Banner-2017
gimrarna
Far_gif
Knarrhult2018
Elitlamm_180x180
Stallmästaren web gif
gdjh2015
ggi_loop
Tranas2020
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
Backa Fårgård
banner_180x120
Wiromin2020_liten
Siltbergs_banner2020_2
default logo
bildspel_lamm

Pia-Maria och Jörgen Rasmusson, Eksholmens gård, Klågerup

Nominerade av Skånes Fårintressenter

Pia-Maria o Jörgen Rasmusson Foto Eksholmens
Foto Eksholmens gård

Hemsida

En ekologiskt certifierad besättning som drivs på ett modernt vis i nybygga stall med betesdrift runt om gården. Har ca 400 årstackor och säljer sina skinn och en del av köttet själv i gårdsbutiken eller på REKO-ringar. Paret har även lammsafari på sommaren och är duktiga ambassadörer för svensk lammproduktion.

Motivering
På Eksholmens gård drivs en pedagogisk och modern lammproduktion i större skala. Med sitt målmedvetna arbete sker lammproduktionen rationellt, modernt och på samma gång klimatsmart på den skånska stadsnära landsbygden. Med sin goda betesplanering växer lammen fantastiskt på samma gång som de ger ny kunskap till allmänheten genom lammsafari på somrarna.

Pia-Maria och Jörgen är duktiga ambassadörer för svensk lammproduktion, dels via lammsafari, gårdsbutiken och REKO-ringarna men också i informationsserier i dagspressen och andra mediakanaler.

På Eksholmens gård går kunskap, kvalitet och kreativitet hand i hand med perfektion mot framtiden.

Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta visar forskning

Med hjälp av prover på fårmjölk har forskarna upptäckt nya platser i Örebro län där fästingar bär på TBE-virus.

– Fårmjölk är ett nytt sätt med stor potential att kartlägga TBE-spridningen, säger Magnus Johansson, professor i biomedicin vid Örebro universitet.

Idag är det framförallt de patienter som söker vård för TBE som visar var smittan finns. Man kan även leta efter viruset direkt i fästingar men detta kräver omständliga insamlingar och är svårt, eftersom viruset bara finns i små begränsade områden. Det finns alltså ett behov av en ny och pålitlig teknik för att övervaka nya riskområden för TBE-smitta.

Mjölk från 37 fårägare
Denna studie som nu publicerats i Parasites and Vectors använder fårmjölk som indikator på att smitta kan förekomma i ett område. Studien är genomförd av Magnus Johanssons grupp vid Örebro universitet i samarbete med Anna Överbys grupp vid Umeå universitet. Forskarna fick kontakt med 37 fårägare spridda över Örebro län och årenr 2017 till 2019 samlade man in prover på mjölk och råmjölk (kolostrum) i dessa besättningar.

På tre gårdar hittade man antikroppar mot TBE-virus i mjölken, alltså att tackorna varit infekterade.

Studien visar också att TBE-virus finns kvar länge i fårmjölk som förvarats i kylskåp, medan rumstemperatur och uppvärmning får virusmängden att minska.

Möjlig risk för virus i mjölken
Forskarna vill fortsätta att fördjupa kunskapen om den fästingburna TBE-smittan för att bland annat undersöka hur TBE etablerar sig i nya områden och i vilken omfattning mjölk innehåller själva viruset.

Hela artikeln
Örebro Universitet: Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta visar forskning ››


Behöver vi vara oroliga för att få TBE via opastöriserad mjölk eller ost?

Forskarna bakom den svenska studien framhåller att det är nödvändigt att pastörisera mjölk, för att vara säker på att inte smittas av TBE.

Det bör samtidigt påpekas att fynden i den svenska mjölken rör sig om antikroppar mot TBE, inte virus. Undersökningen man gjort av hur lång tid virus kan överleva i mjölk har gjorts med mjölk som aktivt har infekterats med viruset. Om det finns risk att få i sig virus via mjölk i Sverige, och hur stor den risken är, vet man inte i dagsläget. Men det finns några fall i östra Europa där människor som smittats av TBE och där smittkällan antas vara opastöriserad getost.

Jag ställde frågan till Birgitta Sundin, Branschansvarig Mejeri hos Eldrimner, och hon svarar att det är svårt att veta hur man i det här läget ska förhålla sig till det denna studie presenterar. Att i nuläget dra slutsatsen att generellt inte dricka opastöriserad mjölk eller äta ost på obehandlad mjölk finns inte underbyggt i studien. Det behövs helt klart mer forskning, även på olika typer av ost eftersom tekniken skiljer vilket medför en högre eller lägre risk beroende på fara. Men om tillverkningsprocessen förlöper som den ska är de flesta ostar väldigt säkra livsmedel, framförallt hårda osttyper och därmed finns ingen anledning att vara rädd. Mjölk som blir till ost genomgår olika processer såsom syrning, värmning, dränering och för de flesta följer en lagringsperiod som påverkar olika mikroorganismer, till exempel eliminerar lagringstiden så småningom alla bakterier. Enligt studien finns också en tidsparameter som verkar påverka virusets aktivitet. Birgitta understryker att det fortfarande är ovisst om mjölkprodukter skulle kunna smitta och att det naturligtvis vore mycket olyckligt om det skulle vara så.

