Far_gif
Elitlamm_180x180
banner_180x120
Tranas2020
Siltbergs_banner2020_2
gdjh2015
gimrarna
ggi_loop
Banner-2017
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Wiromin2020_liten
Backa Fårgård
Stallmästaren web gif
Knarrhult2018
default logo

100-åringen

forbundsnytt

Rekordmånga besökare på plats för att fira Fåravelsförbundets 100-års-jubileum på Selma Spa i Sunne den 20–21 maj.

Einar de Wit höll oss under helgen uppdaterade med text och bild.

panel

Söndagens lammriksdag avslutades med en paneldebatt under ledningen av tidningen Jordbruksaktuellts chefredaktör Stefan Ljungdal. Temat var: Hur ser framtiden ut för den svenska fårskötseln och hur tar vi oss dit? Stefan Ljungdahl är känd som en frispråkig och kunnig debattör i lantbrukssverige och han ledde debatten på ett inspirerande och spännande sätt. Debatten blev inspirerande och det enda felet var väl egentligen att den inte var några timmar längre!

Med detta tackar vi styrelsen för Svenska Fåravelsförbundet och alla duktiga Värmlänningar som tillsammans skapade en härlig 100-års-stämma i Sunne. Nästa år ses vi i Borgholm på Öland den 19–20 maj 2018. Hoppas vi ses då!

tranas

Det fanns fler 100-åringar i Sunne! Tranås Skinnberedning fyller också 100 år och förhållandet mellan Förbundet och berederiet har alltid varit gott. Nu överlämnades en gåva från förbundet till Skinnberedningens representanter. Den består av en trevlig matstund för hela berederiets personal och kommer att äga rum i den närmaste framtiden. Gudrun Haglund Eriksson överlämnade gåvan.

barbro

Styrelsen utsåg i år två nya hedersmedlemmar i Fåravelsförbundet. På plats fanns Barbro Nord, som blev hedersmedlem för sitt mångåriga arbete med utveckling av de svenska fårraserna. Den andra hedersmedlemmen fanns inte på plats i Sunne. Det är Håkan Johansson från Mantorp i Östergötland. Håkan är välkänd fårklippare och blev hedersmedlem för sitt mångåriga arbete med att plocka fram och utbilda nya fårklippare.
En hedersmedlem får gratis medlemskap i förbundet livet ut och får också en personlig inbjudan till varje stämma.

karin

Fåravelsförbundets Speciella Pris gick i år till styrelsen för Fårfesten i Kil. De fick priset för sitt fantastiska arbete med att göra Fårfesten till Sveriges idag största mässa för får-och hantverksintresserade människor. Priset togs emot av en märkbart rörd Karin Granström.

eva

Under Lammriksdagen på söndagen hölls många intressanta föredrag i två parallella lokaler. Här syns skinnerskan Eva Alfredsson som höll ett inspirerande föredrag om hur vi kan öka användningen av de vita skinnen i Sverige.

sunne6

sunne5

Nu har den stora festen startat. Allsång, grattishälsningar och allmänna upptåg! Synd om er som inte är här!

sunne4

Stämman är igång. Ordförandeklubban har förkommit, tur då att det fanns en stängselklubba i en av utställningsmontrarna!

sunne3

Nu är det drag! På värmländska dessutom! Värmlands egen rallydrottning Tina Thörner pratar om motivation och om strategier att möta motgångar och vända dem till framgångar. Denna föreläsning somnar man inte på!

sunne2

sunne1

Kalle Hammarberg inledningstalar om fårskötselns 100-åriga historia.

