Stallmästaren web gif
siltbergs hemsida
oviex_anuncio_180x120px
gdjh2015
Lindholmen180x180_2016
Amaskiner_2017_1
Donnia Skinn
agria_banner_far_180x180
keenan_ny
hgens webb
ggi_loop
VENO adv.ZW.59x126/2015.indd
Elitlamm_180x180
lamm_gif
Backa Fårgård
banner_180x120
trns2017
knarrhult
annons_lamm
Hunden Herden
gimrarna
default logo
bildspel_allalamm0
bildspel_allalamm1
bildspel_allalamm2
bildspel_allalamm4
bildspel_allalamm5
bildspel_allalamm6
bildspel_allalamm7
bildspel_allalamm8
bildspel_allalamm9
bildspel_allalamm10

38 000 nytt rekord på auktion i Uppsala

Det blev nytt prisrekord på Baggauktion Mälardalens auktion i Uppsala i lördags. Dyraste baggen Kärrbo Örjan från Västerås såldes för 38 000 kronor. Han utsågs även till auktionens vackraste djur, och uppfödaren Margareta Källberg från Västerås kunde åka hem med ett diplom från rasföreningen Gotlandsfårsföreningen.

En annan snygging som många ville titta på, Hössjö Busis, hade rest ända från Umeå. Han hade så höga poäng på alla sina pälsegenskaper att bara en bagge tidigare i historien lyckats med samma bedrift. För det fick uppfödaren Mats Sundman Gotlandsfårsföreningens extra hedersomnämnande. Baggen såldes för 16 000 kronor.

Årets auktion var Baggauktion Mälardalens fjärde i ordningen. Alla har hållits i närheten av Uppsala. Flera av de baggar som såldes i år var avkommor till baggar som sålts på tidigare auktioner. Totalt såldes 29 baggar av raserna gotlandsfår och leicester  från hela landet på auktionen. Medelpriset för äldre baggar blev 10 000 kr och för ungbaggarna 12 000 kr. Dessutom gick fyra tacklammsgrupper med tre lamm i varje under klubban, medelpris 10 000 kr.

Text och foto: Karin Wennås

Kärrbo Örjan utsågs till auktionens vackraste djur. Honom ville många ha och budgivningen drog iväg.

Margareta Källberg, Kärrbo, Västerås, är en nestor inom svensk fåravel. Hennes bagglamm såldes för rekordsumman 38 000 kronor och utsågs dessutom till auktionens vackraste djur.

Hössjö Busis hade rekordhöga poäng på sina pälsegenskaper (lock, glans, pälshår och färg). Han kom från Umeå till Uppsala och såldes för 16 000 kr.

Yvonne och Anders Perselius från Brottby granskar en grupp tacklamm från Eric Andersgården i Heby. Stämmer katalogen med verkligheten?

Fattigare flora när ängarna växer igen

Västsverige Allt större arealer ängs- och betesmarker växer igen vilket innebär färre blommor. Länsstyrelsens senaste inventering visar att över en sjättedel har gått förlorade bara under det senaste decenniet.

Under sommarhalvåret har Marina Bengtsson på länsstyrelsen besökt dussintals slåtterängar och betesmarker i Västra Götaland. När tidningen träffar henne inventerar hon en naturbetesmark belägen långt ute på vischan mellan Hindås och Floda.

– I år är läget värre än förra året, konstaterar hon och tillägger; Arter som har en stark kulturell betydelse, så som kattfot, gullviva och blå viol blir allt mer sällsynta, men även den biologiska mångfalden påverkas.

Hela artikeln
Bohusläningen: Fattigare flora när ängarna växer igen ››

Hur går det med de hotade husdjuren?

I landsbygdsprogrammet 2007-2013 fanns en ersättning till djurägare som hade vissa raser av hotade husdjursraser. De här raserna kunde vara av djurslagen får, get, nötkreatur eller svin. Det fanns ett mål att vi skulle ha minst 5 000 djurenheter av dessa djur i ersättningen och detta mål nåddes varje år under programperioden.

Det finns stora skillnader i utvecklingen av de olika djurslagen som ingår i ersättningen. Nötkreatur och svin har haft relativt stabila populationsstorlekar medan får och getter har ökat i antal. Mellan 2007 och 2013 har till exempel antalet getter som ingår i ersättningen ökat med 39 procent och antalet får har ökat med 40 procent. Den största ökningen i faktiska djur står fåren med som har ökat från 10 616 får år 2007 till 14 878 får år 2013.

