Stallmästaren web gif
Knarrhult2018
ggi_loop
Banner-2017
Elitlamm_180x180
Tranas2020
gdjh2015
Far_gif
Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
Backa Fårgård
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
banner_180x120
Siltbergs_banner2020_2
Wiromin2020_liten
gimrarna
default logo
bildspel_checklista
bildspel_ullf
bildspel_rasindex
bildspel_baggauktioner

#12 Fårpodden: Fåren och klimatet

Är idisslarna hjältar eller bovar? Kan man verkligen jämföra köttätande med bilkörning och flygresor? Vad stog det egentligen i IPCC-rapporten? Hur ska vi få vår omvärld att förstå att fåren behövs för en hållbar framtid?

Våra frågor om fåren och klimatet är många men vi får också många svar i denna podd, där vi har ansträngt oss att samla fakta som vi saknat i debatten och att få en bättre bild av vår framtid tillsammans med fåren. Eller är det så illa att vi efter 11 000 år av samarbete snart ska behöva klara oss utan får?

  • Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist, författare och oberoende debattör med miljö, lantbruk och mat som favoritämnen. Vi måste ta debatten om köttet och klimatet, anser Ann-Helen och hon hjälper oss att samla styrka och argument.
  • Jens Berggren är LRFs hållbarhetsexpert som är övertygad om att mänskligheten kommer att lösa klimatkrisen och att bönderna är lösningen, inte problemet. Jens är agronom i botten och har jobbat med miljö- och hållbarhetsfrågor, bland annat utomlands för SIDA och UD.
  • Elof Nilsson, lamm och nötbonde på Gotland som prioriterar hållbarhet i alla led. Djurhållning, brukande av jorden, byggande och företagets ekonomi – hållbarhet krävs överallt. Elof är också med på många möten med myndigheter och branschkollegor som handlar om miljö, stöd, regelverk och myndighetsutövning. Hur långt har våra myndigheter kommit i klimatfrågan?

Välkommen till Fårpodden!

Länkar
Hungry & Angry
Jens Berggren, LRFs hållbarhetsexpert om IPCC-rapporten
LRF Det gröna näringslivet och klimatet
Kunskapsbasen om miljö och klimat
Klimatklivet
FAO: GLEAM 2.0 – Assessment of greenhouse gas emissions and mitigation potential (snygga visualiseringar av siffror om utsläpp av växthusgaser och minskningspotential)

Kontakta gärna Fårpoddens redaktion, hälsar Anna, Einar och Titti.


Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes, Acast och andra ställen där poddar finns.

Akut personalbrist hotar slakteri

Det lilla slakteriet Strömdahla i Västerbotten har under de senaste åren haft allt svårare att få tag på personal. Nu är situationen akut och enligt ägaren Patrik Strömdahl kan företaget tvingas lägga ner redan i april.

Förutom makarna Patrik och Therese Strömdahl skulle det lilla lokala slakteriet egentligen behöva ytterligare tio heltidsanställda. Men i dagsläget har de endast tre anställda kvar och två av dessa slutar i april.
– Vi har tidigare framförallt haft utländsk personal, men de vill bara jobba här i ett till tre år, sedan vill de åka hem. Även de svenskar som vi har haft anställda har slutat efter ett tag eftersom jobbet varit för tufft, säger Patrik Strömdahl.

Hela artikeln
land Lantbruk: Akut personalbrist hotar slakteri ››

Elitlamms årsstatistik 2019

Hämta Får i Elitlamm Avel 2019 ››

Nytt för i år är statistik över finullsmönstring.

image005

Rekordpris för svenskt lammkött ger framtidstro

Pressmeddelande från LRF Kött
Intresset för svenskt lammkött ökar. Priset till lammproducenterna ligger nu 10 kronor högre per kilo jämfört med förra året. “Konsumenterna är villiga att betala extra för att de vet att köttet kommer från djur uppfödda med god djuromsorg som betar utomhus under sommaren”, säger Viktoria Östlund, LRFs expert på lammkött.

