Stallmästaren web gif
Hunden Herden
Mysten
gdjh2015
keenan_ny
VENO adv.ZW.59x126/2015.indd
banner_180x120
gimrarna
Banner-2017
Backa Fårgård
hgens webb
Amaskiner_2017_1
agria_banner_far_180x180
siltbergs hemsida
trns2017
knarrhult
Elitlamm_180x180
ggi_loop
oviex_anuncio_180x120px
default logo
studieresa2017_1
studieresa2017_2
studieresa2017_3
studieresa2017_4
studieresa2017_5
studieresa2017_6
studieresa2017_7
studieresa2017_8
studieresa2017_9
studieresa2017_10
studieresa2017_11
studieresa2017_12
studieresa2017_13
studieresa2017_14
studieresa2017_15
studieresa2017_16
studieresa2017_17

Webbmöte om kött & klimat

Välkommen att delta via länk hemifrån på ett möte kring kött & klimat!
Tid: Torsdagen den 15 december, kl 19.00 – 20.00

Jan Eksvärd, senior expert inom hållbarutveckling och Åsa Odell vice ordförande i LRF ger fakta om kött och växthusgaser. Vad är skillnad mellan metan och koldioxid? Vad händer med konsumtionen? Vad är proteinskiftet och vad händer i produktionen?

kottklimat
Öppna större bild ››

Få ut mesta möjliga av fånggrödor

Både får- och växtodlingsgårdar kan ha nytta av att odla fånggrödor. I Irland måste bönder som deltar i GLAS Scheme odla minst två sorters fånggrödor för att få ut en ersätting på 155 Euro per ha. GLAS står för Green, Low-Carbon, Agri-Environment, och är en del av Irlands landsbygdsutvecklingsprogram.

Enligt rådgivaren Simon Byrne kan fånggrödorna utgöra ett värdefullt tillskott till fårens näringsförsörjning under vintern. Han menar att det är möjligt för växtodlare och fåruppfödare att samarbeta i frågan, så att växtodlaren kan få ut både ekonomisk ersättning och den jordförbättrande effekt som fånggrödorna har, medan fåruppfödare kan förses med en relativt billig foderkälla under vintermånaderna. Men han betonar att jordbrukare som planerar att beta fånggrödor måste se till att de odlar rätt sorter. En blandning bestående av foderraps och lummig kålrot fungerar i allmänhet bäst. Fånggrödor är också billiga att odla, betydligt billigare per enhet torrsubstans än till exempel korn.

Här finns hela artikeln tillsammans med en kort video
Agriland: Getting the most from catch crops for sheep and tillage farmers ››
Översatt med Google ››

Livsmedelskontroller ska bli mer likvärdiga

Regeringen vill att livsmedelskontrollerna ska bli mer likvärdiga över hela landet.

Hur livsmedelskontrollerna utförs kan i dag skilja sig från en kommun till en annan, och nu har statskontoret fått i utgift att kartlägga skillnaderna och föreslå lämpliga åtgärder.

Hela artikeln
ATL: Livsmedelskontroller ska bli mer likvärdiga ››

Får inte överklaga jakt på varg

Kammarrätten i Sundsvall har slagit fast: Två organisationer som överklagat beslut om vargjakt har inte visat att de har rätt till det

Två organisationer som överklagat beslut om vargjakt har inte visat att de har rätt till det. Den bedömningen gör kammarrätten i Sundsvall i två ärenden om olika jaktbeslut.

Det krävs minst 100 medlemmar eller ett uttalat stöd från allmänheten för att Wolf Association och Nordulv ska få överklaga. Det har ingen av organisationerna kunnat bevisa att de har anser kammarrätten i Sundsvall.

Hela artikeln
Dalarnas Tidningar: Får inte överklaga jakt på varg ››

Två nya studier om lammslakt och lammköttskvalitet

Nu finns två intressanta studier, som delvis respektive helt finansierats av Stiftelsen Svensk Fårforskning, att ta del av.

