ggi_loop
Knarrhult2018
gdjh2015
Hunden Herden
trns2017
Banner-2017
keenan_ny
Amaskiner_2017_1
agria_banner_far_180x180
siltbergs hemsida
banner_180x120
Elitlamm_180x180
Stallmästaren web gif
Backa Fårgård
oviex_anuncio_180x120px
gimrarna
default logo
bildspel_Island11
bildspel_Island13
bildspel_Island14
bildspel_Island15
bildspel_Island12

Rättelse gällande Fårskötsel nr 2/17

I senaste numret av Fårskötsel har det tyvärr slunkit in ett faktafel i artikeln om smittrisker vid import (sid 32–34).

I artikeln varnas för risken med resistenta parasiter och här har ordet antibiotikaresistens felaktig sammankopplats med fenomenet. Resistenta parasiter är motståndskraftiga mot avmaskningsmedel och detta kallas på fackspråk för anthelmintikaresistens (anthelmintika = avmaskningsmedel) men antibiotikaanvändning har inget med saken att göra. Fårskötsel beklagar sammanblandningen av begreppen.

Senarelägg din lamning

Här bjuder vi på en artikel ur rykande färska Fårskötsel.

Intressant läsning om att låta tackorna lamma på bete. Författare är Einar de Wit.

Senarelägg din lamning (pdf) ››

Konsumenter vill betala 20 % mer för kött från naturbeten

Två tredjedelar av Västra Götalands invånare tycker att det är mycket viktigt att bevara naturbetesmarker. Knappt en procent tycker att det är oviktigt.

Karl-Ivar Kumm vid SLU i Skara har skrivit en rapport om hur allmänheten i Västra Götaland värderar naturbetesmarker. Även hur mycket länets befolkning är beredd att betala för en fortsatt beteshävd av landskapet har undersökts. Undersökningen har gjorts som en Sifo-undersökning.

Undersökningens deltagare fick ange hur viktigt de tycker det är att bevara naturbetesmarker på en femgradig skala från 1 = inte alls viktigt till 5 = mycket viktigt. Den genomsnittliga värderingen var 4,6. Två tredjedelar ansåg att det är mycket viktigt att bevara naturbetesmarker medan knappt 1 % ansåg att det inte alls är viktigt. Traditionella lövträdshagar värderas särskilt högt, och naturbeten utan träd värderas lägst.

Sifo-respondenterna fick också ange hur mycket mer man är beredd att betala för nötkött från svenska gårdar där djuren har betat minst två somrar på naturbetesmark före slakt, jämfört med svenskt nötkött från djur som inte alls betat på naturbetesmark. De senare djuren har varit inomhus och/eller betat på åker under hela uppfödningen. Det visade sig att 40 % av dem som köper nötkött sade sig vara beredda att betala ≥ 20 % mera för naturbetesköttet.

När man frågade om hur deltagarna vill att det ser ut runt platsen där man bor vill man helst ha betesmarker med björkdungar i synnerhet om dessa var små. Minst populär omgivning är marken som används för hö- och ensilageproduktion; alltså en mark helt utan betesdjur och träd. Även intervjuer med fastighetsmäklare har gjorts och dessa tyder på värdet på en normal villa omgiven av betesmark kan minska med 100 000–200 000 kr om betningen upphör och markerna därför växer igen med lövsly. Värdeminskningen kan bli ännu större på dyrare villor.

Naturbetesmarkernas värden och bevarande ››

Fokusträffar för lammproducenter

Under våren fortsätter Gård & Djurhälsan med nya fokusträffar. 5 träffar på olika platser i landet inom temat parasiter och bete.

