siltbergs hemsida
Stallmästaren web gif
gimrarna
Backa Fårgård
trns2017
gdjh2015
banner_180x120
Hunden Herden
Banner-2017
Elitlamm_180x180
ggi_loop
agria_banner_far_180x180
Knarrhult2018
Lindholmen180x180_2018_1
default logo
bildspel_ba2018_2
bildspel_auktionjkpng
bildspel_ba2018_4
bildspel_ba2018_5
bildspel_ba2018_1

Tema svenska fårgårdar

I bildspelet här på hemsidan ser vi nu bilder från lammgårdar runt om Sverige. Hoppas att många vill bidra med bilder av Sveriges alla landskap och fårraser. Just nu ser vi bilder från Mysten i Västergötland.

Alla som vill visa sin gård i bildspelet: maila fyra bilder som tål att beskäras till ett liggande avlångt format, namn på gården samt fotografens namn. Tack på förhand! Mvh Anna

Svenska Köttföretagen tar fram ny statistikdatabas tillsammans med LRF Kött och Jordbruksverket

Källa: LRF och Svenska Köttföretagen
Nu är ytterligare en av åtgärdspunkterna i de nationella handlingsplanerna för gris, nöt och lamm genomförda. Svenska Köttföretagen har tagit fram en statistikdatabas tillsammans med LRF Kött och Jordbruksverket med statistik över gris-, nöt- och lammproduktion som uppdateras varje vecka. Databasen innehåller allt du behöver veta för att hålla dig uppdaterad.

Arbetet med att ta fram Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm har skett i arbetsgrupper, samordnade av Svenska Köttföretagen, där hela värdekedjans aktörer samt myndigheter har varit involverade.

En av målsättningarna är att utveckla statistikinsamlingen för ökad kunskap om hur marknaden fungerar och för att ge bättre grund för åtgärder hos såväl kommersiella som offentliga aktörer.

Plattformen uppdateras varje vecka

Nu är åtgärden slutförd och den nya statistikplattformen innehåller en stor mängd aktuell data om gris, nöt och lammproduktion presenterat i ett användarvänligt power point-format med över 70 bilder. Plattformen uppdateras varje vecka och det finns siffror för import, export, avräkningspriser, slaktpriser, kvalitetsutfall, hur mycket som konsumeras och allt annat man som lantbrukare, konsument eller rådgivare behöver veta om köttproduktionen i Sverige.

Alla som vill är fria att använda statistiken och bilderna men uppmanas att källhänvisa.

Här är senaste rapporten ››

Genomsnittliga marknadspriser år 2015–2012 ››

UPPSKJUTET! Webbmöte om kött & klimat

På grund av sjukdom flyttas LRFs webinarie kring kött och klimat. Nytt datum blir 31 januari. Då är du välkommen att delta via länk hemifrån.

Råullsmarknad under Fårfest i Kil

Värmlands fåravelsförening och Fåreningen erbjuder fårägare att delta i en råullsmarknad under Fårfesten i Kil.

Har du ull till salu finns möjlighet till direktförsäljning till ullintresserade kunder. Mer info på Värmlands distriktsida ››

Svenskt Kött och Tala Smak kartlägger smakegenskaperna i kött

Pressmeddelande från Svenskt Kött
Vad smakar egentligen skinkan, entrecôten eller lammkotletterna? Det måste väl finnas något mer att säga än ”jättegott”?

pellelundbergsvkott

Foto: Svenskt Kött, Pelle Lundberg

Vi kan både uppleva smakbilden av våra mest älskade köttbitar och återkalla smaken i minnet, men vi har nästan inga ord för att beskriva upplevelsen – hur det smakar. Däremot har vi lätt att ta till värdeomdömen, även om ordförrådet är fattigt även där – ”jättegott” är vårt vanligaste smakord.

Men det en del tycker är gott uppskattas inte av andra. Värdering är alltid subjektivt och individuellt. Alla skulle ha glädje av gemensamma smakord som är objektivt beskrivande och som alla förstår.

Svenskt Kött har därför tagit initiativ till att ta fram användbara beskrivande smakord för gris-, nöt- och lammkött. Syftet är att konsumenterna ska kunna göra bättre val utifrån vad köttet har för smakegenskaper.

Uppdraget har lagts på Tala Smak som arbetar med att utveckla ett matspråk som alla kan använda och som fungerar på alla slags råvaror, samtidigt som det är väl förankrat i aktuell sensorisk forskning.

Flerårigt projekt

– Detta är ett långsiktigt projekt, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt Kött. Vi ska successivt kartlägga vad som är de grundläggande smakprofilerna i de olika köttslagen och även vad som skiljer olika styckdetaljer åt och vilka bakgrundsfaktorer som påverkar smakegenskaperna.