Birgitta har också diskuterat frågan med veterinär Anna Catharina Berge som har studerat potentiella faror med opastöriserad mjölk. Veterinären har granskat två europeiska studier (en tjeckisk och en ungersk) av TBE-smitta via opastöriserade mejeriprodukter och hennes summering är att hon inte fann några överväldigande bevis för att opastöriserad får- eller getmjölk skall kunna sprida TBE. Det är inte uteslutet, men inte bevisat. Det som studierna visar är indikationer.

Text Anna Bergström och Birgitta Sundin

Om Får och Foder – platser kvar i Söderhamn

Det finns platser lediga till kursen Om Får och Foder – Foderplanering för får- och lammägare i Söderhamn.

Tid: Måndag den 4 maj 2020, kl  17.30-21.30
Plats: Vuxenskolan, Söderhamn

Allt om kursen och anmälan finns här ››


Speciella hänsyn med tanke på Corona
Svenska Fåravelsförbundet och Gård och Djurhälsan följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att begränsa smittspridning, läs mer här.

Det här innebär i korthet att alla har eget ansvar för att stanna hemma vid symptom. Ni som deltar vid genomförandet uppmanas att hålla distans till varandra och att vara noga med handhygienen. Vi ber er att inte hälsa genom att ta i hand, och att undvika närkontakt. Tillhör du riskgrupperna så uppmanar vi dig att stanna hemma för din egen skull.

foderbild-m-loggor-red

Lufttorkade charkuterier från Sverige

Det finns ett ökande intresse för lufttorkad delikatesschark av medelhavsvariant i Sverige. Hittills har det mest funnits importerade produkter i livsmedels-butikerna, trots att det egentligen finns en lång tradition av att lufttorka kött även på våra breddgrader. Senast ut är Scan som lanserar ett nytt helt svenskt sortiment som ska nå ut i hela landet. Helt enkelt lufttorkade charkuterier av medelhavsvariant från Sverige.

Inledningen är hämtad från en artikel där Svenskt Kött skriver om trenden, och samtidigt passar på att påminna om att de stora producentländerna av lufttorkat är de som använder mest antibiotika.

Lufttorkat lamm och fårkött är ännu så länge en exklusiv produkt som man knappast hittar i sin vanliga matbutik, men det finns svenska mathantverkare som tillverkar fantastiska lufttorkade produkter av lamm och får. I #8 Fårpodden: Förädling del 1 kan man lyssna på Lars Hansson från Bjärhus i nordvästra Skåne som av de äldre utslagsdjuren tillverkar torkade charkprodukter som är bland de mest eftertraktade av gårdens charkuterier. Läs om den prisvinnande Lambettan från Hälsingland här.

Vill man lära sig att göra lufttorkade produkter håller Eldrimner kurser av hög kvalitet, ofta med tyska charkmästare som lärare. Här skriver Anna som gick en av Eldrimners charkkurser, där man endast använde får och getkött för att göra en uppsjö olika sorters korvar och annan chark, om sin upplevelse.

Är man sugen på att prova att torka kött hemma kan man använda den metod som beskrivs här. Man torkar i kylen, och om man använder mindre styckdetaljer kan man på jämförelsevis kort tid njuta eget torkat lamm- eller fårkött.

Har du ett läs- eller filmtips om torkat lamm/fårkött? Tipsa så fyller vi på med fler länkar.

smakverkstad

Chark och lufttorkat av lamm och får slår det mesta. Här smakverkstad med charkuterier från Bjärhus Gårdsbutik och Lilla Spännefalla, som samsas med fårostar från Oviken. Foto Elof Nilsson

Vad tycker du?

veckobrev

24 april 2020 | Nu har du som medlem chansen att ge din bild av livet med fåren och tycka till om SFs verksamhet.

Veckans presentationer av nomineringar till Årets Fårföretagare är Helen Björk Averpil och Benny Averpil, Lindholmen gård som nominerats av Hallands Fåravelsförening och Mia och Lawrence Heathman, Kulla Gård nominerade av Svenska Dorperföreningen. Allt om Årets Fårföretagare samlas här.

Nominerade4_2020
Foto Anders Lindberg respektive Kalle Hammarberg

I onsdags skickade vi ut en medlemsenkät till alla medlemmar. Vi har redan fått in många svar, stort tack för det! Vi hoppas förstås att ännu fler tar sig tid att svara. Alla medlemmars åsikter spelar roll, och enkätsvaren kommer att vara viktiga för hur SFs arbete läggs upp framåt. Passa på att tala från hjärtat. Det finns möjlighet att formulera sig fritt, och det är en kort enkät som kan besvaras på 5 minuter. Ditt och alla andras svar sammanställs anonymt, och resultatet kommer att presenteras i samband med Lammriksdagen och i Fårskötsel.

Vi bjuder på lite statistik utifrån de svar som inkom igår. Siffrorna kommer att ändra sig när fler svarar, och fritextsvaren kommer att sammanställas när enkäten är avslutad.

