Siltbergs_banner2020_2
Backa Fårgård
Wiromin2020_liten
Tranas2020
gimrarna
Elitlamm_180x180
gdjh2015
Stallmästaren web gif
Far_gif
ggi_loop
Knarrhult2018
Banner-2017
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
banner_180x120
default logo
bildspel_lamm

Rekommendationer angående fotröta och CODD vid försäljning av livdjur, riksbedömning och baggauktioner

Ett dokument att ladda ner för att intyga att djuren har friska klövar vid försäljning, riksbedömning och baggauktioner.

Rekommendationerna och djurägarförsökran har uppdaterats 2020.

Rekommendationer och djurägarförsäkran 2020 ››

Bakom rekommendationerna står Svenska Fåravelsförbundet, Lammproducenterna och Gård & Djurhälsan.


Köp inte sjukdomar, parasiter och problem

Djurägarförsäkran är bara ett av flera dokument man bör begära vid livdjursköp, se även Kom-ihåg-lista vid förflyttning av får

 

Drygt 40 % av produktionen av får och lammkött sker i 3 län

Källa: Jordbruket i siffror
700 ton eller 14 % av slakten av får och lammkött kommer från vardera av Gotlands, Västra Götalands och Skåne län.

Det innebär att 42 % av produktionen sker i dessa län år 2019. Jämfört med år 2016 har slakten ökat något på Gotland medan den minskat i Västra Götaland och Skåne.

Statistiken från vårt Statistiska meddelande om animalieproduktionen. I det gör vi en mer detaljerad redovisning i april varje år.

Artikeln med grafik
Jordbruksverket: Jordbruket i siffror ››

Bredsjö Mjölkfår koras till vinnare av titeln Årets Fårföretagare 2020

Vi vill uppmärksamma detta ovanliga och mästerliga fårföretag just nu. Nu när Lena och Lars-Göran som startade verksamheten fortfarande är aktiva, samtidigt som nästa generation arbetar i företaget för att göra sig redo att driva det vidare mot nya utmaningar och kulinariska höjdpunkter.

Bredsjö Mjölkfår som ligger i Bergslagen är ett företag med ekologiskt jordbruk, mjölkfår och tillverkning av fårost.

Gårdsmejeriet som ystar hantverksmässiga fårostar startades redan 1987, och man har genom uthålligt och långsiktigt arbete i både med- och motvind byggt upp en trogen kundkrets inom både restaurang och handel. Idag tillverkas ungefär 4000 kg ost per år, och fem personer jobbar i företaget. Den yngre generation är med och jobbar på gården, och tänker ta över och driva och utveckla företaget vidare. Gården har även en välbesökt restaurang som årligen tar de emot ca 25000 besök, både privatbesökare och gruppresor. Mejeriets mest berömda ost är den prisade långlagrade blåmögelosten Bredsjö Blå.

Bredsjö foto Frida Edlund

Från vänster stående Emelie Böhl som arbetar som djurskötare sedan 10 år tillbaka och Sara Staffare som är dotter i familjen, utbildad sommelier och kombinerar ansvaret för besöksdelen med arbete med djur och mejeri. Sittande har vi först Lena Hall som främst ansvarar för mejeri, lager och kontorsarbete, men som också arbetar med djurskötsel. I mitten har vi Lars Göran Staffare som främst arbetar med djur och jordbruk, något som föll sig ganska självklart då han arbetade som veterinär innan får blev hans stora nöje i livet. Sist har vi Carl Johan Granqvist som är nationalekonom i grunden samt utbildad sommelier. I företaget arbetar han med det mesta och fokuserar nu på att lära sig de olika delarna i företaget för att framåt kunna ta över gården tillsammans med Sara.

Foto Frida Edlund | Hämta bild ››

Juryns motivering

Bredsjö Mjölkfår är ett fårföretag som visat enastående uthållighet och målmedvetenhet. Ett av landets äldsta nu verksamma gårdsmejerier, och ett av få som ystar av fårmjölk.

Med ett stort kunnande och känsla för marknaden har de ridit ut många stormar, och lyckats göra sina produkter kända över hela Sverige. Bredsjö Mjölkfår visar dessutom ett imponerande ekonomiskt resultat, och alla kurvor pekar uppåt.

Vi vill uppmärksamma detta ovanliga och mästerliga fårföretag just nu. Nu när Lena och Lars-Göran som startade verksamheten fortfarande är aktiva, samtidigt som nästa generation arbetar i företaget för att göra sig redo att driva det vidare mot nya utmaningar och kulinariska höjdpunkter. Bredsjö vore inte vad det är utan Bredsjö Mjölkfår, och Sverige vore fattigare utan deras fantastiska ostar.

Fåravelsförbundets Speciella Pris 2020 går till Magnus och Margareta Håård

För deras fantastiska arbete med att återinföra svensk fårsemin.

Många stora framsteg görs av enskilda eldsjälar. Förbundet önskade en svensk fårseminverksamhet – Magnus och Margareta skapade det!

