Bristen på grovfoder, okonventionella lösningar samt sämre näringsmässig kvalitet på grovfoder påverkar hälsan i nöt- och fårbesättningar. Risken för olika sjukdomar som exempelvis förgiftningar, magproblem, lågt hull och sämre tillväxt ökar när vi inte kan erbjuda djuren ett optimalt foder.

Vid torka får många besättningar också brist på ströhalm. Djurhälsostörningarna drabbar inte bara de enskilda djuren utan kan också få stora effekter på gårdens produktion och ekonomi.

Distriktsveterinärerna planerar 16 kursdagar runt om i landet för nöt- och fårföretag under vintern. Målet med dagen är att ge ökad kunskap för att förebygga och hantera de djurhälsostörningar som kan uppstå som en konsekvens av foderbristen för mjölk-, nötkötts-och lammproducenter. Fokus kommer ligga på energibrist, sur vom, immunsänkning och hygien, förgiftning och unga djur.

Utförligare information om kursdagarna och hur du anmäler dig kommer inom kort.

Läs mer
Jordbruksverket: I foderbristens spår – kurs i djurhälsa för får och nöt ››

Ministerrådet har idag beslutat om ny EU-lagstiftning för veterinärläkemedel och läkemedel i foder. Förändringarna träder i kraft om tre år.

Sverige har under många år arbetat målmedvetet för ansvarsfull användning av antibiotika och vi har uppnått goda resultat genom ett uthålligt samarbete mellan djurägare, veterinärer, myndigheter, näringslivet, rådgivare och andra intressenter enligt ”Den svenska modellen”. Den nya lagstiftningen innebär mindre förändringar för djurhållare, veterinärer och myndigheter i Sverige jämfört med många andra EU-länder.

Den nya lagstiftningen blir direkt gällande och innebär att antibiotikaanvändningen i övriga EU- länder blir mer lik den i Sverige. Detta bidrar till att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier, vilket är positivt för såväl människor som djur och miljö.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Antibiotikaresistens och miljöpåverkan i fokus för ny EU-lag ››

23 november 2018 | Det känns som att något har hänt när stora kvällstidningen föreslår stickat i svenskt garn om vi vill ge bort något vettigt till jul (länk långt ner under lästips).

Allt ni behöver veta om Årets Fårföretagare 2019 inklusive nomineringsformulär finns nu på hemsidan. Glöm inte att fundera på vilket namn du ska spela in till din lokalförening och rasförening.

Vi som jobbar med Elitlamm, Ulf och Britt som utvecklar programmet, support-teamet plus Anna O och Elof från SFs styrelse, har träffats i Sala för årligt arbetsmöte. Under dessa möten planeras och prioriteras kommande arbete. Men framför allt är det idéverkstad, vilket är roligast och funkar bäst när man träffas på riktigt. Resten av året jobbar vi tillsammans, men från våra över landet spridda hemmapositioner.

Smider planer för Elitlamms framtid. Som alltid kul att träffas! Foto Anna Bergström

Begrepp vi använder flitigt inom fårnäringen kan upplevas som allt annat än självklara. Vad innebär till exempel EUROP-skalan, vad betyder siffrorna på härstamningsbeviset, behärskar du foderstatslingo och vad betyder mönstringsförkortningarna? Vi ska börja jobba på ett litet uppslagsverk i Elitlamm, maila gärna in förslag på ord och begrepp som vi kan ta upp.

Vi skriver ofta om möten vi deltagit i inom det kluster av organisationer som vi jobbar tillsammans med. De senaste åren har branschen fått flera nya aktörer och vi är idag många företag som hakar i varandra och driver näringen framåt. Är det svårt att överblicka och hålla isär så kommer här en mycket kortfattad lathund.