  • 60 % bor i Södra och Mellersta Sverige
  • 65 % är kvinnor
  • 50 % är i åldern 55-70 år
  • 77 % håller får i konventionell produktion
  • 55 % anser sin fårhållning vara väletablerad
  • 26 % anser sin fårhållning vara i tillväxt/utvecklingsfas
  • enbart 10 % är i avvecklingsfas, de flesta beroende på fårägarens egen ålder eller krämpor
  • 35 % håller 15-35 st får vintertid
  • 65 % har tillgång till 6-49 ha mark
  • 74 %* anger att de huvudsyftet med att hålla får är lammköttsproduktion
  • även naturvård och betestjänst rankas högt, 58 %* anger det som syfte med fårhållningen
  • 97 %* svarar att de läser Fårskötsel
  • 80 %* svarar att de läser veckobrevet som kommer via epost

* Flervalsfråga, man kan alltså pricka i fler alternativ och totalen av alla svar blir därför mer än 100 %.

Känner du inte igen dig? Glöm inte att förmedla din bild.

Har du inte fått enkäten? Börja med att kolla om den kan ha hamnat i skräpposten. Kanske beror det på att vi inte har din epostadress? Skicka ett mail till Britta.

Idag besökte riksdagspolitikern Malin Larsson (S) från Miljö- och Jordbruksutskottet Hälla Gård i Västernorrland. Thomas berättade om gårdens lammproduktion och för gården och lammproduktionen viktiga frågor som investeringsstöd till jordbruket och småskalig livsmedelsförädling. Thomas fick också möjlighet att berätta hur lammbönder berörs av rovdjur. Man har björn, lo och järv runt gården, men klarar sig hyfsat från varg eftersom man befinner sig i renbetesområdet.

MalinLarsson
Förhoppningsvis en intressant och lärorik dag för en riksdagskvinna. Foto Thomas Eriksson

trillingleverans
Malin Larsson fick uppleva säsongens sista lamning som var en trillingfödsel. Snacka om tur med den dramaturgiska kurvan! Foto Thomas Eriksson

Avstämning om corona med Jordbruksverket och hela branschen. Primärproduktionen på gård fungerar bra förutom att det råder brist på ekoproteinfoder. Foderläget på kontinenten är betydligt sämre, Sverige har klarat sig mycket bra i jämförelse. Läkemedelsverket och Jordbruksverket har uppmanat till största möjliga återhållsamhet i förskrivning till djur, av läkemedel som kan användas i humansjukvården. Man uppmanar att istället överväga att använda andra läkemedel. Från länsstyrelsehåll rapporteras att läget ännu är relativt lugnt. Slakten flyter på med normalt antal sjukskrivningar, några producenter har meddelat att de fått vänta på reservdelar. I Östergötland har man en del sjuka bönder, men inget allvarligt läge.

Vi har även denna vecka jobbat tillsammans med Nämnden för Hemslöjdsfrågor och föreningen Ullvilja med ett bedömningssystem för ull. Ett utkast till bedömnings-formulär finns på plats. Vi är tveksamma till om fårägare, köpare och industri kan använda samma blankett. Det ska vara enkelt, gå snabbt att fylla i, så lite som möjligt bygga på subjektiva bedömningar och inte innebära merkostnader för att få fart på detta på producentsidan. Tror vi. Vill du tycka till så skicka ett mail till Claudia.

Fortsättning i frågan om hantering av vildsvinsproblematiken. LRF trycker på och har skrivit till länsstyrelserna samt ett öppet brev.

Naturvårdsverket har i ett färskt beslut överlämnat rätten att besluta om skyddsjakt på björn, varg och lo till samtliga länsstyrelser utom Länsstyrelsen i Gotlands län. Detta beslut gäller från den 1 juli 2020 till och med den 30 juni 2023. Beslutet får inte överklagas. Tidigare beslut om samma sak löper ut den 30 juni 2020. Ingen förändring från vad som gällt de senaste åren alltså. I beslutet finns statistik över antal beslut och antal i skyddsjakt fällda stora rovdjur de senaste tre åren.

Om Får och Foder-kursen i Ljungby har ställts in då många av de anmälda deltagarna tillhörde riskgrupp. Men vi ska göra allt vi kan för att genomföra de kvarvarande kurserna. Passa på att anmäla dig, vi håller till i luftiga lokaler och tar inte emot för många deltagare. Vi har enbart medel för ett begränsat antal genomföranden, och projektet rullar nu under våren med föreläsningar och fortsätter under sommar höst med gårdsbesök. Vi letar lämpliga och intressanta besöksgårdar, hör av dig med tips om du vill besöka någon speciell gård i ditt område. Vi sköter kontakterna om vi bara får tips av dig, kontakta Britta.
Kurser på gång är Söderhamn 4/5, Umeå 11/5, Gotland 14/5, Höör 1/6 och Ljungskile 15/6.

#Kollpålammen bjuder idag på en hemskolningsuppgift i matte. Räkna ut en för dina lamm lämplig slaktvecka enligt formeln som finns här. Elitlamm Avel & Produktions användare fuskar genom att använda slaktprognosen, men ta ändå en titt på Theos uträkningar av vad säg 80 grams lägre tillväxt per dag kostar.