Med stort personligt engagemang och gedigen kunskap har de byggt upp seminverksamheten. Förutom all kunskap så har de också gjort det mesta av det praktiska arbetet med samling, distribution och administration. De har helt enkelt gjort ett storartat arbete!

Om inte Magnus och Margareta hade tagit tag i frågan om fårsemin i Sverige hade vi inte haft någon seminverksamhet idag. Därför får de priset!

MagnusochMargareta

Foto Mika Väisänen

Vi ses i cyberspace

veckobrev

8 maj 2020 | I morgon bitti är det dags för SFs allra första digitala Årsstämma.

Vi har testat tekniken flera gånger om och försökt att förbereda oss till tänderna, men om sanningen ska fram så är vi lite nervösa. Men vi hoppas att det ska bli intressant en stämma, och att den kan genomföras på ett tillfredsställande sätt.

Alla delegater samt medlemmar som anmält sig har fått Teams-länken utskickad. Har du inte anmält dig men vill vara med så mailar du Anna, som skickar ut länken till eftersläntrare senast kl 7 i morgon bitti.

Alla ombeds att logga in i mötet mellan kl 8–9. När man klickat sig fram till mötet (information om hur man gör kommer med länken) kan man med fördel ta kaffepaus till kl 9.30 då stämman börjar.

Vi har kollat upp vad som rekommenderas när det gäller vett och etikett för digitala möten, och den listan kan göras ganska lång men här är några grundläggande tips:

  • Kom i god tid
  • Ställ in kameran så att du syns ordentligt
  • När du talar är det bra att titta direkt i kameran och inte på skärmen, detta ger mer närvarokänsla för övriga deltagare
  • Prata i vanlig samtalston
  • Stäng av din mikrofon när du inte talar. Samma sak gäller om du exempelvis behöver hosta
  • Stäng också av kameran när du inte själv talar (många kameror igång stjäl bandbredd)
  • Undvik störande bakgrundsljud

Detta blir spännande …

I morgon under Stämman får vi veta vem som blir Årets Fårföretagare 2020 och vem som i år tilldelas SFs Speciella Pris i år.

Vi vill passa på att tacka Stämmans och Lammriksdagens sponsorer. Deras roll under denna digitala stämma är något undanskymd, men vi får träffa dem under höstens Ordförandekonferens och Lammriksdag, och då ska vi rikta mer strålkastarljus på dem.

Vid fjolårets stämma i Mora antogs två motioner. Det var motion 1 om juridiska och ekonomiska konsekvenser med resistenta parasiter vid köp/försäljning och motion 2 om åldersbestämning vid slakt. Slutsatser av det jobb som gjorts runt dessa har nu publicerats på hemsidan.

Många frågetecken runt ekonomiskt och juridiskt ansvar vid försäljning/inköp av livdjur med resistenta parasiter har rätats ut. Den bild som vuxit fram visar dock att det finns väldigt begränsade möjligheter att använda lagen om man köpt in resistenta parasiter och det finns i dagsläget heller inga försäkringslösningar som täcker ekonomisk förlust. Ansvaret vilar i stort sett helt på köparen. Läs hela redogörelsen av juridiskt ansvar vid försäljning/inköp av livdjur med resistenta parasiter här.

Resultatet av arbetet runt felklassade lamm och får vid slakt finns här.

Vi har träffat Axfoundation tillsammans med Filippa K med anledning av att Axfoundation vill plocka upp tråden från Vinnovaprojektet och bidra till ökad användning av svensk ull. De har förstås massor att lära om får, ullbranschen och den cirkulära ullkedjan, men är mycket intresserade och ska skissa på en projektplan. Vi får se vad som kan komma ut av detta, fortsättning följer.

Möte med gruppen som jobbar med att skapa en utbildning för ullrådgivare. Nästa steg är att skicka in en studieplan med förslag på praktikplatser. 90 % praktik och 10 % teori är modellen vi skissar på. SF tror att det vore bra att starta i en eller två regioner, för att hålla det enkelt och kunna dra lärdomar innan vi skalar upp. Västra Götaland har flest fårgårdar, flest fårraser och flest alternativ på förädlingssidan samt Högskolan i Borås, så att starta där tror vi vore en bra idé.

Veckan har även innehållit Lammråd med LRF och möte med Kollpålammen. Håll utkik efter Kollpålammen på Facebook där Theo de Braver delar med sig av andvändbara tips runt bete, koll på lammens tillväxt under sommaren, parasiter med mera. Målet med Kollpålammen är att våra lamm ska må bra och att vi ska utnyttja de förutsättningar vi har för att producera lamm. Friska lamm som växer bra gynnar alla, inte minst ekonomiskt.

seminerameraInget med att seminera får är särskilt svårt, men man behöver göra en plan och hålla sig till den. För att förenkla planeringen för er som tänker seminera till hösten har vi tagit fram en tidsatt manual som mycket kortfattat berättar hur du förbereder dig själv och tackorna, och sedan genomför semineringen effektivt. Ladda ner Seminera mera – så här gör man.