• LRF Kött: Samarbete mellan LRF, Fåravelsförbundet, Nötköttsproducenterna och Grisföretagarna. Arbetar för företagarvillkor och tillväxt på gårdsnivå.
• Svenskt Kött: Arbetar för främjande av svenskt kött mot konsument, huvudsak inom kommunikation. Både SF och LRF är delägare. Ny VD tillträder inom kort.
• Från Sverige: Ursprungsmärkning där märkningen ”Kött från Sverige” ingår. Ägs av LRF, Livsmedelsföretagen och Svensk dagligvaruhandel.
• Svenska Köttföretagen: Sammanslutning för de största slakterierna. Arbetar på uppdrag åt slakten. Projektleder handlingsplanerna.
• Gård & Djurhälsan: Rådgivningsföretag. Ägs till största del av svenska köttföretagen (slakten) men även SF äger en andel.

Två remissvar har skickats till Jordbruksverket. Yttrande gällande inbjudan till tidigt externt samråd – Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur respektive Yttrande gällande förslag till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar.

Flera har hört av sig med frågor om hur det går med projektet att bereda nappaskinn hos Kero i Pajala. Hundra skinn till en större provgarvning har skickats och väntar nu på beredning. På grund av den varma hösten har renskinn som Kero normalt får i fryst tillstånd tinat, och dessa måste beredas genast för att inte ruttna. Vilket betyder att våra skinn står i kö, men till Fårfest i Kil om inte förr räknar vi med att de ska vara klara.

Claudia får väldigt många samtal om ull från engagerade människor som uppmärksammat skriverierna om ull. Många är på jakt efter ull, andra undrar vad de kan göra för att hjälpa till. De flesta har ingen koppling till fårnäringen eller erfarenhet av ull, så mycket telefontid går åt att förklara och överbygga klyftorna mellan stad och land. I sig ett viktigt jobb, vi får alla försöka hjälpas åt att sprida kunskap om ullen och hur fårhållning fungerar i olika kanaler och till olika grupper.

Om man bor i Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg eller Skåne och inte har MV-status på sina får finns nu chansen att kostnadsfritt kolla om djuren är fria från sjukdomen Maedi-Visna. Provtagningen innebär inte att man får MV-status, men man får veta hur läget i besättningen är. Passa på! Läs mer här.

Färsk produktions- och slaktstatistik har publicerats på LRFs statistikplattform.

Einar jobbar intensivt med att sammanställa nästa Fårskötsel. Det blir en knökfull tidning som ser helt annorlunda ut än planerat efter att några reportage av olika anledningar fått skjutas på framtiden, men där läget samtidigt räddats av rekordmycket material insänt av er : ) Den 14 december får vi se resultatet.

Lästips om ull ur veckans mediaflöde. Expressenkrönikan Glöm årets julklapp – sticka svenskt i stället och DN Jobb & karriär-artikeln Svenska fårbönder går back vid försäljning.

Kommande onsdag och torsdag kommer SFs styrelse och adjungerade att stråla samman i Stockholm för vinterns styrelsemöte. Vi träffas fysiskt en gång under sommaren och en gång i november, resterande styrelsemöten hålls över telefon.

Bokslut och budgetarbete pågår, bärande arbetsuppgifter i en förening. Att diskutera och sätta budgeten för 2019 är en av många punkter på nästa veckas möte.

Elitlamms telefonsupport är stängd onsdagen den 28 november på grund av styrelsemötet i Stockholm. Vi kommer att svara på frågor via epost, men svarstiden kan bli något längre än vanligt.

Trevlig helg önskar SF!

Smygreklam riktad till Västernorrland och Jämtland. Träffa Thomas på Lantmännens fårträff i Östersund den 5/12. Större bild. Foto Thomas Eriksson

Cirka 10 cm tjäle hemma hos Thomas, men det går fortfarande gräva täckdiken. Foto Thomas Eriksson

Claudia har nu kokat hornen efter sina bagglamm de tänker hon göra något kul av. Öppen för förslag! Foto Claudia Dillmann

Sammanställt av Anna

För andra årets i rad kommer Årets Fårföretagare att utses. Svenska Fåravelsförbundet ser fram emot nominerade fårföretagare från norr till söder. Priset delas ut vid Stämman i maj 2019.

Svenska Fåravelsförbundet ansvarar för juryarbetet, hederspris och festligt utnämning. Men det är ni i SFs lokalföreningar och tillhörande  rasföreningar som avgör vilka kandidater som kommer att kämpa om titeln Årets Fårföretagare 2019.  Sista dag för att skicka in er nominering av en (max 1 st) representant från er förening är 1 april 2019. Inget hindrar att en kandidat som nominerats tidigare år kan nomineras igen.