Tidigare tipsade KLS-podden om lammproduktion med gäst Theo den Braver finns nu att lyssna på här.

Intresset för Reko-ring växer. En mycket bra försäljningsväg som kan passa producenter av alla storlekar. I går var Radio P4 Västernorrland  (ca 2.09 in i avsnittet) med på utlämningen i Sundsvall. Där får man veta hur det funkar, och höra många entusiastiska röster. Fårpodden har också pratat Reko-ring, i avsnitt 9.

REKOSundsvall2
Foto Thomas Eriksson

Som Gård & Djurhälsan tidigare informerat anslutna besättningar inom Maedi Visna-programmet så införs nu en årsavgift på 350 kr/besättning. Anslutna besättningar får sin faktura nu under april månad. Bakgrunden är att de statliga anslagen för driften av programmet inte har följt den allmänna kostnadsutvecklingen, vilket gör att Gård & Djurhälsan tyvärr måste höja den andel som bekostas av djurägaren. Som ansluten till Maedi Visna programmet har man tidigare betalat 400 kr för sitt medlemskap vid förnyelse av intyg (var 12:e till var 24:e månad beroende på var man är i programmet), framåt blir avgiften 350 kr per år.

Medlemsinformation via Förbundets utskicksservice har denna vecka gått ut till Västmanlands medlemmar som numera får sitt medlemsbrev i ny fräsch digital form.

Stämmodelegat, en av filerna som behöver hämtas inför Stämman via hemsidan har uppdaterats, det gäller filen Fullmäktige 2020. Om fler uppdateringar görs så finns det angivet när man loggar in på sidan. Vi har bara fått återkoppling med telefonnummer från hälften av delegaterna. Missa alltså inte att meddela ditt telefonnummer till Britta – det är så du lägger in dig i röstlängden!

Alla medlemmar, ni är välkomna att delta i Stämman! Dock utan rösträtt, eftersom ni röstar via lokalföreningen. Anmälan till Anna.

Trevlig helg önskar SF!

Marita-i-Hallarsbo
I tisdags fick Marita i Hallarsbo grönt ljus på träckproven som hon skickat till Vidilab, så idag blev det äntligen betesläpp för gårdens ryafår. Kom kom alla lamm, nu ska vi ut i hagen! Foto Marita i Hallarsbo

taxei
Mindre nöjd fårbonde undrar varifrån det ägget kom. T. axei har aldrig hittats i gårdens träckprov tidigare, och inga nyinköpta djur på åratal. Har fårbonden slarvat med skohygienen? 50 EPG och 100 % misstanke betyder typ ett ägg, men inte ens ett enda lilla magmasken-ägg vill man släppa ut på betet. Tur att man får hjälp av Gård & Djurhälsan att lägga upp en plan. Bild Anna Bergström

Förra veckans bild på en ungtacka som blivit förvirrad efter öronmärkningen fick en veckobrevsläsare att tipsa: På tal om tackor som stångar undan lamm efter märkning. Låt tackan se på när märkningen sker och lämna tillbaks lammet med baken först. Håll gärna kvar lammet så att tackan hinner känna doften av sin avkomma. På så vis får man flertalet tackor att acceptera störningen. Ett annat råd är att märka lammen strax efter födseln.

Solenslamm2020
Webbredaktörens förstfödda och ännu omärkta lamm. Men ta i trä, det brukar aldrig vara några problem. Foto Anders Dahl

Nils-Osten-Nilsson12
Bild från en medlem som visar förstklassig koll på fårhuset dag och natt via stallkamera. Kameran är av PTZ-typ och kan söka av hela huset och dessutom zooma in på det man vill se lite närmare. Man kan till och med se öronnummer om tackan vrider huvudet rätt. Lyxigt! Foto Nils Östen Nilsson

lammkammare
Medan tackorna är upptagna vid sitt foderbord kan lammen smaka på pellets i lammkammaren. Foto Nils Östen Nilsson

lammskydd3
Det är väl bara Britta som har gotlandslamm* som stoppas av snålare utrymme att sticka in huvudet samt en något höjd fodergrind? Foto Britta Wendelius
* allmänt erkända som de värsta foderbordshuliganerna …

lammskydd2
Här illustreras höjden och lammens svårighet att krypa upp. 17–17,5 cm passar Brittas tackor, men behöver finjusteras utifrån de vuxna djurens storlek. (Bilden är tagen i samband med foderbordsrengöring. Så här snålt med foder får det inte vara generellt, för då hänger tackorna på halsen för att äta.) Foto Britta Wendelius

sparrisknopp
Off topic, men finns det något man skulle kunna vara sugen på just nu (till lammburgaren) så är det detta! Foto Britta Wendelius

varbrukinorr
Nu kör vi så det ryker! Vårbruket är igång även i gränslandet mellan Västmanland och Dalarna och traktorerna rullar dygnets alla ljusa timmar. Foto Britta Wendelius

Sammanställt av Anna

Mia och Lawrence Heathman, Kulla Gård, Nye

Nominerade av Svenska Dorperföreningen

MiaLawrenceHeathman Foto Anders Lindberg
Foto Anders Lindberg

Hemsida
Facebook

Uppfödning av gotlandsfår och Dorperfår. Försäljning av avelsdjur, embryo, semin och skinn.