LRF Kött tagit beslut att gå in med finansiering för att slutfasen av Lammlyftet ska kunna genomföras. Detta då alla projektmedel via SJV har strypts och inga mer medel kan sökas under 2020. Lammlyftet behöver fortsatt finansiering för projektets sista del, att nå ut till marknaden. Denna sista fas är förstås helt avgörande för om projektet lyckas, så vi är mycket glada att LRF Kött räddar genomförandet.

Ni som inte redan besvarat medlemsenkäten har maj ut på er – glöm inte att ge oss din bild av livet med får och förbundets arbete. Enkäten skickades ut via epost den 21 april. Har du inte fått den eller råkat slarva bort den, kontakta Britta.

En av frågorna i enkäten är “Vad anser du vara viktigast som framtida inkomstmöjlighet inom fårhållningen?” 48 % av de som hittills svarat anser att den viktigaste framtida inkomstmöjligheten är lamm- och fårkött. 17 % har svarat att småskalig förädling och försäljning är den viktigaste framtida inkomstmöjligheten. Hittills har 16 % svarat ull och skinn är den viktigaste framtida inkomstmöjligheten. Andra viktiga inkomstmöjligheter som anges är avel och livdjursförsäljning, samt betestjänster. Många har i fritextsvaret skrivit att fårhållningen kräver flera ben att stå på, många hade önskat att man kunde välja fler svar på just denna fråga. Siffrorna kan ändra sig, men enligt våra enkätbesvarare står lamm och fårkött ut som den viktigaste framtida inkomstmöjligheten för fårföretaget.

Anna Maria Johanssons som jobbar med det Stiftelsen Svensk Fårforskning-finansierade projektet om vilka faktorer som påverkar kvalitet på nappaskinn skulle gärna vilja att så många som möjligt fyller i hennes enkät om skador på beredda päls- och nappaskinn. Enkäten finns här.

Elmia Lantbruk satsar på att mässan kommer att kunna hållas i höst, så vi är igång och jobbar efter den modellen även vi. Ett par rasföreningar har tackat ja till att vara med och visa upp sin ras, men vi vill bli fler för att kunna skapa ett attraktivt och spännande rastorg. Vi har ju så många olika typer av får i Sverige. Kontakta Britta om din rasförening funderar på att vara med, så berättar hon mer. Elmia är en plats där vi vill visa upp fårens många möjligheter för att attrahera nya fårbönder och nya medlemmar. Vi behöver bli fler av båda sorterna!

Nästa vecka håller Theo två Om Får och Foder-föreläsningar i Umeå och på Gotland. Deltagare har strömmat till under veckan, men fler är välkomna. Föreläsningen i Umeå har bytt lokal och kommer att ske i Hushållningssällskapets lokaler på Verkstadsgat 24. Plats för 10 deltagare, just nu endast en plats kvar. Vi tar emot efteranmälningar fram till lunch samma dag som kursen körs. Så tveka inte, kan du hänga på så gör det. Stora lokaler och små grupper som gör att social distans kan hållas utan problem.

Trevlig helg önskar SF!

nyhalmat
Alla har inte nått fram till betessläpp och lammen får då stoja inomhus. Härlig känsla när fårhuset är nyhalmat. Foto Britta Wendelius

4weeldrive
Vårbruket avslutat på Nors som naturligtvis kör fåååår wheel drive. Foto Elof Nilsson

major
I Skaraborg sås det just nu, när veckor av regn övergått i solsken. Foto Einar de Wit

lammlekpark
De flesta bönder behöver kassera en och annan ensilagebal som inte håller måttet. I år har Einar tyvärr fått kassera fler än vanligt på grund av ovanligt mycket gnagar-angrepp. För att försöka göra något positivt av det hela tas nätet bort, balarna sönderdelas ordentligt och allt läggs upp i en komposthög, med förhoppningen att kunna använda det som gödsel om något år. Lammen älskar dessutom sin nya latjolajban-lekpark! Foto Einar de Wit

wow
En av örnarna som häckar på Nors. Vilken bild! Foto Mats Boman, King Edwards Farmartjänst

majmat
Gräset börjar sträcka på sig på Gotland. Vad tror ni, blir det vallskörd om två veckor? Foto Elof Nilsson

På Stjärnbäck pågår projektet “äta ur frysarna”. Det går bra och mycket gott att äta blir det! Ett tips som Britta gärna delar med sig av är att göra långkok på fårlägg. Ja absolut, du hörde rätt, fårkött är som allt fler vet en ren delikatess. Denna tacka, ca 3 år gammal, lagas till med slow cooking i flera timmar i en järngryta, enbart med vatten och lite salt. När köttet faller av och senorna är mjuka som gele, då är det klart. Låt svalna, rensa köttet från benen och spar buljongen. Som sås och grytbas till dig själv, eller som extra gott till hundarna. Det rensade köttet kan sedan förvaras i kylen och användas till olika grytor eller till exempel som fyllning i fredagstacosarna.