Fortfarande äter svenskarna i snitt fortfarande lite lammkött, drygt två kilo per person och år. Totalkonsumtionen under de tre första kvartalen 2019 var drygt 12 000 ton, varav nära 9 000 ton importerades. Men intresset för svenskt lammkött ökar.

Just nu får lammuppfödarna 56 kronor kilot, tio kronor mer än motsvarande vecka 2019. Toppriset till lammproducenterna var 63 kronor i juni förra året, medan priset för konsument i butik ofta ligger på flera hundra kronor.

Vågar satsa på lammuppfödning
– Priset till lammuppfödarna har släpat efter länge. Nu har prisnivån äntligen ökat. Efterfrågan på svenskt lamm är god och ökar både i butik och på restaurang. Det i kombination med att priset stiger är en viktig signal att våga satsa på lammuppfödning, säger Viktoria Östlund på LRF Kött.

Antalet lammföretagare i Sverige har minskat från 7 910 år 2015 till 6 869 förra året. Förutom lönsamheten, där svenska lammköttsuppfödarna fortfarande får mindre än genomsnittet i EU, är den stora utmaningen att två tredjedelar av allt lammkött som säljs i Sverige är importerat. Köttet reser långväga från andra sidan jordklotet, där Nya Zeeland och Australien, tillsammans med Irland, är de största exportländerna.

Hållbarhetsdebatten talar för svenskt lamm
– Dagens klimat- och hållbarhetsdebatt bör på sikt leda till ökad svensk lammuppfödning och minskad import. Konsumenterna är måna om att välja kött från djur som får god omsorg och även vårdar vår natur, tror Viktoria Östlund.

Nu börjar den stora lamningssäsongen.

Riksdagen och vargen

veckobrev

14 februari 2020 | Veckan bjöd på flera givande möten.

Vi börjar med Ulfs rapport från riksdagen och mötet om varg som hölls i onsdags:
Det var ett större arrangemang med många inbjudna jägare, vilket är ganska naturligt då Svenska Jägareförbundet och KD tagit initiativ till dagen. En panel med representanter från brukarsidan fick börja och vi var två personer som fick 5 minuter var. Per Frännek berättade om hur livet ter sig i ett nybildat revir, jag om hur det är över tid. Min bild är att vi på ett tydligt och bra sätt lyckades förmedla detta. Efter oss kom en rad andra organisationer och myndigheter. SNFs chefsjurist höll ett bra anförande, men han avslutade med att säga att vargen inte är farlig för oss människor, utan att isar och fästingar är betydligt större problem. Ja, ni får gissa min och andras reaktion på det uttalandet. Därefter kom en politisk panel upp. Många ord sades under denna dag, svårt att redogöra för alla men MP utmärkte sig tydligt. De ser inte och vill inte se att det finns problem. Deras ståndpunkt är att allt levande har ett stort värde. De kan möjligen tänka sig skyddsjakt för att lösa enskilda problem, och att drabbade områden kan få ekonomiska ersättningar. Det finns ingen förståelse för människor som lever och bor i rovdjursland, vill jag påstå. Den bild jag får är att MP och värnarsidan inte vill se oss människor i problematiken och att det bidrar till det fortsatt låsta läget. Övriga partier, KD, M och SD förspråkar att kraftigt reducera populationen. S hållning är att de säger sig förstå problemet, men att antalet 300 vargar är ok. De verkar ha “förhandlat bort” frågan till MP. C och L deltog inte under dagen. Sammanfattningsvis var dagen givande, och vi har fått en direkt kontakt med riksdagens politiker. De vill träffa oss och prata med oss, och vi hoppas få chansen att återvända för att berätta mer om hur rovdjuren påverkar oss fårägare specifikt.

Riksdagen200212
På bilden den första panelen som bestod av mjölkbonden Per Frännek och fårbonden Ulf Ekholm samt representanter från länsstyrelsen Värmland, SNF, Naturvårdsverket, forskare från SLU och Svenska Jägareförbundets ordförande.

Svensk Jakt har skrivit om mötet här och här.

