Backa Fårgård
gimrarna
trns2017
Hunden Herden
Amaskiner_2017_1
Banner-2017
keenan_ny
ggi_loop
VENO adv.ZW.59x126/2015.indd
Stallmästaren web gif
knarrhult
agria_banner_far_180x180
hgens webb
oviex_anuncio_180x120px
gdjh2015
siltbergs hemsida
Elitlamm_180x180
banner_180x120
Mysten
default logo
studieresa2017_1
studieresa2017_2
studieresa2017_3
studieresa2017_4
studieresa2017_5
studieresa2017_6
studieresa2017_7
studieresa2017_8
studieresa2017_9
studieresa2017_10
studieresa2017_11
studieresa2017_12
studieresa2017_13
studieresa2017_14
studieresa2017_15
studieresa2017_16
studieresa2017_17

Sverige fortsatt lägst försäljning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU, men importländer knappar in på vårt försprång

Den nyligen publicerade ESCVAC-rapporten från EMA (Europeiska läkemedelsverket) med 2014 års försäljningsstatistik av antibiotika till lantbrukets djur visar att Sverige fortsatt har lägst antibiotikaanvänding inom EU.

Kött importeras till Sverige framför allt från Tyskland och Danmark som nu minskar sin antibiotikaanvändning. Rapporten visar att andra viktiga importländer som Polen och Italien ökar användningen.

Experter anser att det finns ett intresse hos konsumenter att köpa kött som är certifierat avseende låg antibiotikaförbrukning och det måste vara enkelt för konsumenten hitta detta kött.

Hela artikeln
Gård & Djurhälsan: Sverige fortsatt lägst försäljning av antibiotika … ››

Banker, myndigheter och handlare eniga: Vi måste samarbeta för att nå resultat

Tillit, långsiktighet och samarbete. Det var nyckelorden som trummades in när LRF i samarbetet med Svenska Köttföretagen samlade företrädare för banker, myndigheter och handeln till seminariet Svensk köttproduktion – en näring i tillväxt.

Läs mer
LRF: Banker, myndigheter och handlare eniga: Vi måste samarbeta för att nå resultat ››

Nu är vi på plats på Elmia

Hoppas att vi ses där!

Ni missar väl inte att delta i tävlingen där priset är en Stallkamera från DeLaval.

elmia2016

Foto: Maria Edman

Lamm 2016

Föreläsarnas material från Lamm 2016, som hölls i Gränna 7–8 oktober, finns nu på Lammproducenternas hemsida.

Missa inte intresssant och färsk information om avel, ull, skinn, kött, djurhälsa med mera!

Lammproducenterna: Föredragshållare på Lamm 2016 ››

Obduktionstransporter

Viktig information om obduktionstransporter till Eurofins laboratorium i Kristianstad.

Se Gård & Djurhälsans hemsida ››

Nya fodermedel: Alger till får?

Redan i december 2013 kunde man läsa artiklarna som finns längre ner om alger som foder till får här på hemsidan. Dessa artiklar är intressanta, väl värda att lyftas upp igen. Men vad har hänt sedan dess?

Inte mycket har skrivits om tång som djurfoder sedan 2013, men Stiftelsen Lantbruksforskning har beviljat Catherine Legrand 3,3 miljoner kronor till ett projekt som handlar om att använda alger och musslor till djurfoder. Läs mer om det här ››

I Kosterhavets nationalpark odlas redan tång på forskningsbasis och nyligen gavs startsignal för en första kommersiell odling. Tidigare har den mesta tången kommit från asiatiska vatten men efter kärnkraftsolyckan i Fukushima är matkännarna på jakt efter nya vatten. Då är Skandinavien och bland annat Bohuslän intressant. Källa SVT Väst ››

Projektet Alger og belgvekster som fôr til sau har ännu inte publicerat sina resulat. Norska forskare i samarbete med kollegor i Danmark, Schweiz och Spanien ska undersöka om lokalproducerade alger och baljväxter kan bli en ny proteinkälla att räkna med för fårnäringen.