Tala Smak initierades för tre år sedan i ett samarbete mellan Sigill Kvalitetssystem och White Guide, Nordens ledande guidesystem till restauranger och caféer. Tala Smak drivs idag som en fristående verksamhet och har sedan starten testat ett brett spektrum av livsmedel i syfte att hitta vad som är gemensamma sensoriska dimensioner. Grundhypotesen är att alla livsmedel, mer eller mindre delar en uppsättning smakegenskaper och det är dessa som kan bli stommen i ett gemensamt matspråk, som alla – producenter, detaljister, kockar och konsumenter – kan acceptera och förstå.

Hela pressmeddelandet
Svenskt Kött: Svenskt Kött och Tala Smak kartlägger smakegenskaperna i kött ››

Läs mer
I Land Lantbruk säger Elisabet Qvarford bland annat
– För egen del är jag sugen på ett projekt som klargör hur tacka smakar. Tacka är en förbisedd råvara som oftast blir korv. Med en rikare smakbeskrivning skulle man kunna öka värdet för lammproducenterna.

Gård & Djurhälsan, Elitlamm och Fåravelsförbundet skapar gemensam djurhälso- och uppföljningsplattform till framtidens fårföretag!

I skrivande stund har arbetet startat med att bygga en förnyad djurhälso- och produktionsuppföljning för oss svenska lammuppfödare.

Glädjande är att det är 3 parter som går in i projektet med fullt engagemang. Gård & Djurhälsan med stor rådgivningskompetens på framförallt djurhälsofrågor, Elitlamm med Ulf & Britt Andreasson som förestår ett stort mått av datakompetens och framsynthet, samt Fåravelsförbundets representanter som företrädare för svenska lammuppfödarkåren.

Våra gemensamt uppsatta mål är att förmedla mer kunskap till producenten samt att förenkla uppföljningen av djurhälsa och produktionsekonomi genom en rad åtgärder i animaliebranschens vassaste dataprogram Elitlamm.

Karin Lindqvist Frisk, Gård & Djurhälsan:
Fårhälsoprogrammet (FHP) har varit ett väldigt bra verktyg för både fårägare och veterinär, men nu behöver det moderniseras för att hänga med i tiden rent programmeringsmässigt. Genom att plocka in de bästa delarna från Fårhälsoprogrammet i Elitlamm så kommer vi både att nå fler djurägare men också locka till användning under hela fåråret samt öka användarvänligheten genom att djurägaren bara behöver logga in på en plats.

Många av de viktigaste nyckeltalen inom lammproduktionen är samma för både hälsa och produktion och det känns därför helt rätt att bidra med vår kompetens inom fårhälsa för att hjälpa till att utveckla Elitlamm till en produkt som håller en standard för framtiden istället för att köra två parallella spår med FHP och Elitlamm var för sig.

Intentionen är att göra det lätt för djurägaren och rådgivaren att identifiera starka och svaga sidor i produktionen så att produktions- och hälsofrämjande åtgärder kan sättas in där de gör mest nytta.

Ulf Andreasson, Elitlamm:
Vi vill att Elitlamm ska kunna peka ut starka och svaga sidor i besättningen. Inte bara när det gäller tillväxt, slaktresultat och annan produktionsuppföljning, utan även när det gäller hälsa och ekonomi. Det här är inget som man gör en gång om året utan snarare något som man som djurägare ska kunna arbeta med under alla delar av fåråret. Elitlamm ska kunna tala om hur man står sig jämfört med tidigare år, jämfört med de mål man satt upp och vad andra besättningar uppnår. På köpet kommer Elitlamm kunna ge ett utmärkt underlag när veterinär eller rådgivare anlitas av besättningen.

Magnus Jönsson, Svenska Fåravelsförbundet:
Elitlamm Analys kokas ner tillsammans med Fårhälsoprogrammet, och vi skapar ett uppföljningsprogram för framåtsyftande uppfödning på våra gårdar som blir mer lättillgängligt via Elitlamm.

Elitlamm har länge varit ett viktigt verktyg i besättningarna för att hålla koll på sina djur, men det har varit lite svagt att visa på trender och förändringar i besättningen över tid. Detta hoppas vi på att kunna ändra nu.

Fåravelsförbundet har länge haft ett långsiktigt engagemang i Elitlamm. Med vårt relativt nya delägande i Gård & Djurhälsan har vi också gjort det tydligt att detta bolag inte enbart ska bedriva veterinärrådgivning utan även produktionsrådgivning. Nu knyter vi ihop säcken. Med våra resurser och erfarenheter i Elitlamm och Gård & Djurhälsan har vi nu alla möjligheter att skapa de viktiga verktyg som behövs för alla fårägare och rådgivare som vill förflytta sig framåt.

