29 november 2019 | Mycket ull även denna vecka, men också planering inför det kommande året.

Lagom till helgen släpptes idag en ny Fårpodd. Denna gång ett innehålls- och omfångsrikt avsnitt om ull. Vi pratar med några aktörer som varit viktiga för ullens resa in i en ljusnande framtid. Lyssna och få koll på vad som händer på ullfronten.

Igår var det styrelsemöte i Svenskt Kött, med budgetarbete, planering och godkännande av nästa års verksamhet. Det blir en del förändringar i arbetet under 2020, en del kommer rensas bort och nya grepp kommer att lanseras. Mötet följdes av julbord och avtackning av Ingemar Olsson och Anders Fredriksson som slutar i styrelsen.

Även Gård & Djurhälsan har haft styrelsemöte för att jobba igenom budget och verksamhetsplanen.

Möte med svensk textilindustri igår hos Smart Textiles i Borås. Spännande värre och intresset är stort! Deltog gjorde bland andra Kasthall, Ljungskile trikå, 7H färgeri, Borgstena, Bole, Seger of Sweden, Tomorrow Textiles, Ullcentrum och fårklippar-Matilda. Mycket av mötets fokus låg på de delar som saknas i tillverkningskedjan. Vad behöver dessa företag för att kunna jobba med svensk ull? Sammanfattningsvis kan man säga att företagen ser mer möjligheter än problem.

Linda Nydén från Smart Textiles visar en tröja som är stickad i ett enda stycke. Det är så maskinerna jobbar nuförtiden. Foto Claudia Dillmann

Kaj Sjunnesson begravdes i fredags, han följdes till den sista vilan av familj och vänner varav många fårbönder. Ulf var med och representerade SF. Det var en vacker om än sorglig stund. Kaj lämnar ett stort tomrum efter sig.

En hel del respons från media om ull och Swedish Wool Initiative fick vi på förra veckans pressmeddelande. Från norr till söder har TTs text plockats upp. Känns bra med en ny vinkel på feta rubriken om ull; Modevärlden går samman – satsar på svensk ull.

Möte hos WWF på Ulriksdals slott med De 5 Stora. Bra diskussioner och vi framförde som vanligt hur de växande rovdjursstammarna påverkar oss och våra får. WWF kommer att under de närmaste åren göra en informationssatsning om rovdjursproblematiken. Huvudtema blir troligen förvaltning, kommunikation och illegal jakt. Satsningen finansieras av en större summa som de har fått testamenterad.

Vi har ett kommande möte hos Jordbruksverket om hur det ska jobbas mål- och resultatinriktat med vår svenska biologiska mångfald inom den nya jordbrukspolitiken. Elof läser in sig inför mötet och vill bolla en fråga till er som har naturbetesmark: Skulle ni sköta den annorlunda mot hur ni sköter den idag, om ni i framtiden inte skulle behöva ha en åtagandeplan? Inspel välkomna.

Skulle ni sköta naturbetesmarken annorlunda mot hur ni sköter den idag, om ni i framtiden inte skulle behöva ha en åtagandeplan? Foto Anna Bergström

Om Får och Foder fortsätter dra deltagare. 15 deltagare i Örebro nästa tisdag, jättekul. Vi återkommer med information om vilka datum/orter vi erbjuder efter nyår. Värmland är på hugget och vill köra vecka 4. Vilka fler lokalföreningar ligger i startblocken? Kontakta Britta så fixar vi en kurs hos er.

Nam-nam säger fåren. Men hur ställer vi fodret på bordet? Foto Britta Wendelius

Stora maskiner, automatiserat eller helt enkelt handkraft? Vi har alla en foderhantering som passar för gårdens förutsättningar. Men med kunskapsutbyte kan vi kanske få idéer till förbättring och förenkling. Foto Britta Wendelius

Vi får en hel del samtal från medlemmar, som kan handla om allt från rovdjur till idéer om hur får-Sverige kan bli bättre. Även blivande fårägare hör av sig, och det är extra kul. Vi tycker ju att fler borde förstå att ett liv med får är det enda raka, så nyfikna och vetgiriga människor med fårplaner är det ofta väldigt roligt och stimulerande att prata med. Hur som helst, att höra av sig går alltid bra om man har något på hjärtat.

Supporttelefonen håller stängt på onsdag, den 4 december, då personalen är på sin årliga Elilammkonferens. Mail till Elitlammsupporten besvaras på lediga stunder, men räkna med längre svarstid än vanligt.

Trevlig helg önskar SF!

Köttriksdagen hölls under veckan i Borlänge. SF deltog inte, men Elof och Maria var där på andra uppdrag och har skickat idolbilder på Gunde Svan. Han pratade inspirerande om viljans makt. Likheterna mellan de gröna näringarna och skidtävlande är större än olikheterna när det kommer till kamp och vikten av förberedelser. Foto Elof Nilsson

I tomteverksataden är det sträckning, färgning och tillskärning av skinn som gäller. Och sedan sy, sy, sy! Foto Gudrun Haglund Eriksson

De första egna nappaskinnen i Bengtstorps verkstad. Nissen är mycket nöjd över att få jobba i detta härliga material! Foto Gudrun Haglund Eriksson

Tidig julafton när årets lammskinn anländer. Foto Britta Wendelius

Just nu verkar vi ha vinter i en stor del av landet. I Västernorrland ser den till och med ganska övertygande ut. Foto Thomas Eriksson