Ett av målen för forskningsprojektet är att mäta hur alger och baljväxter påverkar bildandet av metangas. Forskarna ska också mäta hur olika baljväxter och alger påverkar tillväxten hos lamm samt parasiter hos får.

Webbredaktörens hund hjälper gärna till med tångskörden, här apporterandes delikatessen fingertare. Vi har dock inte börjat dela med oss till fåren. Tången är helt enkelt för god, och det är för glest mellan turerna till tångbankarna för att det ska räcka till dem också. Foto: Anders Dahl

Kan får äta alger?

Under hårda tider har får fodrats med tång i Norge. Forskarna ska nu undersöka om det är rätt väg att gå även i dag. Målet är en säkrare och mer miljövänlig livsmedelsproduktion.

Bioforsk Nord Tjøtta leder projektet och ska mäta hur fodret påverkar produktionen av metangas i den nyligen färdigställd testkammere.


– Jordbruket är både en källa till och själv drabbat av klimatförändringar. Klimatförändringarna i Arktis aktualiserar odling av alternativa arter, såsom baljväxter och tång. Användning av lokalproducerat proteinfoder kan vara mer hållbart och miljövänligt än att importera soja från Brasilien. Det kan också minska utsläppen av växthusgaser i form av metan från köttproduktion, säger forskaren Ingrid Bay Larsen vid Nordlandsforskning.

Sojabrist
Efter utbrottet av galna ko-sjukan i Storbritannien på 1990-talet blev det förbjudet att använda protein från idisslare och fisk för utfodring av idisslare. Således är den norska köttproduktion beroende av importerad soja. Men det blir allt svårare att få tag på soja som inte är genetiskt modifierad, och den genmodifierade sojan är förbjuden i Norge. Kanske lokalproducerade alger och baljväxter kan bli den nya stora proteinkällan till fåren?

Projektet “Belgvekster og alger som alternative proteinrike fórmidler til sau” omfattar bland annat studier där forskare kommer att undersöka effekterna av olika typer av baljväxter och alger på tillväxt hos lamm, parasiter hos får och metanutsläpp – ett stort klimatproblem dag.

Böndernas inställning
Nordlandsforskning kommer att undersöka böndernas vilja att investera i lokalt odlade proteinkällor, och kommer också att titta på potentiella hinder i dagens regelverk och administrativa apparat.

– Vi vet redan att norska bönder är villiga och duktiga på att ta till sig nya kunskaper. Att ersätta den nuvarande användningen av soja är en komplicerad process som kräver olika klargöranden. Detta är vad vi vill hjälpa till med, och här är det viktigt att lyssna på bönderna, säger Bay-Larsen.

Projektet kommer att pågå i fyra år och finansieras av Norges forskningsråd.

Vibeke Lind på Plante Tjøtta leder projektet och samarbetet mellan Nordland Research Institute, Bodø Plante, Aarhus universitet, Institutet för ekologiskt jordbruk i Schweiz och Consejo Superior de Investigaciones Cientifica i Spanien.

Nordlandsforskning: Kan sauen ete alger? ››

Naturligt E-vitamin är bäst

En norsk studie visar att om/när djuren behöver tillskott av vitamin E är det den naturliga formen som fungerar bäst. De flesta syntetiska vitaminpreparat går rakt igenom, och tas inte upp av djuret.

Initiativ till projektet togs då man tidigare hittat fynd som visade låga nivåer av vitamin E i foder, särskilt i rundbalshö. Man har även tidigare hittat förhållandevis låga nivåer av vitamin E i blodet hos mjölkkor och hos får i ekologisk produktion inomhus, och man har därför rekommenderat tillskott under stallperiden.

– I ekologisk produktion föredrar man naturliga tillskott och vi har därför undersökt skillnaden mellan naturliga och syntetiska vitaminer, säger Håvard Steinshamn vid Bioforsk.

