Knarrhult2018
gimrarna
agria_banner_far_180x180
Hunden Herden
trns2017
Backa Fårgård
ggi_loop
Elitlamm_180x180
siltbergs hemsida
Banner-2017
gdjh2015
banner_180x120
Lindholmen180x180_2018_1
Stallmästaren web gif
default logo
bildspel_ba2018_2
bildspel_auktionjkpng
bildspel_ba2018_4
bildspel_ba2018_5
bildspel_ba2018_1

Ull i Kubik i Halland

Ullikubik2018

Större bild | Ull i Kubiks hemsida

Råullsmarknad

Hallands Fåravelsförening arrangerar råullsmarknad på Ull i Kubik, läs mer här ››

Auktion i Linköping 2018

Idag hölls den årliga baggauktionen i Linköping. Tipsar om att Einar har lagt upp lite bilder på vår Facebooksida.

Linkpngutst18_2

Foto Einar de Wit

Specialavsnitt av Köttpodden om sommarens torka

Med anledning av sommarens torka släpper Svenskt Kött ett specialavsnitt av sin podd, Köttpodden, med vd Elisabet Qvarford.

Gäst är Scans försäljningsdirektör Torbjörn Lithell som dessutom är styrelseordförande i Svenskt Kött. Vi reder ut effekterna av sommarens torka och hur det kommer att påverka konsumenter och bransch.

Svenskt Kött: Specialavsnitt av Köttpodden om sommarens torka ››

13 september beslutar Jordbruksverket om krisstödet

Nästa torsdag, 13 september, beslutar Jordbruksverket hur de 400 miljonerna i krisstöd till lantbrukare ska hanteras. Därefter hoppas Jordbruksverket kunna gå ut med detaljerna om hur stödet ska kunna sökas.

I denna första omgång kommer mjölk, nöt och fårproducenter att kunna ansöka om sammanlagt 400 miljoner i extra kontantstöd. Planen är att dessa pengar ska kunna betalas ut 7 december.

Den andra delen av regeringens krispaket, på totalt 1,2 miljarder, kommer att betalas ut 2019. Formerna för detta kommer Jordbruksverket och branschen att presentera 15 oktober. Då avslöjas vilka näringar som får del av stödet.

Hela artikeln
Land Lantbruk: 13 september beslutar Jordbruksverket om krisstödet ››

Dyrt att vara bonde, del 2

veckobrev

7  september 2018 | Nu gäller det att förklara för resten av världen varför vårt kött inte bara är bäst, utan också behöver kosta lite mer.

Denna vecka har vi tillsammans med LRF Kött, Lammproducenterna och gris- och nötorganisationerna gjort en större satsning för att få ut budskapet till konsument att betalningen till bönderna behöver öka för att svensk köttproduktion ska kunna bibehållas. Ni har förhoppningsvis sett resultatet i media, de flesta kanaler har rapporterat om läget. Några exempel är Ekot, DN och TTs text som har spritts via press i hela landet. Lantbrukspressen skriver också förstås, se Land Lantbruk och ATL. Och inte minst viktigt, dagligvaruhandelns branschpress har tagit upp ämnet med ordentliga artiklar.

Krassa siffror om hur bristen på grovfoder och halm tillsammans med ökande priser på spannmål/kraftfoder kommer att fördyra produktionen av kött har presenterats på ett överskådligt sätt. Beräkningarna som gjorts visar att lammköttet i år kostar 12–26 kr mer per kilo slaktvikt att producera på grund av torkan. Omräknat till konsumentperspektiv betyder det 5,50 kr per lammytterfilé.

merkostnad
Merkostnad för foder och strö till lamm. Vid en slaktvikt på 19,5 kg blir merkostnaden per kg slaktvikt på mellan 12-26 kr per kg, om hänsyn tas till enbart ökade kostnader för foder och strö. Grafik LRF Kött | Källa Svenska Köttföretagen och Gård & Djurhäsan

Samtidigt har det poängterats att det inte är bara är torkan som hotar att knäcka näringen, utan att den låga lönsamheten generellt inom svensk köttproduktion är själva grundproblemet. Lammnäringen är dessutom extra utsatt med sina låga avräkningspriser och lilla andel av marknaden, som gör att vi lätt kan tappa mark om mängden svenskt lammkött minskar ytterligare. Vi vill inte bereda utrymme för ännu mer importerat lamm.

Vi vill fortsätta att producera lamm och vi tycker att konsumenterna ska välja svenskt kött varje gång. Så … ja vi fortsätter att jobba helt enkelt. Men vi behöver också kämpa för en bättre lönsamhet och konsumenternas förtroende. Fortsättning följer.

Styrelsemöte med Svenskt Kött har också hunnits med. Tillsammans med danska Landbrug & Fødevarer har det sökts EU-medel för att marknadsföra svenskt kött under en 3-årsperiod. Vi inväntar kommissionens beslut. Håll tummarna.

