Lindholmen180x180_2018_1
Hunden Herden
Elitlamm_180x180
agria_banner_far_180x180
gimrarna
siltbergs hemsida
Backa Fårgård
Knarrhult2018
trns2017
banner_180x120
gdjh2015
ggi_loop
Banner-2017
Stallmästaren web gif
default logo
bildspel_allalamm12
bildspel_allalamm15
bildspel_allalamm11
bildspel_allalamm13
bildspel_allalamm3
bildspel_allalamm6

Fulla tackor inget för scanning

Carl Williams är en mästare på att dräktighetsundersöka tackor. Han betyder oerhört mycket för de lammproducenter som anlitar honom då han inte bara kan bestämma om tackorna är dräktiga utan också med god precision hur många foster de har.

Med hjälp av scanningresultatet kan man optimera foderstaten och underlätta lamningsövervakningen. Det ger både ekonomiska vinster och tidsvinster och förbättrar djurvälfärden.

Gård & Djurhälsan fångade upp honom i en intervju just när han avslutat scanningsäsongen här i Sverige och var på väg hem till Nya Zeeland:

Hej Carl! Tack så mycket för den här scanningperioden!
Du bor ju i Nya Zeeland. Varför kommer du tillbaka till Sverige varje år för att dräktighetsundersöka tackor?

Jag fortsätter komma tillbaka till Sverige och Danmark därför att det är en mycket viktig del av mitt företagande. Jag har mött många fantastiska människor under åren och det ger mig tillfredsställelse att se hur de uppskattar det arbete jag gör för dem. Det passar också bra med den scanning jag gör i NZ eftersom det är motsatt tid på året. Den enda nackdelen är att jag får uppleva två vintrar varje år och går miste om sommaren.

Du scannar både i Nya Zeeland och Skandinavien. Hur många tackor blir det varje år?

Ca 260,000 tackor och 10,000 kor. (Kor bara i NZ)

Det ser väldigt enkelt ut när du scannar men alla som försökt förstå hur du gör vet att det är jättesvårt och att det verkar ansträngande också.
Hur kan fårägarna förbereda tackorna innan undersökningen för att göra det så smidigt som möjligt för dig?

Det är mycket viktigt att tackor som ska scannas inte är fyllda i våmmen. De behöver inte vara helt tomma men de får inte vara fodrade med grovfoder på ca 12 timmar innan scanningen.

Anledningen är att våmmen annars pressar på livmodern så att den hamnar utanför synfältet för ultraljudsgivaren. Det försvårar undersökningen väldigt mycket eftersom den som scannar måste försöka manipulera livmodern i rätt läge för att kunna se hur många lamm det finns. Det är väldigt obehagligt för tackan och belastar undersökarens kropp. Det kan också leda till en missbedömning av antal foster och om tackan är dräktig över huvud taget eftersom man kanske inte kan se hela utbredningen av foster och fosterhinnor i livmodern.

Det är litet annorlunda med tacklamm. De har inte samma kapacitet att äta som en fullvuxen tacka så de bör inte vara utan foder alltför länge. Men rekommendationen är ändå att de inte ska utfodras precis innan scanningen.
Det kan vara ett ännu större problem med nyklippta tackor. De kan äta upp till 25 % mer än oklippta och kan därför vara omöjliga att scanna om de ätit så mycket att de fyllt våmmen.

Hur ska man utfodra sina djur innan du kommer till gården? Continue Reading →

Glöm inte bort lammet

I Jordbruksverkets förprövningsstatistik ser man åter en ökning av antalet platser för får. Köttpriset som var 2015 ökade investeringsviljan, men 2016 har varit svalare. Branschen får inte glömma att lammkött också är svenskt kött.

– Förprövningen har kommit tillbaka till den nivån som den låg på för ett par år sedan. Det är väldigt skönt att den har ryckts upp igen efter ett par års låga siffror, säger Magnus Jönsson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet.

Han är dock inte helt obekymrad gällande kommande års framtidstro och investeringsvilja.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Glöm inte bort lammet ››

Mallar för Ersättning för extra djuromsorg för får 2017

Hushållningssällskapet har uppdaterat sin pärm som innehåller mallar till all dokumentation som krävs för att söka jordbrukarstödet ”Extra djuromsorg för får”.

Läs mer på Hushållningssällskapets hemsida ››

EU-projekt för mer kunskap om vall

Svenska Vallföreningen deltar i ett projekt inom Horizon 2020, Inno4Grass, där man ska samla kunskap från vallodlare i flera länder. Intervjuer ska utföras i år och mer material kommer att komma följande två år.

