ggi_loop
Banner-2017
gimrarna
trns2017
banner_180x120
Knarrhult2018
Elitlamm_180x180
Far_gif
siltbergs hemsida
Backa Fårgård
gdjh2015
Stallmästaren web gif
default logo

Nya fodermedel: Alger till får?

Redan i december 2013 kunde man läsa artiklarna som finns längre ner om alger som foder till får här på hemsidan. Dessa artiklar är intressanta, väl värda att lyftas upp igen. Men vad har hänt sedan dess?

Inte mycket har skrivits om tång som djurfoder sedan 2013, men Stiftelsen Lantbruksforskning har beviljat Catherine Legrand 3,3 miljoner kronor till ett projekt som handlar om att använda alger och musslor till djurfoder. Läs mer om det här ››

I Kosterhavets nationalpark odlas redan tång på forskningsbasis och nyligen gavs startsignal för en första kommersiell odling. Tidigare har den mesta tången kommit från asiatiska vatten men efter kärnkraftsolyckan i Fukushima är matkännarna på jakt efter nya vatten. Då är Skandinavien och bland annat Bohuslän intressant. Källa SVT Väst ››

Projektet Alger og belgvekster som fôr til sau har ännu inte publicerat sina resulat. Norska forskare i samarbete med kollegor i Danmark, Schweiz och Spanien ska undersöka om lokalproducerade alger och baljväxter kan bli en ny proteinkälla att räkna med för fårnäringen.

Ett av målen för forskningsprojektet är att mäta hur alger och baljväxter påverkar bildandet av metangas. Forskarna ska också mäta hur olika baljväxter och alger påverkar tillväxten hos lamm samt parasiter hos får.

Webbredaktörens hund hjälper gärna till med tångskörden, här apporterandes delikatessen fingertare. Vi har dock inte börjat dela med oss till fåren. Tången är helt enkelt för god, och det är för glest mellan turerna till tångbankarna för att det ska räcka till dem också. Foto: Anders Dahl

Kan får äta alger?

Under hårda tider har får fodrats med tång i Norge. Forskarna ska nu undersöka om det är rätt väg att gå även i dag. Målet är en säkrare och mer miljövänlig livsmedelsproduktion.

Bioforsk Nord Tjøtta leder projektet och ska mäta hur fodret påverkar produktionen av metangas i den nyligen färdigställd testkammere.


– Jordbruket är både en källa till och själv drabbat av klimatförändringar. Klimatförändringarna i Arktis aktualiserar odling av alternativa arter, såsom baljväxter och tång. Användning av lokalproducerat proteinfoder kan vara mer hållbart och miljövänligt än att importera soja från Brasilien. Det kan också minska utsläppen av växthusgaser i form av metan från köttproduktion, säger forskaren Ingrid Bay Larsen vid Nordlandsforskning.

Sojabrist
Efter utbrottet av galna ko-sjukan i Storbritannien på 1990-talet blev det förbjudet att använda protein från idisslare och fisk för utfodring av idisslare. Således är den norska köttproduktion beroende av importerad soja. Men det blir allt svårare att få tag på soja som inte är genetiskt modifierad, och den genmodifierade sojan är förbjuden i Norge. Kanske lokalproducerade alger och baljväxter kan bli den nya stora proteinkällan till fåren?

Projektet “Belgvekster og alger som alternative proteinrike fórmidler til sau” omfattar bland annat studier där forskare kommer att undersöka effekterna av olika typer av baljväxter och alger på tillväxt hos lamm, parasiter hos får och metanutsläpp – ett stort klimatproblem dag.

Böndernas inställning
Nordlandsforskning kommer att undersöka böndernas vilja att investera i lokalt odlade proteinkällor, och kommer också att titta på potentiella hinder i dagens regelverk och administrativa apparat.

– Vi vet redan att norska bönder är villiga och duktiga på att ta till sig nya kunskaper. Att ersätta den nuvarande användningen av soja är en komplicerad process som kräver olika klargöranden. Detta är vad vi vill hjälpa till med, och här är det viktigt att lyssna på bönderna, säger Bay-Larsen.