Från och med 2016 är det möjligt att söka ersättning för hotade husdjursraser i det nya landsbygdsprogrammet. Preliminära siffror visar att det har kommit in ansökningar för ungefär 19 000 djur. Det är ungefär 5 000 djur färre än ansökningarna 2011 vilket var det år med mest flest djur som ingick i miljöersättningen i det gamla programmet.

Hela artikeln:
Programmen och pengarna: Hur går det med de hotade husdjuren? ››

Svensk köttproduktion – en framtidsspaning

Den övergripande målsättningen med Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm är att öka den svenska produktionen av gris, nöt- och lammkött.

En av åtgärderna är att ge branscherna bättre beslutsunderlag avseende statistik. Detta seminarium är en del i detta arbete.

Tid: Tisdagen den 27 september 2016 kl 13.00-16.15
Plats: LRF, Franzéngatan 6, Stockholm

Program och anmälan här ››

Nya fodermedel: Mjölkfår-besättning sparar vatten i torkdrabbat område

På Golden Valley Farm norr om Madera arbetar Mario Daccarett och hans medarbetare med att mjölka de 500 fåren i omgångar om 12. Den krämiga mjölken förvandlas så småningom till ost och säljs på platser som Whole Foods och Bi-Rite Market i San Francisco.

Daccaretts får ger runt 360 kg mjölk per tacka och år, och för att kunna producera mjölk behövs mycket foder. Daccarett säger att han har en hemlig ingrediens som minskar foderkostnaden, berikar osten och samtidigt sparar vatten: groddade korn som odlas inomhus.
– Vi planterar varje dag och vi skördar varje dag, och det tar sex dagar att slutföra cykeln, så vad vi planterar idag kommer att vara redo att ges till tackorna om sex dagar.

Att odla korn som foder är inte nytt, men Daccarretts metod för att gro korn är annorlunda. Han groddar fröna inuti containrar med hjälp av hydroteknik och inomhusbelysning. Genom att göra så säger han att han bara använder två procent av vattnet det skulle ta att odla grödan med traditionella produktionsmetoder.
– Det här är fördelaktigt om man inte har mycket mark, säger Daccarrett. Du kan skapa en enorm mängd foder på ett mycket begränsat område, med en mycket liten mängd vatten.

Varje timme sprids en vattendimma över fröna under 20 sekunder. Det är bara precis vad som behövs för fröna att gro. Efter några dagar är groddarna 15 cm långa och redo för fåren att äta. Så här produceras över ett ton havre-skott om dagen, som fodras till flocken på 1100 får.

Även om denna spirande teknik inte är ny, används den inte allmänt för odling av foder till boskap. Vissa tror att detta kommer att förändras, men Professor Daniel Putnam från UC Davis Agronomy säger kostnaden stiger när man tar hänsyn till kostnaderna för hydro-containers.
– Marginalerna är ganska små, och om du tittar på det ur produktionssynpunkt vill du minimera kostnaderna, säger Putnam. Om du verkligen granskar både ekonomin och djurens näringsbehov verkar det inte riktigt lika lovande som man skulle kunna tro.

Men för Daccarett verkar det fungera. Han säger att hans första två containrar betalat sig efter drygt ett år.

Hela artikeln
KQED News: How a Sheep Farmer Saves Water Using Shipping Containers ››
Översatt med Google ››

Är hydroponisk foderproduktion vettig?

För den som är intresserad av att kritiskt granska och studera siffror så finns en artikel av Professor Daniel Putnamn (som citeras i artikeln ovan) och två kollegor med titeln Does Hydroponic Forage Production Make Sense? Här tittar man på näringsvärde, kostnader och under vilka förhållanden som denna typ av foderproduktion skulle kunna passa.

UC Cooperative Extension: Does Hydroponic Forage Production Make Sense? ››
Översatt med Google ››

För den som vill dyka djupare ner i ämnet, googla fodder solutions ››

Nya fodermedel: Flug-föda till boskap

Forskare förutspår att det år 2050 kommer att leva 9,6 miljarder människor på jorden. Med en allt större medelklassbefolkning förväntas vi öka vår konsumtion av animaliska produkter med upp till 70 procent, och detta måste göras med samma begränsade resurser som vi har idag.