Motivering
Lawrence och Mia Heathman som driver Kulla Gård är målmedvetna, hängivna entreprenörer med ett fantastiskt engagemang, som inte bara kommer dorpersverige till gagn utan dessutom bidrar till att få in nytt avelsmaterial och raser till hela Sverige. Efterfågan av nya avelsdjur ökar och deras verksamhet utökas år från år.

Kulla Gård har blivit ett centrum för innovation i fårsverige och få företag i branschen vågar satsa så stort. Avelsdjuren håller mycket hög kvalitet och bemötandet är hjärtligt och tillmötesgående. Att de med sitt bidrag till fårsverige skulle bli Årets Fårföretagare 2020 är givet.

Helen Björk Averpil och Benny Averpil, Lindholmen gård, Vallda

Nominerade av Hallands Fåravelsförening

LindholmenbyKalleHammarberg
Foto Kalle Hammarberg

Hemsida

Helen och Benny startade upp med gotlandsfår 1999 och har med åren utvecklat en ledande avelsbesättning: 75 tackor och 4 baggar. Från starten har de satsat på ekologisk produktion, KRAV. Fåren gynnar biologisk mångfald genom bete av naturreservatet Vallda Sandö. Vinterfodret består till största delen av ensilage från egna marker. Med solceller är gården självförsörjande på el. Driften är rationell, bl.a. har idéerna från “Framtidens lammstall” genomförts. Under många år har Lindholmen sålt avelsdjur i toppklass, ca 400 lamm, varav 100 baggar till auktion. Även semin produceras.

Slakt sker på Öströö (korta transporter i egen regi). Ca 100 lammlådor per år säljs till en trogen kundkrets, med varumärket Saltörtslamm. Slakt av utslagstackor ger bl.a. korven “Lindholmare”. I gårdsbutiken säljs också skinnfällar beredda i Tranås och hantverksprodukter i skinn och ull från gårdens får. Omsättningen exklusive moms motsvarar 13000 kr/tacka. Helen och Benny får ut > 300 kr/arbetad timme.

Motivering
Helen och Benny har visat att det går att förena omsorg om djur, narur och människor med lönsamhet i en för svenska förhållanden medelstor fårbesättning. De har skapat förutsttningarna för detta genom att satsa på hög kvalitet i produktionen, genomtänkt val av samarbetspartners och en logistik som till största delen håller sig inom närområdet. Ett vinna-vinna-koncept på många plan.

LindholmenbyPropellerboys
Gården som ligger vid havet på Onsalahalvön. Foto Propellerboys

Fast årsavgift införs för Maedi Visna-programmet

Som Gård & Djurhälsan tidigare informerat anslutna besättningar inom Maedi Visna-programmet så införs nu en årsavgift på 350 kr/besättning för alla som är anslutna programmet.

De statliga anslagen för driften av programmet har inte följt den allmänna kostnadsutvecklingen, vilket gör att Gård & Djurhälsan tyvärr måste höja den andel som bekostas av djurägaren. Som ansluten till Maedi Visna programmet har man tidigare endast behövt betala 400 kr för sitt medlemskap vid förnyelse av intyg vilket kan variera mellan var 12:e till var 24:e månad beroende på var man är i programmet. Avgiften är sänkt till 350 kr, men den kommer alltså gälla årligen för alla i programmet.

Provtagningskostnaden ligger kvar oförändrat gentemot tidigare år. Fakturan på årsavgiften kommer att skickas ut under april månad.

Storbritannien: Kampanj ökade lammförsäljningen med 19,9 miljoner pund

AHDB lanserade i juni förra året kampanjen Lamb Hits You In The Chops. Den följdes upp av en andra våg i september, som sammanföll med höstens topp i produktionen.

På den ursprungliga kampanjen investerades 1,4 miljoner pund, som spreds över många kanaler som kampanjer i butik, tidningsannonsering, skyltbanderoller samt digitala och sociala medieplattformar.

Enligt Kantar nådde den högprofilerade kampanjen 90 % av Storbritanniens hushåll, som köpte mer lamm för mer pengar. Konsumenter köpte lamm för 19,9 miljoner pund mer än vanligt under hela denna tidsperiod.

Kampanjen sjösattes som ett försök att undvika en flod av lamm på den brittiska marknaden vid en potentiell “no deal” Brexit och gav en stark avkastning på investeringen. För varje pund som spenderas på marknadsföring ökade försäljningen av lamm med 13,37 pund.

Klövklippning före betessläpp

Källa: Gård & Djurhälsan
Årets viktigaste genomgång och kontroll av klövarna är före betessläpp. Fåren har då gått på den mjuka ströbädden och klövarna är ofta i behov av klippning eftersom de inte slits på ströbädden.

Klipp yttervägg och tå vid behov och passa på att kontrollera klövspalterna och kronranden så att de ser normala ut.

Vår klövatlas med bilder på de vanligaste klövförändringarna hos får finns här!

Bilder på CODD, den nya smittsamma klövsjukdomen finns här!