Träff hos Jordbruksverket om utökad utevistelse för får. Näringens målsättning är att få till en målstyrd lösning. Endast utevistelse under hela året passar bara ett fåtal gårdar, men vi anser att en större flexibilitet skulle vara till gagn för svensk lammproduktion.

Inom Vinnovaprojektet har det gjorts kartläggningar längs hela den cirkulära ullkedjan, från råvaran till slutprodukten (och förstås i återvinningsledet). Det finns en hel del luckor längs denna kedja, men några av dessa har vi försökt att göra något åt redan under projekttiden. Ska vi sälja vår ull till industrin och få bra betalt för den måste vi få fram en råvara med hög kvalitet, och det görs bland annat genom avelsurval. En konkret åtgärd för att underlätta avelsurval för ullkvalitet har varit att införskaffa ullmikroskop som kommer att ingå i riksdomarnas utrustning.

handystuff
“Måttpåsen” innehåller användbara prylar för att mäta bland annat avelsframsteg i form av ullkvalitet; ett ullmikroskop och ett måttband. Snart i var riksdomares hand. Foto Britta Wendelius

Möte med HKScan och lammproducenter där Robban Nilsson höll ett intressant föredrag. Fokus på hur man minskar spill och ökar effektivitet. Samma frågor som vi jobbat för inom Handlingsplan Lamm‚ det vill säga bättre lönsamhet genom bra fertilitet hos tackorna, fler sålda lamm, rätt foder, minskat spill och att ha koll på antalet arbetstimmar.

Faktablad om klimatåtgärder för lantbruk har samanställts av Greppa näringen och Agroväst. Egentligen är de utformade för nötkreatur, men även applicerbara på fårhållning. Kortfattat och tillgängligt, värt att läsa igenom och begrunda för både stora och små gårdar. Intressant är att åtgärder som tas upp i stycket ovan för ökad effektivitet och lönsamhet även rekommenderas som klimatåtgärder.

Epostutskick har denna vecka gått ut till medlemmar i Halland, Gävleborg och Skåne. Saknar du ditt utskick? Kolla skräpposten och finns det inte heller där, kontakta din lokala styrelse så att ingen viktig information missas. Enstaka medlemmar verkar få sina veckobrev och utskick stoppade, vi tror att det endast gäller Telia-epostadresser. Har du detta problem, skicka ett meddelande till Anna som gärna vill få en uppfattning av hur omfattande problemet är.

Hjälpen från förbundet med utskick åt lokalföreningarna uppskattas och används flitigt. Det är kul och precis vad vi hoppades på. Om utskick behöver nå sina mottagare före ett speciellt datum ber vi er att tänka på att leverera in färdigt material 4–5 vardagar före önskat utskick. (Underlag som inkommer måndag går ut senast fredag.) Tack på förhand!

Har ni aktiviteter på gång ute i landet så be gärna Britta att skicka tryckt material. Inte minst för medlemsvärvning, men det finns även tryckt material som passar konsumenter och vårt utbildningsmaterial för fårägare om ull.

En uppdaterad upplaga av filmen En hyllning till fåret, nu med titeln Fåren & Ullen, finns på vår Youtube-kanal. En del färsk information har lagts till och vi vill rikta ett särskilt tack till Jämtlands Fåravelsförening som har hjälpt till genom att på ett fint vis lyfta fram alla de mervärden som svensk ull och svensk djurvälfärd har!

Handlingsplan Gis Nöt och Lamm är en ny Facebooksida där man kan hålla sig uppdaterad om vad som händer inom handlingsplanen. Startad av Svenskt Kött. Gå in och gilla och sprid vidare!

Dorperfårens taggning, det vill säga den speciella internationella bedömning som tillämpas när det gäller dorperfår, har nu börjat läggas in i Elitlamm. Dorperföreningen jobbar med att lägga in tidigare års resultat retroaktivt. När taggningen är inregistrerad visas den på härstamningsbeviset.

