VENO adv.ZW.59x126/2015.indd
keenan_ny
gdjh2015
oviex_anuncio_180x120px
Hunden Herden
gimrarna
ggi_loop
Stallmästaren web gif
Backa Fårgård
Amaskiner_2017_1
banner_180x120
trns2017
Elitlamm_180x180
agria_banner_far_180x180
siltbergs hemsida
hgens webb
knarrhult
Mysten
Banner-2017
default logo
bildspel_allalamm3
bildspel_allalamm1
bildspel_allalamm4
bildspel_allalamm0
bildspel_allalamm10
bildspel_allalamm8
bildspel_allalamm6
bildspel_allalamm2
Snabblänkar
#allalambehövs Ullkartan Hälsodeklaration vid livdjursförsäljning

Senast uppdaterade distriktssidorna: Stockholm-Uppsala | S Kalmar | Bohuslän

Kansli- och Elitlammsupporttelefonen håller stängt 25/12–4/1.
Vi svarar på mail till support@elitlamm.com alla vardagar.
God Jul & Gott Nytt År önskar vi på Elitlammsupporten!

Mer ull till folket!

veckobrev

24 november 2017 | Vi glädjer oss åt att ullen är en fråga som allt fler tar på allvar.

För hur ofta ser man ett får på Svenska Dagbladet Näringslivs förstasida? Idag är vi löjligt stolta över Claudia som pryder gårdagens förstasidan och får ett helt mittuppslag för ullen. Artikeln handlar om att nästan all svensk ull bränns och kastas bort, samtidigt som vi importerar från andra länder. Artikeln är inte så negativ som man kan tro av rubrikerna, ett hopp om ändring och att den svenska ullen håller hög klass och är värd att tas tillvara är det genomgående budskapet. Vi kommer att presentera mer statistik och fakta runt mängder och pengar. Online-versionen finns här, tyvärr är det en Premium-artikel. Det finns också ett filmklipp på Facebook, finns delat på vår sida ››

300ton

Saxat ut SvD Näringsliv 23 november 2017.

Är vi fårägare redo för ett systemskifte? Fler aktörer behöver göra sitt för att det ska bli ändring förstås, men utan oss går det ju inte.

Efterlängtade uppdaterade siffror gällande avelsvärderingen finns nu på hemsidan. Det gäller relativtalsenheter och medelvärden för de tio raser som avelsvärderas. Tillsammans med dessa filer, en per ras, finns en text om hur det hela hänger ihop – hur avelsvärderingen går till. Artikel och dokument här ››

Jordbruksverkets årliga djurskyddskonferens gick av stapeln under veckan och vi var där. Under denna konferens avhandlas EU:s, vårt nationella centrums, branschorganisationernas, handelns och djurskyddsorganisationernas arbete gällande djurskydd på EU-området. På menyn fanns det i år möjlighet att lägga till kött eller fisk till den vegetariska buffén. (Den vegetariska menyn blev en snackis förra året.)

SFs seminstation har levererat en rejäl mängd gotlandsfår-doser till Finland. Man meddelar också att kvävekärlen har börjat komma tillbaka liksom seminrapporter. Man kan konstatera att för en del har brunstsynkroniseringen fungerat väldigt bra. För oss andra är det bara att hålla ut.

SF har med hjälp av Sheep Farmers Union undertecknat en inlaga som sänds till EU-parlamentet rörande EU:s importkvoter av får och getkött från Nya Zeeland och Australien. Med tanke på Brexit är det viktigt att bevaka hur dessa länders tullkvoter förändras i volym vid export till EU. Storbritannien är/var en stor mottagare i EU av köttet från Nya Zeeland och Australien.

Avstämningsmöte i tävlingen Sveriges smartaste stallar har hållits. Spänningen är olidlig men vi kan tyvärr inte yppa något ännu.

Arbetsgruppen för export inom Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm har mötts under veckan.