Svenskt Kött jobbar nu med kampanjen Go flexitarian som riktar sig till tjejer i åldern 15–30 då de är en viktig målgrupp, som ofta inte äter kött oreflekterat.

I morgon är det baggauktion Linköping, en av årets höjdpunkter för alla som jobbar med köttraser. Ni som är där, passa på att prata med SFs representanter som finns på plats, Einar, Thomas, Ulf och Anna O. Einar har med sig inspelningsutrustning och om han frågar “Vad ska man tänka på innan man skaffar får?” kan man svara något smart och komma med i nästa Fårpodd som kommer att handla om att skaffa får, och som vi ska göra klar lagom till Elmia.

I samband med auktionen i Linköping hålls ett miniseminarium om läget efter sommarens torka. Olika aktörer har bjudits in för att berätta om vad de gör för att hjälpa till och tanken är att deltagarna ska kunna bolla sina idéer och tankar. Läs mer på Lammproducenternas hemsida.

I lördags var det SM i Fårklippning på Gotland. Claudia var där och hon har skrivit ett reportage som kommer i nästa Fårskötsel. Ett utdrag finns här. Klipptävlingar är extremt spännande och för oss som inte riktigt fattat hur bedömningen går till så reder Claudia ut det i Fårskötsel-artikeln. Det gäller förstås att vara snabb för att ha en chans i dessa sammanhang men tiden väger in mindre än 50 %, skriver Claudia. Skicklighet i hantering och med saxen krävs i lika hög grad. Vi säger grattis till dessa skickliga fårklipparvinnare!

klippSM2018_1
F.v. Karl-Oskar Allered, Matilda Andersson, Simon Ronström, Viktor Larsson. Foto Claudia Dillmann

Projektet med ERFA-grupper inom Handlingsplan Lamm fortsätter under hösten. Theo den Braver är projektledare och kommer nu att dra igång 4–5 nya grupper för dig som vill vidareutveckla din lammproduktion, läs mer här.

Nya avelsvärden, resultatet av årets andra körning, är nu publicerade i Elitlamm. Lilla julafton för avelsnörden. Topplistor för gotland och leicester och söklistan för finullsbaggar är uppdaterade. Mer info finns här.

Statistik från årets riksbedömning av ull och pälsraser är klar. 484 djur bedömdes, varav 436 Gotlandsfår, 25 Leicester och 23 Finullsfår. Inga ryafår deltog i år. Detta är minsta antalet på många herrans år, ser man tillbaka till 2008 har inget år varit haft så få bedömda djur. 2017 bedömdes 638. Extra roligt är det då att Västerbotten och Norrbotten hade fler baggar till riksbedömning än de brukar! Det har varit ett svårt år, så ett lågt deltagande är inte förvånande och vi får ta nya tag och hoppas att fler besättningar väljer att riksbedöma nästa år. Bra djur har det som sagt funnits bland de som kommit. Vi har också fått många signaler om väl genomförda och trevliga arrangemang. TACK till alla er som samordnar och jobbar med riksbedömningarna!

Forslundagymnasiet i Umeå ansöker om att hålla YH-utbildningen ”Driftledare Lantbruk”. Utbildningen har tidigare genomförts i samverkan mellan Forslunda, Grans i Piteå, Torsta i Ås och Nytorpcentrum i Arbrå, och den har täckt större delen av norra Sveriges behov av driftledare och företagare med fördjupad kompetens inom får och nöt. Forslunda har efterlyst engagemang från näringen och SF har sagt ja till att agera bollplank och bistå med kunskap.

Jordbruksverket har gått ut med information om importerat grovfoder och halm. De ber alla som använder foder och halm från områden med afrikansk svinpest att vara uppmärksamma. Om man upptäcker rester av döda djur som inte kan uteslutas vara vildsvin i foder från länder med afrikansk svinpest ska man kontakta Jordbruksverket. Läs mer på Jordbruksverkets hemsida, där finns också information om vilka områden som är drabbade av afrikansk svinpest.

Örebro Länsstyrelse har efter stora påtryckningar fått loss en större summa för att kunna se över och stärka upp stängsel runt fårhagar i Tiveden-reviret, där det var ett stort vargangrepp förra veckan. Vi uppmanar alla fårägare som bor i reviret att hålla utkik efter brev från länsstyrelsen om detta, och får ni inget hör då av er själva.

Djuren i besättningen som angreps är nu åter utsläppta. En av länsstyrelsens besiktningsmän har varit på plats två nätter för att övervaka fåren, ingen vargobservation dessa nätter. Hagen har förstärkts med extra tråd, ljuspunkter och lapptyg. Skyddsjaktsmöjlighet utreds, men det komplicerar att tiken är genetiskt viktig. Alla de fem DNA-prov som togs via topsning av bitmärken efter angreppet visar på tiken.

