Nu har Hushållningssällskapet utvärderat vilka sorter som fungerade bra – och mindre bra. ATL TV var med ute på provfältet.

ATL TV: Så gick försöken med mellangrödor ››

Det är halv storm när Land Lantbruk tillsammans med Fredrik Sundblad beger sig ut till Hall Hägvards, några mil nordväst om Visby.

Fredrik Sundblad är projektledare för Fossilfritt kött och gården Hägvards är en av pilotgårdarna.
– Vi har fått med 13 olika större gårdar på ön. Och nu ska vi undersöka möjligheten om hela köttproduktionen kan vara fossilfri – från gård till konsument.

Vid upptaktsmötet i somras deltog Erik Jacobsson, lantbrukare och ägare till Energifabriken utanför Linköping. Där har tre lantbruk blivit helt fossilfria.
– Det är alltså möjligt och nu ska alla gårdar som ingår i projektet se över sin energianvändning, säger Fredrik Sundblad.

Projektet Fossilfritt kött är begränsat till tre år och tar slut 2020.

– En stor diskussion förs om förpackningarna. Där används plaster i dag och det finns en möjlighet att använda återvunnen plast och att förtunna plaster. Men här är mycket ogjort, säger Fredrik Sundblad.

Hela artikeln
Land lantbruk: Fossilfritt kött – pilotprojekt på Gotland ››

Virtuella staket, förlängd betessäsong och smart utfodring var på tapeten när produktionsrådgivaren Karin Granström gav sina samlade erfarenheter från lammproduktion i andra länder under Elmia Lantbruk.

Många rådgivare har varit involverade i Jordbruksverkets tävling ”Smarta stall”. En av dem är Karin Granström, Hushållningssällskapet, som delade med sig av några internationella erfarenheter och trender inom lammproduktion under Elmia Lantbruk.

Betesdrift utan staket
En nyhet som Karin Granström lyfte var utvärderingen av virtuella stängsel som just nu testas vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet (NMBU). Metoden – som med dagens regelverk inte är tillåten i Sverige – går ut på att boskap hålls inom ett visst område utan att fysiska staket behövs.

Putsa vallar
Ett annat utlandsinslag som Karin Granström ser som en möjlighet för svenska bönder är att använda får till att putsa vallar långt in på hösten. I länder där man låter får gå på betesdrift ända in i februari han man kunnat öka vallens avkastning till nästa år med upp till 20 procent.
– Förutsatt att de har tillräckligt mycket päls har får en fantastisk förmåga att stå emot kyla, så egentligen borde vi kunna hålla dem ute längre, säger hon.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Utblick i fårvärlden ger idéer om stängsel utan tråd ››

2 november 2018 | Av regeringens stöd till torkdrabbade fårföretag blev det inte ens en tummetott. Men när Lammproducenterna bjuder in till Lamm 2018 visar branschen på en obändig framtidstro.

Jordbruksverket lämnade i tisdags sitt förslag till regeringen om hur krisstödet för att lindra konsekvenserna av sommarens torka bör fördelas under 2019. Jordbruksverket förordar i första hand att stödet fördelas på basis dieselförbrukning i jordbruket under 2018. Detta utesluter många fårföretag från chans att få stöd, då många köper foder eller anlitar maskinstation för grovfoderskörd. Om man väljer andrahandsalternativet, att fördela stödet efter djurenheter, kommer minimigränsen för får att hamna på 13 djurenheter. Vilket skulle ge ca 12 kr per djur för gårdar med fler än 90 får. Kommentarer förefaller överflödiga. Vi har vid flera tillfällen lämnat synpunkter och betonat att stödpengarna måste komma så många som möjligt inom lammnäringen till del. Jordbruksverket har uppenbarligen inte valt vår linje.

Förslaget har redan föredragits regeringen, och branschen fick ingen möjlighet att återkoppla innan dess. Vi har däremot möjlighet att kommentera förslaget i efterskott, och det ska vi förstås göra. Men inte utan att det hade känts bättre om vi fått den chansen innan SJV gick vidare till regeringen.

Igår och idag träffas fårfolket på Gyllene Uttern i Gränna, där Lammproducenterna håller seminariet Lamm 2018 med många intressanta talare och ämnen. Igår handlade det om marknad, framtidens lamm, ny svensk parasitstrategi och svenska skinn. Idag fokus på lönsamhet och då granskas brett vad som behövs för en lönsam produktion. Ullen, verktyg som muskel- och fettskanning, hur ser en lyckad produktionstacka ut, med mera.

