Far_gif
trns2017
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
Knarrhult2018
Stallmästaren web gif
ggi_loop
Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
Banner-2017
siltbergs hemsida
gimrarna
gdjh2015
banner_180x120
default logo

Skånes Fårintressenter

Välkomna till vår förening!

Julmingel

Skane_nov19

Hämta inbjudan i pdf-format ››


Lyckad Fårdag i Kåseberga

Ca 400 besökare trots 30 graders värme och vindstilla besökte Skånes Fårintressenters fårdag 4 juli.

Utställarna var nöjda och besökarna likaså. Nu tar vi en kort siesta och återkommer med nästa aktivitet i slutet av augusti.

fardag2015_5 fardag2015_4 fardag2015_3 fardag2015_2 fardag2015_1

Text: Ingela Mauritsson Foto: Jenny Nilsson, Emma Ljunggren och Ingela Mauritsson

Årsmötes-middagen

Maten på Skånes Fårintressenters årsmöte på Kronovalls slott 8 mars var väldigt uppskattad och många av oss ville veta lite mer om den så därför skickade jag lite frågor till kocken Jonathan Nordström. Här kommer svaren.

Tackorna som serverades var korsning Texel/Suffolk födda 2007 (U 5-) och 2013 (U- 4+).

Vad var det du serverade till oss?

Förrätten:

dinner1
“Pulled sheep” med coleslaw på rödkål, rostbiff på fransyska med remoulad gjord på syltade betor, samt att ni fick rökt hjärta.

Huvudrätten:

dinner2
Lågtempad rostbiff och rygg, färsbiff med njure, levermousse, sås på fond från benen, puré på rödbeta (om jag minns rätt), gräddkokt spetskål och chips på jordärtskocka.

Hur du upplevde kvaliteten och smaken på tackköttet?

Kvalitén på köttet var kanon, kan absolut jämföras med vanligt lammkött och jag hittade ingen bismak. Jag tillagade tackorna precis som jag hade gjort med lamm. Det enda jag märkte var att det blev extremt mycket fett i fonden men det var bara att ta bort.

Var det någon skillnad mellan de olika tackorna som du särskilt la märke till pga. åldersskillnaden?

Jag tyckte att den äldre tackan hade mer och bättre smak. Det som skilde mest var fettmängden, den äldre hade ett par centimeter fett på sidorna.

Tror du på en framtid med mer fårkött på tallrikarna både på restauranger och hemma hos folk och hur når vi ut till kunderna med detta fina kött som annars går till färs och hundmat?

Absolut finns det en framtid för kött från tackor men det krävs att folk vågar prova och kommer i kontakt med det. Det är svårt att säga hur man ska kunna nå ut till kunderna men man får väl satsa på en kampanj där man framhäver hur bra köttet är, att det är lokalt producerat, att tackorna är uppväxta under väldigt bra förhållanden samt att det är väldigt prisvärt kött. Man kan ju även anordna middagar där man bjuder in handlare, kockar, krögare och andra intressanta personer.
/Jonathan

Vid tangentbordet Ingela Mauritsson


Mentorskap för fårbönder

När man startar upp en fårverksamhet, liten som stor, är det ofta många frågor som poppar upp. Tänk om jag hade haft någon att fråga!!

Detta har vi i Styrelsen tagit fasta på och vill nu hjälpa alla fårbönder i Skåne att hitta mentorer åt de som behöver.

Är du intresserad av att komma i kontakt med en mentor så kan du antingen söka här när vi förhoppningsvis får in mentorer som vill hjälpa till eller så lägger du ett mail till någon av oss i styrelsen så hjälper vi gärna till att hitta lämplig kontakt till dig och din verksamhet.

Är det så att du känner att du har varit med några år och kan dela med dig av din erfarenhet till en nystartad fårbonde så får du gärna skicka ett mail till styrelsen med info om namn och område, så lägger vi upp din kontakt här på sidan så att kontakt kan knytas mellan dig och en behövande.