Träffarnas upplägg:

  • Gårdsbesök för att visa goda praktiska exempel
  • Seminariepass ”Lyckas med lamm på bete”
  • Veterinär och lammrådgivare medverkar

2 maj Skåne kl 13.00-17.00
Elisabeth och Lars Hansson, Bjärhus, KLIPPAN

9 maj Västergötland kl 13.00-17.00
Sophie och Carl Helander, Johannelund, FLOBY

11 maj Småland kl 13.00-17.00
Malin Lundqvist Gunnarsson, Östregård, LÅNGASJÖ

16 maj Medelpad kl 13.00-17.00
Jeanette och Thomas Eriksson, Hälla gård, LIDEN

30 maj Gästrikland kl 13.00-17.00
Magnus Hålén, Klockarbackens lantbruk, OCKELBO

Har du frågor angående programmet?
Kontakta projektledare Titti Strömne tel 070-589 32 33 eller titti@gladafaret.se

Gård & Djurhälsan: Mer information och anmälan ››

Gård & Djurhälsan, LRF Kött, Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna

fokus

SJV: Checklistorna för djurvälfärdsersättningarna klara och ett förtydligande om att ta över en djurvälfärdsersättning

Nu finns checklista för år 2017 på plats på Jordbruksverkets hemsida.

Dessutom har man förtydligat vad som gäller för dig som ska ta över en ansökan om åtagande och om utbetalning för djurvälfärdsersättningarna. Informationen finns på sidan Åtagande.

SJV: Extra djuromsorg för får 2017 ››

Nya böcker

boktips

År med får – en fårbondes dagbok av Ingemar Zachrisson och Tore Hagman

Ingemar Zachrisson, fårbonde på Mysten har tillsammans med fotografen Tore Hagman givit ut en bok om sina 40 år med får.

Ingemar och hans fru Maragareta försörjer sig på den lilla gården som är belägen några mil norr om Göteborg. Här har Naturskyddsföreningen i Alingsås motiviering till det pris man nyligen utdelade till Margareta lånats för att beskriva gårdens verksamhet: Margareta fick priset för att hon ”under ett långt liv ihop med sin man visat att det går att driva ett hållbart ekologiskt jordbruk med naturvård i fokus, som är till gagn för biologisk mångfald och som kan producera högklassiga ekologiska varor”.

Boken kan köpas direkt från författaren.

Ull blir vadmal av Kerstin Paradis Gustafsson

Det här är Kerstins 8:e bok om ull i alla dess former och den mest omfattande dokumentation av vadmal som skrivits på svenska.

Vadmal är ett vävt och valkat ylletyg. Det är det textila material som har hjälpt oss människor att överleva i olika klimat. Kerstin vill med denna bok ge ytterligare inspiration och kunskaper, och visa hur ull använts och används i sin vävda och valkade form.

Ull till vadmal finns tillgänglig via GML förlags webb-bokhandel ››

Skara Lammslakteri får pris för landets bästa skinnhantering

Hudboden på Skara Lammslakteri har efter nominering av Sveriges två stora Skinnberederier; Tranås Skinnberedning AB och Donnia Skinn AB utsetts till landets bästa.

Diplomet delas ut av Gotlandsfårsföreningen för vars medlemmar hanteringen av skinnen har mycket stor ekonomisk betydelse. Gotlandsfåret som finns i hela Sverige och är Sveriges vanligaste fårras producerar förutom kött även de vackra lockiga grå pälsskinnen.

Skara Lammslakteri är känt för sin varsamma djurhantering så det är knappast någon överraskning att även skinnhanteringen håller högsta klass.  Slakteriet ägs av Ulrika Gustavsson och Håkan Svensson som också arbetar i företaget.

IMG_4560
Klas Larsson, Ulrika Gustavsson, Benny Holmström, Håkan Svensson. Saknas gör Ulf Bengtsson.

Mer information om slakteriet telefon 0511 44 14 40
Mer information om diplomet Eva Twengström, ordf. Gotlandsfårsföreningen 070 849 02 45
Lammleverantör till Skara Lammslakteri Magnus Håård 070 58 26 710

Fulla tackor inget för scanning

Carl Williams är en mästare på att dräktighetsundersöka tackor. Han betyder oerhört mycket för de lammproducenter som anlitar honom då han inte bara kan bestämma om tackorna är dräktiga utan också med god precision hur många foster de har.