Idag har Claudia ruskat om deltagarna på Lamm 2018 med en presentation av ullläget i Sverige. Alla fick klämma och känna på möjligheterna med svensk ull från korsningar av olika raskombinationer. Stort intresse för ullen, rapporterar Claudia. Foto Elof Nilsson

Fårklipparförbundets Matilda Andersson höll en dragning kring vad man som fårägare kan göra för att klippningen skall bli en lönande åtgärd. Det finns en film på vår Youtube-kanal som det passar bra att tipsa om i samma andetag, om hur man ordnar en bra klipplats och sorterar ullen. Foto Elof Nilsson

Under veckan har Svenska Dagbladet och många fler skrivit om det pågående projektet att förvandla svensk korsningsull till svenska modeplagg. Kontakten mellan modeföretagen Röjk och Filippa K och lammproducenten Norrby Gård knöts via branschträffen som Claudia ordnade under Fårfest i Kil i våras (här kan man läsa om den), så detta är även vår bebis som vi följer på nära håll. Vi tror detta är ett stort steg i rätt riktning för en framtid där den svenska ullen används och har ett värde.

På seminstationen i Alebäck har denna vecka ägnats åt intensiv packning och distribution. Nu återstår bara export av beställda doser till Danmark.

Packat och klart! Foto Magnus Håård

Ett STORT tack till baggar, deras ägare och Magnus och Margareta Håård! Det är ni som gjort jobbet. Vi bockar och bugar.

Och ni därute i besättningarna – er önskar vi lycka till och många fina seminlamm!

Dyrbar last! Foto Magnus Håård

Ullkartan, vår karta över företag och förmedlingar där du kan sälja och/eller förädla din ull, är uppdaterad. Saknar du något spinneri, uppköpare eller förmedlare så tipsa oss. Kartan uppdateras löpande.

Läs i Land Lantbruk om projektet att skapa en marknadsplats för ull som Fia Söderberg driver. Till att börja med ska plattformen byggas för ullförmedling inom kommunerna Uppsala, Östhammar, Knivsta och Sigtuna. Efter projektets slut blir plattformen nationell och ersätter Ullförmedlingens Facebook-grupp.

Styrgruppen för handlingsplanerna har haft telefonmöte och nu satt ner foten och prioriterat vad som skall jobbas med i fas 2 av handlingsplanerna. Fokus i ettapp 1 var att öka produktionen, nu är huvudmålet är att skapa en större efterfrågan på svenskt kött. Det finns också prioriterade delmål inom hållbarhet, marknad, produktion/kvalitet. Mer om detta framöver.

Igår tog media upp att slaktköerna har minskat betydligt. En snabb rundfrågning tyder på att uppgifterna delvis stämmer väl. För kontrakterade nöt och lamm ligger köerna hos till exempel HKScan på ca 2,5 vecka. De ej planeringsanmälda djuren har dock en betydligt längre väntetid. I vissa fall är kötiderna för nöt halvårslånga, och även i norr rapporteras fortsatt långa köer. Men många besättningar har “räddats” av en bra tredjeskörd och att det fortfarande finns bete i delar av landet, vilket har lättat på slakttrycket.

Yttrande gällande förslag till ändring av Statens jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd är insänd till Jordbruksverket.

Två nya remisser från Jordbruksverket jobbas det med just nu. Dessa heter “remiss om förändring av föreskrifter om direktstöd” respektive “ändring av föreskrift och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar”. Båda har skickats vidare till lokalföreningarna för en intern remissrunda. Vill du engagera dig i dessa remisser är det välkommet, kontakta din lokala ordförande eller sekreterare.

Flera medlemmar som har hört av sig har problem med viltskador orsakade av vildsvin och kronhjort. LRF jobbar just nu med ett projekt som kallas Fakta på bordet med syftet att underlätta dialogen mellan markägare och jägare. Projektets målsättning är att skadorna i skog och på åker ska minska. Här finns LRFs information om projektet. Det är bra att ni spelar in även den här typen av viltskador till oss.

En rykande färsk Fårskötsel låg och väntade i brevlådan idag. Hoppas det är fler som fått helgen räddad, här finns mycket att läsa. Numret innehåller artiklar om en mängd olika ämnen, från baggauktionerna, via ullhantering till embryoinplantat.