Det är åtta länder som deltar i projektet och Sverige är ett av dem. Tanken är att man ska samla kunskap från lantbrukare, forskning och rådgivare om vall, för att på ett tillgängligt sätt sedan förmedla den. Projektet innefattar såväl vallodling som betesdrift och ensilering samt löper över tre år.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: EU-projekt för mer kunskap om vall ››

Resultat skinnpremiering 2017

Finns nu att hämta via Gotlandsfårsföreningens hemsida.

Resultat skinnpremiering 2017 ››

Tar avstånd från embryoöverföring

Gotlandsfårsföreningen kan inte acceptera metoden av djuretiska skäl.

Frågan om embryotransfer splittrar Fårsverige. I helgen tog Gotlandsfårsföreningen avstånd från Jordbruksverkets förslag att embryoöverföring ska tillåtas i Sverige.
– Lammuppfödningen riskerar att förlora konsumenternas förtroende, säger Eva Twengström, ordförande i Gotlandsfårsföreningen.

Hela artikeln
ATL: Tar avstånd från embryoöverföring ››

Jämn kamp när SM i lammskinn avgjordes

Text och foto: Karin Wennås
Årets svenska mästare i lammskinn korades i Tranås på söndagen.  

I år gick SM-guldet till Nobells lammgård på Gotland, i hård och jämn kamp med Lindholmens gård strax söder om Göteborg. Båda gårdarna hamnade på samma slutpoäng, och till sist var det den sammanlagda helheten på de skinn som gårdarna tävlade med som fällde avgörandet till förmån för Marianne och Lars Nobell.

SMvinnare17

Här är en kvartett som vet hur man får fram vackra lammskinn. Till höger Marianne och Lars Nobell från Gotland, SM-vinnare. Till vänster Benny och Helen Averpil, Vallda söder om Göteborg, som kom tvåa. Helen Averpils korg med hundvalpar i lammskinn vann dessutom i klassen bästa fårskinnsprodukt, ett pris som röstades fram av publiken vid SM i fårskinn i Tranås i helgen.

Silverpristagarna Helen och Benny Averpil var inte mindre glada över sin placering, och även bronsmedaljörerna Helene och Göran Carlsson från Koppartorp utanför Valdemarsvik reste hem nöjda. Alla tre gårdarna har gotlandsfår, som ger de grålockiga glansiga skinn som är så populära just nu.

Bästa besättning bland de vita skinnen blev Nors Nalleverkstad på Gotland, som drivs av Inga-Greta och Vibert Nilsson.

Skinn-SM arrangeras årligen sedan ett 20-tal åt tillbaka i Tranås, en stad med gamla skinnberedningsanor, och syftet är att ge fåruppfödare ett kvitto på hur bra de har lyckats med sin avel. Det är grå och vita skinn från raserna gotlandsfår och leicesterfår som tävlar, i en rad olika klasser beroende på färgnyans, lockstorlek och längd på ullen.

I år hade drygt 40 besättningar skickat in sammanlagt 140 skinn till tävlingen. Ungefär hälften sållades bort i en första omgång, och resten gick vidare för att bedömas och poängsättas av en trio erfarna domare som noggrant granskade lock, färg, pälshår och glans hos skinnen. Arrangör för tävlingen är rasföreningen Gotlandsfårs-föreningen. Huvudsponsorer är Tranås skinnberedning och Donnia.

Video: Skinn-SM tog plats i Tranås

140 lockiga, glansiga och mjuka skinn var med i kampen när det skulle avgöras vem som producerat Sveriges vackraste lammskinn. Skinn-SM ägde rum under söndagen i Parkhallen i Tranås.

Fåruppfödare från hela landet har skickat in sina bästa skinn, vilket har resulterat i att 140 skinn från 42 besättningar har bedömts av domare.

Hälften av skinnen har valts ut av en jury för att tävla vidare under söndagens Skinn-SM.

— Uppfödare är här för att få ett kvitto på hur man har lyckats i sin egen avel. Sedan är det ganska lärorikt att gå runt och titta på andra skinn än sina egna, säger Eva Twengström, ordförande i Gotlandsfårsföreningen.

Smålands-Tidningen: De utsåg Sveriges vackraste fårskinn ››

Sprida kunskap om ull

forbundsnytt

Den första mars startade projektet som går under namnet ”Skinn- och Ullkunskap”.