Styrelsen genom Ingela Mauritsson, sekreterare

Mentorer

Hugo Hjelm
Råby 2098
241 92  HÖRBY
073-4274568
hugohjelm@outlook.com

Ingela Mauritsson
Österlenvägen 794
271 77  LÖDERUP
070-8931420
ingmau69@hotmail.com

Gun Persson
Lillehems Boställe
297 95 DEGEBERGA
070-7726340
gun@lillehemslamm.se

Roger Norling
Forestad 1462
264 54  LJUNGBYHED
070-3365840
forestad@spray.se


Styrelse 2019

ORDFÖRANDE
Anna Kristoffersson
Veberöd 342, Klinten
247 96 Veberöd
070-852 01 94
anna.kristoffersson@telia.com

VICE ORDFÖRANDE    
Tobias Wulff
Ängalagsvägen 434
269 95 Båstad
070-395 22 24
angalaggarden@gmail.com

SEKRETERARE
Marie Gardesson
Norra Åbyv 14-5
231 73 Anderslöv
0709-60 26 97
marie.tornetorp@gmail.com

KASSÖR, AVELKONTAKTPERSON
Ulrika Andersson
Åkarpsvägen 69
277 35 Kivik
0709-39 03 46
kivik@bokakrafrakt.se

LEDAMOT, UTBILDNINGSANSVARIG
Sofia Jönsson
Regissörgatan11
215 83 Malmö
0736-78 66 61
sofia.jonsson@svalof.se

LEDAMOT, ROVDJURSANSVARIG
Jerry Ohlin
Ballingslöv 2278
281 97 Ballingslöv
0709-16 37 44
jerry.ohlin@bredband.net

 

Kort rapport från lördagens Lammriksdag

Text & bild: Einar de Wit
Årets stämma arrangerades av Hallands Fåravelsförening på den vackra anläggningen Tylebäck. Bra faciliteter och ett fantastiskt väder gjorde arrangemanget till en fullträff!

Continue Reading →

Stämma och lammriksdag pågår

Så gott som live från årstämman i Tylebäck i Halland.

Tack Einar som tagit och levererat bilderna! (Undantaget första bilden.)

Bikupor under ordförandekonferensen gav många intressanta frågeställningar och förslag. I just denna grupp diskuterades marknadsfrågor. Foto: Birgit Fag

Fantastiskt väder i Tylebäck! Lunchen intogs med fördel utomhus.

Continue Reading →

Regional nöt och lammköttsproduktion – en tillväxtmotor (REKS)

Ett nordiskt interregprojekt om regional nöt- och lammköttsproduktion som pågår under 2012-2014 är igång sedan januari. En hemsida är nu på plats, där intresserade kan ta del av information om projektet.  

REKS har som mål att stärka den ekonomiska tillväxten genom långsiktigt hållbara företag med nöt- och lammköttsproduktion. Långsiktig hållbarhet förutsätter att man minskar klimatbelastningen utan att ge avkall på andra hållbarhetskriterier.

Projektet ska ge ökade kunskaper om hur klimatbelastningen ser ut och vad som kan göras för att minska den inom nöt- och lammköttsproduktionen. Det ska stärka producenternas konkurrenskraft genom att hjälpa dem skapa och marknadsföra en ”hållbarhetsprofil”. Projektet ska också bidra till ökade kunskaper i konsumentledet så att fler genom medvetna val kan medverka till en hållbar utveckling.

Continue Reading →

Avelsvärdering är roligt!

Visst är det spännande med avelsvärden? Det har kommit in många frågor och positiv respons nu när avelsvärdena går att se i Elitlamm Avel&Produktion. Du hittar avelsvärden för dina djur i Elitlamm via dina tack-, bagg- , lamm- och djurförteckningar. För att visa avelsvärdena på djurförteckningen klickar du på länken Ändra listans utseende och väljer vilka värden du vill se. Du kan sedan sortera listan för att se djur med högst respektive lägst avelsvärden.