LRF har dragit igång ett arbete som syftar till att branschen tidigare ska kunna upptäcka när djur riskerar att fara illa. Ett nationellt branschråd med uppdrag att förebygga djurskyddsärenden ska inrättas, och en särskild satsning på regional samverkan för att förebygga djurskyddsärenden ska genomföras. Ambitionen är ett system utformat så att avvikelser fångas upp tidigare. Branschen vill diskutera hur kontrollerna kan bli mer träffsäkra, så att myndigheterna kan ge en korrekt bild av hur djurhållningen ser ut länsvis, men också hur myndigheterna kan bli mer aktiva i djuromsorgsgruppernas förebyggande arbete.

Gård & Djurhälsan ska förändra sina rutiner runt Maedi-Visnaprogrammet. Journalsystemet kommer under 2020 att genomgå ett omfattande digitaliserings-arbete och få en ny kostym. Gård & Djurhälsans fårveterinärer ber oss alla att skicka in våra djurägarförsäkringar i tid. Det är många som dröjer med detta, vilket försvårar bedömningar av besättningarnas status. De passar också på att uppmana oss att uppmuntra våra livdjursköpare att själva gå med i programmet. En MV-fri livsdjurshandel är en självklarhet för många, men tyvärr inte för alla.

Ni har väl inte missat Johnny Nederman och Claudia som pratar ull på ATL-TV idag?

Trevlig helg önskar SF!

ullpack
Ullpackning: pappsäck, ett lager tidningspapper mellan varje fäll, märker upp varje säck med namn, antal fällar och färgnyans. Foto Britta Wendelius

Addeboull
Britt på Åddebo Ull tar emot leveransen med ett stort leende. Stjärnbäcks gotlandsull ska förädlas till kardflor, mest naturligt grå men även infärgning ska provas. Lena Jarlgård, konsthantverkare och kursledare som sorterat ullen lämnar in. Nu planeras för kommande tovningskurser. Foto Britta Wendelius

naturfarger
Vackra naturfärger. Foto Britta Wendelius

shoreline
En eländes blöt vinter och ännu mer fukt blåste in över sydsverige under förra helgen. Ska detta föreställa mitten av februari, ur led är tiden! Foto Einar de Wit

fredagsmys
Fredagsmys hos tackorna. Kliar dem lite, pratar och myser. Bra tillfälle att checka av hull, allmäntillstånd och så blir de sällskapliga också. Foto Britta Wendelius

Sammanställt av Anna

ATL TV: Svensk ull allt hetare i modebranschen

Logistiken från gård till industri en utmaning när modebranschen nu visar intresse för den svenska ullen.

Med Johnny Neredman och får på Hornsunds Gård och Fåravelsförbundets ullansvariga Claudia på länk.

Se ATL-TV ››

Ny utredning för fossiloberoende jordbruk

För att stödja utvecklingen mot ett fossiloberoende jordbruk har regeringen beslutat att tillsätta en ny utredning.

Syftet med utredningen är bland annat att ta fram förslag på åtgärder och styrmedel som kan bidra. Utredningen ska även föreslå kompensationsåtgärder som ska stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft.

Enligt regeringen sker hela 75 procent av växthusutsläppen som orsakas av svensk livsmedelskonsumtion utomlands. Detta innebär att en ökad svensk livsmedelsproduktion samt att importerade livsmedel ersätts med svenskproducerade kan bidra till lägre global klimatpåverkan. Regeringen skriver även att jordbruket har en stor potential att bidra till ökad kolinlagring.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Ny utredning för fossiloberoende jordbruk ››

Nationell satsning på ull

För att möta och följa upp det stora intresset kring ull från olika aktörer har Nämnden för hemslöjdsfrågor under 2019 arbetat fokuserat med frågor kring tillvaratagande av svensk ull och utveckling av hållbar näringsverksamhet med svensk ull.

Här redovisas resultatet av insatserna

Nämnden för hemslöjdsfrågor: Nationell satsning på ull ››

Distriktsveterinärernas uppdrag behöver moderniseras

Jordbruksverket vill att regeringen utreder hur det statliga veterinära uppdraget ska se ut, eftersom marknaden för veterinära tjänster har förändrats mycket de senaste 10 åren.

I en skrivelse till regeringen ber Jordbruksverket att det utreds om vårt veterinära uppdrag ska gälla hela landet eller fortsätta vara  avgränsat. Det är också viktigt att titta på om begränsningarna i omfattning och med vilken utrustning veterinärvården ska bedrivas ska finnas kvar.