slowcook

En ny grej som vi provade i veckan var att steka det rensade och tärnade läggköttet rätt hårt och knaprigt i riktigt smör (såklart) i en het stekpanna med salt, peppar och lite chili. Serveras med varierande tillbehör, här färsk vitkål och lingon. Detta är mat för kungar (och fårbönder) … Foto Britta Wendelius

lammkorv
Eller så kan man prova Elofs mellis; lammkorv från Smak av Gotland med ramslökspesto på rågbröd. Foto Elof Nilsson

Sammanställt av Anna

Åldersbestämning vid slakt

forbundsnytt

Vid SFs Åsstämma i Mora 2019 antogs motion 2 om åldersbestämning vid slakt. Det arbete som gjort under året med frågan redovisas här.

Motion 2 2019 Åldersbestämning vid slakt

Bakgrund
Idag är det ibland ett lotteri när djur sänds till slakt. Det är en stor spridning på vad som klassas som lamm eller får. Det har hänt att 4 månaders lamm klassats som får och 9 år gamla tackor gått som lamm (stackars den kund som köper detta lamm). Dagens moderna teknik rätt utnyttjad borde kunna eliminera detta fel.

Yrkande
Att SF tar tag i frågan tillsammans med slakten och berörda myndigheter och arbetar för en säkrare klassning mellan lamm och får.

Motionen väcktes på Östgötalamms årsmöte.

Motionen insänd av Östgötalamm

Resultat av arbetet med Motion 2 – 2019

SF har varit i kontakt med slakten och pratat om det här problemet. Slakten tycker det är tråkigt för den enskilde lammproducenten. Det är den mänskliga faktorn som gör att djur ibland klassas fel. När lammen blir klassade som får klagar vi, men inte om ett får blir klassat som lamm.

Vi har även varit i kontakt med handeln som är positiva till en klass till, ungfår.

Vi arbetar vidare med frågan och hoppas på en ändring inom en snar framtid.

Svenska Fåravelsförbundet
Styrelsen

Juridiska och ekonomiska konsekvenser med resistenta parasiter vid köp/försäljning

forbundsnytt

Vid SFs Åsstämma i Mora 2019 antogs motion 1 som hade titeln Juridiska och ekonomiska konsekvenser med resistenta parasiter vid köp/försäljning. Det arbete som gjort under året med att söka svar på motionens frågeställningar redovisas här.

Motion 1 2019 Juridiska och ekonomiska konsekvenser med resistenta parasiter vid köp/försäljning

Bakgrund
Resistenta parasiter (RP) finns numera i landet och den som drabbas kan lida en mycket stor ekonomisk förlust.
Diskussion kring spridning av RP har kommit igång men den tar inte upp den juridiska och försäkringsfrågan.

Yrkande
– Att SF undersöker och publicerar de juridiska och försäkringsfrågorna som kan uppstå mellan köpare och säljare vid köp/försäljning av djur med RP

Frågeställningar
1a) Köparen frågar säljaren om det finns RP och den svarar att det inte finns, men ljuger eller vägrar svara?
1b) Köparen frågar säljaren om RP men den har ej koll?
2a) Är då säljaren ersättningsskyldig för köparens ekonomiska förlust?
2b) Täcker säljarens ansvarsförsäkring detta?
3a) Gäller köparens besättnings eller lantbruksförsäkring, när RP kommit in i besättningen?
3b) Vad är köparens ansvar för att få ut ersättning?

Motionen insänd av Östgötalamm

Resultat av arbetet med Motion 1 – 2019

Juridiskt har man som livdjursköpare mycket små möjligheter att reklamera, häva ett köp eller få ekonomisk ersättning om det visar sig att ett inköpt djur har resistenta parasiter. Det finns i dagsläget heller inga försäkringslösningar som täcker ekonomisk förlust vid inköp av resistenta parasiter.

Enligt de jurister vi vidtalat är möjligheterna att använda lagen mycket begränsade. Om någon lag överhuvudtaget ska kunna tillämpas vore det att pröva ansvarsdelen i skadeståndslagen som ett enskilt ärende, om säljaren varit försumlig alternativt uppenbarligen ljugit. Men detta är hittills inte prövat, och något prejudikat kan det enligt våra jurister inte bli om det prövas via skadeståndslagen. Om en säljare skulle fällas är det inte säkert att ett ev försäkringsbolag ersätter skadan.

Detta gör att livdjursköparen själv måste vidta försiktighetsåtgärder för att skydda sin besättning. Att upprätta ett köpekontrakt mellan säljare köpare där man kommer överens om vad som gäller om resistenta parasiter påvisas efter behandlingskontroll kan vara en möjlig väg att gå, men det gäller i så fall att formulera avtalet så att det är juridiskt bindande.

Vi rekommenderar att alla köpare efterfrågar aktuella analysresultat från den säljande besättningen. Köp inte om oklarheter råder, om inga analyser gjorts eller om säljaren inte vill delge resultaten.