Ni som inte har tillgång till avelsvärden via webben kan beställa dem hos oss på support@elitlamm.com . När avelsvärdena publicerades i oktober publicerade vi inte samtliga avelsvärden utan det kommer kontinuerligt att läggas till nya avelsvärden i Elitlamm.

Avelsvärden för slaktkroppsegenskaper

I slutet av januari lade vi ut avelsvärden för slaktkroppsegenskaper. Slaktkroppsegenskaperna är viktiga då de har en stor ekonomisk betydelse för besättningen:

  • Slakttillväxt – genetisk kapacitet för tillväxt mellan födsel och slakt. Djur med avelsvärden > 100 ger djur vars slaktkropp växer snabbare än genomsnittet för rasen
  • Formklass slakt – genetisk kapacitet för kroppskonformation. Djur med avelsvärden >100 förväntas klassa sig högre vid slakt än genomsnittet för rasen.
  • Fettklass slakt – Genetisk kapacitet för fettklass. För fettgrupp innebär ett avelsvärde över 100 att avkomman förväntas bli fetare än genomsnittet i rasen. Detta kan vara både positivt och negativt beroende på rasens och/eller besättningens utgångsläge. Ett värde för fettgrupp på under 100 innebär att djuret kan förväntas sänka fettansättningen.

För slakttillväxt och formklass är värden över 100 alltid bra eftersom det innebär att deras avkommor förväntas få hög klass samt god köttillväxt i förhållande till rasens genomsnitt.  Avlar man för att få ökad slaktkroppstillväxt får man automatiskt högre formklass vid slakt.

Att tänka på när man tittar på avelsvärden

  • Avelsvärden över 100 innebär att djuren har ett högre avelsvärde än genomsnittet för rasen. Man behöver inte alltid välja toppdjuren för att förbättra den egna besättningens djur. Om man till exempel har tackor med ett genomsnittligt avelsvärde på 94 för mönstringstillväxt förbättrar alla baggar med avelsvärden på 95 eller högre. 
  • Kombinationen mellan en bagge och en tacka är viktig. Ett lågt avelsvärde hos en tacka kan kompenseras av ett högre avelsvärde hos baggen till exempel.
  • I de flesta fall är ett högt enskilt avelsvärde bra (exempelvis hög slakttillväxt), men inte för alla. För fruktsamhetsegenskaperna t ex. är inte detta alltid bra eftersom fler födda lamm kan leda till större kullar än vad tackan klarar av att föda upp själv. Även för egenskapen fettgrupp behöver ett högt avelsvärde inte alltid vara positivt.
  • Flera egenskaper ”hänger ihop”, dvs. de påverkas av samma gener (genetiskt samband). Tillväxtegenskaper är exempel på sådana där mönstringstillväxten påverkar avelsvärdet för slakttillväxt och vice versa. Sådana egenskaper bidrar med information till varandras avelsvärden.
  • Levande djur får avelsvärden för slaktegenskaper trots att de i allra högsta grad lever. Informationen kommer dels från slaktade släktingar men också genom det genetiska sambandet mellan tillväxtegenskaperna och slaktkroppsegenskaperna.  
  • Det går inte att förändra en egenskap hur mycket som helst med hjälp av avelsarbete eftersom det finns biologiska faktorer som begränsar. Till exempel kan man inte genom att välja djur med höga avelsvärden för fruktsamhet öka antalet lamm hur mycket som helst.
  • För raser som vill behålla en egenskap som den är, t.ex. fruktsamhet, är det bra att välja lamm med avelsvärde kring 100.
  • När man tittar på ett avelsvärde behöver man fundera på vad avelsvärdet betyder i ”verkligheten” innan man bestämmer sig för om djuret ska få möjlighet att verka i avel eller inte. På hemsidan finns en tabell över vad en relativtalsenhet är värd och den använder man sig av för att beräkna vad skillnaden i avelsvärden betyder i verkliga enheter som t.ex. g/dag eller antal födda lamm/kull. Om vi har en besättning med gotlandsfår som inte vill öka sina kullstorlekar i andra och senare kullar står det i tabellen att relativtalsenheten är 0,007. Detta innebär att ett avelsvärde på 110 i genomsnitt ger 0,07 fler lamm per/kull (0,007*10) medan ett avelsvärde på 120 ger 0,14 fler lamm per kull (0,007*20). Skillnaden mellan ett djur som har avelsvärde 100 och ett djur som har avelsvärde 110 är liten och detta bör man beakta för att inte välja bort djur där avelsvärdet i praktiken innebär små förändringar.

