Far_gif
Knarrhult2018
ggi_loop
Banner-2017
Annons
gimrarna
Stallmästaren web gif
gdjh2015
banner_180x120
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
siltbergs hemsida
trns2017
default logo

Spärrområde för blåtunga utökas

Jordbruksverket har beslutat att utöka spärrområdet för djursjukdomen blåtunga till att omfatta hela södra delen av Sverige inklusive Öland.
Smittspårningen visar att den ko i Vimmerbytrakten som konstaterats bära på blåtungesmitta högst sannolikt har smittats på Öland.

Continue Reading →

Allmogeget

alt
Göingeget från år 1914

Allmogegetterna – göingeget, jämtget och lappget – är oförädlade lokala lantraser.


Sådana raser betecknas ibland allmogeraser. De har aldrig utsatts för förädling i form av medveten inkorsning med importerade djur eller selektion efter speciella avelsmål utan är under århundraden anpassade till lokala förhållanden och ett självhushållande jordbruk.

Allmogegetterna bevaras i genbank av Föreningen Allmogegeten, som också är registerförande förening. Genbanksarbetet går ut på att bevara = spara/skydda raserna. Endast rastypiska djur vars härstamning går att följa hela vägen tillbaka till de först tillvaratagna djuren (founders) kan ingå i genbanken. Ingen inkorsning får ske.
Föreningen Allmogegeten anser att ensidigt avelsurval efter ett standardutseende eller maximal produktion strider mot själva målet att bevara den biologiska mångfalden. Vi ser en variation inom breda rasramar som positiv – inte negativ!

Vi talar i dag om tre olika lokala raser från skilda miljöer: Göingegeten är anpassad till fattig sydsvensk skogsbygd, jämtgeten till fäbodbruk och lappgeten till renbetesmark i norr. Restaureringen av jämtgetpopulationen, en fäbodsget från Jämtland och Härjedalen startade i början av 1990-talet. Även göingegeten tillvaratogs vid denna tidpunkt i norra Skåne. År 2001 tillvaratogs de första lappgetterna från Fatmomakke. Gemensamt för de tre raserna är att de är gamla svenska raser som är mindre förädlade än dagens högmjölkande getter av svensk lantras. Det är främst skillnader i anpassningen som skiljer de tre populationerna åt i bevarandearbetet. De tre raserna hotas av utdöende på grund av fåtalighet.

Göingeget

alt

Dessa getter är en rest av den gamla sydsvenska getpopulationen och namnet göingeget har de fått eftersom de återfanns i Göingebygden i norra Skåne. Denna typ av getter var förr allmänt förekommande i hela Sydsveriges skogsbygd och gav det fattiga och gettäta Småland öknamnet “Getapulien”.

Ursprung
År 1978 annonserade en gammal man i Tyringe-trakten ut två getter till salu. Dessa två betäckta unggetter var de sista av mannens getflock, vilken han haft så länge han kunde minnas. Sigbritt Holmberg i Lönsboda köpte de två getterna, som någon månad efter köpet fick var sin bockkilling. Sigbritt behöll den ena, och han blev stamfar till göingegetterna. Först flera år senare, då Sigbritt Holmberg läst en del artiklar om lantraser, insåg hon att hennes getter kunde vara värda att bevara och slog larm.
I början av 1990-talet hittades ytterligare en get av gammal stam i Olofströmstrakten i Blekinge. Denna togs också in i genbanken och från dessa fyra djur härstammar dagens göingegetter.

Utseende
Göingegeten är en medelstor lantrasget, lite grövre och raggigare än jämtgeten. Färgen är för det mesta grå, vit/grå eller vit. Ofta är fram- och bakkropp grå och mellangärdet vitt. Mindre partier kan vara svarta. Enstaka djur kan få en brunaktig ton eller bli svartbrokiga eller rentav helt svarta. Hittills har alla göingegetter varit behornade.

Hotbild
Den 31/5 2008 fanns det 241 göingegetter (96 bockar och 145 getter) registrerade i genbanken.
Rasen betraktas som utrotningshotad.

Jämtget

alt

Jämtgeten är en oförädlad lantrasget med anpassning till fäboddrift. Den var förr vanlig i framförallt Jämtland och Härjedalen. Det som i första hand skiljer den från den sydligare allmogegeten är just anpassningen till det nordliga klimatet, bete och foder.

Ursprung
Dagens besättningar av jämtget härstammar dels från Skånes djurpark, dels från en privatbesättning i Aspås i norra Jämtland, den s.k. Engla-stammen.

Jämtgetterna på Skånes djurpark kom till parken 1951 från Oviken i Jämtland, och de var alla vita och behornade. Eventuella färgade individer tog man bort från aveln. Med jämna mellanrum köpte man in nya vita och behornade bockkillingar från gårdar i norra Sverige.

Jämtgetterna ur Engla-stammen kom till Engla Perssons gård i Aspås 1942. Engla i sin tur hade köpt sin första get från en gård i Rödöns socken, vars getter enligt en uppgift hade funnits på gården lika länge som gården själv funnits, dvs åtminstone sedan slutet av 1800-talet. Engla Persson hade som mest ett trettiotal getter samt två bockar, de hade alla de färger som förekommer hos dagens jämtgetter. Getterna fanns på gården i Aspås till 1991, då de togs över av Skansen och Fredriksdals friluftsmuseum.