Ulf Andreasson igen:
Arbetet i Elitlamm är redan igång. Förutom att det skapas helt nya delar så kommer det märkas att vi fått in ny kompetens från Gård & Djurhälsan. De finns även en del mjuka värden i programmeringsarbetet som vi tar höjd för. Vi vill göra framtidens Elitlamm mer 3-dimensionellt.

fhpnytt

Text: Elof Nilsson, Karin Lindqvist Frisk, Ulf Andreasson
Foto: Einar de Wit


Information till dig som är FHP-användare

FHP i sin nuvarande form kommer att stängas ner från och med 2017. Detsamma kommer ske med Elitlamm Analys.

Under ”byggtiden” kan vi inte hålla igång FHP och Analys, istället kommer de bästa delarna av dessa program att integreras med Elitlamm.

 

Fårfest i Kil = massor med kurser

Passa på och gå en kurs i samband med årets Fårfest den 3 – 5 mars 2017. Något för varje smak – med kvalificerade kursledare.

Kurser i massor! Intressanta och givande!

kurser
Läs mer här ››

Webbmöte om kött & klimat

Välkommen att delta via länk hemifrån på ett möte kring kött & klimat!
Tid: Torsdagen den 15 december, kl 19.00 – 20.00

Jan Eksvärd, senior expert inom hållbarutveckling och Åsa Odell vice ordförande i LRF ger fakta om kött och växthusgaser. Vad är skillnad mellan metan och koldioxid? Vad händer med konsumtionen? Vad är proteinskiftet och vad händer i produktionen?

kottklimat
Öppna större bild ››

Få ut mesta möjliga av fånggrödor

Både får- och växtodlingsgårdar kan ha nytta av att odla fånggrödor. I Irland måste bönder som deltar i GLAS Scheme odla minst två sorters fånggrödor för att få ut en ersätting på 155 Euro per ha. GLAS står för Green, Low-Carbon, Agri-Environment, och är en del av Irlands landsbygdsutvecklingsprogram.

Enligt rådgivaren Simon Byrne kan fånggrödorna utgöra ett värdefullt tillskott till fårens näringsförsörjning under vintern. Han menar att det är möjligt för växtodlare och fåruppfödare att samarbeta i frågan, så att växtodlaren kan få ut både ekonomisk ersättning och den jordförbättrande effekt som fånggrödorna har, medan fåruppfödare kan förses med en relativt billig foderkälla under vintermånaderna. Men han betonar att jordbrukare som planerar att beta fånggrödor måste se till att de odlar rätt sorter. En blandning bestående av foderraps och lummig kålrot fungerar i allmänhet bäst. Fånggrödor är också billiga att odla, betydligt billigare per enhet torrsubstans än till exempel korn.

Här finns hela artikeln tillsammans med en kort video
Agriland: Getting the most from catch crops for sheep and tillage farmers ››
Översatt med Google ››

Livsmedelskontroller ska bli mer likvärdiga

Regeringen vill att livsmedelskontrollerna ska bli mer likvärdiga över hela landet.

Hur livsmedelskontrollerna utförs kan i dag skilja sig från en kommun till en annan, och nu har statskontoret fått i utgift att kartlägga skillnaderna och föreslå lämpliga åtgärder.

Hela artikeln
ATL: Livsmedelskontroller ska bli mer likvärdiga ››

Får inte överklaga jakt på varg

Kammarrätten i Sundsvall har slagit fast: Två organisationer som överklagat beslut om vargjakt har inte visat att de har rätt till det

Två organisationer som överklagat beslut om vargjakt har inte visat att de har rätt till det. Den bedömningen gör kammarrätten i Sundsvall i två ärenden om olika jaktbeslut.

Det krävs minst 100 medlemmar eller ett uttalat stöd från allmänheten för att Wolf Association och Nordulv ska få överklaga. Det har ingen av organisationerna kunnat bevisa att de har anser kammarrätten i Sundsvall.

Hela artikeln
Dalarnas Tidningar: Får inte överklaga jakt på varg ››

Två nya studier om lammslakt och lammköttskvalitet

Nu finns två intressanta studier, som delvis respektive helt finansierats av Stiftelsen Svensk Fårforskning, att ta del av.

Lammslakt vid svenska slakterier – en enkätstudie

av Karin Wallin, Annika Arnesson och Katarina Arvidsson Segerkvist

Rapporten innehåller en sammanställd slakterienkät ställd till ett antal svenska slakterier som slaktar får/lamm och är genomförd under augusti/september 2015. Genomförandet av enkätstudien var ett av delmomenten i projektet “Ökad kunskap om svensk får- och lammköttskvalitet” för att stärka och utveckla kvaliteten på det svenska lammköttet.