Ull för livet är en turnerande utställning som nu gästar Västmanlands län. Premiären var i lördags och den pågår till 7 oktober, för att sedan vandra vidare till andra delar av Sverige. Genom utställningen vill Sveriges hemslöjdskonsulenter tillsammans med regionala utvecklare visa ullens fördelar och användningsområden. Förutom utställningen erbjuds workshops, kurser, föreläsningar med mera.

Britta
Britta föreläste om fåråret i samband med Ull för livet i Sala, tillsammans med slöjdaren Lena Jarlgård som använder mycket av Stjärnbäcks ull i sin slöjdkonst. Vi fick mycket positiv respons på vår berättelse om vad som sker i fårens vardag, sådant som folk i allmänhet kanske inte vet så mycket om, säger Britta. Foto Britta Wendelius

I samband med Ull i Kubik som hålls på Öströö Fårfarm den 30 september kommer Hallands Fåravelsförening att arrangera en råullsmarkand. Har du ull att sälja, kontakta Mia Hedberg som samordnar. Även köttrasull efterfrågas. Läs mer på Hallands sida.

Ullpodden släppte nyss ett nytt avsnitt, missa inte det.

Trevlig helg önskar SF!

nextgen

Gröngödsling med luzernvall som plöjs ned för att ge bra förutsättningar för rågetablering. Nästa genration är under utbildning på Nors och Björnen plöjer här sitt livs första åker IRL. Elof fick börja plöja med en BM 320 Buster och 2-skärig plog, men utvecklingen har gått framåt. Örnen ser ni denna vecka uppe till höger, men någon gotländsk solnedgång blir det tyvärr inte idag för Elof har varit i Stockholm och jobbat för allas vårt bästa under större delen av veckan. Foto Elof Nilsson

upphandla
Arbetet med att öka andelen svenskt kött i den offentliga sektorn fortsätter. Foto Elof Nilsson

driftsledning
Blivande driftsledare? Vi hoppas att intresset håller i sig även i framtiden. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Linkpngutst18
Idag är det bedömning av utställningsdjur inför baggauktionen i Linköping. Thomas är där och bjuder på denna bild. Foto Thomas Eriksson

Sammanställt av Anna

SM i fårklippning 2018 på Gotland

Årets Fårklippnings-SM arrangerades på Grönt Centrum på Lövsta gård i Romakloster på Gotland. 11 personer deltog i tävlingen i år, varav 3 kvinnor.

Det här är ett utdrag, hela artikeln kommer i nästa Fårskötsel. Text och foto Claudia Dillmann

Det tävlades i 2 klasser, SM och en ”landskamp” mellan Sverige/fastlandet och Gotland. I landskampen utsågs de två bästa klipparna från varje ”nation” som sedan tävlade i lag mot varandra i en final. Sverige/fastlandet vann men det var otroligt jämnt mellan de båda lagen. Resultatet i landskampen blev Sverige 72,2 – Gotland 72,33. (Lägst poäng vinner, läs längre ner om hur bedömningen går till.)

Stämningen under SM var god och tävlingen var mycket välbesökt. Åskådarna engagerades av speakern Torgil att delta med både koskällor, hurrarop och handklappningar för att heja på tävlingsdeltagarna vilket höjde stämningen ytterligare.

360 st får klipptes totalt under hela tävlingsdagen. 10 st får per klippare klipptes under SM finalen, i landskampsfinalen klipptes 8 st och i grundomgångarna 4 st.

Grattis till vinnarna!

1:a plats kom Viktor Larsson, Gotland
Han klippte 10 får på 10 minuter och 9 sekunder med en totalpoäng på 39,00

2:a kom Mathilda Andersson, Ydre Östergötland, poäng 39,95

3:e plats kom Simon Ronström, Gotland, poäng 42,95
4:a kom Karl Oskar Allered, Halland, poäng 45,30

Seniorfinalen vanns av Hannes Niklasson, Gotland och
”Cleanest pen” gick till Simon Ronström, Gotland

Priset Årets Rookie vanns av Elin Esperi från Norrtälje.

1:an och 2:an i SM kommer att få åka och representera Sverige i VM i fårklippning som går i Frankrike nästa år.

klippSM2018_1

F.v. Karl-Oskar Allered, Matilda Andersson, Simon Ronström, Viktor Larsson.

klippSM2018_2

Årets Rookie Elin Esperi.

Färska avelsvärden, topplistor, söklistor och auktionsbaggar visas nu i Elitlamm

Nu visas nya avelsvärden för dina djur på Djurförteckningarna i Elitlamm. Du väljer själv vilka avelsvärden som ska visas genom att ändra listans utseende. På Djurkorten hittar du avelsvärdena under fliken Avel.