 

Vill du veta mer om avelsvärden och hur du kan använda dem?

Kontakta ditt distrikt för att höra när det hålls en kurs i din närhet eller ta kontakt med våra utbildare i Elitlamm för att ordna en kurs i BLUP avelsvärdering.

Följande av våra elitlammsutbildare har specialkompetens för att hålla kurser om den nya avelsvärderingen och hur du använder den i Elitlamm:
Anna Törnfeldt, LRF-konsult, Gotland, anna.tornfelt@gotlandica.se
Karin Granström, HS-konsult, Värmland, karin.granstrom@hush.se
Titti Strömne, lammrådgivare, Uppland, titti.stromne@telia.com
Magnus Jönsson, lammrådgivare, Skåne, magnus@ostrasallerup.se
Birgit Fag, HS-konsult, Småland, birgit.fag@hushallningssallskapet.se
Annelie Carlsson, Länsstyrelsen, Västra Götaland, Annelie.Carlsson@lansstyrelsen.se
Victoria Thuillier, HS-konsult, Dalarna-Gävleborg, Victoria.Thuillier@hushallningssallskapet.se
Åsa Lindqvist, fårhälsoveterinär, Småland-Öland, faochfolk@telia.com
Stina Stabo, HS-konsult, Uppsala, Stina.Stabo@hushallningssallskapet.se

Har ni frågor är ni också välkomna att maila oss på support@elitlamm.com eller ringa 0174-30150 (mån, tis, tors 9-11.30).

Fårklippare

Nedan finns en lista över fårklippare i Sverige som vi försöker hålla uppdaterad. Det finns även några fåtaliga som jobbar med dräktighetsscanning i listan.

Listan är inte komplett men kan vara en vägledning för dig som letar fårklippare. Om du inte hittar en klippare nära dig så får du ringa den som är närmast så kan den kanske rekommendera någon.

Många fårklippare klipper över större områden i Sverige så orten är en vägledning om var de utgår ifrån.

Listans fårklippare är inte kontrollerade av Fåravelsförbundet.

Om du klipper får och vill vara med på listan så är det bara att höra av dig! hemsidan@faravelsforbundet.com

Du kan läsa mer om fårklippning på våra kunskapssidor.

Fårklipparlista från Norr till Söder:

Martin Larsson, Luleå
0920-303 04, 0702-01 88 41

Elias Alfredsson, norra Ångermanland & södra Västerbottens inland
0730-232037

Erik Johansson, Umeå
0705-14 75 24

Carina Jälkentalo, Laxsjö, Jämtlands län
070-58 49 206

Iain Thomson, utgår från Härnösand
0611-10303
mrithomson@gmail.com

Anette Malmgren, Hälsingland
0730-82 42 65

Chris Würst, Orsa
0706-99 33 88

Jenny Wallberg, Uppsala/Leksand
070-668 25 44
jenny.wallberg@gmail.com

Nisse Wessling, Värmland
0738-26 06 01
gardetslantgard.se

Hans Wigren, utgår från norra Uppland
0705-92 69 52

Elin Esperi, Norrtälje
0730-694 511
esperi_@hotmail.com

Erik Uhlås, Uppland & grannlän
0702-48 28 75
www.uhlasfarservice.se

Georg Uhlås, Uppland & grannlän
0702-48 28 75
www.uhlasfarservice.se

Johan Uhlås, Uppsala
0702-48 28 75
www.uhlasfarservice.se

Oskar Mattsson, Stockholm/Uppsala
070-2867161
Oskar.Mattsson@hotmail.com

Janne Slobodnik, Västerås
0706-05 22 64

Magnus Wuolo, Örebro
0709-59 98 07

Rocco Zander, Linköping
0702-78 00 39

David Engstad, Östergötland
0730-33 63 16

Matilda Andersson, Östergötland och norra Småland (utgår från Österbymo)
076-82 17 898

Jens Fältskog, Söderköping
0706-93 86 54

Mårten Parner, Motala
0704-40 03 90

Josef Åstrand, Västervik med omnejd
0730-75 66 38
www.manfartacka.se

Conny Malm, Gamleby
0702-66 78 84

Johan Tildemyr, Gullringen
072-242 24 65, 0492-224 65

Hans-Olof Fong, Gränna
0705-45 05 88

Patrik Jönsson, Bodafors
0380-376025, 070-6281225
www.hogagardefargard.se

Darryl Keenan, Bokning via Birgit Fag
036-520 14, 0706-40 16 01

Giambattista Paltrinieri, utgår från Oslo, klipper i Värmland och Västergötland
+47 40383298
giambattista_paltrinieri@hotmail.it

Camilla Svensson, Västra Götaland (utgår från Töreboda)
0768 264 801
camilla.svensson90@hotmail.com

Magnus Gustavsson, Västergötland
0322-833 83

Morgan Gustavsson, Sollebrunn
0730-85 43 95

Sven Olofsson, Norra Bohuslän, Västra Götaland och grannlän, utgår från Grebbestad
076 046 40 71
sven.olofsson1@gmail.com

Gert Larsson, Bohuslän
070-205 03 68

Axel Olsson, Ljungskile
076-809 42 37

Svante Olsson, Ljungskile
0705-39 43 82

Mattias Wentzel, utgår från Tjörn
0702-85 53 81

Erik Ullman, Göteborg
0733-58 29 25
farklippningsverket@fastmail.com

Lennart Johansson, Ulricehamn
0705-63 26 30

Gert Fredrikson, Ulricehamn
0321-30602, 070-647 28 91

Carl-Oscar Allared, Halland och Skåne, utgår från Skottorp
070-617 15 14
c-osentreprenad@hotmail.com

Neil Dinning, Rydaholm
0472-20252, 0730-323131

Daniel Karlsson, Öland/Kalmar
0702070506

Lars Olsson, Blekinge
0732-03 52 44

Samuel Zetterholm, Skåne
0739-346793
samuelzetterholm@gmail.com

Christofer Dunér, Helsingborg
0739-63 81 41
www.vallgaren.se

Kjell Andersson, Skåne och grannlän
0705-28 53 55
www.svartafaret.nu

Stefan Svensson, Ljungbyhed
0793-469759
stefan.svensson75@live.se
hyradjur.se

Gotland
Viktor Larsson, Visby
0700612470
vikkevirrelarsson@gmail.com

Sackarias Lindh, Visby (klipper även på fastlandet)
070-790 76 58
lindh.sackarias@gmail.com

Torbjörn Svensson, Atlingbo
0736-58 25 72

PM Andersson, Katthammarsvik
0708-44 64 85

Olof Lithberg, Buttle
0707-38 80 02

Reine Åkerbäck, Hejde
0708-46 16 19

Emil Nordin, Hemse
0703-90 07 71

Jonas Niklasson, Havdhem
0737-07 27 88

Herman Kullander, Stånga
073-745 34 66
kullander85@gmail.com

Magnus Svensson, Öja
070-276 26 18

Ny hemsida om flugangrepp

I Australien har man lanserat en ny hemsida med samlad information om flugangrepp. Varje år kostar flugangreppen den australiska lammproduktionen 280 miljoner australienska dollar i behandlingar och produktionsbortfall. 