Han betonar att E-vitamin är viktigt för djurens hälsa, immunförsvar och fortplantningsförmåga. Vitamin E motverkar också oxidation av mjölkfett. Oxideras mjölkfettet härsknar mjölken.

Syntetiska vitaminer går oftast rakt genom djurens kropp och tas inte upp i blodet. Med vitamin från naturliga källor är det annorlunda, här sker ett stort upptag i kroppen.

Alger
Forskarna i projektet “Naturlege kjelder for antioksidanter, naudsynt for husdyras helse og velferd og for produktkvalitet i økologisk husdyrproduksjon”, har också tittat på innehållet av vitamin E i tång och alger.

– Framför allt har vi tittat på den typ av tång som här är en stor lokal resurs, säger Céline Rebours, forskare vid Bioforsk.

Rebours, expert på kustekologi och algproduktion, analyserade innehållet av selén och vitamin E i flera nordnorska tångarter. I norra Norge har det gjorts få analyser av vad dessa resurser innehåller.

– Innehållet i sjögräs varierar mycket mellan arter och hur de växer. Arter som är rika på selén är fattiga på vitamin E, och vice versa.

– Därför bör man överväga att ge tillskott som består av olika arter, säger Rebours.

Det har tidigare visats att tångmjöl kan ha en positiv effekt på mjölkkors produktion. Ny forskning har visat positiv effekt från tångmjöl på immunsystem, mag-tarmflora och produktkvalitet.

Immunstatus
Forskarna har också tittat på hur de olika vitamintillskotten påverkat djurens immunstatus.

– Vi ser att de vuxna djuren, oavsett diet var friska och bildat antikroppar, men vi finner intressanta variationer hos nyfödda lamm, säger Margarita Novoa-Garrido, forskare vid Bioforsk.

Lamm födda av tackor som hade fått tångmjölet i sin foderstat hade en dålig immunstatus direkt efter födseln. Anledningen bör vara minskat antikroppsupptag från råmjölken hos lammen.

Bra foder är god hälsa
– Vår slutsats är att även om innehållet av vitamin E i ensilaget inte är särskilt högt, är det tillräckligt så länge ensilagekonsumtionen är hög. Kor och tackor med bra upptag av ensilage behöver inte ytterligare bidrag av vitamin E, bortsett från tiden före och efter kalvning.

– Precis före och efter, det vill säga ca 4 veckor före och efter kalvning och lamning behövs extra tillskott av E-vitamin om djuren är installade. Vitaminet bör komma från en naturlig källa, eftersom det är mycket mer tillgängligt för kroppen, avslutar forskare och projektledare Håvard Steinshamn.

Forskning.no: Naturleg E-vitamin best for husdyr ››
Översatt med Google ››

Baggauktion i Sjonhem 2016

Text: Lotta Carsbo Niklasson, foto: Monica Nilsson
Allt kan hända med lamm! Är det inte parasiter, eller hosta så kan det vara misstankar om Orf som fick veterinärerna att porta ett stort antal baggar från flera besättningar vid årets insläpp.

Kaos hotade men baggauktionskommittén löste allt på ett föredömligt sätt! Först hölls auktion som vanligt, med baggar inne, sedan visades portade baggar i sina transporter och så hölls det auktion inne med katalogen som hjälp. Fungerade utmärkt!

gotland_1_2016

Det blev bra priser på baggauktionen i Suderbys ridhus på Gotland.