Inte bara husse som njuter av solen efter de senaste veckornas ca 130 mm regn. Foto Ulf Ekholm

Snart drar den planerade lamningen igång på Hälla Gård, men här mjukstart med en tacka som på eget initiativ ställt om sig till vårlammproduktion. Foto Thomas Eriksson

Nya stängsel runt betesmarker på arrendegården som inte varit betade med kreatur på 40–50 år. Det känns jättekul att återbörda dessa marker till livsmedelsproduktion, tycker Einar. Men nu har SMHI lovat snö, så det kanske tar stopp här. Foto Einar de Wit

Sammanställt av Anna

Den svenska ullen hyllas och efterfrågas. Så har det inte alltid varit, utan ett gediget arbete på bred front har banat vägen. Fårpodden pratar med några aktörer som varit viktiga för ullens resa in i en ljusnande framtid. Lyssna och få koll på vad som händer på ullfronten.

• Ull i kubik och Ull & spinn-SM hölls i september på Öströö fårfarm. Titti var där och passade på att ta upp ljud och att intervjua några spännande personer; Marita Jönsson som jobbar med flera ullprojekt i Halland och Anna Hedendahl, tidigare SF-ledamot och en av skaparna av jämtlandsfåret.
• Claudia Dillmann är ull- och skinnansvarig ledamot i Fåravelsförbundet. Här berättar hon för Anna om Vinnovaprojektet Cirkulära yllekläder som hon jobbat med under året.
• Branschträffen Svensk ull för en hållbar framtid i Uppsala den 11–12 november väckte stort intresse och blev en riktigt lyckad tillställning. Titti träffade Fia Söderberg på plats och de berättar om vad de upplevt under dagarna.
• Nya marknader för den svenska ullen, vad innebär det för vår avel? Vilka verktyg finns för fårägaren, och vilka miljöfaktorer påverkar ullkvaliteten? Einar diskuterar detta med Titti Strömne, som ju förutom Fårpoddenmedarbetare också är husdjursagronom och lammrådgivare med stort intresse för avel och ull.
  

Välkommen till Fårpodden!

Bild från presentationen av tröjan Elin som Claudia pratar om i inslaget om Cirkulära yllekläder, och som nu ägt rum. Foto Filippa K

Länkar
Ull i kubik
SM-vinnare ull och spinning
Ull som resurs – En kartläggning av ullen i Halland
Filippa Ks tröja Elin
Röjks tröja Norrby Wool Sweater
Kartläggning av svensk ullproduktion och ullindustri
Svensk ull för en hållbar framtid 11-12 november: presentationer från programmet
Ullpodden
Finullsföreningens material om mönstring
#6 Fårpodden om Fårfesten i Kil

Kontakta gärna Fårpoddens redaktion, hälsar Anna, Einar och Titti.

Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes, Acast och andra ställen där poddar finns.

På vilka sätt kommer pågående klimatförändring att påverka djurproduktion och växtodling i framtiden? Hur ska jordbruket anpassa sig till en framtida livsmedelsförsörjning och hur kan värmestress bland djur undvikas? Det är några av frågorna som tas upp i den nya rapporten Jordbrukets klimatanpassningar, som Ann Albihn, laborator vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), bidragit till.

Rapporten Jordbrukets klimatanpassning handlar om vad som behövs för att växtodling och djurproduktion i det svenska jordbruket ska kunna producera livsmedel i tillräcklig mängd. Ett förändrat klimat påverkar djur direkt vid extremväder som till exempel värmeböljor, torka, bränder och stormar. Djur påverkas också indirekt genom ekosystemförändringar, nya insektsvektor- eller vattenburna smittor och vatten- eller foderbrist. Detta kan leda till ökad smittspridning, sänkt foderkvalitet, förändrade skötselrutiner och behov av transporter av djur.
– För att kunna upprätthålla ett gott djurskydd, god djurhälsa och en god produktion så måste djurhållningen anpassa sig till ett förändrat klimat, säger Ann Albihn, laborator vid SVA, som arbetat med rapporten.
Extremväder, foderbrist och nya smittor

Frågor och diskussioner kring djurhållning och växtodling tas upp i rapporten, till exempel:

• Hur kan stallar anpassas för ett varmare klimat och för extremväder?
• Vilken rådgivning behöver djurbönder kring nya fodergrödor, hur kan de hantera foderbrist orsakad av extremväder samt ökad risk för mykotoxiner i foder på grund av varmare och fuktigare förhållanden?
• Mer kunskap behövs om de nya smittsamma sjukdomar som kan komma att spridas i Sverige till följd av ett föränderligt klimat. Många klimatkänsliga smittor är zoonoser som kan överföras mellan djur och människa. Smittor kan spridas till exempel via dricksvattnet, i miljön eller via insektsvektorer.

Rapporten har tagits fram av Kommittén för jordbrukets klimatanpassning (KLIMA) vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i samarbete med SLU Future Foods. Ann Albihn har ingått i kommittén tillsammans med ledamöter från SLU, Länsstyrelsen i Norrbotten, Jordbruksverket samt privat lantbruk. Grunden för rapporten är diskussioner i kommittén, sex öppna seminarier på KSLA, två studieresor samt workshops med inbjudna experter.

Rapporten finns här: Jordbrukets klimatanpassning ››

Från Västmanland den extra torra sommaren 2018. Foto Britta Wendelius

Slakten av får och lamm i september 2019 minskade med 4 % jämfört med samma månad förra året.