Även djur som är utannonserade på Marknadsplatsen har uppdaterade avelsvärden som du kan se i annonserna. För djur som du är intresserad av att köpa, där du har fått elitlammskoden av säljaren, så visas givetvis också de nya avelsvärdena.

Topplistor för gotlandsfår och leicesterfår
De nya topplistorna för gotlandsfår och leicester hittar du i Djurregistret i Elitlamm. Precis som med de vanliga djurförteckningarna så kan du välja vilka uppgifter du vill se och du kan sortera kolumnerna i annan ordning. Du ser vem som är ägare till djuret och du kan klicka för att se djurkortet. Listorna innehåller 400 baggar av gotlandsfår med minst 20 avkommor, och 82 leicester med minst 15 avkommor.

Söklista över finullsbaggar
För att hitta en finullsbagge inför kommande säsong så kan du söka efter lämplig bagge i Söklistan för finullsbaggar i Elitlamm. Du hittar 238 avelsbaggar på listan. Kravet för att komma med på listan är att baggen har kompletta avelsvärden och har avkomma som är ullmönstrad. Du ser vem som äger djuret och kan klicka på Djurnumret för att se Djurkortet.  Om du har bagge eller baggar med på listan som saknar namn, gå gärna in och registrera namn på dina baggar i ditt Elitlamm, så uppdateras söklistan.

Auktionsbaggar Linköping
Om du är nyfiken på de djur som säljs på baggauktionen i Linköping så finns nu möjlighet att titta på dem i Elitlamm. Som vanligt hittar du dem i Djurförteckningen på sidan Auktionsdjur. Alla auktionsdjur är uppdaterade med de nya avelsvärdena. Du kan titta på baggarnas djurkort och självklart kan du också testa släktskapet mellan auktionsbaggarna och dina egna tackor, det gör du i menyn Statistik-Släktskap. I år finns det 37 Texel, 13 Dorper, 13 Suffolk, 6 Dorset samt 4 Finull.

Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm

Variation av kobolt, selen och koppar inom och mellan fårbesättningar i Uppland

Det förekommer brist och förgiftning av olika mikromineraler i svenska fårbesättningar. Vissa raser är mer känsliga än andra för att drabbas på grund av olika bra nedbrytningsförmåga.

En annan orsak till brist eller toxicitet kan bero på otillräcklig utfodringsyta. Det finns risk att produktiviteten, djurhälsan och lönsamheten påverkas av både under- och överutfodring av mineraler. Därför utfördes ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med Gård & Djurhälsan där leverprover från 8 stycken besättningar analyserades för koncentration och variation av mikromineralerna selen (Se), kobolt (Co) och koppar (Cu). En enkätstudie utfördes för att se om skillnader kunde kopplas till faktorer som kön, ålder eller utfodring.

Den statistiska bearbetningen visade att variationen av koncentrationen av samtliga mikromineraler är större hos djur inom samma besättning jämfört med djur mellan olika besättningar. Inget av djuren led av brist på någon av mikromineralerna, vilket tyder på att alla djuren fick i sig tillräckligt. En risk verkar snarare vara att djuren fick för mycket av Cu och Co där 77,5% respektive 72,5% av djuren låg över rekommenderade värden. Variationen i mikromineralstatus inom besättningar var större än variationen mellan olika besättningar. Den stora variationen inom en besättning gör att ett stickprov på 5 djur inte ger tydliga indikationer på besättningens status.

Läs mer
Gård & Djurhälsan: Variation av kobolt, selen och koppar inom och mellan fårbesättningar i Uppland ››

Var uppmärksam vid införsel av grovfoder och halm

Jordbruksverket rekommenderar djurhållare och foderföretagare att om möjligt undvika att ta in grovfoder och halm från områden där den smittsamma grissjukdomen afrikansk svinpest förekommer. Att få in afrikansk svinpest till Sverige skulle få stora konsekvenser.

Den långvariga torkan under sommaren har lett till att efterfrågan på importerat grovfoder är större än normalt. I en del länder i östra Europa finns den mycket allvarliga grissjukdomen afrikansk svinpest, främst bland vildsvin. Viruset överlever länge i kött och döda djurkroppar från infekterade djur. Sjukdomen smittar inte människor men är ett allvarligt hot mot grisar och vildsvin. Är fodret av god hygienisk kvalitet är risken för smitta låg, men skulle det råkat ha kommit med ett dött djur i en foderbal blir situationen en annan.
– Vi vill mana till försiktighet vid införsel av grovfoder och halm. Om man upptäcker rester av döda djur som inte kan uteslutas vara vildsvin i foder från länder med afrikansk svinpest ska man kontakta Jordbruksverket, säger Maria Lundh på Jordbruksverket.