Lammslakt vid svenska slakterier – en enkätstudie

av Karin Wallin, Annika Arnesson och Katarina Arvidsson Segerkvist

Rapporten innehåller en sammanställd slakterienkät ställd till ett antal svenska slakterier som slaktar får/lamm och är genomförd under augusti/september 2015. Genomförandet av enkätstudien var ett av delmomenten i projektet “Ökad kunskap om svensk får- och lammköttskvalitet” för att stärka och utveckla kvaliteten på det svenska lammköttet.

Syftet med projektet var att genom enkäten få ökad kunskap om rutiner runt lammslakten vid svenska slakterier, med fokus på hantering av lammen före och efter slakt, metoder för hängning och nedkylning samt synpunkter på slaktkroppskvalitet och eventuella kunskapsluckor.

Projektet ”Ökad kunskap om svensk får- och lammköttskvalitet” är ett samarbetsprojekt med branchorganisationen Svenskt kött AB, Svenska Fåravelsförbundet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Läs mer och hämta Lammslakt vid svenska slakterier – en enkätstudie här ››

Faktorer som påverkar lammköttskvaliteten – en litteraturstudie

av Annelie Carlsson, Annika Arnesson och Katarina Arvidsson Segerkvist

Denna litteraturstudie ingår som en del i projektet Ökad kunskap om svensk lammköttskvalitet och är finansierad av Stiftelsen Svensk Fårforskning.

Projektet syftar till att öka köttkvaliteten hos svenskt lammkött genom framtagande av optimerade rutiner från gården via slakteriet till handeln. Endast genom en ökad kännedom om vad som påverkar köttkvaliteten genom hela produktionskedjan kan köttkvaliteten öka, något som ytterligare skulle öka det svenska lammköttets mervärden. Därmed skapas förutsättningar för en ökad konkurrenskraft och lönsamhet för svenska fårägare.

Läs mer och hämta Faktorer som påverkar lammköttskvaliteten – en litteraturstudie här ››

Tranås är Sveriges fårskinns-huvudstad

Att bereda och sälja sinas fårskinn blir allt mer populärt, efterfrågan är stor. För inte minst uppfödare av Gotlandsfår utgör ofta  skinnet ett större värde än köttet.

Det finns egentligen bara två skinnberedare i Sverige som bereder fårskinn i industriell skala, Tranås Skinnberedning och Donnia skinn. Båda upplever efterfrågan större än tillgången på skinn i Sverige.

Svea Jord & Skog har besökt Sveriges inofficiella huvudstad för skinnberedning.

Svea Jord & Skog: Tranås är Sveriges fårskinns-huvudstad ››

USA: Isolerar hus med fårull

Havelock Wool är banbrytande med sin användning av fårull som miljövänligt och förnybart isoleringsmaterial i amerikanska bostäder och byggnader.

Ull har hållit får och människor varma under århundraden, och nu utmanar Havelock Wool glasfiber- och skumisoleringen med sin byggnadsisolering av ull. Deras produkt består till 100% av naturlig ull, som kommer från Nya Zeeland. Där produceras ett överskott av ull, så det förnybara materialet är både lättillgängligt och har ett antal miljövänliga egenskaper som gör den lämplig för byggnadsisolering.

En isolering gjord av ull kan absorbera fukt upp till 35%, vilket är en av ullens mest åtråvärda egenskaper.
– Kondens och fukt är ett stort problem med dagens byggteknik. De alltmer slutna och lufttäta konsstruktionerna kan skapa kondens och fuktånga i väggsystemen om ventilationen inte fungerar optimalt. Detta har använts som argument för att fylla konstruktioner med skum, men om du stoppar en isolering som inte är genomsläpplig i ett utrymme där fukt inte kan undvikas finner fukten sin väg in i konstruktionen, säger Andrew Legge som grundat Havelock Wool.

– Dessutom kan ullens aminosyror naturligt binda skadliga kemikalier som formaldehyd, kväveoxid och svaveldioxid, vilket ger en renare luft i bostaden. Ullen är också brandsäker. Havelock tillför inga syntetiska ämnen, lim eller bindemedel i sin isoliering, men sätter till en liten mängd av giftfri borsyra för att avskräcka ohyra och ytterligare minska brandrisk.
Continue Reading →

Här är franska bönderna som kan ha vunnit på galna ko-sjukan

I Frankrike är de mindre jordbrukarna utsatta för stenhård prispress och konkurrens från de storskaliga jordbruken. Men som en konsekvens av galna ko-sjukan så vill fler köpa lokalt producerade varor, vilket kan bli räddningen för tusentals franska bönder.