Efter debatten om mulesing så har man börjat titta på andra sätt att hantera flugangreppen, bla genom selektion av lamm som är motståndskraftiga mot diarréer och som inte har så mycket hudveck.

På den nya hemsidan Flyboss kan man läsa mycket om avelsurval, behandling, förebyggande åtgärder och om flugans livscykel. En del skiljer sig från svenska förhållanden men det finns många intressanta paralleller att dra nytta av.

Häng med på lammtåget

Redan nu är det dags att boka in datumen
för någon av höstens och vinterns spännande träffar om lamm när
Lammtåget drar ut på turné.

LRFs Kraftsamling Lamm bjuder i vinter in till ett
antal träffar ute i distrikten för att du som lammproducent ska få
möjlighet att se de nya rådgivningsverktygen för svensk
lammproduktion – Elitlamm Foder och Elitlamm Analys.

Continue Reading →

Debatt i media om svensk lammproduktion

Efter fredagens debatter om svensk lammproduktion som har förekommit i olika media så har jag här försökt göra en sammanställning av länkar till aktuella artiklar och inslag.

Continue Reading →

Vi är stolta över svensk lammproduktion


Den bild som getts av svensk lammproduktion i vissa medier känner
inte vi lammproducenter igen.


Huvuddelen av Sveriges lammproduktion är betesbaserad.
Parallellt har inomhuslammen funnits i Sverige sedan 1970-talet. Omfattningen har
ökat med anledning av att svenska producenter vill tillhandahålla det som
svenska konsumenter efterfrågar – färskt svenskt lamm året runt. Med vårt
svenska klimat kan man inte få ett färskt svenskt lamm i mars om man samtidigt
kräver att det ska ha gått på bete – för i mars finns det inget bete i Sverige.

Rasen Dorper som utpekas i flera av reportagen är en ras som
är härdig, frisk, kan livnära sig på extensiva betesmarker och har en bra
fertilitet. Istället för att avla ensidigt på en viss egenskap så provar vi nu
– endast i försök – att avla med denna ras i Sverige och se om metoden och
rasen är något för oss.

Dorper går inte att jämföra med nötköttsrasen Belgisk blå
som avlas på en defekt gen för att få dubbelmuskulatur. Genen ger också allvarliga
konsekvenser med tillbakabildade inre organ, svagare skelett och svårigheter
att kalva. Ingen av dessa defekter förekommer hos Dorper.

Väljer man importerat lammkött, främst från Nya Zeeland och
Irland, ska man vara medveten om några viktiga skillnader mellan svensk och
utländsk produktion. I Sverige kuperar vi inte svansar och kastrerar inte bagglamm.
Stordrift finns inte i Sverige, det är utomlands som man har storskalig
lammproduktion. Vi svenska lammproducenter tror fullt ut på att också
storskalig lammproduktion är bra för djuren, men vill man som konsument ha
småskaligt framtaget lammkött då är det inte det importerade man ska välja!

Transportförhållanden, hälsoläge och lammdödlighet är andra
aspekter där vi ligger långt före den utländska produktionen. Våra svenska lamm
har det bra, de går länge med sina mödrar, har fri tillgång till foder och tak
över huvudet under den årstid där vårt klimat så kräver. När de går inomhus går
de alltid fritt på stora ytor av halmbädd. Vi tar hand om våra djur och det är
vi stolta över.

Vi är övertygade om att detta tillfälle till dialog med
konsumenterna är bra, för det är viktigt att vi verkligen får visa hur sund den
svenska lammproduktionen är.

Du som är konsument – läs gärna mera på våra hemsidor och om
svensk fårhälsa på Svenska Djurhälsovårdens hemsida.

 

Vänliga hälsningar,

Tomas Olsson
Sveriges Lammköttproducenter
0706-87 08 61                                            

Bertil
Gabrielsson
Svenska
Fåravelsförbundet
0702-76
76 97