En remiss från Jordbruksverket om märkning av får och getter har skickats ut på intern remissrunda hos distrikt och rasföreningar. Nyfiken? Läs mer här.

Nytt periodbokslut har gjorts. Men skrev jag inte helt nyligen samma sak? Tiden går fort, snart är gräset åter grönt.

På tisdag blir det får-dag för eleverna på Lilleruds Naturbruksgymnasium. Ska bli spännande att höra elevernas tankar och funderingar runt får. Ulf och distriktsföreningen i samarbete med Hushållningssällskapet arrangerar.

Kommande vecka kommer hela styrelsen och adjungerande att stråla samman för vinterns så kallade fysiska styrelsemöte. Det vill säga, vi kommer att transportera våra kroppar till huvudstaden och där slå våra huvuden ihop för att bland annat jobba vidare med de frågor som lyftes av ordförandeknonferensen.

Styrelsemötet innebär att kansliet och Elitlamms support inte har telefontid på onsdag den 29 november. Svarstakten i mailsupporten kan också bli något lägre än vanligt. Vi ber om ert överseende med detta och lovar att jobba ikapp så snart mötet är över.

Klimatfrågan är något vi måste ta på allvar, det tror jag de flesta av våra medlemmar håller med om. Men att det är så populärt att skylla på idisslare i denna debatt är något irriterande. Bland andra LRF har gjort ett stort jobb för att nyansera och plocka fram fakta. Blir det dsikussioner runt glögg och julbord? I Kunskapsbasen under Klimat och miljö finns en del material där man rusta sig med fakta.

Trevlig helg önskar SF!

betonggute
Efter resa i SFs tjänst välkomnas Elof hem till ön av Sveriges vackraste “betongsuggor”. Foto Elof Nilsson

teaser
Kärleken spirar nu i många fårhus. Dessa finullstackor är väldigt förtjusta i sin silverlockige teaserbagge. Foto Magnus Jönsson

Sammanställt av Anna

Kan diskrimineringen av svenska bönder få ett slut?

Civilminister Ardalan Shekarabi skickade med Svenskt Kött en videohälsning till Sveriges Grisföretagare under Grisföretagardagen i Jönköping.

Ardalan Shekarabi är som civilminister ansvarig för offentlig upphandling och har drivit på för att kommunerna enklare ska kunna köpa kött som producerats av svenska bönder. I sin hälsning säger han att han är glad att vi kan börja lägga diskrimineringen av svenska bönder bakom oss med den nya lagen om offentlig upphandling. Nu är det möjligt att ställa krav på djurvälfärd som ska vara i nivå med hur svenska djur föds upp.

Svenskt Kött: Civilminister Ardalan Shekarabi skickade med Svenskt Kött en videohälsning till Sveriges Grisföretagare under Grisföretagardagen i Jönköping ››

Fårull för miljoner bränns upp i Sverige: ”Sorgligt”

Nästan all svensk ull bränns och kastas bort, samtidigt som vi importerar från andra länder. Okunskap, enligt fårbranschen, men också bristande logistik och en känsla av att den svenska ullen inte är något värd. Nu vill fårägarna ändra på det.

Varje år växer 1 800 ton ull ut på svenska får. Två gånger om året klipps den tjocka pälsen av – och slängs. Ull ses inte som något som är värt att ta tillvara i Sverige. Bara drygt 300 ton tas omhand här för att bli garn, kläder, stoppnings- eller isoleringsmaterial.

– Det är sorgligt. Det beror på okunskap på alla fronter, säger Claudia Dillmann, ullansvarig i Svenska fåravelsförbundet, medan hon kliar Härvor, en av hennes egna tackor, i nacken.

Tyvärr en premium-artikel, men det finns en video på Facebook som är delad på vår sida ››
Svenska Dagbladet: Fårull för miljoner bränns upp i Sverige: ”Sorgligt” ››

Att tolka avelsvärden

Nu finns uppdaterade versioner av relativtalsenheter och medelvärden för de tio raser som avelsvärderas. Du finner ett dokument per ras längre ner. Men vi börjar med en sammanfattning av hur avelsvärderingen är uppbyggd, det vill säga hur siffrorna kommer till.