Vi vill genom detta hederspris rikta strålkastaren på vår branschs mångfald och uppmärksamma målmedvetna och framgångsrika fårföretag. De nominerade kommer att presenteras på hemsidan och förhoppningsvis uppmärksammas i press och media. Många fårföretag består av eldsjälar som genom sin fårhållning och på andra sätt bidrar till en aktiv landsbygd. Alla engagerade fårhållare är viktiga för fårnäringen, oavsett inriktning, oavsett om det handlar om lammkött, ull, skinn, avel, bevarandearbete eller naturbete för öppna landskap. Ni avgör vems arbete ni vill lyfta fram i år.

Hur går det till?

Svenska Fåravelsförbundet (SF) inbjuder alla distrikt- och rasföreningar att utse Årets Fårföretagare inom sin förening, som sedan nomineras till riksfinal. SFs styrelse utser under april månad Årets Fårföretagare ur gruppen av de till riksfinal nominerade.

Förutsättningar:

• Nominering sker via formulär eller genom att skicka in nomineringsblanketten (se nedan).
• Den nominerade ska vara medlem i Svenska Fåravelsförbundet.
• Enbart en (1) representant per lokal- eller rasförening kan nomineras. Personen ska ha informerats i förväg om att nominering skett.
• Er nominering ska vara förbundet tillhanda senast den 1 april 2019.

Observera att enskilda personer inte kan nominera, men vi uppmuntrar alla som vill föreslå en kandidat att vända sig till sin lokalförening och/eller rasförening med sitt förslag!

Nominera

Fyll i Nomineringsblanketten, scanna den och maila till sekreterare@faravelsforbundet.com eller posta den till: Förbundssekreterare Britta Wendelius Stjärnbacka 733 Möklinta
alternativt
Nominera genom att fylla i formuläret Nominera Årets Fårföretagare.

Nästan var tredje tonårstjej har tecken på järnbrist. Det visar nya analyser från Livsmedelsverkets matvaneundersökning bland ungdomar i Sverige.

I undersökningen Riksmaten Ungdom analyserades hur mycket av olika näringsämnen ungdomarna får i sig via maten, och halterna av vitaminer och mineraler i deras blod och urin. Det är första gången en sådan stor undersökning görs i Sverige.

– Vi såg att ungdomar som har föräldrar med kort utbildning får i sig mindre av flera viktiga ämnen, som D- och C- vitamin, folat, järn och jod, än barn som har föräldrar med längre utbildning, säger Anna Karin Lindroos nutritionist på Livsmedelsverket.

Generellt får de flesta ungdomar tillräckligt av vitaminer och mineraler, med undantag för järn. Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och 2 på gymnasiet hade låga järndepåer, vilket tyder på järnbrist.

– Det beror på att tjejer behöver nära dubbelt så mycket järn som killar, samtidigt som de ofta äter mindre kött. Tjejer som vill hålla nere på köttet behöver därför fylla på med järnrik vegomat, som linser, bönor, fullkorn och fröer, säger Anna Karin Lindroos.

Svenskt Kött: Var tredje tonårstjej kan ha järnbrist ››

Ultraljudscanning kan användas till att mäta marmorering på levande nötkreatur. Något som i nästa steg kan leda till förbättrad köttkvalité. RISE och Växa Sverige ska nu utvärdera metoden under svenska förhållanden.

Genom en ultraljudsmätare, samma typ som vanligtvis används för dräktighetsbestämning, och en speciell programvara kan man scanna över djurets ryggmuskel och mäta muskelns djup, underhudsfettets tjocklek och även marmoreringen i köttet.

– Det är en beprövad teknik som används i USA och Kanada. Men nu vill vi ta den till Sverige och se hur den fungerar under svenska förhållanden. Eftersom vi generellt har djur med mindre marmorering vill vi utvärdera metoden på vårt djurmaterial och under våra förhållanden, säger Linnea Gustafsson, på RISE.