Vi befinner oss på 600 meters höjd i föralperna i södra Frankrike. Där lever en av många ”arga” franska bönder – de som vi möter i Bryssel när de blockerar vägar i protest mot fruktad prisdumpning i samband med frihandelsavtal, eller i Frankrike när de saboterar byggen av flygplatser på jordbruksmark i protest mot stordrift och miljöförstöring.

Självmord vanligt bland lantbrukare

Vi har stämt träff med Annie Sic, get- och fårfarmare och vice ordförande i den stridbara småbrukarorganisationen Confédération Paysanne.
– Tiotals jordbrukare begår självmord varje år, berättar Annie Sic som lever i ett av Europas rikaste jordbruksländer, men där näringen är på kraftig tillbakagång.
Continue Reading →

Svensk import/export av lamm- och fårkött

Siffrorna är preliminära och gäller januari–mars 2017.

Import

Ton jmfr 2017/2016 Andel %
Nya Zeeland 536 -43 % 18 %
Irland 1131 30 % 37 %
Tyskland 164 -15 % 5 %
Belgien 122 -7 % 4 %
Övriga 1110 -9 % 36 %
Totalt 3064 -8,9 %

Export

Ton jmfr 2016/2015 Andel %
Finland 64 -36 % 90 %
Norge 0 103 % 1 %
Övriga 7 -48 % 9 %
Totalt 71 -37,5 %

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)
Varorna är omräknade till vara med ben och inkluderar även köttinnehållet i beredda produkter.

Import januari–december 2016

Ton jmfr 2016/2015 Andel %
Nya Zeeland 3385 8 % 26 %
Irland 4230 24 % 32 %
Tyskland 600 5 % 5 %
Belgien 538 -44 % 4 %
Övriga 4486 10 % 34 %
Totalt 13239 9,2 %

Export januari–december 2016

Ton jmfr 2016/2015 Andel %
Finland 259 -40 % 90 %
Norge 1 -96 % 0 %
Övriga 29 -61 % 10 %
Totalt 289 -44,6 %

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)
Varorna är omräknade till vara med ben och inkluderar även köttinnehållet i beredda produkter.

Snabbare och effektivare analyser av fotröta hos får

Fotröta hos får är en smittsam och smärtsam sjukdom som orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Tre nya metoder har utvecklats; för att förenkla upptäckt, för att bestämma hur pass sjukdomsframkallande bakterien är och för att effektivisera laboratorieanalyserna. Bakom denna tillämpade forskning står Sara Frosth, som är doktorand vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

sarafrosth

Här kör Sara Frosth ett prov på D. nodosus i en pcr-apparat för att fastställa hur pass sjukdomsframkallande bakterien är. Foto: Sevinc Ferrari/SVA.

Fotröta angriper klövarna och drabbade djur blir ofta halta. Sjukdomen varierar från att vara lindrig, då den känsliga huden mellan klövarna inflammerats, till att vara allvarlig med en inflammation som trängt in under själva sulan så att köttklöven blottas. I särskilt allvarliga fall så separeras klövväggen från de underliggande vävnaderna. Sjukdomen medför betydande ekonomiska konsekvenser för fårnäringen; dels direkta produktionsförluster och dels kostnader för behandling och förebyggande åtgärder.

Flesta bakterier godartade

Sara Frosth har analyserat en stor mängd prover från fårklövar. Resultaten i hennes avhandling, som läggs fram på fredag 9 december, visar att de flesta påträffade bakterierna är godartade som oftast ger lindriga infektioner. För att upptäcka och särskilja de mer sjukdomsframkallande från de mer godartade bakteriestammarna utvecklades känsliga molekylärbiologiska metoder i form av så kallade realtids-pcr:er. Metoderna kortade analystiden från flera veckor till en dag, jämfört med tidigare odling av bakterier och gelatin-gel-test, som analyserades utomlands till hög kostnad.