Jordbruksverkets rekommendationer vid införsel/import

  • Undvik om möjligt att föra in grovfoder eller halm från områden inom EU där afrikansk svinpest förekommer.
  • Om du ändå planerar att ta in grovfoder eller halm från sådana områden bör du kontakta myndigheterna i producentlandet redan på planeringsstadiet för att kontrollera smittsituationen där fodret är producerat. Tänk på att fodret kan ha handlats i flera led. Fodret bör ha lagrats i minst två månader innan det förs in i landet.
  • Om du redan har fört in grovfoder eller halm från sådana områden kan du använda detta, men var observant på eventuella rester av döda djur.

Rekommendationerna avser införsel/import inom EU. När det gäller handel med länder utanför EU finns det redan stränga regler.

Kontakta Jordbruksverket vid fynd av döda djur i fodret

Vi uppmanar djurhållare och foderimportörer att kontakta Jordbruksverket (enheten för CITES, foder och djurprodukter) via kundtjänst 0771-223 223 om man upptäcker rester av djurkroppar som inte kan uteslutas komma från vildsvin i ett foder som kommer från länder med afrikansk svinpest.

Områden där afrikansk svinpest förekommer

Exempel på länder där afrikansk svinpest förekommer är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Rumänien, Tjeckien och Bulgarien. Karta finns på Jordbruksverkets hemsida, klicka på länken nedan.

Sjukdomen förekommer också i länder utanför EU, exempelvis i Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Från dessa länder är det dock inte tillåtet att importera hö och halm.

Läs mer
Jordbruksverket: Var uppmärksam vid införsel av grovfoder och halm ››

Nyheter från SLU

Ny metod för artbestämning av parasiter hos får

Betesburna parasiter kan orsaka stora problem i fårbesättningar. Det förekommer minst ett tiotal olika maskarter varav vissa orsakar mer skada än andra. Stora löpmagsmasken, Haemonchus contortus, är en blodsugande rundmask och den art som skapar störst problem hos svenska får.

Även om det är möjligt för ett tränat öga att identifiera stora löpmagsmaskens ägg i träckprover finns ett uttalat behov för känsligare diagnostik. Detta för att exempelvis kunna följa om parasiten sprids i samband med förflyttning av djur mellan olika besättningar. Det är även viktigt att med ökad säkerhet kunna ta reda på hur parasiten svarar på avmaskning.

Läs mer ››

Fotrötebakterier kan spridas i samband med klövverkning

Fotröta är en smittsam klövsjukdom hos får som orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Sjukdomen förekommer i de flesta lammproducerande länder och medför inte bara ekonomiska förluster utan även ett stort djurlidande. Mer information om möjliga spridningsvägar är viktigt för att kunna förhindra smitta.

I en studie som utförts i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Universitetet i Bern, Schweiz, har forskare undersökt om fotrötebakterien Dichelobacter nodosus kan spridas i samband med klövverkning. Sextiotvå får med fotröta verkades med klövknivar och från dessa knivar samt från klövverkarens händer försökte man sedan odla fram bakterien.

Resultaten visar att fotrötebakterien kunde odlas fram från 90 % av klövknivarna och i 52 % av fallen från klövverkarens händer. Klövverkning innebär alltså en risk för att sprida fotrötebakterier och det är därför viktigt att noga rengöra redskap mellan olika djur.

Läs mer ››

Lättare att köpa och sälja svensk ull

Det ska bli lättare att sälja ullen från sina får och för köpare att handla ull direkt från fårägaren. Jordbruksverket och Upplandsbygd Lokalt ledd utveckling har beviljat ett projekt om en ny digital plattform för köp och sälj av svensk ull. Bakom idén står Ullförmedlingens grundare Fia Söderberg.

Syftet med projektet är att skapa en digital plattform för köp och sälj av ull, en mötesplats för konsumenter och producenter av svensk ull. Upplandsbygd och Jordbruksverket motiverar beslutet med att insatsen kan bidra till att tillgängliggöra landsbygdens resurser på ett innovativt och hållbart sätt. Projektet kan bidra till en ökad samverkan mellan lokala fårföretagare som i sin tur kan stärka utvecklingen på landsbygden. Det kan även öka försörjningsgraden för områdets företagare och göra så att ullen ses som en möjlighet i stället för ett problem. Projektet skapar en mötesplats för konsumenter och producenter och kan även dela till att arbetstillfällen skapas på sikt.

Projektet kommer att vända sig till fårägare som vill sälja sin ull och till konsumenter, uppköpare och användare av ullen inom i första hand Uppsala, Östhammar, Knivsta och Sigtuna kommuner. På sikt och efter projektets slut kommer plattformen att fungera som en nationell tjänst för ullförmedling som ersätter facebookgruppen med samma namn.