Vill du lära dig mer om klövar och få en genomgång av veterinär och samtidigt få din besättning certifierad som fotrötefri med F-status? Anmäl dig till Klövkontrollen här!

Se film om klövklippning här!

Lyssna – om lammproduktion med gäst Theo den Braver

KLS-podden pratar lammproduktion med Theo den Braver, lammrådgivare på Gård & Djurhälsan.

Podcasts.nu/KLS-podden: Avsnitt 5 Lammproduktion med gäst Theo den Braver ››

Om Får och Foder – nya kurstillfällen

Kursen där Du inspireras till att förbättra och utveckla hantering och planering av gårdens foder.

Kommande kurser:

  • 4 maj kl 17.30–21.30, Söderhamn, Vuxenskolan
  • 11 maj kl 17.30–21.30, Umeå, Forslundagymnasiet
  • 14 maj kl 17.30–21.30, Gotland
  • 1 juni kl 17.30–21.30, Höör
  • 15 juni kl 17.30–21.30, Ljungskile Folkhögskola

Vid dessa träffar föreläser lammrådgivare Theo den Braver via länk.

  • Gröda lämplig för får, skörda det du sår!
  • Foderslag och rätt foder vid rätt tillfälle för rätt grupp av får, vad behöver får för att må bra?
  • Utfodra smart, lösningar för optimal hantering av foder anpassat efter antal får som ska utfodras.

Avbrott med kaffe och smörgås, fika ingår i kursavgiften som faktureras av Svenska Fåravelsförbundet.

Arrangör: Svenska Fåravelsförbundet

Mer information om kursupplägget ››

Läs mer och anmäl via Gård & Djurhälsans hemsida ››

Om Får och Foder har en egen Facebookgrupp. Bidra gärna till kunskapsspridning kollegor emellan genom att lägga ut bilder med tips som gäller foder och foderhantering.

foderbild-m-loggor-red

En fot på jorden och en i det digitala

veckobrev

17 april 2020 | Våren avancerar och bara tre veckor till Stämman.

Möt två nya företag som nominerats till Årets Fårföretagare! Lars-Göran Staffare och Lena Hall, Bredsjö Mjölkfår som nominerats av Örebro läns fåravelsförening och Tina och Håkan Blidberg, Norra Apleröds Fårgård nominerade av Bohusläns fåruppfödare. Allt om Årets Fårföretagare samlas här.

Nominerade3_2020
Foto Frida Edlund respektive Norra Apleröds Fårgård

Sedan en knapp vecka finns den nya Fårpodden om att lyckas med lamningen att lyssna på. Vi pratar med lammbönder som har lamning vid olika tidpunkter under året och får veta varför de har lagt upp lamningen som de gjort, och vi får massor av tips för en lyckad lamningssäsong.

lammungar
Gläds över alla lamningar som går bra och “debriefa” det som var svårt med en kollega, tipsar någon. Ät och sov när du har chansen, säger en annan. Ett väldigt bra tips, eller hur? Men många många fler tips och infallsvinklar i Fårpodden om att lyckas med lamningen. Foto Einar de Wit

Vi har deltagit i ett möte om vad som kan komma att bli en helt ny ullutbildning tillsammans med representanter för lammnäringen, fårklipparna, Nämnden för hemslöjdsfrågor och olika ullintressenter. Syftet med mötet var att diskutera utbildningens syfte och innehåll, att bilda en grupp som fortsatt arbetar med att ta fram utbildningens innehåll och att bestämma benämningen på yrket för en lärlingsutbildning inom smala hantverksområden hos Myndigheten för yrkeshögskolan. Gruppen enades om att benämningen på yrket ska vara ullrådgivare, efter att ha diskuterat en dryg handfull andra alternativ. Via Hantverksakademin kommer en ansökan skickas till Myndigheten för yrkeshögskolan. En grupp som går vidare med utbildningens innehåll bildades, den består av Annkristin Hult, Claudia, Titti Strömne, Marianne Fröberg, Matilda Andersson och Barbro Nord.

Idéen om en yrkesutbildning är jätteintressant men som vi sagt tidigare i olika sammanhang; Om en yrkesgrupp ska skapas och avlönas så måste ullpriset upp. Vi hoppas både på ökat ullpris och en ullrådgivarutbildning, och kommer att jobba vidare med båda frågorna. Men för stunden får vi inte tappa fokus på att vi fårägare behöver öka ullkvaliteten och kunskapen på gårdarna, och att efterfrågan på svensk ull behöver öka ännu mer. Får vi fart på detta så kommer flera andra saker också att lösa sig, tror vi. Svensk ull ska helst inte bli en bulkprodukt, och det är mycket viktigt att fortsätta tala om den svenska ullens mervärde för att höja värdet på ullen.

Claudia intervjuas idag av Svenska Dagbladet och de kommer att få veta allt om samarbeten, slutsatser och kunskaper som Vinnovaprojektet mynnat ut i och få en massa fakta om svensk ull och ullproduktion med sig hem.

Swedish Wool Initiative har tappat en del fart på grund av corona, men flera klädmärken med Filippa K i spetsen jobbar även nu hårt för att kunna erbjuda plagg i svensk ull i höstens kollektioner. Tonvis med svensk ull väntar på transport till Italien för spinning, men corona måste lätta lite på sitt grepp innan den kan gå iväg.