Ett absolut råd är att köparen håller djuret i karantän enligt Gård & Djurhälsans rekommendationer (4 veckor), att en behandlingskontroll görs 7−10 dagar efter utförd avmaskning och att analysen inkluderar odling av larver. Detta för att säkerställa sin besättning så långt det är möjligt. Om köparen inte följer karantänsrekommendationerna vilar ansvaret på köparen.

Detta tål att upprepas: Köp inte om oklarheter råder, om inga analyser gjorts eller om säljaren inte vill delge resultaten.

Svenska Fåravelsförbundet
Styrelsen

Minskad slakt av får i februari 2020 jämfört med februari 2019

Under februari slaktades det 10 600 får och lamm. Den totala slaktvikten av får och lamm, 220 ton, minskade med 26 % jämfört med siffrorna för februari 2019.

Den totala slaktvikten av får och lamm minskade med 26 % jämfört med februari 2019. Under februari 2020 slaktades det 10 600 får och lamm och den totala slakt- vikten av får och lamm var 220 ton.
Jämfört med februari 2019 halverades slakten, i vikt mätt, av tackor och baggar, medan slakten av lamm minskade med drygt 20 %.

Läs mer
Jordbruksverket: Statistska meddelanden Animalieproduktion april 2020 ››

Seminera mera – så här gör man

Inget med att seminera får är särskilt svårt, men man behöver göra en plan och hålla sig till den.

För att förenkla jobbet för er som ska planera har vi tagit fram en tidsatt manual som mycket kortfattat berättar hur du förbereder dig själv och tackorna, och sedan genomför semineringen effektivt.

Ladda ner Seminera mera – så här gör man

Seminera mera för skärm ››

Seminera mera anpassad för utskrift i A4-format ››

semineramera2

Ett starkt startfält

veckobrev

1 maj 2020 | Nu har vi fått träffa alla nominerade till årets upplaga av Årets Fårföretagare. Nästa vecka tillkännages vinnaren.

Idag presenterades de sista tre av fårföretagen som tävlar om titeln Årets Fårföretgare 2020. Pia-Maria och Jörgen Rasmusson, Eksholmens gård som nominerats av Skånes Fårintressenter, Ingeli Ivansson, Rugstorps Lantgård nominerad av Södra Kalmar läns Fåravelsförening och Peter och Susanne Reiman, Lundsbols Lammslakteri AB nominerade av Stockholm-Uppsala Fåravelsförening. Läs om alla elva nominerade fårföretag här.

Nominerade5_2020

Vem som tar hem titeln är ännu inte klart, det avgörs på onsdag. SFs styrelse och adjungerade ska då enas om en segrare. Även i år är vi överväldigade över nomineringarnas höga kvalitet, det blir inget lätt val. Varje dag fram till Stämman läggs ett företag ut på FB, Twitter och Instagram. Dela och ge dem mycket uppmärksamhet, det förtjänar de verkligen!

Denna vecka har det varit leverantörsråd hos Scan. Scan jobbar just nu med förändringar som syftar till effektivisering och minskad klimatpåverkan. De ser över alla led från gårdsnivå till leverans av färdig produkt, och flera pilotgårdar är med i projektet. Senare kommer förändringarna lanseras fullt ut. Från slaktens håll finns oro över den minskade lammslakten. Efterfrågan är mycket positiv, framför allt Styckmästarens utvalda går åt som smör. Faktum är att det starkt bidrar till det höga avräkningspris vi har idag. Glädjande nog är det flera som vill starta med lammproduktion som har hört av sig till Scan, de frågar också efter bra produktionsdjur.

tungalamm1620
Högre avräkningspris har vi aldrig haft. Grafik SJV

Dokumenten till Årsstämmans delegater har uppdaterats. På sidan där dokumenten hämtas ser man vilka dokument som uppdaterats, så kolla att ni har senaste versionen nästa lördag.

Teams-länken som är inträdesbiljett till Srämman kommer att skickas ut under början av kommande vecka, till delegater och de andra som anmält sig. Vill du delta? Anmäl dig till Anna!

Många nya enkätsvar har kommit in under veckan och det är jättekul. Du har väl inte glömt att fyllla i enkäten? Har du inte fått den eller råkat slarva bort den, kontakta Britta så löser hon det. Fördelning av ålder, kön, antal tackor och produktions-inriktning är fortfarande ungefär som förra veckan, så vi smygtittar på några andra intressanta siffror:

  • 79 % av de svarande är med i Elitlamm
  • 83 % av de svarande är med i MV-programmet
  • 13 % av de svarande är anslutna till genbank

Detta är alltså bara preliminära smygtittar, men vi kan inte låta bli för statistik är så kul. Enkätens resultat ska sammanställas och analyseras ordentligt innan det presenteras vid höstens ordförandekonferens.