Dina djurs avelsvärde anges som avvikelsen mot en ”basgrupp”. Basgruppen består av alla djur i Elitlamm av samma ras födda 1–5 år före beräkningstillfället. Det innebär att vid beräkningen i augusti 2017 bestod basgruppen av djur födda 2012 till och med 2016. 2018 kommer basgruppen att bestå av djur födda 2013 till 2017 osv.

Vid varje beräkning byts alltså cirka 20 % av djuren ut och förhoppningsvis är de nya djuren bättre vilket innebär att medeltalet i basgruppen förändras. Om avelsvärdet avser tillväxt så ökar medelvärdet från år till år om avelsmålet är att förbättra tillväxten. Om basgruppen förbättras kommer äldre djurs avelsvärden att sjunka något eftersom medeltalet de jämförs mot blir högre.

Avelsvärdet anges som ett tal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Vad varje enhet upp eller ner innebär kan utläsas ur tabellerna för respektive ras.

Eftersom miljön i olika besättningar kan skilja sig mycket kan man inte tolka det som att alla djur som har avelsvärde 100 har samma tillväxthastighet. Ett lamm som växt 250 g/dag på svaga naturbeten kan ha högre avelsvärde än ett som växt 260 g/dag på frodiga åkermarksbeten. Avelsvärdeberäkningen kompenserar för miljöeffekten bland annat genom att relatera till besättningsmedeltalet.

Medeltalet i basgruppen har störst värde för att studera rasens utveckling över åren, den så kallade genetiska trenden.

Värdet av en indexenhet kan man använda för att se hur mycket bättre eller sämre ett djur är än ett som har avelsvärde 100. Om till exempel en enhet för ”tillväxt direkt” motsvarar 1,4 g/dag så kommer ett lamm med avelsvärde 110 att väga 2,1 kg mer vid 150 dagar än ett med avelsvärde 100. (10 x 1,4 g x 150 dagar = 2 100g = 2,1 kg). Detta jämfört med besättningens medeltal, inte basgruppens.

Om storleken på basgruppen är liten blir avelsvärdena osäkrare. Detta gäller framför allt vissa köttraser. Eftersom basgruppen består av fem år ska antalet divideras med 5 om man vill få en uppfattning om hur många registreringar som görs per år.

Text Magnus Håård
magnus.haard@faravelsforbundet.com


I en fil per ras redovisas vad varje relativtalsenhet är värd samt medelvärden för de tio raser som avelsvärderas.
Gotlandsfår ››
Leicester ››
Finull ››
Ryafår ››
Jämtlandsfår ››
Texel ››
Suffolk ››
Dorset ››
Shropshire ››
Oxford down ››

Petrus

Erikshester Petrus, en gotlandsbagge med mycket höga avelsvärden, får äran att illustrera årets andra avelskörnings relativtalsenheter. Foto M Håård

Fokus på lammköttskvalitet vid EU-projektmöte i Norge

Agroväst har publicerat en längre artikel om mötet runt lammköttskvalitet som SF deltog i under oktober och som nämndes i veckobrevet från 13 oktober.

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött är ett treårigt EU-projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark). Detta är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen. I projektet fokuserar man på att öka kunskapen om god ätkvalitet och etisk kvalitet från uppfödare till konsument. Projektets tredje samlade konferens hölls i NIBIO (Norsk institutt for bioøkonomi) Ås, strax söder om Oslo.

Konferensen innehöll lägesrapportering från alla delaktiviteter inom projektet, bl a fick vi ta del av det pågående analysarbetet från RISE där det just nu sammanställs data från de analyser som gjorts av lammköttskvalitet på de lamm som ingår i försök från SLU. Aarhus Universitet MAPP redogjorde tidplan för genomförande av delaktivitet med syfte att bygga vidare på tidigare erfarenheter och att nå en djupare förståelse för den roll djurvälfärd spelar för utvalda intressegruppers uppfattning om nöt- och lammköttsprodukter.