 

Nu är det dags att stryka skjortan och putsa skorna

veckobrev

19 maj 2017

Om träffen och runda-bords-samtalen i Bulgarien kommer Elof och Maria att återkomma. Men en kortare sammanfattning vill vi bjuda på redan nu. De berättar att det var en otroligt rolig och spännande resa med fårfolk från 23 europeiska länder och att Bulgarerna var jätteduktiga värdar, som gjorde allt för att det skulle bli fina dagar i Albanassi. Stämningen bland deltagarna var mycket öppen och generös – alla delade med sig av sina erfarenheter. Så många engagerade fårbönder det finns i Europa! Men våra förutsättningar är mer skilda än man kan tro, och de som åkte till Bulgarien med tanken att europeisk lammuppfödning är inriktad på köttproduktion fick efter diverse dragningar och presentationer från de olika ländernas delegater erkänna att den stora fårekonomin i Europa kretsar kring mjölkproduktion för osttillverkning. Grekland, Italien, Spanien och Österrike är betydande länder i detta. Slutsatsen av mötet är att alla vill samarbeta med varandra, men olika faser i EU-medlemskapet lägger lite sordin och begränsar en snabb uppstart av European Sheepbreding Assosiation. Mer om detta kommer, som sagt.

Under veckan har förstås sista handen har lagts på en mängd detaljer inför Stämman. Många har brått att färdigställa och slipa på sina presentationer inför både Stämman och Lammriksdagen. Nu är alla förväntansfulla och otåliga att dra igång 100-årsfesten. Eller som Magnus J säger: “Nu är det dags att stryka skjortan och putsa skorna.”

Många djurägare har hört av sig till Gudrun om att pengar till Rovdjuravisande stängsel är slut. Denna fråga är lyft i alla tänkbara instanser. Vi får återkomma om vad som händer – när något händer. Både näringen och länsstyrelser trycker på allt vad man kan här!

Nu kan man lyssna på Köttpodden där Magnus J pratar om livet som lammbonde. Missa inte den!

Dyker inte Magnus J upp överallt just nu? Beror det på att han är ung och snygg, eller på att han alltid är redo att tala sig varm för det svenska lammet och att företräda Förbundet? Ni har väl sett artikeln om Magnus och Maria Nilssons lammsastning som frontar senaste Jordbruksaktuellt?

ATL har skrivit om Stämman och lyft att flera motioner siktar in sig på förhållandet mellan större och mindre besättningars representation i SFs styrelse och verksamhet. Blir det här en debatt under morgondagens Stämma? Alla som är på plats har en möjlighet att göra sin röst hörd, och andra kan föra fram sin åsikt via sin representant från distriktsföreningen. Läs ATLs artikel här ››

Möte med SLU om arbetet med att ta fram olika delindex och totalindex som sammanfattar avelsvärden. Detta kommer att hjälpa fårägare att välja rätt avelsdjur.

Remissen Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion har besvarats.

På Gotland deltog Elof vid ett möte om den stora militärövningen Aurora 17, som skall genomföras på och runt ön i september. Elofs roll var att lämna åsikter kring ersättningskrav och handlingsplaner om det blir problem med skrämda betesdjur i övningsområdet. Förståelsen för oroade djurägare finns, men kunskapen hur man skall agera proaktivt haltar. Även LRF deltog med en ägande/upplåtandeexpert som fungerade som katalysator i diskussionen.

Hur ser arbetsmiljön ut för lammproducenter? Vad krävs av en lammbondes kropp och hur får man den att hålla i långa loppet? Detta är frågor som Ulf grubblar över och har diskuterat med andra under veckan. Om vi skall öka produktionen av svenskt lamm, ofta genom att öka befintliga besättningars storlek, är arbetsmiljön en fråga som kan behöva lyftas. Mie Meiner och några andra SLU-forskare gjorde för några år sedan ett arbete om arbetsmiljön för svenska fårbönder. Man fann att den är alarmerande dålig. Möjligen har viljan att investera i hjälpmedel ökat något sedan dess, att satsa på lamm är inte längre något man behöver ursäkta sig för. Men på många håll har det nog inte hänt så värst mycket. Här finns en sammanfattning av rapporten och här en artikel som forskarteamet skrev för Fårskötsel.