Många hör av sig om betesskador. Framför allt hjort och vildsvin orsakar stora skador runt hela landet. LRFs projekt Fakta på bordet handlar om att underlätta dialogen mellan markägare och jägare på lokal nivå, med syfte att minska viltskadorna. En hel del material och tips finns att inhämta där.

Vi får också frågor om höjningen av avgiften för anslutna till Maedi Visna-programmet, som vi skrev om förra veckan. Det är en fråga som Gård & Djurhälsan äger, och som vi inte kan påverka. Höjningen beror på att Jordbruksverket har minskat anslaget till MV-programmet, och att det i högre grad behöver vara självfinansierat.

Det regnar det in förfrågningar från företag som letar ull till alla möjliga produkter. Det är ingen brist på ullkreativiteten i dessa corona-tider. Eller kanske just därför?

Insamlad statistik från aktörer på den svenska ullmarknaden och SCB visar att både import och export av ull har minskat kraftigt jämfört med åren innan. 2019 var snittpriset för importerad råull 44 kr/kg, och snittpriset för importerad kardad ull och garn var 152 kr/kg. Om minskad import av såväl råull som kardad ull och garn beror på att svensk ull används i stället kan vi inte säkert svara på. Men intresset för ull hur inte minskat, tvärtom, så vi tror att svaret är ja.

Ett extra tjockt nytt nummer av Fårskötsel har kommit i veckan. Vi har fått mycket positiv respons på tidningens nya utseende, men några tycker att omslaget är i tunnaste laget. Vi har tagit till oss det, så ett kraftigare papper till omslaget kommer det att bli. Vi har inte glömt att även hemsidan ska kläs om i samma look som tidningen, men lanseringen är fördröjd på grund av att den så viktige programmeraren har svår tidsbrist.

Om Får och Foder-kurserna körs enligt plan. Hänsyn tas till corona så att alla deltagare ska kunna känna sig trygga, det finns instruktioner om det här. Nästkommande kurs i Söderhamn har platser kvar, skynda att anmäla om det är inom räckhåll!

Vi har fått in förslag på 14 önskegårdar för gårdsbesök och stallvandringar, som kommer att bli del 2 i Om Får och Foder. Många tack för det, besöken ska ju läggas på gårdar som ni är nyfikna på. Vi kommer att kontakta dem för att fråga om vi får komma och förhoppningsvis boka in datum. De är väl spridda över landet, men främst i anslutning till orter där vi genomfört föreläsningar. Ni som har gått den digitala föreläsningen kommer att få en exklusiv inbjudan när datum är klart, och ni har även möjlighet att bjuda med en vän.

Med hjälp av fårmjölk har forskare från Örebro Universitet kunnat hitta nya områden där fästingar bär på TBE-smitta. Detta spås bli en ny och pålitlig teknik för att övervaka nya riskområden för TBE-smitta. Innebär detta att vi kan få TBE via opastöriserad mjölk eller ost? Anna har bollat frågan vidare till Eldrimners branschansvariga för mejeri, som i sin tur diskuterat frågan med en veterinär med specialkunskap om potentiella faror med opastöriserad mjölk. Birgitta Sundins och Anna Catharina Berges svar finns sist i denna artikel.

Titti Strömne gratuleras för det vinnande förslaget i tävlingen om det snidade fårets ras. “Som får-expert tycker jag mig se att det är ett karakteristiskt träfår. Från träfåren kommer träullen.” Klart att det är ett träfår, det borde vi kunnat lista ut själva. Det är tur att vi har kompetenta rådgivare att falla tillbaka på när fantasin tryter. Grattis Titti, kortfodralet i lammnappa är ditt!

lillalamm
Ett rastypiskt träfår. Foto Britta Wendelius

Trevlig helg önskar SF!

nuskaviut
Dagen då alla är nöjda, inte minst vallhundarna. Foto Gudrun Haglund Eriksson

katterblandhermeliner
Katter bland hermelinerna? Finnspetsen Fia och vita herdehunden Tika smälter knappast in när de försöker smyga sig in i lammkammaren för att hälsa på lamnen. Foto Britta Wendelius

vattnas
Stjärnbäcks lyxiga bevattnings-anläggning (trogna och minnesgoda läsare minns den från förra året) har i år uppdaterats med en vattenspruta med hög kapacitetet som gått i pension efter trogen tjänst inom räddningtjänsten. Detta innebär ökad kapacitet, så nu vattnas det för kung och fosterland för att gräset ska kunna etablera sig innan djuren släpps på om ca 10-14 dagar. Foto Britta Wendelius

bastadan
Betessläpp även i Skaraborg. Bästa dagen på året, om du frågar Einar. Foto Einar de Wit