Under månaden slaktades det 32 000 får och lamm och den totala slaktvikten av får och lamm var knappt 630 ton.

Uppgifterna efter det tredje kvartalet visar att slakten av får och lamm hittills i år minskat med 6 %.

Källa
Jordbruksverket: Statistiska meddelanden 2019:09 ››

Många tidningar har sedan TT nappat på vårt pressmeddelande skrivit om svensk ull och Swedish Wool Initiative, bland andra GP, Sydsvenskan och Corren.

Grovt och stickigt – eller mjukt, varmt och hållbart?

Varje år slängs eller bränns majoriteten av svensk ull, men det är på väg att förändras. I veckan togs ett avgörande steg när flera modeföretag träffades för att gemensamt skapa en standard för svensk ull.

Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett projekt för att hjälpa modebranschen att få upp ögonen för den svenska ullen, en biprodukt som i dag vanligen slängs och bränns.
– Jag tror att lågt räknat kan 50 procent egentligen bli kläder, säger Claudia Dillmann, ull- och skinnansvarig på Svenska Fåravelsförbundet.

En av initiativtagarna är modeföretaget Filippa K som redan nu till viss del använder svensk ull.
– Det finns så många fördelar: det är väldigt lokalt, fårbönderna arbetar hållbart och bryr sig om framtida generationer, det är naturligt ekologiskt, säger Jodi Everding, hållbarhetskoordinator vid Filippa K.

Läs hela artikeln
GP: Modevärlden går samman – satsar på svensk ull ››

22 november 2019 | Ropen de skalla, svensk ull åt alla!

I tisdags hände något historiskt. 35 personer från 20 ledande kläd- och inredningsföretag, man skulle vanligen kanske kalla dem konkurrenter, träffades för att prata om svensk ull. Detta kallas för the Swedish Wool Initiative. De planerar att tillsammans göra ett större ullinköp för att kunna komma igång med produkter av svensk ull. Intresset var helt överväldigande. Får och ull är glödhett, och vi fårbönder får stå mitt i rampljuset. Okunskapen om ullen och dess inneboende superegenskaper är visserligen stor, men hungern efter kunskap är genuin och mycket större.

Vi är helt överväldigade över responsen och planerar redan för nästa steg i Swedish Wool Initiative. Tanken är att träffas igen inom kort, för att diskutera nästa steg och vad som behövs för att skala upp, vilka behoven är och hur stora volymer de olika företagen tycker sig behöva.

Vi skickade ut ett pressmeddelande om the Swedish Wool Initiative i måndags. TT har nappat och det ska komma något från dem under helgen. Förhoppningsvis kan det sätta en boll i rullning. Vi vill inget hellre än att media börjar skriva om de fantastiska saker som händer runt svensk ull just nu. Och att den mycket välanvända rubriken om att svensk ull slängs nu får gå till kompostering.

– Kom igen tjejer, hon är från TT, nu vänder vi vår bästa sida till.
Claudias får börjar möjligen bli luttrade, men vi tror att de ändå hoppas på en ny kvart i rampljuset. De bidrar gärna med vad de kan för att sprida kunskap om världens bästa fiber. Foto Claudia Dillmann

Nästa Fårpodd som kommer snart handlar om ull, så tycker ni det varit mycket på sistone kommer där fördjupning och sammanfattning. Det blir intervjuer från Ull i kubik, Ull & spinn-SM, branschträffen i Uppsala och om Vinnovaprojektet som pågått under hela 2019. Dessutom ställer vi frågan om nya marknader för ull kommer att påverka vår avel.

Även på skinnsidan nappar det och även här är klädföretagen på hugget. Vi kan avslöja att Filippa K redan har provsytt upp en kjol i svensk lammnappa som kommer att släppas under 2020. Jackor för både kvinnor och män beräknas släppas under hösten 2020.

Kolla kolla! Jodi från Filippa K visar kjolen i lammnappa. Foto Claudia Dillmann

ATL har intervjuat Gudrun om får- och lammstölder. Enligt Polisen gör bristen på brottskod för stöld av lantbruksdjur det omöjligt att ta fram statistik över djurstölder. Så verkliga siffror över hur vanligt detta är finns inte, men vi tror att stölderna har ökat. Många kontaktar oss och det tas ofta upp när vi möter fårägare. Viktigt är att polisanmäla stölder, även om ärendet troligen läggs ner direkt.

Igår hölls det första mötet om kriminalitet och hot mot lantbruksföretagen inom ett SLU-projekt. Alla djurslag är representerade och LRF är med i referensgruppen. Anna Kristoffersson från Skånes fårintressenter deltog i mötet fick ta med sig vårt förtroende att bevaka fårfrågorna, då vi inte hade möjlighet att vara där.

Idag är det möte med Viltförvaltningsdelegationen (VDF) där klövviltsförvaltning och övergripande riktlinjer för licensjakt på lo 2020 ska diskuteras.

Vi har svarat på en remiss från LRF om hållbarhetsmål för det gröna näringslivet, den finns att läsa på hemsidan.

Fler remisser är under bearbetning. 250 sidor om EU-direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan står på tur. Foto Britta Wendelius

Det har kommit en hel del värdefull respons från lokal- och rasföreningar på frågan om hur ordförandekonferenserna bäst läggs upp. Stort tack för det!