Läs mer
Ullförmedlingen: Lättare att köpa och sälja svensk ull ››

Så kan svenskt kött räddas

Idag har en pressträff kring effekterna av torkan hållits av LRF Kött tillsammans med djurslagsföreningarna (lamm, nöt,och gris). Syftet är att beskriva för konsumenterna varför man till följd av torkan behöver betala några kronor mer per köttbit för att rädda svensk köttproduktion.

Ekot, TT och branschmedia var på plats och ämnet tas nu upp i många medier. Hjälp till och sprid det vidare i era egna kanaler.


Pressmeddelande: Så kan svenskt kött räddas

Sommarens torka har skapat den värsta krisen för svenska lantbrukare på många år. Många lantbruksföretag kommer att få svårt att klara ekonomin i höst. Men om dagligvaruhandeln och konsumenten är beredd att betala bara några kronor mer för kotletten eller biffen så kan svensk livsmedelsproduktion räddas.

Sommarens torka har skapat ett ansträngt läge för svenska lantbrukare. För många djuruppfödare innebär de ökade foder- och strökostnaderna att likviditetskrisen är överhängande i höst. För en grisproducent ökar kostnaderna för strö och foder med mellan 4–5 kr per kilo räknat på djurets slaktvikt, en nötköttsproducent får en merkostnad på mellan 9–15 kr/kg slaktvikt och en lammproducent får en merkostnad på mellan 12–26 kr/kg slaktvikt.

Effekterna blir så stora att vi riskerar en utslagning av svensk köttproduktion.

Men den merkostnad som uppstår för den enskilda bonden kan kompenseras om konsumenten betalar några kronor mera för köttbiten. Den merkostnaden som uppstår ute på gårdarna motsvarar ca 1 krona och 50 öre per fläskkotlett, 3,50 kronor per ryggbiff och 5,50 kr per lammytterfilé.

Om handeln och konsumenten inte är beredd att betala lite extra för det svenska köttet så riskerar vi att förlora det svenska kött som är både klimat- och miljösmart och som bidrar till en levande landsbygd. Den svenska djuruppfödningen är bäst inom EU på djurskydd och djurhälsa tack vare svenska bönder engagerade och genuina intresse för sina djur.
För att säkra svensk gris-, nöt- och lammproduktion behövs:

  • Ökad lönsamhet i hela värdekedjan med bättre betalning till bonden som kan kompensera för ökade foderkostnader
  • En långsiktig ökad efterfrågan av svenskt kött som skapar konkurrenskraft hos de svenska gårdarna
  • Ökad andel svenskt kött i offentlig upphandling
  • Frivillig ursprungsmärkning på restaurang för att möjliggöra aktiva val av svenskt kött
  • Förenklade regler och förutsättningar från myndigheter

För mer information vänligen kontakta:
Åsa Odell, Ordförande, LRF Kött
asa.odell@lrf.se
070-5381124

Elof Nilsson, vice Ordförande, Svenska Fåravelsförbundet
elof.nob@gmail.com
070-5665877
Continue Reading →

Snart klart för krisstöd – oavsett valutgången

På måndag, 10 september, väntas Jordbruksverket kunna avslöja mer om hur krisstödet på 400 miljoner kronor till lantbruket ska ansökas i höst.

Nu på fredag väntas Jordbruksverket fatta beslutet om stödets utformning, och i början av nästa vecka ska producenterna få fler detaljer om hur och när pengarna ska ansökas. Så fort som möjligt har beskedet hittills lytt.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Snart klart för krisstöd – oavsett valutgången ››

Fårkurser i Mälar-Hjälmarregionen under 2018–2019

Länsstyrelserna i Mälar–Hjälmarregionen kommer under året att hålla fårkurser. Detta är ett projekt som delvis finansieras genom landsbygdsprogrammet.

Projektet kommer att innehålla en serie med åtta träffar och en studieresa i varje län. Träffarna är dagtid mellan 9–15 och har olika teman som handlar om fårskötsel och lammproduktion.

Med dessa kurser vill vi stimulera till ökad kunskap hos fårägare och därmed främja god djurvälfärd hos en betydelsefull grupp av betesdjur. Schemat för träffarna är enligt nedan och Ulrika König och Theo Den Braver från Gård & Djurhälsan medverkar på alla träffar och på vissa träffar medverkar Länsstyrelsen.

KurserMalardalen2018
Alla kurstillfällen kommer att läggas ut på respektives länsstyrelses webbplats. Anmälan sker i kalendern på respektive länsstyrelses webbplats, ca 1 månad innan kurstillfället.

Kostnaden för hela kursen är 1500 kronor exklusive moms alternativt 300 kr exkl. moms för enstaka tillfällen. Kostnad för resan tillkommer Kostnad för mat och fika betalas av deltagaren på plats.