Diplom och pris delades ut:
Gotlandsfårsföreningens pris för bästa pälshår tilldelades bagge nr. 16061 katalognr. 10, från Lindholmens Gård, Helen och Benny Averpil.
Gotlands Slagteris pris för bästa kropp för dagen tilldelades bagge nr.16116, katalognr. 20, från Kärrbo Prästgård, Ulf Andersson.
Publikens pris tilldelades bagge nr. 16189, katalognr. 22, från Sindarve Lammgård.
Skinnriket Gotland har instiftat två nya pris, dels Årets resultatraket! – till den besättning som förbättrat riksbedömningsresultatet mest från föregående år. Årets pris gick till Anita och Rune Hägg på gården Siglajvs.
Dels ett vandringspris till årets bästa gotländska bagge efter resultat vid årets riksbedömning. Det tilldelades bagge nr. 16248, katalognr. 8, från Gannarve, Lars och Marianne Nobell.
Och det finaste av allt, Per-Axel Östmans hederspris för betydande insatser för Gotlandsfåret, tilldelades Eva Twengström, Sindarve Lammgård

gotland_2_2016

Bagge nr 35 från Skinnarve gård såldes för 27 000 kr.

Lite fakta

Från 6 fastlandsbesättningar och 14 gotländska såldes:
5 äldre baggar för i medelpris 22 200 kr.
Lägsta pris 10 000 kr, högsta pris 37 000 kr, (nr. 05060, katalognr. 1. från Skinnarve, Maria Ericson.)

44 bagglamm såldes för medelpris 14 136 kr.
Lägsta pris 5000 kr, högsta pris 41 000 kr. ( nr.16299, katalognr. 13, från Nors och Bäcks gårdar, Elof Nilsson och Maud Fyrenius. ”Blåton”).

Alla baggar blev sålda, så auktionisterna Björn Eriksson och Kjell Nilsson gjorde ett bra jobb!

Goa gubbar! Auktionisterna Björn Eriksson och Kjell Nilsson gjorde att det blev fart och fläkt på auktionen.

Text: Lotta Carsbo Niklasson, foto: Monica Nilsson, Rommunds fårgård

38 000 nytt rekord på auktion i Uppsala

Det blev nytt prisrekord på Baggauktion Mälardalens auktion i Uppsala i lördags. Dyraste baggen Kärrbo Örjan från Västerås såldes för 38 000 kronor. Han utsågs även till auktionens vackraste djur, och uppfödaren Margareta Källberg från Västerås kunde åka hem med ett diplom från rasföreningen Gotlandsfårsföreningen.

En annan snygging som många ville titta på, Hössjö Busis, hade rest ända från Umeå. Han hade så höga poäng på alla sina pälsegenskaper att bara en bagge tidigare i historien lyckats med samma bedrift. För det fick uppfödaren Mats Sundman Gotlandsfårsföreningens extra hedersomnämnande. Baggen såldes för 16 000 kronor.

Årets auktion var Baggauktion Mälardalens fjärde i ordningen. Alla har hållits i närheten av Uppsala. Flera av de baggar som såldes i år var avkommor till baggar som sålts på tidigare auktioner. Totalt såldes 29 baggar av raserna gotlandsfår och leicester  från hela landet på auktionen. Medelpriset för äldre baggar blev 10 000 kr och för ungbaggarna 12 000 kr. Dessutom gick fyra tacklammsgrupper med tre lamm i varje under klubban, medelpris 10 000 kr.

Text och foto: Karin Wennås

Kärrbo Örjan utsågs till auktionens vackraste djur. Honom ville många ha och budgivningen drog iväg.

Margareta Källberg, Kärrbo, Västerås, är en nestor inom svensk fåravel. Hennes bagglamm såldes för rekordsumman 38 000 kronor och utsågs dessutom till auktionens vackraste djur.

Hössjö Busis hade rekordhöga poäng på sina pälsegenskaper (lock, glans, pälshår och färg). Han kom från Umeå till Uppsala och såldes för 16 000 kr.

Yvonne och Anders Perselius från Brottby granskar en grupp tacklamm från Eric Andersgården i Heby. Stämmer katalogen med verkligheten?

Fattigare flora när ängarna växer igen

Västsverige Allt större arealer ängs- och betesmarker växer igen vilket innebär färre blommor. Länsstyrelsens senaste inventering visar att över en sjättedel har gått förlorade bara under det senaste decenniet.