Inte bara fönsterkuvert, helgen är räddad. Foto Britta Wendelius

Vi klämmer till med ett lyssningstips också. Hittade av en slump kockarna Niklas Ekstedt och Leila Lindholms podd och ett avsnitt om hållbarhet. Medverkar gör Lisa Ehde som är miljö och klimatexpert hos LRF, och hon ger ett perspektiv på debatten som tar hänsyn till idisslarnas viktiga roll för vår matförsörjning och vårt ekosystem. Lyssningsvärt, med viss varning för lång inledning innan Lisa kommer in. Eat this! heter podden, finns att hitta på många podd-ställen och avsnittet jag avslyssnat är #60 Lisa Ehde – Miljö, klimat & mjölk.

Trevlig helg önskar SF!

Igår på Gyllene Uttern presenterade Scans VD Sofia Toresson Hyleen med stor entusiasm deras nya koncept. Det finna goda förutsättningar för svensk lammproduktion framöver menar Sofia. #allalammbehövs Foto Elof Nilsson

Resistenta parasiter – värsta skräcken. Katarina Gustavsson från Gård & Djurhälsan föreläste om ny svensk parasitstrategi under Lamm 2018. Ny svensk parasitstrategi – nu blev jag väldigt nyfiken, hoppas vi får höra mer om det inom kort. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Bra prylar finns det förstås också att kolla in under Lamm 2018. Det här måste vara en  kraftfodervagn för stödfodring på bete, en sån som vi fick veta mer om i Fårpodden 03: Om att få lammen klara på bete. Foto Elof Nilsson

Nu får det gå undan. På Hälla Gård försöker man hinna med så mycket som möjligt innan tjäle och snö är här. De flesta timmarna blir i traktorn med plogen på. Foto Thomas Eriksson

Och om 145 dagar kommer lammen. Foto Thomas Eriksson

Sammanställt av Anna

Klädmärkena Filippa K, Röjk och Fjällräven väljer svensk ull. Och till våren får Sverige sitt första ulliga ”blocket”.

– Det är medvind nu, säger Fia Söderberg, grundare av Ullförmedlingen.
Svenska designers vill ha svensk ull. Först startade Fjällräven ett samarbete med jämtländska Brattlandsgården för att göra en exklusiv tröja i jämtlandsull.

Nu har också Filippa K och fritidsklädmärket Röjk köpt ull från Norrby gård i Kungsör. Nästa höst är tanken att Röjks första, helsvenska ullplagg ska vara ute på marknaden.
– Det händer jättemycket just nu och det handlar inte bara om de här klädföretagen. Det är ett antal projekt, evenemang, seminarier och utställningar som lyfter den svenska ullen, säger Fia Söderberg.
Den ulliga marknadsplatsen börjar som ett projekt tillsammans med Jordbruksverket och Upplandsbygd,

Till att börja med ska plattformen byggas för ullförmedling inom kommunerna Uppsala, Östhammar, Knivsta och Sigtuna. Efter projektets slut blir plattformen nationell och ersätter ullförmedlingens Facebook-grupp.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Svensk ull har blivit attraktiv – så ska den säljas ››

Jordbruksverket har nu lämnat sitt förslag till regeringen om hur krisstödet för att lindra konsekvenserna av sommarens torka bör fördelas under 2019.

Jordbruksverket förordar i första hand att stödet fördelas på basis dieselförbrukning i jordbruket under 2018. Om man väljer andrahandsalternativet, att fördela stödet efter djurenheter, kommer minimigränsen för får att hamna på 13 djurenheter.

SF har vid flera tillfällen lämnat synpunkter och betonat att stödpengarna måste komma så många som möjligt inom lammnäringen till del. Jordbruksverket har inte valt vår linje.

Läs mer
Jordbruksverket: Krisstöd torka 2019 ››

26 oktober 2018 | Rapport från Ordförandekonferensen, Elmia, om rovdjur, mathantverk och en hel del annat läser vi denna vecka. Och ni missar väl inte nya Fårpodden?

Och vinnaren är Ann-Sofie Sellergren från Helsingborg! Ann-Sofie vann stallkameran från De Laval som var priset i tävlingen i vår monter på Elmia. Grattis! Rätt svar på tävlingsfrågorna hittar du allra sist i detta veckobrev.