RISE och Växa Sverige står bakom delprojektet med scanningen, som är en del av ett större EU-finansierat Interreg-projekt som drivs av Agroväst.

– Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för både primärproducenter och vidareförädlare att producera nöt- och lammkött av bra kvalité. Tanken är att det ska vara lönsamt att producera högkvalitativt nötkött. I projektet tittar vi även på en ny betalningsmodell för nötkött. Bland annat har vi inspirerats av den australiensiska betalningsmodellen, där de har ett väldigt välutvecklat system för gradering av kött, säger Linnea.

Varför scanning?
– Marmorering är en tydlig kvalitetsegenskap som är väldigt lätt att se med blotta ögat och kan användas för att selektera kött, när det är slaktat och styckat. Men marmoreringen kan bara påverkas när djuret lever. Därför är det intressant att kunna mäta redan på levande djur. På så sätt kan man selektera djur för avel, gruppera djur och bestämma tid för slaktmognad. Marmorering bidrar med smak och saftighet, men också delvis mörhet på köttet, vilket är en av de  egenskaper som  konsumenten värderar högst.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Projekt för ökad köttkvalitet ››

Passa på att låta provta era får och getter för Maedi-Visna/CAE. Anmäl ert intresse senast den 15/12.

Provtagningen görs som en engångsprovtagning inom ramen för vårt förenklade program, FMV, som inte ger formellt status men ger ett besked om dagsläget i besättningen. Erbjudandet riktar sig främst till dig som inte låtit testa din besättning tidigare.

I november och december låter vi vår provtagare Ebba Ebbersten besöka följande utvalda län:

• Blekinge
• Halland
• Jönköping
• Kalmar
• Kronoberg
• Skåne

Så passa på att låta provta era får och getter för att försäkra er om att de är friska! Provtagningen och analysen av blodproverna är gratis. Inom ett par veckor får ni besked om resultatet.

Först till kvarn gäller!

Läs mer
Gård & Djurhälsan: Gratis Maedi-Visna/CAE-kontroll i flera utvalda län ››

Det krävs en mycket mer offensiv hållning från köttbranschen i bemötandet av påståenden om köttproduktionen och klimatet. Det var ett av huvudbudskapen under årets Köttriksdag.

Den arrangerades i Eskilstuna av Södermanlands nötköttsföretagare och avslutades i helgen. ”Nötkött mot högre höjder”, var temat.

Under stämman för Sveriges Nötköttsproducenter omvaldes ordförande Jan Forssell. I sitt tal till deltagarna underströk han än en gång nödvändigheten av att de senare leden i livsmedelskedjan förstår producenternas behov av kostnadstäckning efter sommarens extrema värme och torka.

Uppskjutna investeringar, pressad likviditet och dämpad tillväxt är effekter av sommaren som kommer att bestå länge.
– Priserna måste upp omgående. Det behövs mer pengar från marknaden. Det är viktigt att vi kan förse marknaden med kött kommande år och för det krävs långsiktighet.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Så ska köttbranschen vinna matchen ››

16 november 2018 | Fler utvecklingsprojekt på gång för fårnäringen. Får vi fler får ute, kan ull förädlas i alla led och lyfter lammkött.

Det rapporters från övriga Europa om att många länder nu lider av effekterna av torkan. Det har generellt varit bra betalt för lammkött inom övriga EU i sommar, vilket tyvärr inte slagit igenom för lammproduktionen i Sverige. Nu ser vi att lammpriserna i EU börjar närma dig tidigare års nivåer, men de högre produktionskostnaderna som drabbat näringen finns kvar. En del bekymmer med anledning av torkan börjar märkas av ute på gårdarna. Såväl praktiska som ekonomiska effekter slår nu igenom. Tänk på att hjälpa varandra, prata med kolleger om de svårigheter som dyker upp. Ingen är ensam med de här problemen, stötta varandra. Tveka inte över att ta kontakt med någon ur SF styrelse eller kontakta LRF omsorgsgrupp när det känns tufft.