När det gäller SVT Jönköpings fabricerade “lamm-skanadaler” inför påsken, som vi skrev om för några veckor sedan, så har kontakten med deras chef Tomas Lundström resulterat i att han håller med om att det var olyckligt att den första artikeln om påskriset i Växjö blev missvisande. Tjänstemannen på Jordbruksverket som SVT använde som källa blev rent ut sagt förbannad när han läste texten, och han tvingade reportern till omfattande ändringar. SVT har ändrat bild, rubrik, ingress och vid flera tillfällen även ändrat i texten. Påpekas ska också att en aktion som drogs igång via Facebookgruppen Vi som har får också spelade stor roll för att väcka SVT-redaktionen. Tomas Lundström bedyrar att det inte finns några anti-animalieproduktions-strömmar på deras redaktion och han tycker att artiklarna i huvudsak är sakliga och korrekta. Där har vi olika uppfattning, men så mycket längre kommer vi nog inte just nu.

I Bohuslän har gräset satt fart och hotet om svält, som förra helgen tycktes överhängande, är avvärjt för den här gången. Men jag vet inte om hela landet fått det regn och den värme som gräset kräver, så veckans läs-tips får bli HKScan-bloggens artikel Nu gäller det att vara taktisk och fatta kloka beslut! som handlar om hur hantera den brist på bete som den kalla och torra våren orsakat på många håll. Vill också tipsa om boken Fårsignaler som kommer nu i maj. Är den lika bra som Kosignaler så är den ett måste för alla som har får.

En fantastisk helg önskas alla som deltar i vårt 100-årsjubileum och Lammriksdagen av hemsidans redaktör som sammanställt detta veckobrev!
Själv blir jag tyvärr kvar hemma då flera av mina djur kräver extra omsorg och övervakning.

rapsen

Den spensliga hybridekorapsen Avatar i begynnande blomning på Gotland. Foto: Elof Nilsson

bulgaria4

Elof redo för runda-bords-samtal i Albanassi. Foto: Maria Edman

bulgaria3

Fantastiska dräkter från södra Bulgarien. Foto: Maria Edman

Sammanställt av Anna B

Efter Omberg: SVA studerar mjältbrandssporer i naturen

På senare år har Sverige drabbats av flera utbrott av mjältbrand som satt stor press på myndigheter och skapat oro bland befolkningen i närområdet.

Senast sommaren 2016 pågick ett stort utbrott i Ombergsområdet i Östergötland. Det finns kunskapsluckor om hur mjältbrandssporer beter sig när de är spridda i naturen. Forskarna Bo Segerman och Joakim Ågren, båda vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), startade under mars ett projekt som ska ta reda på hur dessa bakterier beter sig.

Hela artikeln
SVA: SVA studerar mjältbrandssporer i naturen ››


Mjältbrand är en dödlig sjukdom som framförallt drabbar betande djur. Mjältbrandsbakterier kan ligga begravda i gamla gravar där man under den första halvan av 1900-talet grävt ner djur som dött av mjältbrand. När dessa bakterier åter kommer upp till ytan, via till exempel grävarbeten eller extrema väderleksförhållanden, så kan de smitta nya djur.

Nya Zeeland: Forskare har undersökt får med rak och len ull

Ett antal får som kallas “felting lustre mutants” (muterade med rak och glänsande ull) har undersökts av forskare vid AgResearch.

Fårens ull är rakare och mer glänsande än sina släktingars, och tester har visat att det är ett resultat av en naturlig mutation. Man har funnit att dessa får har en genetisk förändring av ullens struktur och egenskaper som kan knytas till specifika proteinförändringar.

AgResearch-forskaren Jeff Plowman säger att forskarna har undersökt förhållandet mellan protein och generna.
– Nästa steg är att se om vi kan spåra den gen som är inblandad. Det är uppenbarligen en hel del gener involverade i denna process, men bara en som ändrar hela processen.

Värdet av mutantfårens ull är ännu okänd, men forskarna är hoppfulla, säger Plowman.

Omkring ett dussin muterade får har skänkts till AgResearch, men några var inte friska och har dött. Forskarna har studerat de sex får som ännu lever.

Radio New Zealand: Scientists look to unravel mutant sheep wool mystery ››
Översatt med Google››

AgResearch: Study of mutant sheep provides exciting new opportunities ››
Översatt med Google ›› 

Rovdjursangrepp 2016

Jag samlar här de angrepp som kommit till min kännedom, och som jag har länkat till från hemsidan. Syftet är att löpande under säsongen få en överblick över var angreppen äger rum, och ungefär hur många de är.