Gudrun hade under veckan äran att sitta i juryn för Matverk i Närke. Chansen att avsmaka nya produkter säger man inte ju nej till. Men ännu intressantare är mötet med de övriga jurymedlemmarna, som alla kommer med olika insikter och kunskaper som ska dryftas och diskuteras för att juryn ska kunna komma fram till ett gemensamt beslut. Juryn bestog av personer med olika bakgrund; kockar, en gastronom, från Almi, bank, handel, Hushållningssällskapet, länsstyrelsen, och Gudrun som representerade de gröna näringarna. Många olika perspektiv på lokalproducerad mat, med andra ord. Tävlingen anordndas av länsstyreslen för att främja innovation inom området och en ökad lokal produktion och förädling.

Om Får och Foder har nu haft sin första kurs, den hölls i Hultsfred. Vår föreläsare Theo den Braver från Gård och Djurhälsan fick många positiva omdömen över innehållet, och det verkar som att upplägget uppskattades av deltagarna. Vi var såklart lite nervösa över hur tekniken skulle funka, men trots en något svajig uppstart då delar av IT-nätverket ballade ur, så var man igång med ett alternativt digitalt verktyg cirka två minuter efter utsatt starttid. Bra jobbat av alla inblandade. Ett extra Tack till Caroline Hemmingsson som var arrangemangets kontakt och bollplank i Hultsfred!

Från den digitala föreläsningen om Får och Foder vid gårdagens premiär. Deltagarna rapporterade att både ljud och bildkvalitet var över förväntan och innehållet i kursen mycket lärorikt. Foto Caroline Hemmingsson, ordförande i Norra Kalmars Fåravelsförening, som fixade smörgåsfika och varmt mottagande till alla deltagare.

Passa på att anmäla dig om du inte redan gjort det. SF och Gård & Djurhälsan tillsammans testar lösningar för att bättre och enklare nå ut med kunskap och kompetens. Fårfolket ligger i framkant, och vi hoppas att du vill vara med. Den här typen av föreläsningar, där vi nyttjar digitala hjälpmedel kan öka våra möjligheter att föra ut kunskap inom området “hålla får”. Fler orter och datum kommer ut efter nyår.

Nästa vecka startar utbildningen Driftledare Lantbruk i Umeå, där man kan välja inriktningen får. Det finns ett stort behov av utbildad arbetskraft och vi är glada att den här utbildningen nu kommer igång.

Vi passar på att preppa eleverna med matnyttigt material om får, ull och SF. Foto Britta Wendelius

Snart är det dags att börja fundera över vem du vill nominera till titeln Årets Fårföretagare 2020. Alla engagerade fårhållare är viktiga för fårnäringen, oavsett om det handlar om lammkött, ull, skinn, avel, bevarandearbete och/eller naturbete för öppna landskap. Det här är ett sätt att uppmärksamma och hedra eldsjälar inom fårnäringen. Medlemmar nominerar till sin lokalförening, och varje lokalförening kan nominera en kandidat. Även rasföreningarna får nominera varsin kandidat, så även det är en väg att förslå sin favorit. Mer info kommer. Även kandidater som nominerades 2018 eller 2019 kan förslås

Trevlig helg önskar SF!

Gjort som Stina, redo för vintern? Foto Gudrun Haglund Eriksson

Kvällsfodringen är klar, arbetsdagen är klar. Det är helt stilla, det enda som hörs är lite prassel i halmen och ett stilla ensilagetuggande. En av de bästa stunderna på dagen och även fast kroppen vill in och sätta sig i en stol så blir man stående och bara njuter. Att jobba med något som känns meningsfullt och man trivs med är värt mycket. Foto Einar de Wit

Sammanställt av Anna

Allt fler får och lamm försvinner spårlöst från gårdar runt om i landet – men statistik saknas om hur vanligt det är.

– Man måste lyfta upp att det här pågår och att det är fel, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet. Magkänslan är att stölderna har ökat. Dels har djurägare kontaktat mig, men det har även framkommit på möten att de drabbats av stölder, både på bete och i stallarna. Men om det är organiserat eller ej är svårt att säga, säger Gudrun Haglund-Eriksson.

Hos polisen är man medveten om att bristen på brottskod gör det omöjligt att ta fram statistik över djurstölderna.
– Denna typ av stöldbrott utreds där brottet begås. Det finns inte någon särskild brottskod för stöld av kreatur, utan kreaturen registreras som ett föremål. Det är därför inte möjligt att ta fram sådan statistik, skriver Stefan Marcopoulos, pressekreterare
 på Polisens kommunikationsavdelning.

Hela artikeln: Fårstölderna ökar enligt avelsförbund ››

När världen behöver plastbanta kan svensk ull få en renässans. Två som vill bidra till det är Carl-Oscar Allared och Charlotte Jansson som startat CC Wool för att få fram svenska ullprodukter.

Sverige finns cirka 300 000 får som helst ska klippas två gånger om året. Det vet Carl-Oscar, som förutom att vara månskensbonde för 180 får, också är professionell fårklippare.
– Ull är ett fantastiskt material, men här i Sverige har man inte sett värdet av ullen. Det allra mesta av den vita ullen som kommer från köttfår kastas och grävs ner, säger Carl-Oscar.

Charlotte fick upp intresset för ull när hon arbetade i galoppstall i Australien.
– Där använde man ull till hästarnas schabrak under sadeln. Det är ett fantastiskt material som leder bort både värme och kyla. Ullen är också antibakteriell och dödar svettlukt, säger hon.