Kontakta oss om du har frågor
Stockholm (AB) och Uppsala (C) – län: Åsa Pettersson, länsstyrelsen Stockholm, 010–223 15 16, asa.pettersson@lansstyrelsen.se

Södermanland (D) och Västmanland (U) – län: Malin Nilsson, länsstyrelsen Södermanland, 010–223 43 64, malin.nilsson@lansstyrelsen

Örebro (T) och Västmanland (U) – län: Maria Bergman, länsstyrelsen i Örebro, 010–224 83 39, maria.bergman@lansstyrelsen.se

Bild1Detta projekt har beviljats nationella medel ur Landsbygdsprogrammet 2014–2020, som finansieras gemensamt av EU och svenska staten.

Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke

veckobrev

31 augusti 2018 | Nu riktas fokus mot lantbruksektorns lönsamhet samtidigt som näringen och myndigheter försöker ta vara på nyvunna erfarenheter efter sommarens kriser. Och nog är det fler som ser bönders arbete som en tillgång och nödvändighet än för ett år sedan?

Tack Thomas för veckans rubrik.

LRF Kött, där SF representerar fårnäringen, har mötts under veckan. Fokus i LRF Kötts verksamhetsplan för 2019 blir att öka lönsamheten i djurproduktionen. Från SFs sida tror vi att det vore bra om de olika djurslagen jobbade tätare och ihop, och den idén togs emot positivt av mötet.

LRF Kött är också positiva till en svenskmärkning av ull och skinn. Man kommer att jobba med det, men vi får räkna med att det kommer att dröja något innan det är klart (andra produkter ligger före i kön).

Vikten av att alla djurslagen får, get, nöt och gris ställer sig bakom Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) togs upp. Sverige har ett unikt gott hälsoläge hos lantbruksdjuren, och för att bevara det har hela branschen ställt sig bakom SDS kontrollprogram vid import av levande djur. SDS tar inte ställning för eller emot import utan handlägger alla importförfrågningar utifrån att dessa skall kunna genomföras med största möjliga säkerhet, även om ingen import kan bedömas som riskfri.

SDS rekommendationer varierar beroende på varifrån djuren kommer. Vänd er till SDS för fri rådgivning vid levandeimport och ta de prover som SDS smittskydds-program rekommenderar. Gör det av respekt för dina kollegor, och gör det av omsorg om egna och andras djur.

sds

Broschyren Vet du vad det svenska djurhäloläget innebär? ››

Högnivågruppen som tillkommit med anledning av torkan har haft ett telefonmöte idag. Effekterna av torkan slår olika i olika branscher och delar av landet, men alla djurslag betonar de ökande foderkostnaderna och att torkan tär på lönsamheten. Man poängterar hur viktigt det är att pengarna för det nationella stödet del 1 betalas ut innan året är slut.

Lantbruket och även fårnäringen behöver bättre långsiktiga villkor som stärker konkurrenskraft och lönsamhet. Med bättre lönsamhet kan företagen själva skapa en buffert för dåliga år och andra oförutsedda utgifter. Lantbruket kan inte ha ständigt återkommande krissituationer som vi inte klarar på grund av små marginaler. Det här återknyter förstås till LRF Kötts verksamhetsplan som vi skrev om tidigare.

Vi ser med stor oro på det stora antal tackor som är anmälda till slakt, för därmed antas lammslakten minska kommande år. Fårnäringen är väldigt sårbar med den lilla andel på 28 % av lammköttkonsumtionen som är inhemsk. (Högnivågruppen består av LRF, Näringsdepartementet, Jordbruksverket, slakterierna, rådgivningsföretag, representanter från får, nöt och grisnäringarna, Köttföretagarna, Svensk mjölk, Arla, Lantmännen m fl.)

Vi deltog i ett regionalt samverkansmöte med anledning av torkan som Landshövding Lena Sommestad bjöd in till i fredags, för en vecka sen. Halland är en av de regioner som drabbats svårast av torkan, men stora delar av landet har liknande förhållanden, om än i olika omfattning.

Djurfrågorna är i dagsläget de viktigaste att hantera, med bland annat vinterfoderbrist, behov av utdraget höstbete och risk för överbeläggningar i stallar. Djurproducenterna tar den största smällen av torkan. Den kortsiktiga lösningen som ligger närmst att ta till är att anpassa besättningarnas storlek efter fodertillgången. Den lösningen hotar dock den framtida produktionen och livsmedelskedjan som helhet, genom lägre priser nu, följt av brist på djur längre fram. Snabbaste lösningen för bönderna är inte bra för branschen på sikt. Det konstateras också att bransch och myndigheter har mycket att göra och lära.