Listan kan inte betraktas som en fullständig sammanställning över rovdjursangrepp på får som ägt rum under 2016.
Anna B, webbred.

24 december Västra Götaland (loangrepp)

Artikel om loangrepp i Kalmar län under hela året

29 november Kalmar län (lodjurangrepp)

Andra halvan av november och december Västara Götaland (ett antal nya loangrepp runt Borås)

8 november Västra Götaland (loangrepp)

31 oktober Västra Götaland (loangrepp)

29 oktober Västra Götaland (2 x loangrepp)

29 oktober Västmanland (loangrepp)

27–28 oktober Västra Götaland (2 x loangrepp)

Oktober Småland (2 x loangrepp)

ca 22 oktober Dalarna (vargangrepp)

ca 20 oktober Skåne (loangrepp)

18 oktober Halland (vargangrepp)

8 oktober Kronobergs län (loangrepp)

1 oktober Västerbotten (vargangrepp)

28 + 29 september Dalarna (vargangrepp)

27 september Jönköpings län (loangrepp)

21 september Västra Götaland (loangrepp)

20 september Östergötland (loangrepp)

16 september Kronobergs län (loangrepp)

13 september Västra Götaland (loangrepp)

11 september Jönköpings län (vargangrepp)

10 september Kronoberg (loangrepp)

10 september Värmland (vargangrepp)

7 september Östergötland (loangrepp)

5 september Värmland (vargangrepp)

29 augusti Småland (vargangrepp)

26 augusti Västra Götaland (loangrepp)

25 augusti Gävleborg (vargangrepp)

Juni–aug Örebro län (vargangrepp)

20 augusti Stockholms län (vargangrepp)

Juli–aug Västra Götaland (vargangrepp)

16 augusti Örebro län (vargangrepp)

15 augusti Gävleborg (loangrepp)

10 augusti Borås, Västra Götaland (loangrepp)

7 augusti Västra Götaland (loangrepp)

6 augusti Västra Götaland (loangrepp)

1 augusti Skåne (loangrepp)

28 juli Dalarna (vargangrepp)

21 juli ca Dalarna (vargangrepp)

19 juli Dalarna (vargangrepp)

15 juli Dalarna (vargangrepp)

15 juli Dalarna (vargangrepp)

15 juli Skåne (loangrepp)

1 juli Jönköpings län (vargangrepp)

20 juni Jönköpings län (loangrepp)

19 juni Närke (loangrepp)

19 juni Värmland (vargangrepp)

18 juni Värmland (vargangrepp)

16 juni Närke (loangrepp)

14 juni Värmland (vargangrepp)

12 juni Västra Götaland (loangrepp)

12 juni Värmland (vargangrepp)

12 juni Örebro län (vargangrepp)

7 juni Västra Götaland (loangrepp)

3 juni Västra Götaland (loangrepp)

1 juni Jönköpings län (loangrepp)

22 maj Södermanland (vargangrepp)

21 maj Östergötland (loangrepp)

21 maj Småland (vargangrepp)

20 maj Västra Götaland (loangrepp)

18 maj Uppland (vargangrepp)

14 maj Västra Götaland (loangrepp)

12 maj Värmland (loangrepp)

2 maj Västmanland (loangrepp)

20 april Västra Götaland (loangrepp)

5 april Västra Götaland (loangrepp)

3 april Västra Götaland (loangrepp)

22 mars Stockholms län (loangrepp)

12 mars Västmanland (vargangrepp)

10 mars Uppland (loangrepp)

23 februari Västra Götaland (loangrepp)

16 februari Kalmar län (loangrepp)

14 februari Kalmar län (loangrepp)

5 februari Kalmar län (loangrepp)

4 januari Västra Götaland (loangrepp)

2 januari Västra Götaland (loangrepp)

Nya fodermedel: Alger till får?

Redan i december 2013 kunde man läsa artiklarna som finns längre ner om alger som foder till får här på hemsidan. Dessa artiklar är intressanta, väl värda att lyftas upp igen. Men vad har hänt sedan dess?