Hela artikeln
Hallandsposten: Charlotte och Carl-Oscar brinner för att få ut svenska ullprodukter ››

– Under 2020 kommer vi lansera en kollektion gjord av svensk ull. Dessutom kommer vi att ta fram ytterligare en specialkollektion av återvunnen ull – det är spillmaterial från vår produktion, avslöjar Pernilla Roos, vice vd och delägare.

Familjeföretaget Klippan Yllefabrik firar 140 år under 2019. Sedan 2003 drivs företaget av femte generationen Magnusson genom syskonen Petter Magnusson och Pernilla Roos. Det anrika textilföretaget har sedan generationsskiftet ökat omsättningen med uppemot 100 miljoner kronor och varje år säljs cirka 600 000 plädar. Nu tar Klippan sats med ökat fokus på hållbarhet och svensk ull.

Ullen i Klippans produkter kommer främst från Nya Zeeland, men företaget har även produkter med Gotlandsull. Och just svensk ull kommer alltmer framöver hos Klippan. Under 2020 planerar företaget att lansera en hel kollektion enbart baserad på svensk ull från olika gårdar runt om i Skåne och Halland.

Hela artikeln
TEKO: Klippan Yllefabrik fyller 140 år – lanserar kollektion av svensk ull ››

Maria Edman har varit kassör och ekonomiansvarig i SF i snart sexton år och nu är det dags för henne att gå vidare mot nya arbetsuppgifter. Därför söker SF:s styrelse nu efter någon som kan efterträda Maria.

Hittills har det varit en förtroendevald i styrelsen som innehaft ekonomiuppdraget, men så behöver det inte fortsätta. Styrelsen tänker sig någon ekonomiutbildad person som kan göra detta på konsultbasis, antingen i eget företag eller som avlönad av förbundet.

Arbetsuppgifterna är i första hand fakturering, bokföring, kund- och leverantörskontra med mera. Sökande ska också vara styrelsen behjälplig i budgetarbetet. För rätt person kan det även bli arbete med periodbokslut och årsbokslut. Arbetstiden över året är varierande och blir i snitt en deltidstjänst om cirka 25%.

Maria Edman sitter kvar i styrelsen med övergripande ekonomiskt ansvar fram till stämman i maj, men det är önskvärt att en ny ekonomiassistent börjar sitt arbete så snart som möjligt. Dels för att avlasta, men också för att få en ordentlig övergångsperiod.

Om det finns fåranknytning är det positivt, men det är absolut inget krav.

Låter detta som något för dig eller någon du känner? Skicka då snarast din ansökan/offert till vår förbundssekreterare Britta Wendelius, sekreterare@faravelsforbundet.com och ange där vad du har för krav på lön respektive timdebitering.

Frågor? Kontakta Gudrun Haglund Eriksson, ring 0768-48 64 65 eller maila gudrun@faravelsforbundet.com.

Då ska du komma till Vallkonferens i Uppsala 4-5 februari 2020.

Den anordnas av SLU (institutionerna för norrländsk jordbruksvetenskap, växtproduktionsekologi samt husdjurens utfodring och vård) tillsammans med Växa Sverige, Hushållningssällskapen, Greppa Näringen/Jordbruksverket samt LRF.

Mer information, program och länk för registrering finns på konferensens hemsida ››

Sista dag för anmälan till lägsta avgift är 19 december. Tipsa gärna kollegor och andra som kan vara intresserade.

Arrangörsgruppen för Vallkonferens 2020

Hört talas om the Swedish wool initiative? I morgon, den 19 november, kommer gräddan av Sveriges företag inom fritidskläder och mode samlas för att starta ett gemensamt projekt runt svensk ull. Initiativtagare är Filippa K och Röjk Superwear. Förra veckan premiärvisade Filippa K sin tröja Elin som är stickad i svensk ull.

Tillsammans planerar Filippa K, RÖJK Superwear, PEAK Performance, Houdini Sportswear, Gudrun Sjödén, Åhlens, Asket, Acne, Toteme, Fjällräven, Tiger of Sweden och Sandqvist (kanske blir det fler som tillkommer) att köpa in 2,5 ton svensk ull för att utveckla kollektioner i inhemsk ull. Snudd på revolution, tycker vi fårbönder.

Svensk ull har haft rykte om sig att vara grov, stickig och allmänt oandvändbar. Men vi har nu tillsammans med våra samarbetspartners i ett projekt finansierat av Vinnova slagit hål på myten. Vi har kartlagt svensk ull, och tagit fram två tröjor som är stickade av ull från svenska korsningsfår.

Ull är ett exceptionellt naturmaterial som gjort för en cirkulär ekonomi där hållbar produktion, långlivade produkter, låg miljöpåverkan och återvinningsbarhet är centralt.

Kläder i ull
behöver väldigt sällan tvättas
värmer även om de blir blöta
luktar inte svett
är vattenavvisande
prasslar inte
skrynklar inte
är flamsäkra

Något som svenska företag verkligen efterfrågar är etiskt producerad ull, och svensk ull kommer från får som har det bra. Under sommarhalvåret betar svenska får och lamm och under vintern hålls de fritt i flock i välventilerade byggnader. Svenska får badas inte i insektsdödande medel, vilket är vanligt i hela världen utom i Norden. Kastrering utan bedövning, mulesing och svanskupering, som förekommer i en del ullproducerande länder, är förbjudet i Sverige.