Nu är det dags för alla medlemmar i lokalföreningar och rasföreningar att fundera kring vem ni vill nominera till hederstiteln Årets Fårföretagare, utnämning sker vid Stämman 2019. Detta hederspris är en möjlighet att visa upp vår branschs mångfald och uppmärksamma målmedvetna och framgångsrika fårföretag. Många fårföretag består av eldsjälar som genom sin fårhållning och på andra sätt bidrar till en aktiv landsbygd. Alla engagerade fårhållare är viktiga för fårnäringen, oavsett inriktning, det kan handla om lammkött, ull, skinn, avel, bevarandearbete eller naturbete för öppna landskap. Ni avgör vems arbete ni vill lyfta fram i år. SF öppnar för nominering i december. Dags att börja fundera!

Kjell och Jenny Nilsson, Graute Gård blev Årets Fårföretagare 2018. Foto Britta Wendelius

LRF Kött har beviljats medel till ett projekt inom ranchdrift för får. Medel som Jordbruksverket delar ut till studier som syftar till att främja konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samtidigt som djurvälfärd behålls eller förbättras. Det här är ett av de uppdrag Jordbruksverket fått av regeringen inom ramen för livsmedelsstrategin. Projektledare för projektet ”Ökad utevistelse för får genom ranchdrift” är Lammrådgivare Titti Strömne, Glada Fåret. Titti påbörjar arbetet under 2018 genom att kartlägga behov och samla in erfarenheter. Ranchdrift för får är tillåtet i Danmark, men i dagsläget är det inte godkänt inte i Sverige. Gällande regler för fårens utegångsvistelse finns på Jordbruksverkets hemsida. Det här projektet blir intressant att följa, då det kan skapa nya förutsättningar för lönsam lammproduktion. Vid Stämman 2018 i Borgholm var Peter Helén, Storålamm i Danmark inbjuden för att föreläsa kring hur man på Storålam jobbar praktiskt med ranchdrift. Det var spännande att ta del av hur man jobbar med fårhållningen på en av Danmarks största fårgårdar.
Har du erfarenheter av eller intresse kring ranchdrift? Välkommen att kontakta Titti.

Ranchdrift som det kan se ut i Idaho, hur kommer det att se ut hos oss? Foto: Cred till Pixabay

Seminbaggarna finns nu tillgängliga i Elitlamm för er som seminerar i år. Har du programmet Avel och Produktion så hittar du seminbaggarna under Urval – Övriga Djur, vid funktionen att lägga till bagge i betäckningsgrupp. I programmet för Avel Mini finns baggarna tillgängliga när du ska registrerar födda lamm i din Omgång.

Under gångna veckan har Gård och Djurhälsan (G&D) hållit styrelsemöte, SF som är delägare representeras då av Ulf Ekholm. Höstens aktuella kursutbud presenteras på hemsidan, till exempel erbjuds nu kurser i ”Villkorad läkemedelsanvändning får” på fler ställen i landet!

Jordbruksverket är på hugget, det droppar in nya remisser på löpande band. SF besvarar remisser med koppling till fårnäringen, för tillfället ligger det fyra remisser i röret.

SF har tillsammans med LRF tagit fram en ansökan om finansiering av en förstudie kring ull och förädling av svensk ull. Vi vill i projektet undersöka förutsättningarna för att tillverka och sälja helsvenska ullprodukter som kan ha flera livscykler och i slutänden vara helt komposterbara. Vi vill också hitta affärsmodeller som både bidrar till lönsamhet i hela kedjan och till en mer hållbar konsumtion. Målet är att få till en lösning där det går att få ekonomi i alla led och nytta av råvaran in i minsta fiber, men även nytta av eventuella rest- eller biprodukter. Samarbetspartners är LRF, SF, Filippa K, Röjk och Textilhögskolan i Borås. Före årsskiftet får vi veta om medel till detta beviljas. Vill du veta mer så kontakta Claudia.