Inte mycket har skrivits om tång som djurfoder sedan 2013, men Stiftelsen Lantbruksforskning har beviljat Catherine Legrand 3,3 miljoner kronor till ett projekt som handlar om att använda alger och musslor till djurfoder. Läs mer om det här ››

I Kosterhavets nationalpark odlas redan tång på forskningsbasis och nyligen gavs startsignal för en första kommersiell odling. Tidigare har den mesta tången kommit från asiatiska vatten men efter kärnkraftsolyckan i Fukushima är matkännarna på jakt efter nya vatten. Då är Skandinavien och bland annat Bohuslän intressant. Källa SVT Väst ››

Projektet Alger og belgvekster som fôr til sau har ännu inte publicerat sina resulat. Norska forskare i samarbete med kollegor i Danmark, Schweiz och Spanien ska undersöka om lokalproducerade alger och baljväxter kan bli en ny proteinkälla att räkna med för fårnäringen.

Ett av målen för forskningsprojektet är att mäta hur alger och baljväxter påverkar bildandet av metangas. Forskarna ska också mäta hur olika baljväxter och alger påverkar tillväxten hos lamm samt parasiter hos får.

Webbredaktörens hund hjälper gärna till med tångskörden, här apporterandes delikatessen fingertare. Vi har dock inte börjat dela med oss till fåren. Tången är helt enkelt för god, och det är för glest mellan turerna till tångbankarna för att det ska räcka till dem också. Foto: Anders Dahl

Kan får äta alger?

Under hårda tider har får fodrats med tång i Norge. Forskarna ska nu undersöka om det är rätt väg att gå även i dag. Målet är en säkrare och mer miljövänlig livsmedelsproduktion.

Bioforsk Nord Tjøtta leder projektet och ska mäta hur fodret påverkar produktionen av metangas i den nyligen färdigställd testkammere.


– Jordbruket är både en källa till och själv drabbat av klimatförändringar. Klimatförändringarna i Arktis aktualiserar odling av alternativa arter, såsom baljväxter och tång. Användning av lokalproducerat proteinfoder kan vara mer hållbart och miljövänligt än att importera soja från Brasilien. Det kan också minska utsläppen av växthusgaser i form av metan från köttproduktion, säger forskaren Ingrid Bay Larsen vid Nordlandsforskning.

Sojabrist
Efter utbrottet av galna ko-sjukan i Storbritannien på 1990-talet blev det förbjudet att använda protein från idisslare och fisk för utfodring av idisslare. Således är den norska köttproduktion beroende av importerad soja. Men det blir allt svårare att få tag på soja som inte är genetiskt modifierad, och den genmodifierade sojan är förbjuden i Norge. Kanske lokalproducerade alger och baljväxter kan bli den nya stora proteinkällan till fåren?

Projektet “Belgvekster og alger som alternative proteinrike fórmidler til sau” omfattar bland annat studier där forskare kommer att undersöka effekterna av olika typer av baljväxter och alger på tillväxt hos lamm, parasiter hos får och metanutsläpp – ett stort klimatproblem dag.

Böndernas inställning
Nordlandsforskning kommer att undersöka böndernas vilja att investera i lokalt odlade proteinkällor, och kommer också att titta på potentiella hinder i dagens regelverk och administrativa apparat.

– Vi vet redan att norska bönder är villiga och duktiga på att ta till sig nya kunskaper. Att ersätta den nuvarande användningen av soja är en komplicerad process som kräver olika klargöranden. Detta är vad vi vill hjälpa till med, och här är det viktigt att lyssna på bönderna, säger Bay-Larsen.

Projektet kommer att pågå i fyra år och finansieras av Norges forskningsråd.

Vibeke Lind på Plante Tjøtta leder projektet och samarbetet mellan Nordland Research Institute, Bodø Plante, Aarhus universitet, Institutet för ekologiskt jordbruk i Schweiz och Consejo Superior de Investigaciones Cientifica i Spanien.

Nordlandsforskning: Kan sauen ete alger? ››

Naturligt E-vitamin är bäst

En norsk studie visar att om/när djuren behöver tillskott av vitamin E är det den naturliga formen som fungerar bäst. De flesta syntetiska vitaminpreparat går rakt igenom, och tas inte upp av djuret.