Utseende
Jämtgeten är lite smäckrare och mer finlemmad i jämförelse med göingegeten. Huvudet är smalare och finare. Färgen är vanligen vit eller vit med mörkare tecken i form av ansiktsmask och ryggål i brunt, svart eller grått. Bruna/viltfärgade djur förekommer liksom brunbältade. Svartbrokigt har förekommit i någon besättning. Behorning är vanligast, men det förekommer kulliga djur.

Hotbild
Den 31/5 2008 fanns det 357 jämtgetter (75 bockar och 282 getter) registrerade i genbanken.
Rasen betraktas som utrotningshotad.

Lappget

alt

Lappgeten är en nyligen upptäckt lokal lantrasrest från norra Sverige, som härstammar från och är anpassad till renbetesmark.

Ursprung
År 2001 tillvaratogs de första lappgetterna i norrländska Fatmomakke och 2004 hittades ytterligare två getter i Vilhelmina.

Utseende
Lappgeten är en normalstor till liten lantrasget. En del av lappgetterna är lite satta medan andra har mer normal kroppshöjd. De har ett något bredare huvud än övriga allmogegetter. De allra flesta är helt vita. Svarta, svartbrokiga eller delvis svarta eller grå djur förekommer sporadiskt. Hittills har alla lappgetter burit horn.

Hotbild
Lappgeten befinner sig i ett räddnings- och uppförökningsstadie och måste betraktas som akut utrotningshotad.
Den 31/5 2008 fanns det 65 lappgetter (19 bockar och 46 getter) registrerade i genbanken.

Läs mer: Plan för avel med Allmogegetter
Text & Bilder: Föreningen Allmogegeten

Mer vitaminer i vall med tidig skörd och kärringtand i blandningen

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har kommit fram till att det naturliga vitamininnehållet i vall går att påverka genom vilken blandning av vallväxter som väljs och tidpunkt för skörd.

Störst innehåll av vitaminer ger en tidigt skördad blandning som innehåller käringtand och även ängssvingel. Själva ensileringen och vilket ensileringsmedel som används är däremot av mindre betydelse.

Continue Reading →

Se över din produktion

EBLEX och Farmers Weekly har gemensamt tagit fram material där man jämför olika produktionsinriktningars resultat i tredjedelar – sämst, mellan och toppen.

Continue Reading →

Nytt spärrområde på grund av nya fall av blåtunga

Nya fall av djursjukdomen blåtunga har påvisats på fyra gårdar i Skåne. De nya fallen är spridda över ett stort geografiskt område och Jordbruksverket har beslutat att göra hela Skåne och delar av Halland, Kronoberg och Blekinge till spärrområde. Inom spärrområdet öppnas det upp för förflyttningar av djur, vilket underlättar för många djurägare.
— Vi kommer nu att fokusera mer på att hitta eventuella nya smittade områden och mindre på områden där vi vet att smittan redan finns, säger Bengt Larsson, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Continue Reading →

Svidknott och transporter riskerar sprida blåtunga

Även om det är via svidknott som djursjukdomen blåtunga sprids mellan idisslare medför transporter av levande idisslare också en risk för att smittan får en ökad spridning.
– Om ett smittat djur transporteras till ett annat område finns det risk för att svidknott i det nya området också blir bärare av smittan och sprider den vidare. Dessutom finns det risk att infekterade svidknott följer med i transporten. Därför råder transportstopp inom det spärrade området närmast den smittade gården i Halland och restriktioner för transporter i restriktionsområdet för blåtunga, förklarar Bengt Larsson, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Continue Reading →

Spärrat område för blåtunga utökas

Analyser från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, visar att ytterligare fyra nötkreatur i Halland har konstaterats vara smittade av djursjukdomen blåtunga. Djuren tillhör samma djurägare som de djur som konstaterades smittade under helgen.

Jordbruksverket har beslutat att utöka det spärrade området på grund av de nya fallen men restriktionsområdet behålls i sin nuvarande utsträckning.

Continue Reading →

Vaccinering mot blåtunga har inletts

Under måndagen inleddes arbetet med vaccinering och utökad provtagning mot djursjukdomen blåtunga.

Jordbruksverkets distriktsveterinärer genomför vaccinationerna med början i det spärrade område med en radie av 20 km som inrättats efter att blåtunga i helgen konstaterades på en gård i Halland.

Continue Reading →

Blåtunga leder till restriktioner för transporter

Jordbruksverket har beslutat att införa transportrestriktioner med anledning av ett fall av djursjukdomen blåtunga på en gård i Halland.

Det är 81 kommuner som helt eller delvis berörs av restriktionerna. Det är förbjudet att föra ut idisslare som t.ex. nötkreatur, får, getter, lamadjur och hjortar från områden där det förekommer restriktioner.

Continue Reading →

Första svenska fallet av djursjukdomen blåtunga

Den smittsamma djursjukdomen blåtunga har efter analyser på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, konstaterats på en gård i Halland. Det är första gången blåtunga förekommer i Sverige.

Jordbruksverket har beslutat att införa ett restriktionsområde för att minska risken för smittspridning. Från restriktionsområdet är det bland annat förbjudet att föra ut idisslare som till exempel nötkreatur, får och getter.

Continue Reading →