Kollpålammen har haft möte och de kommande tre veckorna blir det mycket fokus på betessläpp, parasiter och utfodring på betet. Filmerna på facebooksidan har visats fler än 6000 gånger, så det verkar finnas ett intresse, särskilt för film. Theo är med i Lantbruksnytt från 9/4, där berättar han mer om hur Sveriges lammbönder kan tjäna 55 miljoner kronor genom om vi får lammen klara i tid. Inslaget börjar 4 min 35 sek in i programmet. Theo kommer dessutom att vara med i nästa KLS-podden, missa inte den.

Just nu finns det en tävling i Kollpålammen där priset är fri rådgivning.

Möte med Jordbuksverket om Animal Health Law (AHL). Detta är den nya djurhälsoförordning som beslutades i EU 2016, och som träder i kraft i april 2021. Den nya förordningen är en ramlagstiftning för djurhälsoområdet och kommer att ersätta ett stort antal förordningar, direktiv och beslut som idag reglerar djurhälsa och smittskydd. En sak som vi bekymrar oss över är att karantänsregler vid livdjurimport kommer att förändras. Vi och våra systerorgansiationer är helt överens om att det djurhälsoläge som vi uppnått genom över 100 år av långsiktigt smittskyddsarbete behöver värnas. Ett läge som inte går att återskapa, och som skulle kosta enorma summor, om det förloras. Vi jobbar med frågan tillsammans med SDS, läs mer här.

Är man intresserad av hur vildsvinen ska hanteras och de uppdrag till myndigheter som regeringen tog beslut om strax före påsk, finns de fyra besluten att hämta här. Besluten är riktade till av vildsvin berörda länsstyrelser, SVA, SLV och SJV. Det är bra att besluten tagits, men det är bekymmersamt är att uppdragen ska rapporteras till regeringen under 2021 eller 2022. Fungerande nya regler för försäljning av vildsvinsskött har vi därmed tidigast under 2021. Det var 2018 som regeringen fick LRF:s och Svenska Jägareförbundets gemensamma förslag om att tillåta försäljning av vildsvinskött direkt till konsument. Ett något snabbare genomförande hade varit välkommet med tanke på att vildsvinssituationen är akut. Vi är inte ensamma om att tycka detta, både LRF och Jägareförbundet har kommenterat på liknande vis.

Medlemsbrev via Förbundets utskicksservice har under veckan gått iväg till medlemmar i Stockholm-Uppsala.

Idag har information inför Stämman skickats ut till alla som har anmälts som delegater av ras- och lokalföreningar, så kolla era inkorgar. Många dokument att studera, sammanställning av motionerna och teknisk information om hur man lägger in sig i röstlängden samt hur man kopplar upp sig till mötet den 9 maj.

Årsstämman kommer att hållas via Microsoft Teams, ett verktyg som säkert många är bekanta med efter den senaste månadens hemkarantäner. Man kan koppla upp sig från dator, vilket vi rekommenderar, utan att installera programmet. Man kan även delta via en smart telefon, då behöver man intallera appen om man inte redan har den. I korthet ansluter man till mötet genom att klicka på en länk, som kommer att skickas ut i god tid före Stämman.

Medlemmar som vill delta i den digitala stämman är välkomna! Anmäl er till Anna så kommer ni att få Teams-länken när den skickas ut. Senast 1 maj behöver vi din anmälan. Årstämman börjar kl 9.30, men man behöver klicka sig in och ansluta en stund innan, mellan kl 8–9. På lördagsmorgonen den 9 maj hoppas vi på god uppslutning och att teknikens gudar och dess jordiska tjänstemän står oss bi. Ni som brukar ha svårt att resa till stämmor på grund av lamning, vårbruk, betessläpp och annat – häng på ni också i år!

Trevlig helg önskar SF!      Ulfsgris
Nyutsläppt och nybadad, först ut i år var Elsa och Sara. Fåren får vänta minst 3 veckor till. Foto Ulf Ekholm

nattjobb
Lamningstider betyder nattarbete för både folk och fä. Foto Britta Wendelius

balans
Lammen som har egna storstubbar att busa med. Balans-och koordinationsträning ska ju vara så nyttigt … Foto Britta Wendelius

staket1
Dags att ta sig an stängslen. Ganska härligt med lika vacker utsikt som väder. Foto Gudrun Haglund Eriksson

staket2
Men vinterns stormar har satt sina spår på stängslen. Foto Gudrun Haglund Eriksson

spattigmorsa
Ibland händer det att en tacka, ofta en förstagångslammare, blir skeptisk till sitt/sina lamm efter märkningen. Sätten att komma runt det är flera och alla har sina bästa tips. Här kommer ett Stjärnbäck-tips: Ge lammen ett hörn där inte tackan når att buffa/stånga på dem, men fortfarande kan lukta på och prata med lammen. Naturligtvis måste man ta hänsyn till graden av förvirring hos tackan. Men vi har märkt att den här lösningen med att spänna en planka på lämpligt sätt för att skärma av en del i boxen, kan funka då tackan är måttligt förvirrad. Ett par timmar senare var denna tacka åter nöjd med sitt lamm och de låg ihop och vilade. Foto Britta Wendelius