Initiativ till projektet togs då man tidigare hittat fynd som visade låga nivåer av vitamin E i foder, särskilt i rundbalshö. Man har även tidigare hittat förhållandevis låga nivåer av vitamin E i blodet hos mjölkkor och hos får i ekologisk produktion inomhus, och man har därför rekommenderat tillskott under stallperiden.

– I ekologisk produktion föredrar man naturliga tillskott och vi har därför undersökt skillnaden mellan naturliga och syntetiska vitaminer, säger Håvard Steinshamn vid Bioforsk.

Han betonar att E-vitamin är viktigt för djurens hälsa, immunförsvar och fortplantningsförmåga. Vitamin E motverkar också oxidation av mjölkfett. Oxideras mjölkfettet härsknar mjölken.

Syntetiska vitaminer går oftast rakt genom djurens kropp och tas inte upp i blodet. Med vitamin från naturliga källor är det annorlunda, här sker ett stort upptag i kroppen.

Alger
Forskarna i projektet “Naturlege kjelder for antioksidanter, naudsynt for husdyras helse og velferd og for produktkvalitet i økologisk husdyrproduksjon”, har också tittat på innehållet av vitamin E i tång och alger.

– Framför allt har vi tittat på den typ av tång som här är en stor lokal resurs, säger Céline Rebours, forskare vid Bioforsk.

Rebours, expert på kustekologi och algproduktion, analyserade innehållet av selén och vitamin E i flera nordnorska tångarter. I norra Norge har det gjorts få analyser av vad dessa resurser innehåller.

– Innehållet i sjögräs varierar mycket mellan arter och hur de växer. Arter som är rika på selén är fattiga på vitamin E, och vice versa.

– Därför bör man överväga att ge tillskott som består av olika arter, säger Rebours.

Det har tidigare visats att tångmjöl kan ha en positiv effekt på mjölkkors produktion. Ny forskning har visat positiv effekt från tångmjöl på immunsystem, mag-tarmflora och produktkvalitet.

Immunstatus
Forskarna har också tittat på hur de olika vitamintillskotten påverkat djurens immunstatus.

– Vi ser att de vuxna djuren, oavsett diet var friska och bildat antikroppar, men vi finner intressanta variationer hos nyfödda lamm, säger Margarita Novoa-Garrido, forskare vid Bioforsk.

Lamm födda av tackor som hade fått tångmjölet i sin foderstat hade en dålig immunstatus direkt efter födseln. Anledningen bör vara minskat antikroppsupptag från råmjölken hos lammen.

Bra foder är god hälsa
– Vår slutsats är att även om innehållet av vitamin E i ensilaget inte är särskilt högt, är det tillräckligt så länge ensilagekonsumtionen är hög. Kor och tackor med bra upptag av ensilage behöver inte ytterligare bidrag av vitamin E, bortsett från tiden före och efter kalvning.

– Precis före och efter, det vill säga ca 4 veckor före och efter kalvning och lamning behövs extra tillskott av E-vitamin om djuren är installade. Vitaminet bör komma från en naturlig källa, eftersom det är mycket mer tillgängligt för kroppen, avslutar forskare och projektledare Håvard Steinshamn.

Forskning.no: Naturleg E-vitamin best for husdyr ››
Översatt med Google ››

Sveriges första ulltvätteri i gång

Ett ulltvätteri med möjlighet att tvätta tre ton ull om dagen startar på Gotland och blir Skandinaviens första med ambition att skapa lönsamhet och bidra till att en inhemsk ullindustri kan komma i gång.

Maskinerna är på plats redo att tvätta den ull som tidigare grävts ner eller eldats upp. Förutom att hämta, sortera och tvätta ullen, handlar det om att sprida kunskap om hur man enkelt ger ullen ett värde.

Läs mer
ATL: Sveriges första ulltvätteri i gång ››
SR P4 Halland: Ny chans för fårägare få avsättning för ullen

Lantbrukare allt mer reglerade

På 20 år har antalet regler som berör lantbruket ökat med 120 procent. Det visar en granskning som SLU, Hushållningssällskapet Halland och Växa Sverige har gjort.