Konferensens andra dag bestod i huvudsak av ett externt seminarium med fördjupning i forskning på lamm och lammköttskvalitet i Danmark och Sverige. Man diskuterade även nödvändigheten av att kastrera bagglamm och den norska branschen informerade om synen på lamm i Norge.

Läs mer
Agroväst: Fokus på lammköttskvalitet vid EU-projektmöte i Norge ››

Läs om pilotprojektet som Brattlandsgården och Fjällräven genomfört

Tröjan Brattlands Sweater No 1 är produkten som är frukten av samarbetet som inleddes för två och ett halvt år sedan.

Pilotprojektet har inneburit mycket arbete och förändringar har krävtslängs vägen, men man har också fått många nya kunskaper. Nu kommer Fjällräven att ta fram en policy som de kallar Wool Promise för att kunna garantera att all ull som används är producerad under förhållanden som man kan ställa sig bakom till 100 %. Utan lärdomarna från pilotprojektet hade detta inte varit möjligt, säger Christiane Dolva, ansvarig i hållbarhetsfrågor hos Fjällräven.

Intressant artikel på engekska här
Fjällräven: Our Swedish Sheep – The Pilot Project is Complete ››
Översatt med Google ››

Hatten av för Värmland …

veckobrev

17 november 2017 | … och för Värmlänningarna och deras får!

Statistik från SJV visar att rovdjurslänet Värmland vänt trenden med minskning av antalet får de två sista åren. En ökning på 23,6 % på 2 år! Att få siffror på ett så positivt resultat är roligt, det visar att det går! Det finns lärdomar som vi måste utnyttja här. Exempel på faktorer som bidragit är projektet där Länsstyrelsen, Värmlands Läns Fåravelsförening och Hushållningssällskapet jobbat tillsammans för att lyfta lammnäringen och Fårfest i Kil som genererar massvis med positiv energi. Ulf kommer att berätta mer från från den värmländska horisonten i Fårskötsel.

Marknadskampanjen som genomförts i höst under parollen #höstlamm har utvärderats i samband med ett möte under veckan. Tyvärr fanns ingen representant för handeln med vid mötet, men vi kunde ändå konstatera att kampanjen gått relativt väl. Slaktvolymen ökade under dessa veckor och handeln fick de volymer de beställde. Vi i SF men kanske främst Svenskt Kött, Svenskmärkning, LRF, HKScan och KLS Ugglarps var aktiva under perioden och spridde allt från artiklar till recepttävlingar rörande lamm under perioden. Kampanjen genererade även positiva konsumentmöten i sociala medier.

Vi planerar nu för att göra något liknande till nästa höst men i utökad form. Mer engagemang och mer tid för planering av kampanj kommer att ge ett ännu bättre resultat nästa gång.

Magnus J har även deltagit i ett styrgruppsmöte för Lammlyftet. Projektet rullar på enligt plan. Intervjuer på ett 10-tal gårdar har gjorts rörande rutiner av skötseln av djur inför slakt. Hur urval av lamm görs inför slakt verkar se någorlunda lika ut. Däremot varierar det vilka hänsyn och kunskaper vi som producenter tar och har för att leverera ett djur med bästa ätkvalitet. Här ser vi med spänning fram emot sammanställning och konstruktiva råd.

På ett liknande sätt jobbas det även inom slakten. En kartläggning pågår av hur hanteringen ser ut, vilka hänsyn man tar till ätkvalitet och vilka punkter som kan vara kritiska och bör beaktas. Mer spännande information kommer vart efter projektet fortlöper.

Journalist och fotograf från Svenska Dagbladet har gästat Claudia för att prata får och ull. De intervjuade, filmade, fotade och kelade med får i nästan 4 timmar, uppriktigt intresserade av dessa ämnen och var så pålästa att kunskapsutbyte kunde ske åt båda håll. Hur kul är inte det!