Projektet kommer att pågå i fyra år och finansieras av Norges forskningsråd.

Vibeke Lind på Plante Tjøtta leder projektet och samarbetet mellan Nordland Research Institute, Bodø Plante, Aarhus universitet, Institutet för ekologiskt jordbruk i Schweiz och Consejo Superior de Investigaciones Cientifica i Spanien.

Nordlandsforskning: Kan sauen ete alger? ››

Naturligt E-vitamin är bäst

En norsk studie visar att om/när djuren behöver tillskott av vitamin E är det den naturliga formen som fungerar bäst. De flesta syntetiska vitaminpreparat går rakt igenom, och tas inte upp av djuret.

Initiativ till projektet togs då man tidigare hittat fynd som visade låga nivåer av vitamin E i foder, särskilt i rundbalshö. Man har även tidigare hittat förhållandevis låga nivåer av vitamin E i blodet hos mjölkkor och hos får i ekologisk produktion inomhus, och man har därför rekommenderat tillskott under stallperiden.

– I ekologisk produktion föredrar man naturliga tillskott och vi har därför undersökt skillnaden mellan naturliga och syntetiska vitaminer, säger Håvard Steinshamn vid Bioforsk.

Han betonar att E-vitamin är viktigt för djurens hälsa, immunförsvar och fortplantningsförmåga. Vitamin E motverkar också oxidation av mjölkfett. Oxideras mjölkfettet härsknar mjölken.

Syntetiska vitaminer går oftast rakt genom djurens kropp och tas inte upp i blodet. Med vitamin från naturliga källor är det annorlunda, här sker ett stort upptag i kroppen.

Alger
Forskarna i projektet “Naturlege kjelder for antioksidanter, naudsynt for husdyras helse og velferd og for produktkvalitet i økologisk husdyrproduksjon”, har också tittat på innehållet av vitamin E i tång och alger.

– Framför allt har vi tittat på den typ av tång som här är en stor lokal resurs, säger Céline Rebours, forskare vid Bioforsk.

Rebours, expert på kustekologi och algproduktion, analyserade innehållet av selén och vitamin E i flera nordnorska tångarter. I norra Norge har det gjorts få analyser av vad dessa resurser innehåller.

– Innehållet i sjögräs varierar mycket mellan arter och hur de växer. Arter som är rika på selén är fattiga på vitamin E, och vice versa.

– Därför bör man överväga att ge tillskott som består av olika arter, säger Rebours.

Det har tidigare visats att tångmjöl kan ha en positiv effekt på mjölkkors produktion. Ny forskning har visat positiv effekt från tångmjöl på immunsystem, mag-tarmflora och produktkvalitet.

Immunstatus
Forskarna har också tittat på hur de olika vitamintillskotten påverkat djurens immunstatus.

– Vi ser att de vuxna djuren, oavsett diet var friska och bildat antikroppar, men vi finner intressanta variationer hos nyfödda lamm, säger Margarita Novoa-Garrido, forskare vid Bioforsk.

Lamm födda av tackor som hade fått tångmjölet i sin foderstat hade en dålig immunstatus direkt efter födseln. Anledningen bör vara minskat antikroppsupptag från råmjölken hos lammen.

Bra foder är god hälsa
– Vår slutsats är att även om innehållet av vitamin E i ensilaget inte är särskilt högt, är det tillräckligt så länge ensilagekonsumtionen är hög. Kor och tackor med bra upptag av ensilage behöver inte ytterligare bidrag av vitamin E, bortsett från tiden före och efter kalvning.

– Precis före och efter, det vill säga ca 4 veckor före och efter kalvning och lamning behövs extra tillskott av E-vitamin om djuren är installade. Vitaminet bör komma från en naturlig källa, eftersom det är mycket mer tillgängligt för kroppen, avslutar forskare och projektledare Håvard Steinshamn.

Forskning.no: Naturleg E-vitamin best for husdyr ››
Översatt med Google ››