Under sommarhalvåret har Marina Bengtsson på länsstyrelsen besökt dussintals slåtterängar och betesmarker i Västra Götaland. När tidningen träffar henne inventerar hon en naturbetesmark belägen långt ute på vischan mellan Hindås och Floda.

– I år är läget värre än förra året, konstaterar hon och tillägger; Arter som har en stark kulturell betydelse, så som kattfot, gullviva och blå viol blir allt mer sällsynta, men även den biologiska mångfalden påverkas.

Hela artikeln
Bohusläningen: Fattigare flora när ängarna växer igen ››

Hur går det med de hotade husdjuren?

I landsbygdsprogrammet 2007-2013 fanns en ersättning till djurägare som hade vissa raser av hotade husdjursraser. De här raserna kunde vara av djurslagen får, get, nötkreatur eller svin. Det fanns ett mål att vi skulle ha minst 5 000 djurenheter av dessa djur i ersättningen och detta mål nåddes varje år under programperioden.

Det finns stora skillnader i utvecklingen av de olika djurslagen som ingår i ersättningen. Nötkreatur och svin har haft relativt stabila populationsstorlekar medan får och getter har ökat i antal. Mellan 2007 och 2013 har till exempel antalet getter som ingår i ersättningen ökat med 39 procent och antalet får har ökat med 40 procent. Den största ökningen i faktiska djur står fåren med som har ökat från 10 616 får år 2007 till 14 878 får år 2013.

Från och med 2016 är det möjligt att söka ersättning för hotade husdjursraser i det nya landsbygdsprogrammet. Preliminära siffror visar att det har kommit in ansökningar för ungefär 19 000 djur. Det är ungefär 5 000 djur färre än ansökningarna 2011 vilket var det år med mest flest djur som ingick i miljöersättningen i det gamla programmet.

Hela artikeln:
Programmen och pengarna: Hur går det med de hotade husdjuren? ››

Svensk köttproduktion – en framtidsspaning

Den övergripande målsättningen med Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm är att öka den svenska produktionen av gris, nöt- och lammkött.

En av åtgärderna är att ge branscherna bättre beslutsunderlag avseende statistik. Detta seminarium är en del i detta arbete.

Tid: Tisdagen den 27 september 2016 kl 13.00-16.15
Plats: LRF, Franzéngatan 6, Stockholm

Program och anmälan här ››

Nya fodermedel: Mjölkfår-besättning sparar vatten i torkdrabbat område

På Golden Valley Farm norr om Madera arbetar Mario Daccarett och hans medarbetare med att mjölka de 500 fåren i omgångar om 12. Den krämiga mjölken förvandlas så småningom till ost och säljs på platser som Whole Foods och Bi-Rite Market i San Francisco.

Daccaretts får ger runt 360 kg mjölk per tacka och år, och för att kunna producera mjölk behövs mycket foder. Daccarett säger att han har en hemlig ingrediens som minskar foderkostnaden, berikar osten och samtidigt sparar vatten: groddade korn som odlas inomhus.
– Vi planterar varje dag och vi skördar varje dag, och det tar sex dagar att slutföra cykeln, så vad vi planterar idag kommer att vara redo att ges till tackorna om sex dagar.

Att odla korn som foder är inte nytt, men Daccarretts metod för att gro korn är annorlunda. Han groddar fröna inuti containrar med hjälp av hydroteknik och inomhusbelysning. Genom att göra så säger han att han bara använder två procent av vattnet det skulle ta att odla grödan med traditionella produktionsmetoder.
– Det här är fördelaktigt om man inte har mycket mark, säger Daccarrett. Du kan skapa en enorm mängd foder på ett mycket begränsat område, med en mycket liten mängd vatten.

Varje timme sprids en vattendimma över fröna under 20 sekunder. Det är bara precis vad som behövs för fröna att gro. Efter några dagar är groddarna 15 cm långa och redo för fåren att äta. Så här produceras över ett ton havre-skott om dagen, som fodras till flocken på 1100 får.