Elitlammgruppen som består av representanter från Elitlamm AB, SFs styrelse och Elitlamms användarsupport har mötts i Halmstad. Vi brukar träffas en gång om året och under dessa möten ska pågående arbeten stämmas av, framtida planeras och mer långsiktiga visioner och strategier diskuteras. Vi hade givande och trevliga dagar och är nu på väg hem nytankade med entusiasm och hopp om framtiden.

Skulle du kunna tänka dig att ingå i en mindre referensgrupp som hjälper till att utveckla Elilamm? Främst genom att bidra med praktiska erfarenheter från arbetet med fåren. Nya idéer och erfarenheter från arbetet i programmet välkomnas såklart också. Hör av dig till Elof, så berättar han mer!

Ni har väl sett Hanna Nilssons bilder från studieresan till Frankrike som arrangerades i oktober? Bilderna ligger i hemsidans bildspel (se Startsidan med flera). Tack Hanna för att du delar med dig av glimtar från får-Frankrike!

ElammoteHalmstad2

ElammoteHalmstad1

Elitlammgruppen diskuterar hur vi kan hjälpa Elitlamms användare att lyfta mot högre höjder. Foto Anna Bergström

Sammanställt av Anna

Hur kan vi öka lammöverlevnaden?

Hushållningssällskapet har fått möjligheten att grundligt undersöka lammöverlevnaden kring just lamningen och komma med förslag på åtgärder på hur fler lamm kan överleva.

Skillnaderna är stora mellan olika gårdar, snittet är på 5% men det finns också gårdar som drabbas av uppemot 19%. Det går inte alltid att koppla ihop dödligheten med någon speciell orsak trots att veterinärer och agronomer är inkopplade. Därför behövs ett nytt sätt att hitta orsaken och därmed en lösning.

Är du lammuppfödare med minst 25 tackor och med mer än 5 % döda lamm i samband med lamningen? Då är du välkomna att anmäla ditt intresse för att delta!

Kontakt:
Birgit Fag, 0708-29 05 45, birigt.fag@hushallningssallskapet.se

Läs mer
Hushållningssällskapet: Hur kan vi öka lammöverlevnaden? ››

Ändrad spelplan i EU om rovdjur

Europarlamentet har antagit en resolution att EU-kommissionen bör ändra och uppdatera art- och habitatdirektivet om hotade arter, som hittills gjort det svårt eller omöjligt att ha jakt på stora rovdjur.

När den önskvärda nationella nivån för till exempel antalet vargar uppnåtts ska inte jakt på varg kunna stoppas med hänvisning till art- och habitatdirektivet, anser parlamentet. Istället har EU-parlamentet uttalat att tillämpningen av direktivet bör vara flexibel och ta hänsyn till ett EU-lands nationella omständigheter för att försöka minska onödiga konflikter och problem som habitatdirektivet kan orsaka.

Större hänsyn till rodvdjursdrabbade
EU-parlamentet har antagit nya formuleringar om direktivet. När det till exempel gäller de stora rovdjuren bör habitatdirektivet tillämpas mer flexibelt och ta större hänsyn när rovdjursproblem blir ett hot mot landsbygdens gröna näringar.

Hela artikeln
Jakt & Jägare: Ändrad spelplan i EU om rovdjur ››

Internationellt: Alarmerande ökning av antibiotika utan reglering

Ny studie visar att användningen av antibiotika till lantbruksdjur väntas öka med 52 procent till 2030 om inga regleringar införs.

Den frikostiga användningen av antibiotika till lantbruksdjur globalt sett utgör en risk för att antibiotikaresistens blir det som slutligen utplånar mänskligheten, resistensen har pekats ut som ett av de allvarligaste hoten mot mänskligheten av WHO.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Alarmerande ökning av antibiotika utan reglering ››

Se också
SVA: Antibiotikaresistens i världen uppmärksammas denna vecka ››

Australien: Ullindustri i förändring

Förbättrat djurskydd och landskapsvård, nya betesstrategier, en allt mjukare ull och företag som kan sälja sina produkter med mervärden är några av de saker som håller på att omforma Australiens ullindustri.