Sammanställt av Anna

Peter och Susanne Reiman, Lundsbols Lammslakteri AB, Alunda

Nominerade av Stockholm-Uppsala Fåravelsförening

Lundsbols

Susanne med sonen Philip. Foto Lundsbols

Hemsida

Peter och Susanne Reiman driver Lundsbols Lammslakteri AB, detta familjeföretag ligger i Alunda, startades oktober 2013 och sedan januari 2017 är dom KRAV-certifierade. Peter hade från början ett slakteri för nöt, men kände att det behövdes ett för lamm också. Bygg ett då sade Sussie, och det gjorde han. Djuren tas emot kvällen innan för att komma till ro i en box innan dom påföljande dag slaktas. Slakt och styckning sker i väl genomtänkta lokaler. Från start var det Sussie och Peter men allt eftersom kundtillströmningen ökade så utvecklades företaget. Först anställdes Sussies son Philip och i maj 2019 ytterligare en person. Under högsäsong tas mer personal in. Peter började i slakterinäringen när han var 16 år så han har lång erfarenhet och inriktning mot djurens välmående och kundtillfredsställelse. Sussie kom från Sandvik Coromant och hade bara slaktat kaniner och fjäderfän innan hon började jobba med Peter. Dom har haft några få får i omgångar och sonen Philip har en mindre fåruppfödning.

Motivering
Peter och Sussie driver ett väl fungerande företag som har som sitt fokus att se till att vi som djurägare kan känna en trygghet i att djuren mår väl sina sista timmar, att slakten genomförs på ett etiskt sätt och att styckning och paketering görs med finess och kunskap.

Företaget bedriver verksamhet med fokus på djurens välmående och kundfokus. Dom har under sina år med företaget utvecklat det till ett växande företag med stort fokus på att möta kunders behov och det har dom verkligen lyckats med.

Kunden möts alltid med kunskap och värme och en strävan att se till att mottagna djur mår bra hos dom och att vi som kund får en produkt som vi är nöjda med. Dom har också upparbetat bra samarbete med andra små lokala aktörer för att så långt som möjligt kunna erbjuda kunderna en helhetslösning vid slakt avseende transport och skinnhantering.

Ingeli Ivansson, Rugstorps Lantgård, Rockneby

Nominerad av Södra Kalmar läns Fåravelsförening

Ingeli Ivansson Foto Privat
Foto privat

Ingeli Ivansson driver tillsammans med sin man Örjan Rugstorps Lantgård, Rockneby, ett lantbruk med ca 100 tackor av rasen texel, finull och leicester, och korsningar dem emellan. Här finns även 65 mjölkkor som mjölkas i mjölkrobot och hästar.

År 2013 öppnades ett kombinerat café, bageri & gårdsbutik där bl.a. tackor erbjuds i förädlad form och detta leder oss vidare in i Ingelis engagemang i den ideella föreningen ”exceptionell råvara” där hon sitter med i styrgruppen i Kalmar län.

Gården erbjuder flera aktiviteter som lockar besökare tex självplock av potatis, bonnasafari, ullverkstad & kosläpp. Man förädlar gårdens råvaror och Ingeli lär ut kunskap om tex ullen genom kurser i tovning. På sportloven bjuds barn och vuxna in för att klappa lamm och lära sig mer om lantbruk och djur. En sommartradition sedan flera år tillbaka är att hålla konsert i fårhuset.

Motivering
Levande och öppet! Genom att öppna sin gård för besökare och erbjuda ”lärande aktiviteter” så har Ivanssons utvecklats till ambassadörer för det svenska jordbruket och inte minst för fårproduktionen där Ingeli står i spetsen.

Efter ett besök på Rugstorp blir ”livet på landet” med får-lamm-ull-kött-öppet landskap enklare att förstå och Södra Kalmar läns Fåravelsförening vill nominera Ingeli Ivansson som ”Årets Fårföretagare 2020”.

Ingeli Ivansson2 Foto Privat
Foto privat

Pia-Maria och Jörgen Rasmusson, Eksholmens gård, Klågerup

Nominerade av Skånes Fårintressenter

Pia-Maria o Jörgen Rasmusson Foto Eksholmens
Foto Eksholmens gård

Hemsida

En ekologiskt certifierad besättning som drivs på ett modernt vis i nybygga stall med betesdrift runt om gården. Har ca 400 årstackor och säljer sina skinn och en del av köttet själv i gårdsbutiken eller på REKO-ringar. Paret har även lammsafari på sommaren och är duktiga ambassadörer för svensk lammproduktion.

Motivering
På Eksholmens gård drivs en pedagogisk och modern lammproduktion i större skala. Med sitt målmedvetna arbete sker lammproduktionen rationellt, modernt och på samma gång klimatsmart på den skånska stadsnära landsbygden. Med sin goda betesplanering växer lammen fantastiskt på samma gång som de ger ny kunskap till allmänheten genom lammsafari på somrarna.

Pia-Maria och Jörgen är duktiga ambassadörer för svensk lammproduktion, dels via lammsafari, gårdsbutiken och REKO-ringarna men också i informationsserier i dagspressen och andra mediakanaler.

På Eksholmens gård går kunskap, kvalitet och kreativitet hand i hand med perfektion mot framtiden.

Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta visar forskning

Med hjälp av prover på fårmjölk har forskarna upptäckt nya platser i Örebro län där fästingar bär på TBE-virus.