Även om denna spirande teknik inte är ny, används den inte allmänt för odling av foder till boskap. Vissa tror att detta kommer att förändras, men Professor Daniel Putnam från UC Davis Agronomy säger kostnaden stiger när man tar hänsyn till kostnaderna för hydro-containers.
– Marginalerna är ganska små, och om du tittar på det ur produktionssynpunkt vill du minimera kostnaderna, säger Putnam. Om du verkligen granskar både ekonomin och djurens näringsbehov verkar det inte riktigt lika lovande som man skulle kunna tro.

Men för Daccarett verkar det fungera. Han säger att hans första två containrar betalat sig efter drygt ett år.

Hela artikeln
KQED News: How a Sheep Farmer Saves Water Using Shipping Containers ››
Översatt med Google ››

Är hydroponisk foderproduktion vettig?

För den som är intresserad av att kritiskt granska och studera siffror så finns en artikel av Professor Daniel Putnamn (som citeras i artikeln ovan) och två kollegor med titeln Does Hydroponic Forage Production Make Sense? Här tittar man på näringsvärde, kostnader och under vilka förhållanden som denna typ av foderproduktion skulle kunna passa.

UC Cooperative Extension: Does Hydroponic Forage Production Make Sense? ››
Översatt med Google ››

För den som vill dyka djupare ner i ämnet, googla fodder solutions ››

Nya fodermedel: Flug-föda till boskap

Forskare förutspår att det år 2050 kommer att leva 9,6 miljarder människor på jorden. Med en allt större medelklassbefolkning förväntas vi öka vår konsumtion av animaliska produkter med upp till 70 procent, och detta måste göras med samma begränsade resurser som vi har idag.

Kostnaden för att producera grödor som majs och soja att mata produktionsdjur med förväntas också öka och kommer bli svårare på grund av torka och stigande temperaturer. Samtidigt som vetenskapen försöker utveckla mer torktåliga grödor genom genetisk ingenjörskonst kan det finnas ett enklare alternativ, nämligen flugor. Men då vi inte tycks redo att äta insekter själva, kan vi kanske i stället mata våra produktionsdjur med dem?

Den svarta soldatflugan, hermetia illucens, är en kosmopolitisk art som återfinns på alla världens kontinenter (utom Antarktis). Svarta soldatfluglarver består till 45 procent av råprotein, detta tillsammans med en hög näringsprofil har gjort att flugan uppmärksammats som möjlig foderproducent för lantbruket.

Lammintäkt minus foderkostnad

Pris för kraftfoder har gått ner något under sensommaren. Tyvärr syns dock inte konsumentens ökade betalningsvilja för svenskt kött i marknadsbetalningen till lammbonden på motsvarande sätt som på svenskt nöt- och griskött.

Tvärtom ligger nu betalning för svenskt lamm till producent något lägre än föregående år. Marginalen slaktintäkt minus foderkostnad var i början av året stärkt med ca 2 kr/kg slaktat lamm.

Under vår och sommar när bristen på lamm är som störst har läget vänt till det motsatta och är nu ca 2 kr/kg lägre än 2015.

minusfoder

Öppna större bild ››

Text: Magnus Jönsson

Internorden 2016 – Program

Internorden 2016 well be arranged in Narsarsuaq, Greenland on August 9th–12th 2016.

Program

Tuesday evening 9th        
Registration and dinner, Narsarsuaq Hotel

Wednesday 10th        
Papers and discussions, Narsarsuaq Hotel

Thursday 11th            
Visit sheep farmers, Qassiarsuk

Friday morning 12th        
Discussions and conclusions, Narsarsuaq Hotel


Conference price 4.450 DKK (3.500 if departure Thursday).

Sign up to Aqqalooraq Frederiksen af@nunalerineq.gr by July 15th 2016.

There are flight connections Copenhagen – Narsarsuaq (Air Greenland) and Reykjavik – Narsarsuaq (Air Iceland and Air Greenland).

Narsarsuaq Hotel is situated within walking distance from the airport.