Ekonomi i alla led och nytta av råvaran in i minsta fiber. Foto: Cred till Pixaby

Den växande rovdjurstammen påverkar djurägare i hela Europa allt mer, trenden för vargen är mycket positiv och förekomsten av varg ökar i nästan alla länder där varg finns. Nu har EU beslutat att öka stödet till lantbrukare i områden där det finns stora rovdjur. Beslutet innebär att det ska ges 100 % ersättning för skador orsakat av vilt, istället för 80 % som tidigare angivits som maxgräns. Det anges även att detta ska gälla både direkta och indirekta skador, förebyggande åtgärder samt kadaverhantering. Det här ses som mycket positivt, och alla är mer eller mindre förvånade över beslutet. Men då EUs politik är snårig så vi tar ändå det här beskedet med en liten nypa salt, tills vi sett detaljerna i beslutet. Det kan finnas förslag om förändring av regler kring förvaltning i bakvattnet. Vad vi vet är att det i dagsläget är flera länder som har problem, och EU kan inte längre blunda för dessa problem. Rovdjurstrycket slår hårt mot djurhållning, öppet landskap och förutsättningar för levande landsbygd i hela Europa. Vi och många med oss anser att då rovdjursstammen är växande så måste art och habitatdirektivet ändras från strikt skyddad till skyddad art. Detta påverkansarbete pågår.

Idag är det manusstopp för Fårskötsel nr 8, decembernumret. Har du bidrag till julhelgens stunder av intressant läsning? Kontakta Einar på redaktionen. Det är uppskattat med bidrag från landets alla hörn. Känner du inte för att skriva själv så tipsa gärna redaktionen om ämnen att ta upp.

Kommande torsdag och fredag kommer alla som jobbar med drift och utveckling av Elitlamm att sammanstråla i Sala för det årligt arbetsmötet där vi planerar verksamheten inför kommande år. Elitlammsupporten kommer att svara på frågor via e-post även dessa dagar, men svarstiderna kan bli något längre än vanligt.

Fårnäringen fick en del uppmärksamhet i press efter att skrivelsen med SF kommentarer kring Torkanstödet gick ut till tidningarna i förra veckan. Både Claudia och Elof intervjuades av lokal press.

Välbekant ansikte på förstasidan i Norrtelje Tidning. Foto: Claudia privat.

Handlingsplan Lamm och Lammlyftet är nu inne i fas två, vad har skett inom Lammlyftet hittills gjort och vad är på gång? Tips för dig som vill veta mer om vad som görs för att lyfta fram lammkött i synnerhet och kött i allmänhet. Registrera dig för LRF Kött Nyhetsbrev.

Nästa veckobrev kommer Anna att snickra ihop på vägen hem från mötet med kollegerna inom Elitlamm, och posta någonstans mellan Hallsberg och Uddevalla. Det kommer nog lite senare än vanligt, men veckobrev ska det bli även nästa vecka.

Trevlig helg önskar SF!

Är det här vad man kallar sambete, eller är det ett samarbete? Foto: Maria Edman

Det kom en hälsning från Korea, där Veckobrevets huvudredaktör Anna befinner sig den här veckan för att studera koreansk fermentering. Det låter som en spännande studieresa med provsmakning i mängd.

Tänkte inte på vilken ätkapacitet en studieresa om fermentering kräver. Foto Anna Bergström
Vad är egentligen fermentering?

Övernattat på ett tempel och på morgonen hittade jag detta får. En munk offrade hundra vita får till himlen och fick på så vis lov att etablera ett tempel på platsen. De hundra vita fårens tempel, vad kunde passa bättre. Annars är det ont om får i Sydkorea, googlar man hittar man källor från 2015 som säger att det bara finns en fårfarm, som är turistinriktad! Det ska också finnas ett fårkafé i Seoul, vilket ju inte är illa i ett land med så ynklig fårpopulation. Foto: Anna Bergström

Sammanställt av Britta

Gård och Djurhälsan anordnas kurs i lamning och lamningshjälp den 27 november i Ingelstad.
Läs mer och anmäl dig här

Med utgångspunkt i den stora potential som finns för svenskt lammkött tittar branschen på hur man kan göra något för att öka kvaliteten på det svenska lammköttet.

Detta är ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark).

Projektet är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen. I projektet fokuserar vi på att öka kunskapen om god ätkvalitet och etisk kvalitet från uppfödare till konsument.