Antalet regleringar som berör lantbruket har ökat med 120 procent på 20 år. Som exempel har lantbruksföretag krav på att föra 22 olika journaler.

I takt med att reglerna har ökat, har även antalet journaler och anmälningar gjort det. Studien ingår i ett projekt med namnet Byråkratin i lantbruket belastar och kostar.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Lantbrukare allt mer reglerade ››

SLU-studien Byråkratin i lantbruket belastar och kostar ››

Nya fodermedel: Mjölkfår-besättning sparar vatten i torkdrabbat område

På Golden Valley Farm norr om Madera arbetar Mario Daccarett och hans medarbetare med att mjölka de 500 fåren i omgångar om 12. Den krämiga mjölken förvandlas så småningom till ost och säljs på platser som Whole Foods och Bi-Rite Market i San Francisco.

Daccaretts får ger runt 360 kg mjölk per tacka och år, och för att kunna producera mjölk behövs mycket foder. Daccarett säger att han har en hemlig ingrediens som minskar foderkostnaden, berikar osten och samtidigt sparar vatten: groddade korn som odlas inomhus.
– Vi planterar varje dag och vi skördar varje dag, och det tar sex dagar att slutföra cykeln, så vad vi planterar idag kommer att vara redo att ges till tackorna om sex dagar.

Att odla korn som foder är inte nytt, men Daccarretts metod för att gro korn är annorlunda. Han groddar fröna inuti containrar med hjälp av hydroteknik och inomhusbelysning. Genom att göra så säger han att han bara använder två procent av vattnet det skulle ta att odla grödan med traditionella produktionsmetoder.
– Det här är fördelaktigt om man inte har mycket mark, säger Daccarrett. Du kan skapa en enorm mängd foder på ett mycket begränsat område, med en mycket liten mängd vatten.

Varje timme sprids en vattendimma över fröna under 20 sekunder. Det är bara precis vad som behövs för fröna att gro. Efter några dagar är groddarna 15 cm långa och redo för fåren att äta. Så här produceras över ett ton havre-skott om dagen, som fodras till flocken på 1100 får.

Även om denna spirande teknik inte är ny, används den inte allmänt för odling av foder till boskap. Vissa tror att detta kommer att förändras, men Professor Daniel Putnam från UC Davis Agronomy säger kostnaden stiger när man tar hänsyn till kostnaderna för hydro-containers.
– Marginalerna är ganska små, och om du tittar på det ur produktionssynpunkt vill du minimera kostnaderna, säger Putnam. Om du verkligen granskar både ekonomin och djurens näringsbehov verkar det inte riktigt lika lovande som man skulle kunna tro.

Men för Daccarett verkar det fungera. Han säger att hans första två containrar betalat sig efter drygt ett år.

Hela artikeln
KQED News: How a Sheep Farmer Saves Water Using Shipping Containers ››
Översatt med Google ››

Är hydroponisk foderproduktion vettig?

För den som är intresserad av att kritiskt granska och studera siffror så finns en artikel av Professor Daniel Putnamn (som citeras i artikeln ovan) och två kollegor med titeln Does Hydroponic Forage Production Make Sense? Här tittar man på näringsvärde, kostnader och under vilka förhållanden som denna typ av foderproduktion skulle kunna passa.

UC Cooperative Extension: Does Hydroponic Forage Production Make Sense? ››
Översatt med Google ››

För den som vill dyka djupare ner i ämnet, googla fodder solutions ››

Över 80 får har stulits från en hage i Häljarp vid Båstad

Fårbonden hade tittat till djuren vid 19-tiden på kvällen och vid sju på måndagsmorgonen kom han tillbaka. Enligt polisanmälan så handlar det om gotländska pälsfår och det totala värdet på dem är 150 000 kronor.

– Boskapsstölder hör inte till vanligheterna och definitivt inte i den här omfattningen, säger Richard Glantz som är presstalesperson för polisen i nordvästra Skåne till tidningen.

Polisen vill nu ha allmänhetens hjälp att hitta boskapstjuvarna.

SR P4 Halland: Över 80 får har stulits från en hage i Häljarp vid Båstad ››