Med hjälp av scanningresultatet kan man optimera foderstaten och underlätta lamningsövervakningen. Det ger både ekonomiska vinster och tidsvinster och förbättrar djurvälfärden.

Gård & Djurhälsan fångade upp honom i en intervju just när han avslutat scanningsäsongen här i Sverige och var på väg hem till Nya Zeeland:

Hej Carl! Tack så mycket för den här scanningperioden!
Du bor ju i Nya Zeeland. Varför kommer du tillbaka till Sverige varje år för att dräktighetsundersöka tackor?

Jag fortsätter komma tillbaka till Sverige och Danmark därför att det är en mycket viktig del av mitt företagande. Jag har mött många fantastiska människor under åren och det ger mig tillfredsställelse att se hur de uppskattar det arbete jag gör för dem. Det passar också bra med den scanning jag gör i NZ eftersom det är motsatt tid på året. Den enda nackdelen är att jag får uppleva två vintrar varje år och går miste om sommaren.

Du scannar både i Nya Zeeland och Skandinavien. Hur många tackor blir det varje år?

Ca 260,000 tackor och 10,000 kor. (Kor bara i NZ)

Det ser väldigt enkelt ut när du scannar men alla som försökt förstå hur du gör vet att det är jättesvårt och att det verkar ansträngande också.
Hur kan fårägarna förbereda tackorna innan undersökningen för att göra det så smidigt som möjligt för dig?

Det är mycket viktigt att tackor som ska scannas inte är fyllda i våmmen. De behöver inte vara helt tomma men de får inte vara fodrade med grovfoder på ca 12 timmar innan scanningen.

Anledningen är att våmmen annars pressar på livmodern så att den hamnar utanför synfältet för ultraljudsgivaren. Det försvårar undersökningen väldigt mycket eftersom den som scannar måste försöka manipulera livmodern i rätt läge för att kunna se hur många lamm det finns. Det är väldigt obehagligt för tackan och belastar undersökarens kropp. Det kan också leda till en missbedömning av antal foster och om tackan är dräktig över huvud taget eftersom man kanske inte kan se hela utbredningen av foster och fosterhinnor i livmodern.

Det är litet annorlunda med tacklamm. De har inte samma kapacitet att äta som en fullvuxen tacka så de bör inte vara utan foder alltför länge. Men rekommendationen är ändå att de inte ska utfodras precis innan scanningen.
Det kan vara ett ännu större problem med nyklippta tackor. De kan äta upp till 25 % mer än oklippta och kan därför vara omöjliga att scanna om de ätit så mycket att de fyllt våmmen.

Hur ska man utfodra sina djur innan du kommer till gården? Continue Reading →

Glöm inte bort lammet

I Jordbruksverkets förprövningsstatistik ser man åter en ökning av antalet platser för får. Köttpriset som var 2015 ökade investeringsviljan, men 2016 har varit svalare. Branschen får inte glömma att lammkött också är svenskt kött.

– Förprövningen har kommit tillbaka till den nivån som den låg på för ett par år sedan. Det är väldigt skönt att den har ryckts upp igen efter ett par års låga siffror, säger Magnus Jönsson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet.

Han är dock inte helt obekymrad gällande kommande års framtidstro och investeringsvilja.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Glöm inte bort lammet ››

Mallar för Ersättning för extra djuromsorg för får 2017

Hushållningssällskapet har uppdaterat sin pärm som innehåller mallar till all dokumentation som krävs för att söka jordbrukarstödet ”Extra djuromsorg för får”.

Läs mer på Hushållningssällskapets hemsida ››

EU-projekt för mer kunskap om vall

Svenska Vallföreningen deltar i ett projekt inom Horizon 2020, Inno4Grass, där man ska samla kunskap från vallodlare i flera länder. Intervjuer ska utföras i år och mer material kommer att komma följande två år.