Projektet innefattar:

• Förslag till ny betalningsmodell som prisdifferentierar olika kvaliteter
• Ökad selektering och sortering i olika kvaliteter
• Etablera best practice i primärproduktion och förädling som höjer ätkvaliteten.
• Ökad kunskap om vad ätkvalitet innebär bland butikspersonal och beställare
• Ökad kunskap om vad ätkvaltiet innebär bland konsumenter.

24 september 2018 hölls en nordisk forskarkonferens i Skara för att diskutera köttkvalitet på nöt och lamm. Värd för runda-bords-samtalet var SLU i Skara och institutionen för husdjurens miljö och hälsa. Detta var första gången sedan 2005 som nordiska forskare inom köttkvalitet möttes på detta sätt.

Här kan du läsa mer om vad som händer i projektet
Agroväst: Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött ››

9 november 2018 | Vet du någon som forskar om får? Inom kort kommer det att utlysas forskningsmedel. Följetongen om stöd till torkdrabbade fortsätter.

Vi skrev till Jordbruksverket och protesterade mot deras förslag till fördelning av torkstöd under 2019, ett förslag vars effekt kraftigt missgynnar fårnäringen (utförligt kommenterat förra veckan). Vi framhöll även konsumentperspektivet och pekade på det betydande symbolvärde som finns i att betala ut stödet i förhållande till grödkod och/eller djurenhet, till skillnad mot utbetalning gentemot dieselförbrukning. Årets torka har fört med sig stora kostnadsökningar, vilka lammnäringen inte ser någon möjlighet att kompenseras för genom ett höjt marknadspris. SF förordade därför också att medel avsätts specifikt för en marknadssatsning för att främja svenskt lammkött.

Samma skrivelse med synpunkter har skickats till politiker, departement och såväl nationell som lokal press, radio och TV. Det är lika bra att satsa på att nå ut brett, när vi ändå har arbetat med att formulera kommentarer i en skrivelse. Det har lett till ett par intervjuer av media, men såvitt vi vet är inget ännu publicerat.

Regeringskansliet, som fick Jordbruksverkets förslag förra veckan, tyckte att båda förslagen har sina fördelar men också sina utmaningar. De bad därför Jordbruksverket att komplettera förslagen med en djupare kvantitativ jämförelse av förslagen samt att eventuellt hitta en tredje lösning. Även vår skrivelse med synpunkter på förslagen diskuterades under mötet mellan regeringskansliet och SJV. Skrivelsen från SF spelade troligen roll för hur Regeringskansliet valde att gå vidare med frågan. Under kommande vecka kommer med all sannolikhet en ny snabbremiss inom detta ämne och vi är beredda att hugga tag i den när den kommer. SF fortsätter att försöka driva frågan i rätt riktning.

2018 års stöd till torkdrabbade har nu klubbats av riksdagen och ska betalas ut under december. Läs mer om det på Land Lantbruk.

Stiftelsen Svensk Fårforskning har haft styrelsemöte under veckan och beslutade då om utlysning av forskningsanslag. Utlysningen kommer att publiceras i nästa Fårskötsel, håll ögonen öppna. Har du har en koppling till forskarvärlden, sprid GÄRNA budskapet om att sökbara pengar för fårforskning är på gång. Stiftelsen välkomnar då alla tänkbara ämnesområden, men ser gärna ansökningar där resultatet av forskningsprojektet syftar till att uppnå ”hållbar fårnäring och lammproduktion”.

Tillsammans med LRF Kött har vi träffat Martin & Servera, en matgrossist som vi för dialog med om hur vi kan öka andelen svenskt kött, även lammkött, i handeln. De är väldigt medvetna om frågan och har ökat sin försäljning av svenskt kött, främst nöt men även lamm. De har tecknat kontrakt med uppfödare och söker även fler uppfödare för att säkra leveranserna under nästa år. Martin & Servera levererar till restaurang och storkök och är där en av de största aktörerna.