– Vi har ansvar både för ett gott djurskydd och ett gott smittskydd men marknaden ser annorlunda ut idag jämfört med när uppdraget formulerades. För att vi ska kunna ta ansvar och uppfylla vårt uppdrag behöver det formuleras så att det stämmer med hur samhället och marknaden ser ut, säger Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket.

Läs mer
Jordbruksverket: Distriktsveterinärernas uppdrag behöver moderniseras ››

Baltic Wool Conference

8-10 oktober, Gotland

Sverige har en mycket småskalig ullindustri i jämförelse med t.ex. Norge, som har andra förutsättningar med en statligt subventionerad ullhantering. Under året har planeringen för en konferens med inbjudna föreläsare från Finland och Baltikum initierats. Då den svenska textilindustrin rustades ner, flyttades maskiner och kompetens till Baltikum.

Ett möte mellan länderna ger möjlighet till utökade kontakter för erfarenhetsutbyte. Konferensen, förlagd till Gotland, kommer att genomföras den 8-10 oktober. Programmet kommer bland annat att presentera utmaningar och utvecklingsmöjligheter runt den grå ullen, t.ex gotlandsullen, vars kvalitet har förändrats under de senaste åren.

Konferensen arrangeras med Hushållningssällskapet på Gotland som huvudman och region Gotland och NFH som medfinansiärer.

Lovande utveckling på prissidan och stort sug efter lammkött

veckobrev

7 februari 2020 | Dessutom lästips, barn-tv, kurser, seminarier och en parad – sysslolösa ska vi inte behöva vara.

Nästa vecka ska vi till riksdagen för att delta i seminariet Vargförvaltningen i framtiden. Värd är riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) och Svenska Jägareförbundet är initiativtagare. Vi är förberedda och taggade, och hoppas att det blir en konstruktiv dag och att våra politikers ord någon gång ska förvandlas till handling. Det blir även en paneldiskussion med fyra politiker (KD, M, S, MP) och frågestund.

Ett arbete pågår tillsammans med Gård & Djurhälsan om hur fårnäringen bättre kan hantera resistenta parasiter. Det finns förstås ett fokus på hur vi ska få ut information till djurägare, och hur kunskaperna ska kunna resultera i säkrare rutiner. Ett frivilligt hälsoprogram diskuteras också. Ulf som jobbar med detta tar gärna emot input från engagerade medlemmar i denna superviktiga fråga.

Glöm inte att nominera en kollega i din lokalförening till Årets Fårföretagare 2020! De flesta föreningar utser sin kandidat till det nationella startfältet i samband med sitt årsmöte. Varenda SF-medlem har möjlighet att föreslå någon. Varje lokalförening och varje rasförening får nominera en kandidat. Ett fårföretag vinner den ärofulla titeln. Eller, man vet aldrig, 2018 vann ju två.

Utskick från era lokalföreningar kommer numera ofta via epost. Många årsmöteskallelser och information om aktiviteter går ut under denna tid på året, håll lite utkik. För en del av er verkar utskicken tyvärr hamna i skräpposten, så ta gärna en titt i den egna skräpposten om utskicken inte verkar komma fram.

Denna vecka har medlemmar i Dalarna, Östergötland, Jönköping, Örebro och Bohuslän fått epostutskick.

Lammlyftet har haft referensgruppsmöte. Projektet börjar närma sig slutet, så mycket summeringar och dragningar av vad som gjorts, tillsammans med diskussioner kring implementering. Utmaningar finns, men vi har också fått många insikter. Lösningar kommer hela branschen att jobba tillsammans med framöver.

Idag har det varit leverantörsråd hos HKScan. HKScan är inne i ett intensivt arbete med hållbarhet, miljö och klimat som även är tänkt ska resultera i ekonomiskt resultat till producenterna. Ett pilotprojekt på gårdsnivå sjösätts just nu, 14 gårdar är med och alla djurslag representerade. Projektet handlar om samarbete på gårdsnivå, besök på gårdarna och riktad rådgivning, och det kommer att utökas redan till hösten.