Projekt drivs av Claudia Dillman och SF, och det finansieras av LRF Kött. Claudia och fotografen Stéphane Lombard kommer att stå för merparten av arbetet, detta med stöttning från förbundet.

Genom att spela in korta och instruktiva filmer som ska kunna läggas ut på sociala medier, samt djupdykningar i ämnet som kan användas vid föreläsningar, ska den kunskap som finns om ullen samlas. Filmerna kommer att vända sig till en bred publik, förutom fårbönder och ullförädlare även konsumenter och andra med intresse för ull.

Arbetet med att filma har redan startat, man passade på när branschen var samlad för Fårfest i Kil.

Läs UNTs stora artikel om Claudia och projektet här
Uppsala Nya Tidning: Ambassadör för fårens (sk)ull ››

Rekord för Fårfesten 2017

Källa: Kils kommun
Vi säger grattis till arrangörerna av Fårfesten som i år – 2017, nådde nytt deltagarrekord med 8 899 personer.

– Det är all time high och jättekul, säger en glad Kate Isenberg från Fåreningen Fårfest i Kil.

Besökarna kom från när och fjärran och fick under dagarna tre bland annat ta del av 140 utställare, 15 föredragshållare, 23 kurser, får av olika raser, fem föreställningar av showen Fårsäkrat, musik, bio och olika barnaktiviteter.

Kils kommun: Rekord för Fårfesten 2017 ››

Fler vill satsa på dikor och får

Jordbruksverkets statistik för förprövade stallbyggnader för djur 2016 har kommit och visar på en rekordstor investeringsvilja bland nötköttsföretagen.

Det är framförallt inom dikoproduktionen som man ser en stor investeringsvilja. Den färska statistiken visar att 10 879 platser förprövades för tackor, jämfört med
7 368 platser 2015.

En svaghet med förprövningsstatistiken är dock att den inte följs upp ordentligt. Man vet alltså inte hur många av de förprövade plasterna som faktiskt byggs.

Jordbruksaktuellt: Fler vill satsa på dikor och får ››

Här finns statistiken ››

De prisas på fårfesten i Kil

En poetisk, litterär fiberartist, som går egna vägar, och inte tar något för givet och en entreprenör med passion för att sprida sina kunskaper inom framförallt tovning. Så beskrivs årets Guldbaggestipendiater som får sina utmärkelser på årets Fårfest i Kil.

Det är fåreningen Fårfesten som delar ut stipendierna. I år går de till Erik Torstensson, Göteborg och Chrisitna Ekelund, Årjäng med motiveringen:
Erik och Christina, lika och olika, kompletterar varandra med utrymme för egna vägar. Kunskap och inspiration flödar mellan dem, traditionellt – nytänkande. Båda konstnärer och hantverkare med gedigna kunskaper. Gynnar spridningen av kunskaper genom pedagogiska insatser i många olika sammanhang. Fåreningen uppskattar er hängivenhet och generositet till gagn för Fåret!

SVT Nyheter: De prisas på fårfesten i Kil ››

Jubiluemsullen avtäckt

Fåravelsförbundets projekt Jubileumsull blev centralfigur under Fårfestens invigning.

En högtidlig avtäckning skedde och det fantastiska konstverket har redan blivit en av Fårfestens mest fotograferade föremål.

Text & foto: Einar de Wit

jubileumsullen

På bilden syns Tuulikki Rooke och Anna Hedendal som drivit projektet och textilkonstnären Lena Köster som skapat konstverket av alla inskickade bidrag.

kil17_3

Vår förbundssekreterare Britta och Elof i SFs monter.

kil17_2

kil17_1

FÅReställning i Kil.

Företag med framåtanda kan få stöd av erfarna mentorer

Företagare som vill satsa inom jordbruk, trädgård eller rennäring kan nu få stöd och inspiration av mentorer som själva är erfarna företagare. Syftet är att utveckla företagandet inom de gröna näringarna.

Jordbruksverket har skrivit ramavtal med flera företag som har stora nätverk och gedigen erfarenhet av företagsutveckling. De här företagen ska organisera mentorskapsprogrammet.

Läs mer
Jordbruksverket: Företag med framåtanda kan få stöd av erfarna mentorer ››

Fårfest i Kil för elfte året

HALLÅ DÄR …
… Karin Granström, pressansvarig för Fårfesten i Kil. Arrangemanget äger rum i Sannerudsskolan i Kil 3-4 mars.

Läs NWTs intervju med Karin Granström här ››