– Fårmjölk är ett nytt sätt med stor potential att kartlägga TBE-spridningen, säger Magnus Johansson, professor i biomedicin vid Örebro universitet.

Idag är det framförallt de patienter som söker vård för TBE som visar var smittan finns. Man kan även leta efter viruset direkt i fästingar men detta kräver omständliga insamlingar och är svårt, eftersom viruset bara finns i små begränsade områden. Det finns alltså ett behov av en ny och pålitlig teknik för att övervaka nya riskområden för TBE-smitta.

Mjölk från 37 fårägare
Denna studie som nu publicerats i Parasites and Vectors använder fårmjölk som indikator på att smitta kan förekomma i ett område. Studien är genomförd av Magnus Johanssons grupp vid Örebro universitet i samarbete med Anna Överbys grupp vid Umeå universitet. Forskarna fick kontakt med 37 fårägare spridda över Örebro län och årenr 2017 till 2019 samlade man in prover på mjölk och råmjölk (kolostrum) i dessa besättningar.

På tre gårdar hittade man antikroppar mot TBE-virus i mjölken, alltså att tackorna varit infekterade.

Studien visar också att TBE-virus finns kvar länge i fårmjölk som förvarats i kylskåp, medan rumstemperatur och uppvärmning får virusmängden att minska.

Möjlig risk för virus i mjölken
Forskarna vill fortsätta att fördjupa kunskapen om den fästingburna TBE-smittan för att bland annat undersöka hur TBE etablerar sig i nya områden och i vilken omfattning mjölk innehåller själva viruset.

Hela artikeln
Örebro Universitet: Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta visar forskning ››


Behöver vi vara oroliga för att få TBE via opastöriserad mjölk eller ost?

Forskarna bakom den svenska studien framhåller att det är nödvändigt att pastörisera mjölk, för att vara säker på att inte smittas av TBE.

Det bör samtidigt påpekas att fynden i den svenska mjölken rör sig om antikroppar mot TBE, inte virus. Undersökningen man gjort av hur lång tid virus kan överleva i mjölk har gjorts med mjölk som aktivt har infekterats med viruset. Om det finns risk att få i sig virus via mjölk i Sverige, och hur stor den risken är, vet man inte i dagsläget. Men det finns några fall i östra Europa där människor som smittats av TBE och där smittkällan antas vara opastöriserad getost.

Jag ställde frågan till Birgitta Sundin, Branschansvarig Mejeri hos Eldrimner, och hon svarar att det är svårt att veta hur man i det här läget ska förhålla sig till det denna studie presenterar. Att i nuläget dra slutsatsen att generellt inte dricka opastöriserad mjölk eller äta ost på obehandlad mjölk finns inte underbyggt i studien. Det behövs helt klart mer forskning, även på olika typer av ost eftersom tekniken skiljer vilket medför en högre eller lägre risk beroende på fara. Men om tillverkningsprocessen förlöper som den ska är de flesta ostar väldigt säkra livsmedel, framförallt hårda osttyper och därmed finns ingen anledning att vara rädd. Mjölk som blir till ost genomgår olika processer såsom syrning, värmning, dränering och för de flesta följer en lagringsperiod som påverkar olika mikroorganismer, till exempel eliminerar lagringstiden så småningom alla bakterier. Enligt studien finns också en tidsparameter som verkar påverka virusets aktivitet. Birgitta understryker att det fortfarande är ovisst om mjölkprodukter skulle kunna smitta och att det naturligtvis vore mycket olyckligt om det skulle vara så.

Birgitta har också diskuterat frågan med veterinär Anna Catharina Berge som har studerat potentiella faror med opastöriserad mjölk. Veterinären har granskat två europeiska studier (en tjeckisk och en ungersk) av TBE-smitta via opastöriserade mejeriprodukter och hennes summering är att hon inte fann några överväldigande bevis för att opastöriserad får- eller getmjölk skall kunna sprida TBE. Det är inte uteslutet, men inte bevisat. Det som studierna visar är indikationer.

Text Anna Bergström och Birgitta Sundin

Om Får och Foder – platser kvar i Söderhamn

Det finns platser lediga till kursen Om Får och Foder – Foderplanering för får- och lammägare i Söderhamn.

Tid: Måndag den 4 maj 2020, kl  17.30-21.30
Plats: Vuxenskolan, Söderhamn

Allt om kursen och anmälan finns här ››


Speciella hänsyn med tanke på Corona
Svenska Fåravelsförbundet och Gård och Djurhälsan följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att begränsa smittspridning, läs mer här.

Det här innebär i korthet att alla har eget ansvar för att stanna hemma vid symptom. Ni som deltar vid genomförandet uppmanas att hålla distans till varandra och att vara noga med handhygienen. Vi ber er att inte hälsa genom att ta i hand, och att undvika närkontakt. Tillhör du riskgrupperna så uppmanar vi dig att stanna hemma för din egen skull.

foderbild-m-loggor-red