Slakten är riktigt bekymrad över tillgången på lamm. Utvecklingen 2019 var -10,2 %. Det efterfrågas både större volym och jämnare köttkvalitet på lammsidan. Slaktens prognos för 2020 är att det kommer att skatas något mindre antal lamm även i år.

Vi producenter behöver öka slaktvikten på de 25 % som har slaktvikt under 16 kg. Lyckas vi med det ger det många kilo lammkött till konsument och pengar till fårbonden. Väg lammen och ring och ändra om anmält antal lamm inte stämmer. Detta är jätteviktigt för vi ska kunna hävda att vi fårbönder producerar det bästa köttet och för att vi ska få bättre betalt.

Glädjande är att många fårklippare vittnar om att fler djur har rekryterats på gårdarna denna säsong och fler tackor betäckts jämfört med 2018. Vi vet också att det finns en stort förtroende för svenska bönder, och att efterfrågan på svenska produkter är stor.

Har ni sett den senaste prisstatistiken? All time high den här tiden på året, även 10 kr upp från förra året.

prisstat2020
Grafik: LRF Kött

Svenska Köttföretagen har gått ut med enkäter vars syfte är att få en sammanställd bild av hur svenska djurbönder ställer sig i klimat- och miljöfrågor samt av hur läget är idag. Detta jobb ingår i Handlingsplanerna. Svaren kommer att vägas samman med effekten på klimatgaser som RISE har värderat. Även biologisk mångfald kommer att beaktas och till sist ska de tio viktigaste åtgärderna för varje djurslag listas. Det finns två enkäter som vänder sig till lammproducenter. Tyvärr är enkäterna svåra att fylla i, men gör ändå ett försök. Det är sagt att frågor som inte är relevanta för den egna gården kan hoppas över. Försök att ge en bild av var du är i dag, och vart du vi komma.

Nya kurstillfällen klara för Om Får och Foder.
Nya ute nu: Ljungskile och Falkenberg
Dessa tre kommer inom kort ut på Gård & Djurhälsans hemsida: Umeå, Arbrå och Höör
Därmed är alla tillgängliga tillfällen bokade.

Steg 2 i projektet blir att bjuda in till stall- och gårdsvandringar över hela landet. Det blir 14 st gårdsbesök totalt. Då får man träffa Theo den Braver IRL, eftersom han guidar oss på plats. Läs mer om detta i Fårskötsel, och vi kommer att efterlysa spännande gårdar att förlägga dessa studiebesök till.

Tips från fårbonde som deltog i en av Gård & Djurhälsans kostnadsfria informationsmöten om CODD och smittskydd.
“Ni måste gå och lyssna på detta om ni har möjlighet, det var mycket intressant och jätteviktig information.”

CODDinfo

En remiss gällande genomförande av EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan har besvarats.

En hel rad läsvärdheter om ull denna vecka

  • Hemslöjds senaste nummer handlar om ull. Hemslöjd är en snygg och bra tidning med ett tema för varje nummer. Det finns en fin artikel där Claudia och flera andra aktörer från Vinnovaprojektet intervjuas. Plus riktigt schyssta bilder på Caludias får. Artikeln Ull är gull och flera andra går att läsa gratis på nätet om man skaffar sig en inloggning. Eller köp tidningen, det är den värd.
  • Nationell satsning på ull är Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanfattning av ett ullrikt år. 2020 kommer Baltic Wool Conference att hållas på Gotland. Ett möte där länderna runt Östersjön ges möjlighet till utökade kontakter och erfarenhetsutbyte. Konferensen hålls den 8–10 oktober och programmet kommer bland annat att presentera utmaningar och utvecklingsmöjligheter runt den grå ullen, vars kvalitet har förändrats under de senaste åren.
  • Ullen blev viktigare än bronset är en artikel från Göteborgs universitet om ullens betydelse under bronsåldern. Man vet nu att mycket ull importerades till Norden under denna period. I östra medelhavsområdet var ullen så central att den danska forskaren Marie-Louise Nosch föreslår att bronsåldern borde byta namn till ullåldern.