Kostnaden för att producera grödor som majs och soja att mata produktionsdjur med förväntas också öka och kommer bli svårare på grund av torka och stigande temperaturer. Samtidigt som vetenskapen försöker utveckla mer torktåliga grödor genom genetisk ingenjörskonst kan det finnas ett enklare alternativ, nämligen flugor. Men då vi inte tycks redo att äta insekter själva, kan vi kanske i stället mata våra produktionsdjur med dem?

Den svarta soldatflugan, hermetia illucens, är en kosmopolitisk art som återfinns på alla världens kontinenter (utom Antarktis). Svarta soldatfluglarver består till 45 procent av råprotein, detta tillsammans med en hög näringsprofil har gjort att flugan uppmärksammats som möjlig foderproducent för lantbruket.

Lammintäkt minus foderkostnad

Pris för kraftfoder har gått ner något under sensommaren. Tyvärr syns dock inte konsumentens ökade betalningsvilja för svenskt kött i marknadsbetalningen till lammbonden på motsvarande sätt som på svenskt nöt- och griskött.

Tvärtom ligger nu betalning för svenskt lamm till producent något lägre än föregående år. Marginalen slaktintäkt minus foderkostnad var i början av året stärkt med ca 2 kr/kg slaktat lamm.

Under vår och sommar när bristen på lamm är som störst har läget vänt till det motsatta och är nu ca 2 kr/kg lägre än 2015.

minusfoder

Öppna större bild ››

Text: Magnus Jönsson

Internorden 2016 – Program

Internorden 2016 well be arranged in Narsarsuaq, Greenland on August 9th–12th 2016.

Program

Tuesday evening 9th        
Registration and dinner, Narsarsuaq Hotel

Wednesday 10th        
Papers and discussions, Narsarsuaq Hotel

Thursday 11th            
Visit sheep farmers, Qassiarsuk

Friday morning 12th        
Discussions and conclusions, Narsarsuaq Hotel


Conference price 4.450 DKK (3.500 if departure Thursday).

Sign up to Aqqalooraq Frederiksen af@nunalerineq.gr by July 15th 2016.

There are flight connections Copenhagen – Narsarsuaq (Air Greenland) and Reykjavik – Narsarsuaq (Air Iceland and Air Greenland).

Narsarsuaq Hotel is situated within walking distance from the airport.

Året börjar svagt för svenskt nöt-, gris- och lammkött

Efter två år av stärkt marknadsbalans för nöt- och griskött har utvecklingen varit mer negativ årets tre första månader. Detta trots att producentpriserna ligger kvar på en hög nivå.

Sammantaget minskade den svenska förbrukningen av kött per person med knappt 2 procent första kvartalet 2016.

Jordbruksverket: Året börjar svagt för svenskt nöt-, gris- och lammkött ››

Internorden 2016 på Grönland

Internorden 2016 kommer att arrangeras på Grönland den 9–11 augusti.

Program (mer information kommer)

  • Den 10 augusti hålls Internorden-mötet.
  • 11 augusti, gårdsbesök i Qassiarsuk/Brattahlid. I Qassiarsuk finns Grönlands bästa produktions-besättningar. I en fjord nära Narsarsuaq finns en kalvande glaciär, så om tiden tillåter finns det även möjlighet att uppleva den.

För övernattning på Hotel Narsarsuaq, läs mer här ››

Svensk kontaktperson för Internorden är Gun Bernes som hälsar att det vore trevligt om ett gäng från Sverige kunde delta vid mötet på Grönland i sommar. Hon har varit där vid ett tidigare möte och rekommenderar det starkt.

För frågor om årets möte kan Aqqolooraq Frederiksen nås via epost ››


Aqqolooraq Frederiksen who is the director of the Agricultural Advicery Service of Greenland has suggested that they arrange Internorden 2016 at Narsarsuaq Hotel on August 10th and 11th with arrival on the 9th and departure in the evening on the 11th (or the 12th).

The hotel is located close to the main airport for the southern Greenland with direct flights to both Reykjavík and Copenhagen.

Narsarsuaq is situated in the sheep farming area in Greenland, where we can reach many sheepfarms by boat trips where we cruise on the fjord in calm, mirror-like water between the icebergs!