All svensk ull kan användas till något. Ungefär hälften av våra svenska får är korsningar, och många av dessa har en finfibrig ull som passar fint till och med till kroppsnära plagg. Andra raser ger ull till vattenavvisande ytterplagg, vissa köttraser ger ull som är perfekt till stoppning. Flera av våra svenska raser är världsunika, till exempel vårt grålockiga och glansiga gotlandsfår, finullsfåret med sin finfibriga ull och ryafåret som har en lång glansig ull som kan spinnas till ryagarn. Här finns många möjligheter.

Det var i november 2019 som den seglivade myten av okänd ålder och ursprung stilla dog. Vi vet nu att svensk ull duger till exklusiva kroppsnära plagg, och att våra modeföretag vill jobba med den! Visst är det kul att få vara med nu, när detta händer?

Högaktningsfullt
Svenska Fåravelsförbundet
Claudia Dillmann, ull- och skinnansvarig

Frågor? Kontakta Claudia på 070-231 39 92 eller claudia@faravelsforbundet.com

PS. Vår kartläggning av svensk ullproduktion och de möjligheter som finns att förädla den i Sverige har sammanställts i bildform. Finns att studera här på Fåravelsförbundets hemsida. Där finns också fakta om våra olika fårraser och vad deras ull passar till.

Hämta pressmeddelandet som pdf ››

Bilder

Svensk ull i stora lass, foto Stephane Lombard
Hämta bilden ››

Tröjan Elin på premiärvisningen den 11/11, foto Filippa K
Hämta bilden ››

Ull som är härlig att ta i, foto Filippa K
Hämta bilden ››

Vi som jobbar med Vinnovaprojektet:

Antalet tackor och baggar har ökat från runt 150 000 tackor och baggar under 1970- och 1980-talet till 225 000–250 000 tackor och baggar under de senaste åren.

Det innebär att det totala antalet får det vill säga tackor, baggar och lamm i juni har varit runt 550 000 till 600 000 får de senaste åren. Antalet får ökade mellan åren 2002 och 2011 för att därefter sjunka något. År 2019 var antalet 549 000 får.

Antalet företag med får har minskat från att ha varit runt 10 000 under 1970- och 1980-talet till dagens siffror runt 8000–9000 företag med får.

Antalet tackor och baggar per företag har fördubblats från 16 tackar och baggar per företag till 33 tackar och baggar per företag år 2019.

Slakt av får och lamm. Produktionen av får- och lammkött var lägre än 4000 ton under 1990-talet. Från början av 2000-talet har produktionen ökat till dagens nivåer över 5 tusen ton.

Andelen lamm i förhållande till andelen vuxna får har minskat kontinuerligt och för junisiffrorna 2018 så uppskattades det för första gången finnas fler vuxna får än det fanns lamm på våra jordbruk.

Läs mer och se grafik
Jordbruket i siffror: Fascinerande fakta om tackor, baggar och lamm åren 1970-2019 ››
Jordbruket i siffror: Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni ››

Kaj Sjunnesson avled den 26 oktober 2019 efter en tids sjukdom. Kaj var banbrytande inom svensk lammköttproduktion.

För att hedra Kaj efter hans bortgång har Sveriges Lammköttproducenter skapat en fond till hans minne. Fondens syfte är att främja det svenska slaktlammet och svensk slaktlammproduktion. Fondens medel kommer att delas ut varje år under fem år med start 2020 och kan sökas av person, projekt eller organisation.

Läs mer om fonden och hur man ansöker på Lammproducenternas hemsida ››

Kaj Sjunnessons minnesfond är öppen för donationer för den som vill hedra Kajs minne
Donation till fonden kan ske genom insättning av pengar på Swedbanks bankkonto 8299-0,694 908 702-4 eller genom inbetalning på bankgiro 5406-1783. Alla donationer som görs till fonden kommer att delges Kajs anhöriga.

15 november 2019 | Idag blev vi 2000 gillare av Fåravelsförbundets Facebooksida. Kul och tack alla ni som följer och engagerar er!

Kaj Sjunnesson, en legend inom svensk fårnäring har gått bort. Han har varit mentor och inspiratör för flera generationer av fårbönder, och kommer att lämna ett betydande tomrum efter sig. Både de av oss som kände honom, och de som mest känt Kaj som en offentlig person, hyser den största respekt för hans person och hans passionerade arbete. Tack Kaj för att du var envis som synden och för att du berikade fårsverige på så många vis. Tack för många debatter och samtal. Vi tänker också på Kajs familj och nära vänner, och vill framföra vårt varma deltagande. En fond till Kajs minne har skapats och vi är glada att kunna vara med och bidra till den. Kaj Sjunnessons minnesfond är öppen för donationer för den som vill hedra Kajs minne. Tomas Olsson har skrivit så fint om Kaj, både på Lammproducenternas och vår hemsida, läs här.

Under några år på 80-talet satt Kaj med i Fåravelsförbundets styrelse. Men han tyckte att miljön inom SF på den tiden var alldeles för snäv. Istället var han en av de drivande krafterna för att starta föreningen Lammproducenterna, där han varit aktiv sedan dess. Foto Einar de Wit

Det Kaj kommer att bli mest ihågkommen för är hans outsinliga drift att sprida goda kunskaper till sina kollegor. Som rådgivare har Kaj fört den svenska lammproduktionen framåt och gjort hela näringen mer professionell. Foto Einar de Wit

I måndags var det då dags för premiärvisning av tröjan Elin som Filippa K stickat av svensk korsningsull. Underbart och lite pirrigt att äntra panelsoffan i butiken i Sturegallerian iklädd jeans, gympadojor och SF-ylleväst. Moderatorn frågade Claudia “Vad är din dröm om 5 år?”.