Se film på ABC News ››

Antalet fårgårdar ökar i Sverige

Antalet får i Sverige ökar. Enligt Jordbruksverkets senaste siffror är antalet får nästan fem procent högre i år än vad det var i juni förra året. Även antalet företag som har får har ökat med sex procent.

Sofia Hedlund är en av dem som har bidragit till statistiken. Förra året köpte hon 15 tackor för att starta en egen besättning.
– Jag började med femton tackor, varav några dräktiga. Baggen köpte jag senare och nu till våren kommer jag köpa en bagge till, berättar Sofia.

Sofia berättar att hon i sin yrkesroll har märkt av en ökning av intresset för får. Hon ritar stall och har fått en ökad förfrågan efter just fårstall de senaste åren.
– Vi äter ju också mer och mer lammkött och det mesta är ju importerat. Det finns en stor potential för att skaffa får här också, säger Sofia.

Jordbrukaren: Antalet fårgårdar ökar i Sverige ››

Rekordtidningen – hundra sidor om hundra år

veckobrev

10 november 2017 | Denna vecka kort om nya funktioner i Elitlamm, marknaden för vita skinn och om rovdjursinventering.

Två nya funktioner har lanserats under veckan i Elitlamm Avel & Produktion och Elitlamm Fritid. Under fliken Hälsa kan man nu registrera klövvård. Det finns också en användbar sökruta längst upp till höger i huvudmenyn där man kan snabbsöka på djur på samma sätt som i ElitlammMobil. Antingen skriver man in hela individnumret med 5 siffror, eller genom att skriva in minst 2 siffror. Ett snabbare sätt att nå ett specifikt djurs Djurkort.

Elitlammsupporten håller på att lägga in seminbaggarna i alla besättningar som beställt doser. Så snart, om inte redan nu, hittar alla ni som ska skapa Betäckningsgrupper era seminbaggar i listan genom att ställa in urvalet på Status/Övriga.

Claudia och Gudrun har satt igång ett arbete runt de vita skinnen. En artikel i Fårskötsel i ämnet är på gång. Vi tror att korsnings- och köttrasskinnens värden behöver lyftas, värden som till exempel svensk djurvälfärd och att vi inte badar fåren i diverse insektsdödande medel. För att inte tala om förhållandena under själva beredningen av skinnen, med allt från vettiga löner till miljötänk. Faktorer vilka man inte har någon som helst koll på när det gäller de billiga importerade skinn. Mer och bättre marknadsföring med andra ord.

En omröstning på Facebook-gruppen Vi som har får har startats för att fråga uppfödare om i vilken utsträckning de vita skinnen bereds och hur säljbara de är. Är du medlem i Vi som har får så gå gärna in och rösta/kommentera.

Årets rovdjursinventering har börjat och det är väldigt viktigt att alla rovdjur rapporteras, både syn och spillningsinventering. Det har stor betydelse för kommande års jakter och eventuella skyddsjakts beslut.

Järven har ökat i antal från 58 föryngringar till 97 föryngringar och uppskattas i dag till cirka 522 individer. Gynnsam bevarandestatus är minst 600 individer. Järven sprider sig allt längre söderut med konstaterade föryngringar både i Dalarna och i Värmland.

SVT Skåne gästade idag Magnus Js fårhus där installning, inskolning av vinterlamm och sortering av tackor och lamm pågår för fullt. Änmet som diskuterades var lammnäringens tillväxt i Skåne, hoppas vi får se något om detta i Sydnytt.

Under veckan utkom historiens tjockaste Fårskötsel, 100 sidor av läsning. Dels en lång historisk sammanfattning av de senaste hundra åren med svensk fårskötsel. Och dels en helt vanlig Fårskötsel.