Det är åtta länder som deltar i projektet och Sverige är ett av dem. Tanken är att man ska samla kunskap från lantbrukare, forskning och rådgivare om vall, för att på ett tillgängligt sätt sedan förmedla den. Projektet innefattar såväl vallodling som betesdrift och ensilering samt löper över tre år.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: EU-projekt för mer kunskap om vall ››

Resultat skinnpremiering 2017

Finns nu att hämta via Gotlandsfårsföreningens hemsida.

Resultat skinnpremiering 2017 ››

Tar avstånd från embryoöverföring

Gotlandsfårsföreningen kan inte acceptera metoden av djuretiska skäl.

Frågan om embryotransfer splittrar Fårsverige. I helgen tog Gotlandsfårsföreningen avstånd från Jordbruksverkets förslag att embryoöverföring ska tillåtas i Sverige.
– Lammuppfödningen riskerar att förlora konsumenternas förtroende, säger Eva Twengström, ordförande i Gotlandsfårsföreningen.

Hela artikeln
ATL: Tar avstånd från embryoöverföring ››

Jämn kamp när SM i lammskinn avgjordes

Text och foto: Karin Wennås
Årets svenska mästare i lammskinn korades i Tranås på söndagen.  

I år gick SM-guldet till Nobells lammgård på Gotland, i hård och jämn kamp med Lindholmens gård strax söder om Göteborg. Båda gårdarna hamnade på samma slutpoäng, och till sist var det den sammanlagda helheten på de skinn som gårdarna tävlade med som fällde avgörandet till förmån för Marianne och Lars Nobell.

SMvinnare17

Här är en kvartett som vet hur man får fram vackra lammskinn. Till höger Marianne och Lars Nobell från Gotland, SM-vinnare. Till vänster Benny och Helen Averpil, Vallda söder om Göteborg, som kom tvåa. Helen Averpils korg med hundvalpar i lammskinn vann dessutom i klassen bästa fårskinnsprodukt, ett pris som röstades fram av publiken vid SM i fårskinn i Tranås i helgen.

Silverpristagarna Helen och Benny Averpil var inte mindre glada över sin placering, och även bronsmedaljörerna Helene och Göran Carlsson från Koppartorp utanför Valdemarsvik reste hem nöjda. Alla tre gårdarna har gotlandsfår, som ger de grålockiga glansiga skinn som är så populära just nu.

Bästa besättning bland de vita skinnen blev Nors Nalleverkstad på Gotland, som drivs av Inga-Greta och Vibert Nilsson.

Skinn-SM arrangeras årligen sedan ett 20-tal åt tillbaka i Tranås, en stad med gamla skinnberedningsanor, och syftet är att ge fåruppfödare ett kvitto på hur bra de har lyckats med sin avel. Det är grå och vita skinn från raserna gotlandsfår och leicesterfår som tävlar, i en rad olika klasser beroende på färgnyans, lockstorlek och längd på ullen.

I år hade drygt 40 besättningar skickat in sammanlagt 140 skinn till tävlingen. Ungefär hälften sållades bort i en första omgång, och resten gick vidare för att bedömas och poängsättas av en trio erfarna domare som noggrant granskade lock, färg, pälshår och glans hos skinnen. Arrangör för tävlingen är rasföreningen Gotlandsfårs-föreningen. Huvudsponsorer är Tranås skinnberedning och Donnia.

Video: Skinn-SM tog plats i Tranås

140 lockiga, glansiga och mjuka skinn var med i kampen när det skulle avgöras vem som producerat Sveriges vackraste lammskinn. Skinn-SM ägde rum under söndagen i Parkhallen i Tranås.

Fåruppfödare från hela landet har skickat in sina bästa skinn, vilket har resulterat i att 140 skinn från 42 besättningar har bedömts av domare.

Hälften av skinnen har valts ut av en jury för att tävla vidare under söndagens Skinn-SM.

— Uppfödare är här för att få ett kvitto på hur man har lyckats i sin egen avel. Sedan är det ganska lärorikt att gå runt och titta på andra skinn än sina egna, säger Eva Twengström, ordförande i Gotlandsfårsföreningen.

Smålands-Tidningen: De utsåg Sveriges vackraste fårskinn ››