– Minst ett svenskt ullplagg i allas garderober, svarar Claudia.

Claudia med Elin själv i famnen pratar med Yann från Röjk, som också har tagit fram en tröja av svensk ull.

Fårklipparförbundets Matilda Andersson och Tomas Olsson från Norrbygård, ull-leverantören själv.

En väldigt udda miljö för mig men vad gör man inte för att marknadsföra svensk ull, hälsar Claudia. Filippa K har delat med sig av sina bilder från den minnesvärda kvällen. Vi tackar och bockar!

Branschträffen Svensk ull för en hållbar framtid hölls under måndag och tisdag. 120 deltagare erbjöds föreläsningar och workshops på temat hur vi kan stärka ull- och fårnäringen runt svensk ull. Strävan är att ta hand om all ull – från den mest finfibriga mjuka till den ull som sorteras bort redan vid klippningen. På så sätt hoppas vi i Sverige på sikt kunna producera material till både mjuka tröjor och kroppsnära plagg men även stoppning, mattor, djurprodukter och gödselpellets. Var man inte på plats finns presentationerna att hämta här. Nedan skärmar från trendstefans och Titti Strömnes presentationer. Men det finns mer, mycket mer att botanisera bland, missa inte!

Känslan av att alla älskar svensk ull och bara vill ha mer är överväldigande. Vi passar på att lansera hashtaggen #tillsammansförsvenskull – använd, sprid och missionera alla som vill.

Den kartläggning av produktion av ull och de möjligheter som finns att förädla den i Sverige, som gjorts inom Vinnovaprojetet Cirkulära yllekläder och sammanställts i bildform, finns nu samlad på hemsidan.

Det finns levande företag som jobbar med ull, framför allt runt Borås där vår textilindustri en gång var stor och stark. Västra Götaland är också störst på fårhållning och ullproduktion, och har störst variantion av fårraser inom sitt län. Framtidens svenska ull-centrum?

Avrapportering hos Vinnova för Cirkulära yllekläder denna vecka. En mängd cirkulära projekt presenterade sig och det var både intressant och lärorikt. Cirkulär ekonomi handlar om att frikoppla ekonomisk tillväxt från användandet av icke-förnybara resurser, och att designa bort avfall från systemet. Många pratade om LifeCycleCost, vilket är ett sätt att räkna på vad en vara kostar genom hela sin livstid, och inte bara när den tillverkas. “Uppströms” och “nerströms” är andra begrepp som används flitigt. Ett problem man ser är att det är så stort fokus på att återvinna en vara när den är förbrukad, i stället borde vi fokusera på att redan i tillverkningsskedet se till att varan blir så hållbar och med så låg miljöpåverkan som möjligt. Detta tar vi med oss in i det vidare arbetet. Inspirerande är att ullen nog kan betraktas som den optimala cirkulära produkten. Laddad med värden uppströms, och med rätt tillverkning och skötsel har den nästintill evigt liv.

Studiebesök på Kero Leathers i Pajala för Claudia tillsammans med Anna Maria som jobbar med fårforsknings-projektet om skinnkvalitet. Kero är verkligen värt ett besök, kan varmt rekommenderas för till exempel lokalföreningar som är sugna på att ge sig ut på tur. En “skinnfabrik” med traditioner, visioner och miljötänk. Där förenas gammal teknik med ny, och det finns kapacitet för många tusen lammskinn att förädlas till vackra och användbara ting att slita på i generationer. Tryggt att veta när vi nu har dragit in flera företag, bland andra Filippa K, i lammnappans värld.

Utlysningen av tjänsten som ekonomiassistent har väckt stort intresse och många har hört av sig med frågor. Flera ansökningar har kommit in, men det finns ännu tid för fler. Läs mer här.

Just nu pågår förhandlingar i EU om budgeten för kommande åren. Regeringen har gjort klart att man vill minska EU:s gemensamma jordbruksbudget. LRF har startat ett bondeupprop där man begär att regeringen jobbar för att svenska bönder ska ha möjlighet att fortsätta utveckla världens hållbaraste jordbruk. Regeringens arbete för nedskärningar i budgeten leder till fem allvarliga konsekvenser, läs vilka och skriv på uppropet här.

Sverige kommer att vara värd för Internorden 2020. I mitten av augusti och troligen i Västergötland är de fakta som finns såhär långt. Internorden hålls vartannat år, på olika platser i Norden, och är en kontaktyta för rådgivare, forskare och lammproducenter från de nordiska länderna inklusive Island, Färöarna och Grönland. Vi återkommer när datum är spikat, men ha gärna i bakhuvudet att en konferens i Skara-trakten i augusti kan vara högintressant.

Gård & Djurhälsan har utökat sin rådgivning med flera digitala tjänster. Har ni kollat in och testat dessa?