Syftet med projektet var att genom enkäten få ökad kunskap om rutiner runt lammslakten vid svenska slakterier, med fokus på hantering av lammen före och efter slakt, metoder för hängning och nedkylning samt synpunkter på slaktkroppskvalitet och eventuella kunskapsluckor.

Projektet ”Ökad kunskap om svensk får- och lammköttskvalitet” är ett samarbetsprojekt med branchorganisationen Svenskt kött AB, Svenska Fåravelsförbundet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Läs mer och hämta Lammslakt vid svenska slakterier – en enkätstudie här ››

Faktorer som påverkar lammköttskvaliteten – en litteraturstudie

av Annelie Carlsson, Annika Arnesson och Katarina Arvidsson Segerkvist

Denna litteraturstudie ingår som en del i projektet Ökad kunskap om svensk lammköttskvalitet och är finansierad av Stiftelsen Svensk Fårforskning.

Projektet syftar till att öka köttkvaliteten hos svenskt lammkött genom framtagande av optimerade rutiner från gården via slakteriet till handeln. Endast genom en ökad kännedom om vad som påverkar köttkvaliteten genom hela produktionskedjan kan köttkvaliteten öka, något som ytterligare skulle öka det svenska lammköttets mervärden. Därmed skapas förutsättningar för en ökad konkurrenskraft och lönsamhet för svenska fårägare.

Läs mer och hämta Faktorer som påverkar lammköttskvaliteten – en litteraturstudie här ››

Tranås är Sveriges fårskinns-huvudstad

Att bereda och sälja sinas fårskinn blir allt mer populärt, efterfrågan är stor. För inte minst uppfödare av Gotlandsfår utgör ofta  skinnet ett större värde än köttet.

Det finns egentligen bara två skinnberedare i Sverige som bereder fårskinn i industriell skala, Tranås Skinnberedning och Donnia skinn. Båda upplever efterfrågan större än tillgången på skinn i Sverige.

Svea Jord & Skog har besökt Sveriges inofficiella huvudstad för skinnberedning.

Svea Jord & Skog: Tranås är Sveriges fårskinns-huvudstad ››

USA: Isolerar hus med fårull

Havelock Wool är banbrytande med sin användning av fårull som miljövänligt och förnybart isoleringsmaterial i amerikanska bostäder och byggnader.

Ull har hållit får och människor varma under århundraden, och nu utmanar Havelock Wool glasfiber- och skumisoleringen med sin byggnadsisolering av ull. Deras produkt består till 100% av naturlig ull, som kommer från Nya Zeeland. Där produceras ett överskott av ull, så det förnybara materialet är både lättillgängligt och har ett antal miljövänliga egenskaper som gör den lämplig för byggnadsisolering.

En isolering gjord av ull kan absorbera fukt upp till 35%, vilket är en av ullens mest åtråvärda egenskaper.
– Kondens och fukt är ett stort problem med dagens byggteknik. De alltmer slutna och lufttäta konsstruktionerna kan skapa kondens och fuktånga i väggsystemen om ventilationen inte fungerar optimalt. Detta har använts som argument för att fylla konstruktioner med skum, men om du stoppar en isolering som inte är genomsläpplig i ett utrymme där fukt inte kan undvikas finner fukten sin väg in i konstruktionen, säger Andrew Legge som grundat Havelock Wool.

– Dessutom kan ullens aminosyror naturligt binda skadliga kemikalier som formaldehyd, kväveoxid och svaveldioxid, vilket ger en renare luft i bostaden. Ullen är också brandsäker. Havelock tillför inga syntetiska ämnen, lim eller bindemedel i sin isoliering, men sätter till en liten mängd av giftfri borsyra för att avskräcka ohyra och ytterligare minska brandrisk.
Continue Reading →

Här är franska bönderna som kan ha vunnit på galna ko-sjukan

I Frankrike är de mindre jordbrukarna utsatta för stenhård prispress och konkurrens från de storskaliga jordbruken. Men som en konsekvens av galna ko-sjukan så vill fler köpa lokalt producerade varor, vilket kan bli räddningen för tusentals franska bönder.

Vi befinner oss på 600 meters höjd i föralperna i södra Frankrike. Där lever en av många ”arga” franska bönder – de som vi möter i Bryssel när de blockerar vägar i protest mot fruktad prisdumpning i samband med frihandelsavtal, eller i Frankrike när de saboterar byggen av flygplatser på jordbruksmark i protest mot stordrift och miljöförstöring.

Självmord vanligt bland lantbrukare

Vi har stämt träff med Annie Sic, get- och fårfarmare och vice ordförande i den stridbara småbrukarorganisationen Confédération Paysanne.
– Tiotals jordbrukare begår självmord varje år, berättar Annie Sic som lever i ett av Europas rikaste jordbruksländer, men där näringen är på kraftig tillbakagång.
Continue Reading →