– Genom att dessutom utveckla en så kallad poolningsmetod, där fem klövprover samtidigt analyseras istället för varje prov för sig, kunde vi effektivisera analysen ytterligare. Efter utvärdering av poolningsmetoden samt realtids-pcr:erna används dessa metoder sedan 2014 regelmässigt i det svenska kontrollprogrammet, Klövkontrollen, säger Sara Frosth.

“Förekommer allvarliga fall”

– Även om de flesta svenska D. nodosus-stammar är godartade så förekommer allvarliga fall av fotröta vilka behöver studeras vidare.

Hela artikeln
SVA: Snabbare och effektivare analyser av fotröta hos får ››

Bönder som söker

Tv-programmet ”Bonde söker fru” söker nu nya bönder till nästa års säsong.

Om du vill delta i programmet eller känner någon som kunde passa finns mer information här ››

Ordförandekonferens i Närkesberg

forbundsnytt

I dag 3 december har Svenska Fåravelsförbundets haft Ordförandekonferens i Närkesberg.

God uppslutning och många intressanta och givande diskussioner.

Tack för en bra dag och att så många distrikt och rasföreningar hade möjlighet att vara med!
Styrelsen genom Gudrun

ordfkonf16

Får på Mila 2017

Succén med får på Mila fortsätter – 2017 blir det på nytt bedömning och muskelscanning av baggar.

Raserna Texel, Suffolk och Dorper bedöms av domarna Theo Van Deijne, Holland (Texel), Patrick Haccou, Holland (Suffolk), Rickus Van der Merwe, Sydafrika (Dorper) och Anders Gunnarsson, Sverige (muskelscanning). Förutom priserna nedan så delas även priset Best in Show ut på 10 000 kr sponsrat av HK Scan.

Fredag 17 februari:
11.00 Muskelskanning
14.00 Föreläsning med Rick’s van der Merwe

Lördag 18 februari:
10.00 Bedömning baggar
14.00 Auktion baggar

Mer information på Milas hemsida ››

Vallkonferens i Uppsala den 7-8 februari 2017

Visst vill du veta mer om vallodling och utfodring av vallfoder?!

Då ska du komma till Vallkonferens i Uppsala den 7-8 februari 2017. Den anordnas av SLU (institutionerna för norrländsk jordbruksvetenskap, växtproduktionsekologi samt husdjurens utfodring och vård) tillsammans med Växa Sverige, Hushållningssällskapen och LRF Mjölk.

Mer information finns på konferensens hemsida ››

Anmälan öppnar den 1 november. Registrera dig senast den 11 december för lägsta avgift. Tipsa gärna kollegor och andra som kan vara intresserade.

Gun Bernes, arrangörsgruppen Vallkonferens 2017

De har förändrat livet för både jägare, fårägare och de som bor inom vargreviren.

Under sommaren har Länsstyrelsen i Örebro gjort tre olika enkätundersökningar som alla handlat om hur rovdjuren påverkar vardagen. Det finns ett 50-tal vargar och ett 40-tal lodjur i länet enligt de senaste beräkningarna.

Av de 779 får- och getägare som finns registrerade i länet svarade 44 procent på enkäten. Och de svaren borde ge länsstyrelsen en hel del att fundera över. Var femte fårägare svarade att man haft angrepp, oftast av lodjur. Av dem hade en tredjedel aldrig brytt sig om att rapportera skadorna för att det är för krångligt eller tidskrävande.

– Det kan betyda att vi varit för dåliga på att informera fårägarna om hur de ska rapportera angrepp av rovdjur till oss, säger Susanna Gustavsson. Många tror kanske att det är krångligare än vad det är.

De flesta har små besättningar på mindre än femton djur. Men förekomsten av varg och lodjur tvingar de flesta att lägga ner mycket tid på ökad tillsyn eller att valla in fåren nattetid. Ett arbete som i snitt tar 9,5 timme per vecka.

Hela artikeln
Nerikes Allehanda: De har förändrat livet för både jägare, fårägare och de som bor inom vargreviren ››