Kan inte låta blir att ta med ett citat av och om Rebecca Josefsson från Tomorrow Textiles, ur Ull är gull (Hemslöjden nr 1/2020).
“Det som saknas i Sverige är ett storskaligt kamgarnspinneri. Och om ingen annan startar ett, gör jag det, säger Rebecca Josefsson. Hon är blivande textilingenjör och det senaste halvåret har hon undersökt vad som behövs för att kunna skala upp användningen av svensk ull i Sverige. Slutsats: om en komplett infrastruktur för att ta hand om ullen ska finnas här – insamling, tvättning och spinning – behövs också maskiner som kan spinna kamgarn. Det är den tråd som används för att sticka och väva industriellt.”

Alla som har turen att befinna sig på farbart avstånd till Uddevalla kan lyssna till Rebecca som kommer till Bohusläns fåruppfödares Skinnparad. I morgon lördag på Bohusläns museum, känn er välkomna! Ta gärna med ett skinn.

Ullen i centrum, en dag med ull och hållbarhet i centrum hålls i Stockholm den 6 mars 2020. Seminariet vänder sig till dig som är intresserad av vad som händer inom ullområdet just nu.

Gudrun var föreläsare under veckans Ljungstorpsträff i Skaraborg och pratade där ull och nappaskinn inför en intresserad och stor skara fårägare.

Ljungstorpfeb
Skaraborg anordnar tre träffar med olika teman så här års varje år, de brukar vara mycket välbesökta. Även igår kväll anslöt många fårägare från hela området. Foto Gudrun Haglund Eriksson

fikafix
Två eldsjälar, Birgitta Cederberg och Jesper Eggertsen. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Inbjuden gästföreläsare till Västmanlands årsmöte var Annette Westerberg från Vreta Gård (Stockholm/Uppsala), ett utbyte mellan närliggande lokalföreningar. Annette berättade ur en vanlig fårbondes perspektiv om hur det var att börja med semin och hur de provat sig fram till olika praktiska lösningar på gården under de tre år de seminerat. En trevlig stund med utbyte fårbönder emellan, sedan tog själva årsmötet vid.

AnetteWesterberg
Anette gjorde detta bra och lockade till skratt med hög igenkänningsgrad i det dagliga jobbet med fåren. Foto Britta Wendelius

synkronisering
En lyckad synkroniering är vägen till framgång. Åtminstone om tidseffektivitet spelar roll. Foto Britta Wendelius

Skriv gärna en rad om vad som händer på ert årsmöte. Bilder gillas också.

Kylväskor av ull, kommer ni ihåg artikeln i Fårskötsel? Kolla in URs barnprogram Veta och Teknikpatrullen: Frysen, rekommenderas varmt till lämpliga målgrupper. Det vill säga alla med barnasinnet kvar som inte har koll på hur ull blir till och vad den kan användas till. Vilket av fyra olika material vinner isoleringskampen?

Nu blir det en tur till brevlådan för att kolla om Fårskötsel har kommit.

Trevlig helg önskar SF!

charken
Thomas var till charkuteriet i måndags och hämtade fårkorv som levererats vidare till Birka Cruises. Lammbratwursten ska serveras på en skidkryssning mellan Stockholm och Sundsvall. Bild från gårdscharkuteriet som Margona Lundgren driver. Vilken drömlokal för en korvmakare. Foto Thomas Eriksson

drottningen
Hon är gammal, hon är äldst, hon är den som vaktat mest! Drottning av Ölmhult och husses ögonsten. Foto Ulf Ekholm