Elitlammsupporten märker att många besättningar jobbar med att städa upp i programmet och göra i ordning sina register inför kommande lammår. Det är en utmärkt tid att göra sådant nu, särskilt bra om man gör sina betäckningsgrupper i programmet samtidigt som de görs i fårhuset – minst risk att något blir fel. Supporten hjälper till om det dyker upp frågor eller svårigheter.

LRF har ett antal webbinarier på gång. Webbinarier om att anpassa företaget efter torkan ges i tre delar; om att få plats med djuren i vinter, om foderstrategier och om lönsamhet. Det finns också möjlighet att delta i webbinarier som tar upp frågor runt miljötillstånd för djurhållning. Webbinarier är ett tidseffektivt sätt att inhämta kunskap och nya perspektiv. Tipsar om att testa, det är nog enklare än man kan tro!

Påminner om ERFA-grupperna som håller på att formas runt hela landet.
Ämnena grupperna kommer att fokusera på är:

• Byggnader och management (djurvälfärd på stall, hantering av lösgående djur, smittskydd, foderhantering)
• Lammöverlevnad (avel, urval, skötsel av ungtackan, management & logistik vid dräktighet och lamning)
• Bete och grassmanagement (parasitkontroll, stressfri hantering av djur på bete, smittskydd)

Vill du delta, skynda att anmäl, mer information på Gård & Djurhälsans hemsida.

Vill du nominera någon till HKScan´s Miljöpris 2018? Gör det före 30 november. Det är också dags för HKScans omröstning för att utse Årets Leverantör av lamm, nöt respektive gris och Årets Djurtransportör, läs mer här.

Hemsidan tipsar till sist om ett ATL TV-inslag om mellangrödor. Hushållningssällskapet har utvärderat vilka sorter som fungerade bra, och vilka som gjorde mindre bra ifrån sig.

Trevlig helg önskar SF!

Avvanda höstfödda finullslamm vid foderautomaten. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Vem skulle inte vilja ha en egen grävmaskin?
Elof och “Grävis” markbereder inför bygge av nytt dikostall. Foto Elof Nilsson

Baggarna har bråda dagar på jobbet och är mycket nöjda med sig själva och tillvaron i stort. Här ser ni seminbaggen Gräsljunga Poker i egen hög person. Man behöver inte gå i pension för att man finns tillgänglig “på strå”, tvärtom. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

På Toran fungerade brunstsynkroniseringen bra i år. På fyra dagar var 60 % av de synkade tackorna inseminerade. Det blev trångt i “brunstboxen”. Foto Magnus Håård

Sammanställt av Anna och Britta

I Sverige har sommarens torra och varma väder påverkat jordbruksföretagen mycket med allvarliga ekonomiska konsekvenser som följd.

Spannmålsskördarna beräknas på gårdsnivå vara 30-70 procent lägre än normalt och tillgången på grovfoder är osäker, skriver LRF Konsult i sin senaste rapport. Lantbruksföretag justerar sina besättningar efter fodertillgång och foderpriser, vilket leder till väntetider till slakt.

– Det ekonomiska läget är bekymmersamt med fleråriga effekter för många av företagarna. Det gäller lantbrukets samtliga produktionsinriktningar, säger Jimmy Larsson, Segmentschef Skog och Lantbruk på LRF Konsult.

Han betonar att det är stora variationer mellan lantbruksföretagen och i olika delar av landet beroende på hur torkan har påverkat.

Lönsamheten 2018 ligger för samtliga produktionsgrenar preliminärt under den långsiktigt hållbara nivån för att skapa tillväxt och mer sysselsättning.

Land Lantbruk: Lantbrukets lönsamhet ner i källaren ››

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ett krisstöd på 460 miljoner kronor för 2018 till djurbönder som har drabbats av sommarens torka.

Pengarna, som ska fördelas på lantbrukare med kor och får, är en del av det krispaket som regeringen lade fram i somras för 2018 och 2019 på totalt 1,2 miljarder kronor.

Ansökan till den första delen av krisstödet stängde i måndags, den 5 november och utbetalningarna av stödet till de som är berättigade kommer göras i december. I december väntas även riksdagen ta ställning till del två i krispaketet som omfattar de återstående 760 miljoner kronorna.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Riksdagen klubbar krisstöd till djurbönder ››