Om man ännu inte är medlem i SF är det året ut mycket förmånligt att bli det. Är man snabb får man det supertjocka specialnumret som välkommen-present. Enklast är att anmäla sig här.

jubileumsfs

Hemsidan tipsar om Vetenskapsradions veckomagasin som idag berättar om Cambridge-forskning om fårs förmåga att känna igen ansikten på tvådimensionella bilder. Får är, visar det sig, ungefär lika bra som människor på detta. 27.30 in i programmet börjar inslaget. Även Land Lantbruk har skrivit om detta.

Utflyktstips inför helgen: Tranås Skinnberedning firar sitt 100-årsjubileum med öppet hus lördagen den 11 /11.

Trevlig helg önskar SF!

slaktbil
Slaktbil i soluppgång. I dessa dagar får man vara glad om solen alls visar sig. Foto Elof Nilsson

NorsKlara
Elof: Alla Nors baggar är släppta i sina grupper och semingruppen har fått lite special treatment inför utmaningen, brunstpassning. I år använder vi 4 seminbaggar (varav en i egen hög person) och dessa herrar blir konkurrensutsatta av 5 egenuppfödda ungbaggar. Dessa baggar är utvalda efter några av besättningens ESS till mödrar. Gammal fårexpertis säger att de bästa rekryteringarna görs under besvärliga år, och i kombo med avelsvärdering kan detta bli riktigt bra, känner jag. Kanske den mest spännande säsongen hittills! Ovan 16012 Nors KLARA. Lägg henne på minnet. Hon skall semineras om det går som det är tänkt. Foto Elof Nilsson

blompinne
Blommlådekonst à la farmors rabatt. Foto Elof Nilsson

personligutveckling
Elof förkovrar sig med boken “Att umgås med idioter” och försöker klura ut hur andra ser honom som person. När vi ses nästa vecka för Elitlammskt strategimöte får vi synka våra bilder och se om boken var någe bra. Foto Elof Nilsson

sfar2
Skårves tackor säger “Lamm? Nej vi är nöjda singeltjejer nu.”

Några besättningar har redan skickat tillbaka sina seminrapporter så där har uppenbarligen brunstsynkroniseringen fungerat bra. Lite avundsjuk är jag då mina tackor visar noll intresse för att avla nya generationer. De sätter väl igång nästa vecka när jag ska lämna gården, vilket normalt nästan aldrig händer. Så korkat av mig att tro att de inte skulle utnyttja detta kryphål. Men det är trots allt mitt första år med seminering av får, och jag ser det som ett läro-år – klart att Murphy ska vara med. Foto Anna Bergström

Sammanställt av Anna

EU miljardsatsar på stärkt konkurrenskraft

EU satsar 188,6 miljoner euro, motsvarade cirka 1,8 miljarder kronor, på stöd till olika kampanjer som ska stärka jordbrukets konkurrenskraft under 2018. Pengarna kommer gå att söka i början av nästa år.

6 miljoner euro är öronmärkta för att lyfta fram hållbarhetsaspekterna av lamm- och getköttsproduktion.

Läs mer
Land Lantbruk: EU miljardsatsar på stärkt konkurrenskraft ››
Jordbruksverket: EU satsar ca 190 miljoner euro för att stärka jordbrukets konkurrenskraft ››

Nu är det dags att bönderna börjar berätta sina djurs story, säger Johan Jureskog

På Johan Jureskogs restauranger kostar köttet mer, men gästerna vet vad de äter. Han kallar sig gärna för köttsommelier och brinner för att sprida kunskap om köttets ursprung och hantering.

– När vi öppnade restaurang AG för sju år sedan ställde ingen, jag lovar inte en enda, frågan varifrån köttet kom. Vi hade mycket tyskt och polskt kött på den tiden, det var fett nog och kunde hängas länge utan att ruttna inifrån. I Sverige fanns ännu inte den sorteringen då.

Läs artikeln
ATL: ”Vi svenskar måste lära oss betala för kvalitet” ››