• Man kan plussa på sina vanliga fårtjänster med digital rådgivning, läs mer på Gård & Djurhälsans hemsida.
• Genom Får & Lammråd kan man ringa och bolla sina frågeställningar med Theo den Braver, och snabbt få hjälp att lösa små och stora problem som uppstår i vardagen.
• I samarbete med Firstvet finns nu veterinär hjälp att få via videosamtal. Många har nog provat det för hund, nu finns tjänsten bemannad med Gård & Djurhälsans veterinärer för oss med får också. Det här kan man använda när man har en djurspecifik fråga. Snabb hjälp av en veterinär med fårkunskap att till exempel avgöra om det går bra att avvakta eller om ett besök av den vanliga veterinären behövs.

Det har strömmat in anmälningar till de fem tillfällen att gå Om Får och Foder som erbjuds före jul. Hultsfred som är premiärplats är nu fullbokad och Falkenberg ligger strax efter med 8 av 12 platser bokade. Tipsa fårkolleger om dessa kurser, oavsett om de är SF-medlemmar eller ej – alla är välkomna. Om någon som vill gå kursen inte får plats, maila Britta så att hon kan notera intresse. Nya datum och platser planeras efter jul och är det många (minst 10 st) inom ett område som vill gå – ja då lägger vi en kurs där! Alla bollplank i de lokalföreningar som berörs ska ha en eloge för sitt engagemang. Det här är en grej vi gör tillsammans. Ni är toppen.

Allting börjar med fårens foder. Bra foder är grunden för både fårens hälsa och gårdens ekonomi. Lär dig mer Om Får och Foder med Theo den Braver, lammrådgivare på Gård & Djurhälsan. Foto Britta Wendelius

En hälsning från Fårklipparförbundet nu i hösttider. Glöm inte att ta in fåren i god tid så att de är torra inför klippningen. Blöta djur gör varken klipparen, fåren eller den eventuella ullköparen glad! Varje år får fårklippare åka helt i onödan och ställa in klippningar för att djuren är för blöta. Ta in fåren och framförallt känn på dem så att de är torra och fina inför klippningen. Ring hellre och säg ifrån än att klipparen åker i onödan, det tjänar vi alla på!

Utformning av ordförandekonferens 2020 diskuterades vid förra veckans styrelsemöte, men även lokal- och rasföreningarnas ordföranden har ett ord med i laget så förfrågan om åsikter har skickats ut av Britta. Glöm inte att svara, ni som fått denna förfrågan. Tack till er som redan svarat!

Den här veckan har Stjärnbäck haft studiebesök av länsstyrelse med elever från fårkurser de hållt kring Mälaren. Efter Stjärnbäck åkte de vidare till familjeslakteriet Bäsinge Slakteri och avslutade sen turen med besök på Grimsö Viltskadecenter.

Foto Malin Nilsson, Lst Södermanland

Efter besöket vill Britta slå ett slag för att träffas fårbönder emellan.
– Det jag slogs av vid detta besök är hur lätt det egentligen är att få bra utbyte med enkla medel. Det behöver inte vara så omständligt att ordna träffar lokalt, alla lokalföreningar har säkert någon i sin medlemskår som liksom jag mer än gärna pratar om sina djur. Bjud in varandra på studiebesök, en pratstund, man kan ta med egen fikakorg! Det är så inspirerande att snacka fårfolk emellan. Alltid finns det nåt att ta till sig och dra nytta av. Tänk dock på att vidta åtgärder för smittskydd, så att både besöksgården och fåren hemma skyddas.

Det ligger mycket i det Britta skriver. Det behöver inte vara så märkvärdigt, huvudsaken är att träffas och få chansen att prata får.

Är du intresserad av  viltförvaltningsfrågor? Naturvårdsverket har ett nyhetsbrev som heter Viltnytt som man kan prenumerera på.

Trevlig helg önskar SF!

Fåråret har börjat på Stjärnbäck. Betäckningsgrupper i Elitlamm motsvaras av fårhusets grupper IRL. Fridfullt och harmoniskt i fårhuset när duktiga baggar uppvaktar sina damer med finess och respekt. Alla gotlandsbaggar är inte huliganer ; ) Foto Britta Wendelius

Thomas hälsar från poolkanten att han tagit semester. En investering inför vinterlamningen som vi unnar honom. Foto Thomas Eriksson

Skogsbad är ju värsta hypen och vi som pysslat med detta sedan barnsben vet att det funkar. Britta skogsbadar under lunchen, klimatsmartaste sättet att hålla sig vid god mental och fysisk hälsa. (Ta inte illa upp nu Thomas, paraplydrinkar är också bra.) Foto Britta Wendelius

En fullmåne som hette duga under veckan. Elof fångade den när han var ute och ylade. Foto Elof Nilsson

Träffade även dessa varulvsliknande djur i mörkret. Foto Elof Nilsson

Tittade till våtmarken som jag gjorde i våras för att spara vatten, skriver Elof. Den är nu breddfull och vattenspegeln är ca 3 hektar. Vilket fågelliv det kommer bli till våren. (Veckobrevsredaktören måste bekänna viss avundsjuka. Mycket mindre och mycket blekgrönare traktor bekommer mig ej, men egen våtmark gör mig rättså grön.) Foto Elof Nilsson

Härligt välkomstbete redan klart och väntar på lammen. Foto Elof Nilsson

Unghunden Leija håller stenkoll. – Får är livet. Foto Gudrun Haglund Eriksson

De höstfödda lammen är nu avvanda. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Seminbaggen Hultets Diesel lever i högönsklig välmåga, inte bara i stråform. Här med sina tackor. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Sammanställt av Anna