Stallmästaren web gif
gimrarna
trns2017
Elitlamm_180x180
siltbergs hemsida
banner_180x120
ggi_loop
Far_gif
Banner-2017
Backa Fårgård
gdjh2015
Knarrhult2018
default logo

Mulesing, ett välfärdsproblem nu och då

Simone Sjölund, student vid Etologi och djurskydds-programmet i Skara, har nyligen publicerat ett studentarbete om mulesing med underrubriken "de svenska klädföretagens syn på merinoull – tar de ansvar för ursprunget?". Längre ner finns text saxad ur arbetet i ett försök att sammanfatta.

Vi borde alla använda mer ull, som på alla sätt är överlägset de moderna funktionsfibrerna (tycker jag). Men då ullproduktion internationellt inte är problemfri måste vi som konsumenter ställa krav och vara välinformerade. I syfte att bli det sistnämnda; läs Simone Sjölunds arbete (ca 20 sidor) som kan hämtas via Epsilon. En uppsats liknande Sjölunds publicerades av Johanna Geijer 2009, den finns att läsa som pdf här.

Enligt The Australian ökar mulesing ånyo i Australien, då man har svårt att få extra betalt för den mulesing-fria ullen.

Mulesing förekommer inte i Sverige. Enligt den information jag hittar via sökning på nätet är även sydamerika fritt från mulesing och i Nya Zeeland sägs metoden vara utfasad, men jag har inte undersökt saken på djupet eller kollat upp källorna.

Introtext: Anna B

**************************************************

Mulesing, ett välfärdsproblem nu och då. De svenska klädföretagens syn på merinoull – tar de ansvar för ursprunget?
Arbetet är både en litteraturstudie om Australiska merinofår och en studie över företeelsen mulesing som dessa merinofår utsätts för i avsikt att skydda dem mot farliga och obehagliga flugangrepp. Arbetet består även av en intervjustudie med klädföretag som säljer ylleplagg på den svenska marknaden. Arbetet belyser i hur stor omfattning mulesing förekommer i Australien idag.

Varje år genomförs miljontals ingrepp på lamm i en ålder på vanligtvis 4-12 veckor (Grant, 2004), men det förekommer även att lammen kan vara i en ålder från 2 veckor upp till 6 månader (Fisher, 2011). Förutom mulesing så förekommer även kastrering och svanskupering utan bedövning (Grant, 2004). Fårens behandling i Australien och mulesing som de utsätts för har uppmärksammats i svensk media i TV 4`s program Kalla Fakta som 2008 sände två program om mulesing i Australien. Efter att programmen hade sänts ändrade flera butiker sin handel med merinoull då många konsumenter upprördes över de starka bilderna.

Enkät till svenska klädföretag
En enkät med 8 frågor mailades till utvalda klädföretag som är verksamma med import av merinoull, 11 av 19 företag svarade.

Många företag är noggranna med att endast köpa ull från leverantörer som endast importerar ullen från länder som inte tillämpar mulesing, och de andra vill ha garantier på att ullen inte är från får som genomgått mulesing. Ett fåtal företag medger att de tillåter ull från muleserade får men att de då ska ha fått smärtstillande i samband med ingreppet.

Det kan spekuleras i varför de resterande företagen valde att ej besvara enkäten, möjligtvis var det tidsbrist som en del angav, eller så hade de bristfällig information om hur deras handel med merinoull såg ut.

Bakgrundsinformation runt mulesing i Australien

  • Får har hållits i Australien sedan 1788 och med tiden har antalet får ökat markant.
  • Problemet med flugangrepp på får blev inte allvarligt förrän vid början av 1900-talet då blåflugan kom till Australien från Sydafrika.
  • Mellan 1931- 1938 började mulesing praktiseras på fåren och mellan 1939-1945 utvecklades ingreppet och det skars bort ännu mer hud än man tidigare gjort.
  • År 2004 påverkades den Australiensiska ullindustrin på grund av hot och avslöjanden om stympning på lamm, så kallad mulesing. Den internationella djurrättsorganisationen PETA satte 2010 ett slutdatum för att ha avvecklat mulesing helt och hållet i landet.
  • Sedan 2004 har de Australiensiska ullproducenterna fått statliga medel för att finna andra metoder för att minska flugangreppen på fåren (Animals Australia).
  • År 2006 infördes en ny bilaga till Code of Practise som arbetar för djurens välbefinnande.
  • I mars 2008 krävde Farmers Association ett omedelbart förbud mot mulesing för att avvärja en stor bojkott av Australiensisk ull. Samma dag som Farmers Association krävde ett förbud så meddelade The Western Australian Department of Agriculture att de omedelbart skulle sluta att utföra mulesing på sina lamm på sin forskningsstation (Animals Australia).

Situationen i Australien just nu
Enligt Compassion In World Farming används idag fortfarande mulesing i Australien men omfattningen är mindre. Ungefär 88 % av lammen utsätts idag fortfarande för mulesing (Smith, 2011).

De senaste årens varma väder i Australien följt av kraftigt regn har inneburit optimala förutsättningar för flugangrepp.

Nu är det främst ”clips” och kemiska substanser som testas för att användas istället för mulesing. ”Clipsen” sätts fast och ska sträcka ut huden och som därefter atrofierar (förtvining av kroppens vävnader och organ) och eliminerar överskottet av rynkig hud. En annan metod är att med hjälp av en kemisk substans injicera under huden på skinkorna för att få bort överskottet av rynkorna.

Avel
Animals Australia menar att det enda humana alternativet som finns idag istället för mulesing är att förändra aveln så att man endast avlar på får som saknar hudveck kring perineum. Detta är ett hållbart alternativ men tar tid att genomföra. Om man hade börjat arbeta med aveln när problemet med flugorna uppstod skulle vi idag troligtvis inte ha ett problem med mulesing.