Tranas2020
gimrarna
Knarrhult2018
ggi_loop
Banner-2017
Backa Fårgård
gdjh2015
banner_180x120
Elitlamm_180x180
Stallmästaren web gif
Far_gif
Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
siltbergs hemsida
default logo

Toxoplasmos

Författare:
Utgivare:
Årtal: 2009

Toxoplasmos är en vanlig orsak till aborter hos får och getter världen över. Abortionen kan ske tidigt genom resorbtion av fostren eller mumifierade döda foster. Det kan tom födas fullgångna döda eller svagfödda lamm.

Enstaka kastningar av små foster kan förekomma naturligt men om du får problem med att flera tackor förlorar sina foster eller föder döda/svaga lamm så kontakta din Fårhälsoveterinär och konsultera om det är aktuellt att göra en utredning för att ta reda på orsaken.  

Här följer en översättning av en artikel ur tidningen Sheep Farmer Mars/April 2009:

Toxoplasma gondii är kapabel att infektera alla varmblodiga djur inklusive människor och en av världens mest framgångsrika parasiter.

T. gondii är också en av de största orsakerna till abortioner på får och getter i Storbritannien och de senaste mätningarna visar att den kommer som god tvåa efter Chlamydophilia abortus som ligger i topp.

Sjukdomen visar sig om  tackan är dräktig när hon infekteras första gången och det kan resultera i aborter, dödfödda, svagfödda och tomma tackor.

Smittspridning
Katten spelar en viktig roll i överföringen av parasiten till fåret. Unga katter blir infekterade efter att ha ätit en fågel eller mus som är infekterad av parasiten.
Parasiten genom går därefter en utveckling i magen på katten och sedan sprids äggen med kattens fekalier under ett par veckor. Dessa toxoplasma-ägg kan överleva länge och därför utgör de en stor smittkälla för fåren.

Efter att fåret ovetandes har ätit ägget så invaderar det kroppens celler och förökar sig där och sprider sig i hela kroppen. För att undvika immunsystemet så gömmer sig parasiten i vävnader i hjärnan och musklerna, ofta resten av djurets liv.Människor och andra djur kan infekteras om de äter rått ellerför lite tillagat kött som innehåller T. gondii i vävnaderna.

Sjukdomen
Den största faran ligger i att bli smittad med T. gondii för första gången när man är gravid/dräktig.
Parasiterna fraktas genom cirkulationen till placentan där de kan ta sig vidare till fostret. Hur fostret drabbas beror på i vilket stadium av dräktigheten fåret befinner sig. Om det är i ett tidigt skede så kan hon förlora fostret. Ibland resoberas fostret och tackan verkar bara vara odräktig.
Om hon är i mitten av dräktigheten så kan det senare resultera i ett dödfött eller svagfött lamm som ofta åtföljs av ett mumifierat foster. Är det sent i dräktigheten kan hon föda ett levande, infekterat men till synes friskt lamm.

Upprepade infektioner
Vid senare infektioner är har fårens immunförsvar utvecklats och de tar effektivt hand om den nya smittan. Man har observerat att får som har aborterat foster pga toxoplasmos är immuna men infekterade (ägg som ligger i vävnaderna) resten av livet och deras foster kommer inte påverkas vid efterföljande dräktigheter.

Det är mycket ovanligt med abortioner pga en återinfektion (därför är det bra att behålla tackor som har haft toxoplasmos. reds anm.). Flera studier från Storbritannien, Australien och Nya Zeeland har samstämmigt visat att 98 % av tackorna som blev infekterade i en tidigare dräktighet kommer följande år föda friska oinfekterade lamm vilket tyder på att tackorna har fått god immunitet mot T. gondii.

Förebyggande åtgärder
Eftersom fåren utvecklar en så effektiv immunitet efter att de har exponerats för parasiten så finns det en möjlighet att kontrollera smittan genom vaccination.
På samma sätt som som den naturliga infektionen fungerar så räcker det med en dos vaccin för att skydda tackan och fostren en lång tid. 

Vaccinet Toxovax® (Intervet Shering-Plough Animal Health) ges normalt minst 3 veckor innan betäckningen. Forskare på Moredun har varit involverade i att testa säkerheten och effektiviteten av detta vaccin och de anser att det är ett mycket effektivt sätt att förebygga aborter orsakade av T. gondii.

Sedan ska man också komma ihåg att T. gondii-äggen sprids med kattbajs och man ska därför försöka täcka över foderoch på annat sätt minska risken att tackorna får i sig fekalierna av misstag. Man ska också vara restriktiv med unga katter på gården.

Artikeln är skriven av Elisabeth Innes som forskar vid Moredun utanför Edinburgh och fritt översatt av Emma Rosenmüller.