Sammanställt av Anna

Lars-Göran Staffare och Lena Hall, Bredsjö Mjölkfår, Hällefors

Nominerade av Örebro läns fåravelsförening

Bredsjö foto Frida Edlund
Från vänster stående Emelie Böhl som arbetar som djurskötare sedan 10 år tillbaka och Sara Staffare som är dotter i familjen, utbildad sommelier och kombinerar ansvaret för besöksdelen med arbete med djur och mejeri. Sittande har vi först Lena Hall som främst ansvarar för mejeri, lager och kontorsarbete, men som oss alla också arbetar med djurskötsel. I mitten har vi Lars Göran Staffare som främst arbetar med djur och jordbruk, något som föll sig ganska självklart då han arbetade som veterinär innan får blev hans stora nöje i livet. Sist har vi Carl Johan Granqvist som är nationalekonom i grunden samt utbildad sommelier. I företaget arbetar han med det mesta och fokuserar nu på att lära sig de olika delarna i företaget för att framåt kunna ta över gården tillsammans med Sara. Foto Frida Edlund

Hemsida

1987 startade de upp som gårdsmejeri, redan då var inriktningen mjölkfår och osttillverkning. Det finns ca 80 tackor på gården och ca 12-15 baggar för att hålla olika linjer. Det har även förekommit semin, lagrat egen fryst sperma för att få fram bra djur, det är en liten avelsbas. De har byggt upp en kundkrets till både restaurang och handel. Idag tillverkas det ungefär 4000 kg ost per år, och det är fem personer som jobbar på gården. Den yngre generation som är med och jobbar på gården tänker ta över och driva företaget vidare och utveckla det. Just nu tillverkas två olika sorters ost. Gården har även restaurang som är välbesökt och årligen tar de emot ca 25000 besök, både privatbesökare och gruppresor. Köttet säljs till Scan i dagsläget, framtidsplanera är att även sälja och förädla köttet på gården för att öka värdet.

Motivering
Med stor inspiration, uthållighet och målmedvetenhet har de utvecklat företaget efter de möjligheter som givits. Det har varit ett arbete i både med- och motvind. Med stort kunnande och känsla för marknaden har de lyckats göra sina produkter kända över hela Sverige – Bredsjö Blå!

Bredsjö foto Sara Staffare
Osten Bredsjö Blå, den ost företaget först blev känt för. En lagrad fårost med inslag av roquefortmögel som lagras i sinnerstenskällare mellan tre månader och 2 år. Foto Sara Staffare

 

Tina och Håkan Blidberg, Norra Apleröds Fårgård, Ödsmål

Nominerade till Årets Fårföretagare 2020 av Bohusläns fåruppfödare

BlidbergsbyPrivat6
Foto Norra Apleröds Fårgård

Hemsida

Norra Apleröds Fårgård startade sin verksamhet hösten 1997 med 4 tackor och en bagge främst i landskapsvårdande syfte. Verksamheten utvecklades och numera finns 50-talet tackor samt 5-7 baggar på gården. Gården drivs ekologiskt och är KRAV-certifierad. Det nya fårhuset stod klart 2016 och är byggt för svara mot utomhusliknande förhållanden.

Håkan utbildade sig till gårdsmönstrare 2006 och 2010 blev Håkan riksdomare. Under perioden slutet av juli till början av september tillbringar han i stort all sin tid för mönstringsarbete både på hemmaplan och runt om i landet.

Tina har hållit på med hantverk i skinn och ull i över 20 år och hennes verksamhet har hela tiden utvecklats. Många känner till hennes nallar och gosedjur, men över åren har även många andra hantverk skapats, väskor, hästar, andra djur, skinnboor etc. Tina är med i hantverkgruppen Skinnerskorna och hon leder kurser i skinnsömnad och tryck på skinn. Gården har en egen gårdsbutik och man deltar i Reko-ring, på marknader m.m.

Motivering
Tina och Håkan arbetar båda heltid inom industrin i Stenungsund. På sin fritid har de arbetat och arbetar hårt för att förverkliga sitt mål om god avel och att lyfta fram hela fårets användning från landskapsvårdande djur till matproducent och slutligen förädling av ull och skinn. Genom sina goda och seriösa kunskaper om fårskötsel, mönstring, avel samt användning av produkterna från fåret har de bidragit till en ökad medvetenhet och ökat intresse hos andra för att bedriva fårnäring. De har inspirerat många nya fårägare genom åren. Speciellt kan framhållas den generositet och hjälpsamhet som paret visar sina kollegor i branschen.

Deras arbete inom föreningen Bohusläns Fåruppfödare har varit och är av stort värde för föreningen. Den mångsidighet och de gedigna kunskaper Tina och Håkan Blidberg har tillägnat sig genom målvetenhet och hårt arbete för utvecklingen av fårnäringen såväl lokalt som i hela Sverige gör att Bohusläns fåruppfödare med glädje och stolthet vill nominera dem till Årets Fårföretagare.