likhetstecken mellan dem. Avelsvärdet påverkas även av vad släktingar till lammet presterar (och fortlöpande presterar).  Lammets prestation påverkas naturligtvis även av icke ärftliga faktorer som skötsel och utfodring.

Arvbarheten talar om hur stor betydelse arvet har för olika egenskaper
För att vi ska kunna avla för att förbättra en egenskap behövs bra och dåliga djur. Det man avlar på är den genetiska skillnaden mellan djuren.  Skulle alla djur ha exakt samma gener skulle det inte spela någon roll vilket djur du valde och avelsarbete skulle inte behövas.

Arvbarheten anger hur ärftlig en egenskap är d.v.s. hur stor del av den mätbara skillnaden mellan djuren som nedärvs. Ju högre arvbarhet desto lättare är egenskapen att förändra vid ett avelsarbete. En låg arvbarhet beror ofta på en stor påverkan av miljöfaktorer. Trots det går det att förändra en sådan egenskap genom avelsarbete bara man har tillräckligt många registreringar.

Generellt kan man säga att samtliga skattade arvbarheter för egenskaperna som ingår i vår avelsvärdering ligger tillräckligt högt för att man ska kunna använda sig av dem i avelsarbetet. Det säger oss också att Elitlamms databas går att lita på när man ska ta ut material ur den, dvs registreringarna håller god kvalitet. Om registreringarna i Elitlamm skulle varit bristfälliga hade arvbarheterna blivit lägre och inte stämt med förväntningarna.

Egenskaper följs åt
Det är också viktigt att känna till hur olika egenskaper följs åt vid nedärvningen. Ibland styr samma gener olika egenskaper.  Förhoppningsvis förstärker avelsarbetet alla egenskaper men ibland har man två egenskaper som stretar åt olika håll. Avlar man för en förbättring i den ena får man en försämring i den andra. Det är viktigt att känna till och att man är observant på detta så att man inte genom avelsarbetet försämrar någonting viktigt i jakten på att förbättra djuret.

Sambanden binder också ihop egenskaperna i avelsvärderingen. T ex så har mönstringsvikt och slaktvikt ett positivt samband. Informationen om sambandet tillsammans med information om släktingarnas vägningar gör att man kan skatta avelsvärden för slaktvikt på ett djur som i allra högsta grad är levande.

BLUP – metoden  sorterar ut det arvsmässiga från miljöpåverkan
Om du inte har någon information om en grupp lamm och blir ombedd att plocka ut de bästa skulle du troligen välja ut de enfödda lammen.  De flerfödda lammen har haft en tuffare miljö än det enfödda lammet och är troligen mindre i storlek, trots att det kanske det är ett av de flerfödda mindre lammen som har de bästa förutsättningarna genetiskt. Du kan alltså inte bara genom att titta på en grupp djur se vilket som är bäst ur avelssynpunkt.

BLUP metoden hjälper oss att särskilja vad i ett djurs prestation som beror av generna och vad som beror av andra faktorer.  Man kan säga att modellen skalar bort skillnader i uppväxtmiljön för djuren genom att ta hänsyn till att de är uppfödda i olika besättningar som skiljer sig åt i fråga om utfodring, skötsel, vem som mönstrat osv. Skulle du sätta två enäggstvillingar (dvs genetiskt identiskt lika lamm) i varsin besättning där den ena hör till landets bästa vad gäller utfodring och miljö medan den andra slarvade skulle det ena lammet vara stort, vackert och välväxt medan det andra skulle vara litet och fult. Eftersom lammen är släkt har vi möjligheten att se skillnaderna mellan besättningarna och kan på detta sätt skala bort den.

Förutom skillnaden mellan olika besättningar tar BLUP – metoden hänsyn till andra faktorer som kan påverka resultatet som t. ex kön, födelseår och ålder vid vägning. Detta gör att vi kan jämföra lammets genetiska förutsättningar.

En objektiv beskrivning och en framtids prognos
En skattning av avelsvärden enligt BLUP metoden tar alltså hänsyn till släktskap, arvbarheter, samband och olika miljöfaktorer som påverkar egenskapen. BLUP metoden ger den mest objektiva bedömningen av fårets avelsvärde som vi känner till idag. Det är den avelsvärdering som används i andra länder och på andra djurslag.

Varje individ har ett faktiskt avelsvärde i sin genuppsättning, men vi kan bara skatta det med en viss säkerhet. Detta skattade värde har, precis som väderprognosen, ett stort värde för lantbrukaren som prognos för fårets avelsframtid för uppfödaren. Det kan hjälpa oss att öka träffsäkerheten när vi ska bestämma vilka djur vi ska spara som avelsdjur.