Svensk marknadsbalans lammkött (ton slaktkroppsekvivalenter)

Bra att veta om beräkningen:

  • I balansen är handeln omräknad till slaktkroppsekvivalenter via viktningstal för att möjliggöra en jämförelse med produktionen i slaktad vikt.
  • Förbrukningen är en perliminär beräkning av totalkonsumtionen och är framräknad som produktion+import-export.
  • Förbrukning i kg/capita är förbrukningen dividerat med ett snitt av capita (befolkningen) för aktuell period. För åren före 1998 används dock befolkningen vid årets slut.
  • Svensk andel av förbrukningen motsvarar självförsörjningsgraden.

Utveckling av marknaden för lammkött 2015

  • Importen ökade med 5,5 % och utgjorde 72 % av den svenska lammköttsförsäljningen.  Exporten ökade med 43,5 %.
  • Konsumtionen  ökade preliminärt med 2,9 %.
  • Försäljningen av svenskproducerat lammkött minskade med 3,4 %.

Uppgifterna bygger på SJVs statistik, som sammanställs av SCB på uppdrag av LRF Kött.


OBS! I diagrammet ska varje kvartal tolkas var för sig, för varje nytt kvartal ackumuleras alltså ej siffrorna från kvartalen innan.
  Öppna större bild ››

Webb-tv om handlingsplan Lamm

1 min 35 sek in i dagens program handlar det om presentationen av handlingsplanerna för lamm och nöt. SFs Magnus Jönsson, Jan Forsell (SNP) och Theres Strand (Svenska Köttföretagen) intervjuas.

Efterföljande inslag är kort om vargproblematiken i Sjundareviret. Längre fram även kort om den nya ursprungsmärkningen Från Sverige.

Lantbruksnytt 21 januari 2016 ››

Nya regler för rapportering vid destruktion

Från och med den 21 januari 2016 ska djur som sänds till destruktion rapporteras till förflyttningsregistret, på samma sätt som förflyttning av får och getter till en annan produktionsplats.

Ändringen innebär att djurhållare av får och getter ska rapportera till förflyttningsregistret för får och getter när de skickar kadaver till en destruktionsanläggning. Destruktionsanläggningen kommer sedan att rapportera till Jordbruksverket att de tagit emot kadavren från aktuell produktionsplats.

Djurhållaren ska i samtliga fall rapportera samlingsnumret SE 888888 när de skickar kadaver av får och get till destruktion.

Förflyttning rapporteras via blankett eller via Jordbruksverkets e-tjänst.

Mer information på Jordbruksverkets hemsida ››

Presentation av Handlingsplanerna för Nöt och Lamm

I mars 2015 tog branscherna initiativ till att skapa en handlingsplan för svensk nötkötts- och lammproduktion. Målsättningen med Handlingsplan Nöt och Lamm är att öka produktionen av svenskt nöt- och lammkött.

LRF Kött ingår i den styrgrupp som leder utarbetandet av handlingsplanerna. I styrgruppen ingår även representanter från Svenska Fåravelsförbundet, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Köttföretagen, Dagligvaruhandeln, Jordbruksverket och
Näringsdepartementet

Handlingsplanen är indelad i fyra olika målområden för nöt; marknad, export, produktion samt stöd & regler samt fem olika målområden för lamm; marknad, export, produktion ull & skinn samt stöd & regler.

Handlingsplanerna för Nöt och Lamm kommer att presenteras den 20 januari i Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm.

Program den 20 januari 2016

  • Leif Denneberg, Generaldirektör Jordbruksverket, Handlingsplanerna – från producent till konsument
  • LRF Mjölk, Lägesrapport Handlingsplan Mjölk
  • Theres Strand, Svenska Köttföretagen, Lägesrapport Handlingsplan Gris
  • Helena Jonsson, Förbundsordförande LRF, Handlingsplanerna bidrar till att vända trenden

Lunch

  • Sven-Erik Bucht, Landsbygdsminister, Handlingsplanerna och Livsmedelsstrategin stärker svensk köttproduktion
  • Theres Strand, Svenska Köttföretagen och Johanna Bengtsson Gård & Djurhälsan, Presentation av Handlingsplan Nöt och Handlingsplan Lamm
  • Peter Lund, VD Bergendahls, Stark efterfrågan på svenskt kött

Handlingsplan lamm finns att läsa här ››