Ute på gårdarna

  • Jobba för att ordna foderfrågan, även om priset blir högt.
  • Beta så länge som möjligt på alla tillgängliga marker.
  • Bibehåll produktionen och minska inte rekryteringen, om det är möjligt.
  • Utnyttja de möjligheter till fri rådgivning som finns via SJV, banker, försäkringsbolag etc.
  • Vid behov, sök dispenser redan nu! Det finns möjlighet att söka dispens för restriktiv utfodring och strö (Jordbruksverket), för gödselspridning då bete efter vallskörd omöjliggör gödsling enligt regler (Länsstyrelsen) med mera. Länsstyrelsen ska prioritera snabba stallprövningar.

Mötet drog den något oroande slutsaten att det inte finns något tydligt svar på vem som tar ansvar för att alla får mat i Sverige …
Men vi gör ju åtminstone vad vi kan.

Mer information från mötet i Halland finns att läsa här.

Det har varit ett stort vargangrepp i Tivedsreviret söder om Askersund denna vecka. 22 får dödade och 6 avlivade på grund av skador. Flera vargar har deltagit vid angreppet, troligen fyra stycken, och de har grävt sig in under ett fungerande RAS. Detta är mycket ovanligt, men förekommer. Både länsstyrelse och Viltskadecenter anser att skyddsjakt är det enda möjliga om inte stängsling hjälper. Revirets tik ses som genetiskt viktig, hon har flyttats till området. SFs ståndpunkt är att man efter ett angrepp av den här typen måste fatta samma beslut oavsett vilka individer som varit inblandade. På måndag kommer svar på DNA-proven som ska visa vilka av revirets vargar som varit i hagen. Vi har kontinuerlig kontakt med både djurägarna och länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Örebro har ställt upp och hanterat fallet på ett föredömligt sätt.

Katalog för Linköpings baggauktion är publicerad. 73 baggar och bagglamm av raserna suffolk, texel, dorset, dorper och finull presenteras. Hämtas hem på Lammproducenternas hemsida.

Ull för Livet öppnar i morgon i Sala. Det är en utställning som turnerar till den 7 oktober 2018 och som kan ses på sex platser i Västmanlands län. Program för de olika platserna hittar ni här.

Hemsidan skriver inte lika ofta som förr om vad som händer ute i världen. Förklaringen är att jag lägger mer tid på berätta om vad som händer inom SF och omkring oss här hemma, än på internationell bevakning. Men för er om saknar fläktarna från den stora världen har jag idag ett litet lästips: Sheep meats are in a sweet spot från en Nya Zeeländsk blog. Där kan man läsa att det går bra för lammbönderna Down Under. Köttpriserna är på rekordnivåer på grund av valutakurs och ökad efterfrågan från Kina. En annan faktor som håller priserna uppe är att antalet får minskat med hälften de senaste trettio åren (typ tvärtom mot här, de hade för många och vi har för få). Samtidigt är de fårgårdar som finns kvar mycket mer produktiva. Lammningsprocenten har ökat 20 procent de senaste 20 åren och lammvikterna har ökat med 50 procent de senaste 40 åren. Fåruppfödning har blivit roligt igen, säger bönderna. Nej nu ska jag inte berätta allt, läs här. Eller översatt med Google.

Jag ska försöka bättra mig och leta upp lite mer läsning om får ur ett internationellt perspektiv under hösten.

Fårpodden 03 hann komma ut för lyssning under eftermiddagen. Detta avsnitt handlar om att få lammen slaktmogna före stallsäsongen. Men om alla lamm inte blir klara, det händer varje år och kanske ännu mer i år när det varit ont om bete och foder, hur gör man då? Lyssna och hör gärna av er med kommentarer!

Trevlig helg önskar SF!

fikabuffe
Fikabuffé vid riksbedömningen i Västmanland. Brittas svärmor är hjälten som förser de hungriga horderna med hembakat fika. Britta skickar med ett stort tack till er som kom med djur och till funktionärerna! Foto Britta Wendelius

dynamiten
Gräset som kommer nu är jämförbart med det första som kommer på våren, rena dynamiten! Foto Einar de Wit

vattning
Fast vi fått en del regn går det fortfarande åt en hel del vatten till djuren. Foto Einar de Wit

findor
Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke, man måste gasa sig upp för backen, påminner Thomas och skickar med en bild på sina nyinköpta Findor-tacklamm (finull x dorset). Foto Thomas Eriksson

alpfoder
Hemkörning av foder i Sveriges alper. Foto Thomas Eriksson

guldgul
Guldgul halm från Östergötland har anlänt till Värmland. Ni fattar känslan som infinner sig. Och snacka om att bondekåren hjälps åt! Foto Ulf Ekholm

flyttning
Flytt av får i ett numera grönt landskap! Foto Gudrun Haglund-Eriksson

veckanssolned
Och så veckans gotländska solnedgång : ) Gotländsk myrmark levererar. Skördemätaren på tröskan var uppe och vände på nästan 14.000 kg/ha när vårvetet tröskades. Foto Elof Nilsson

Sammanställt av Anna