TraktorVinter
Vinterns (kanske) enda vinterdag södra Sverige. Den obefintliga vintern har gjort alla foderbalar som står på åkrarna oåtkomliga, om man inte vill köra sönder vallarna. Men onsdagen bjöd på 7 minusgrader och ett tunt snötäcke. Bonden fick bråttom att hämta balar, och de flesta kom också hem utan större åverkan på markerna. Man får passa på! Foto Einar de Wit

rikedom
Vilken rikedom. Rå strimlad och torkad lammlunga som kommer att förgylla bästisens vardag. Fast man måste vara en ganska så duktig hund för att bli bjuden på bitarna i mattes ficka. Foto Anna Bergström

pallgaffelparkering
Var sak har sin plats … P för Pallgaffelparkering. Foto Elof Nilsson

finnfel
Finn ett fel. Stallmästaren har på sin Facebooksida tipsat om saker att tänka på när man beställer märken, det är en hel del som kan bli fel. Det finns också en färsk post om hur man beställer olika märken till får, om man till exempel vill ha ett litet märke i ena örat. Foto Elof Nilsson

dialogmottagning
Vad tror ni om en dialogmottagning för svenska lammbönder? Hur stora portar behöver vi? Foto Elof Nilsson

Sammanställt av Anna

Nordiska Mästerskapen i mathantverk hålls 21-23 augusti på Fjäderholmarna i Stockholm

Nu är det klart att årets stora mathantverksevenemang blir ett Nordiskt Mästerskap i Mathantverk som kommer att hållas i Stockholm, den 21 – 23 augusti. I samband med tävlingen hålls även det gastronomiska evenemanget Foodstock samt Slow Foods Terra Madre Nordic.

I samband med arrangemanget ordnar Eldrimner mathantverksmarknad och aktiviteter för besökare med syfte att öka kännedomen om mathantverk.
– Vi är väldigt glada över att kunna ordna tävlingen tillsammans med de här aktörerna och vi tror att det kommer att bli ett utmärkt tillfälle att marknadsföra mathantverket till en intresserad allmänhet, säger tävlingsledaren Aleksandra Ahlgren.

Nordiska Mästerskapen i mathantverk ersätter i år SM i Mathantverk.

Anmälan till årets tävling öppnar i maj. Mer information kommer kontinuerligt från Eldrimner.

Ullen i centrum 6 mars 2020

När? 6 mars 2020 kl 10-16
Var? Nämnden för hemslöjdsfrågor, Västgötagatan 5, Stockholm

En dag med ull och hållbarhet i centrum. Seminariet vänder sig till dig som är intresserad av vad som händer inom ullområdet just nu. Vi hoppas att du ska hitta ny kunskap och knyta kontakter för att främja kunskap och utveckling av svensk ull.

Seminariet är kostnadsfritt och är ett samarrangemang mellan Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Läs mer på Nämnden för hemslöjdsfrågors hemsida ››
Program ››

ullenicentrumloggor

Ullen blev viktigare än bronset

Källa: Artikel från Göteborgs universitet
Självhushåll på ull, garn och tyg var ingen självklarhet på bronsåldersgårdarna. Fynd från gravar visar att ullen kom långväga i från. Forskning visar att textilproduktion var en viktig del av ekonomin och handelsnätverken under bronsåldern, och stora mängder importerades till Norden.

− Produktionen av textilier har länge varit ett förbisett ämne inom många historiska perioder, eftersom den har antagits vara en del av varje gårds eller hushålls självproduktion och därför setts som relativt obetydlig ur ett ekonomiskt perspektiv, säger arkeolog Serena Sabatini vid Göteborgs universitet, en av redaktörerna bakom en bok, som lyfter fram produktion, specialisering, konsumtion och handel av textil under bronsåldern i Europa.

− Isotopanalyser av strontium gjorda på textilfynd har utmanat våra förutfattade meningar genom att visa att en större del av ullen som hittades i till exempel de danska ekkistegravarna inte hade ett lokalt ursprung. Studien visar att man troligen importerat stora mängder av textiler till Norden under bronsåldern, säger hon.

Forskning visar att hur textiler under bronsåldern användes och att även de enklaste plaggen i vissa steg krävde ett skickligt hantverk, något som innebar träning, en långsiktig planering och inte minst tillgång till talrik arbetskraft.

Läs mer
forskning.se: Ullen blev viktigare än bronset ››

Boken som nämns heter The Textile Revolution in Bronze Age Europe av Serena Sabatini (ISBN 9781108493598)

Relaterad artikel ur arkivet: Utan ull inga vikingar ››