Dagarna på Elmia har varit intensiva och roliga. Årets mässa har dragit mycket besökare till sig, och vi har mött många medlemmar. Vi har också blivit några fler, välkomna ni som nappat på mässerbjudandet och blivit medlemmar i SF! Många frågor har vi som stått i montern fått, som vi förstås har försökt svara på. Det är inte så lätt alla gånger, att ge ett generellt och bra svar, men diskussionen och utbyte av erfarenheter och åsikter är ännu viktigare. Och det har vi fått mycket av, vi är otroligt glada över alla trevliga möten under Elmia Lantbruk.

Elmias rastorg. Foto Team Elmia

Matscenen med kocken/styckaren Sven-Erik Larsson tycker vi varit väldigt lyckad. Vilken inspirerande kille! Han har visat hur man tar vara på hela djuret, från nos till svans, och har tipsat om massor med supergoda rätter man kan göra av hals, revben, lägg och andra detaljer som ofta betraktas som mindre intressanta. Man smakar på hans konfiterade lammnacke och inser att här finns en ny värld att upptäcka. Han har visat åskådarna hur man styckar olika beroende av vad man ska laga av lammet, för att få ett maximalt utbyte. Många har slagit sig ner vid matscenen för att se och lyssna, och ofta stannat hela det timslånga passet. Det tycker vi är ett toppenbetyg.

I lördags träffades större delen av SFs förbudsstyrelse, styrelsens adjungerade och ordföranden från landets lokalföreningar och rasföreningar. Roligt att så många tagit sig till Ulfsunda Slott i Bromma denna soliga höstlördag! Vi började med att ta en titt på hur det gått med alla de önskemål och idéer som kom fram vid förra årets Ordförandekonferens och kunde bocka av de som det blivit verklighet av, vilket var inte alla men ändå de flesta. En hel del information kring vad som är i görningen just nu blir det när vi träffas såhär och ämnen på agendan var djurrättsaktivism, Torkan 2018, rovdjur och vad som gjorts och vad som är på gång inom området ull och skinn.

Stockholm och Ulfsunda visar sig från sin bästa sida. Foto Elof Nilsson

Sedan bjöds vi på aktuellt från Gård och Djurhälsan och en framtidsspaning som lammrådgivaren Theo Den Braver stog för. Bland annat lyfte han projektet med Erfa-grupper för lammproducenter som vill utvecklas, ett projekt som startar nu. Vill du vara med? Det blir grupper runt hela landet och finns plats för 5–8 i varje grupp. Här blir det utrymme för mycket diskussioner och tanken är att man lär sig av varandra och att man tillsammans kommer överens om vad man ska göra för att lära mer och nytt. Det kan handla om att göra en studieresa eller bjuda in någon extremt intressant person, det finns pengar avsatta för att man ska kunna göra sådant. Mer att läsa om det finns på Gård och Djurhälsans hemsida. Till styrelserna i våra lokalföreningar vill vi hälsa att ni gärna får kontakta Theo för att inleda samarbete, och tipsa medlemmar som ni tror skulle vilja vara med i Erfa-grupp om att möjligheten finns.

Theos föredrag gav oss alla även chansen att stifta bekantskap med en besökare från framtiden. Vi träffade Fåraherde Lindeman, som berättade om hur han sköter sin fårgård år 2038. Mycket handlade om ”grön teknik” som just nu utvecklas i snabb takt, främst av de stora IT-företagen. Tänk er en framtid utan fysiska stängsel, med teknik som håller detaljerad koll på hur djuren mår, vad de äter och hur de växer och där rovdjur hålls borta med kreativa lösningar. Theo utlovade mer information om de möjligheter som grön teknik kan ge fårnäringen, och vi kan redan nu lova uppföljning i form av en programpunkt med fördjupad framtidsspaning i samband med Stämman 2019.

Under mötet beslutades att det blir en ny omgång av Årets Fårföretagare och upplägget kommer att likna förra årets. Mer information kommer snart, i god tid innan lokalföreningarnas årsmöten börjar hållas på det nya året. Men redan nu kan man börja fundera över vem man vill nominera från sin förening.

Vi diskuterade medlemsnytta idag och i framtiden, och hjälptes åt att se över vad som görs och prioritera vad som är viktigt, viktigare och viktigast. Påverkansarbete gentemot myndigheter, omvärld, näringen (slakten etc) och rovdjur lyftes som av avgörande vikt. Andra områden som vi var överens om att prioritera är avelsfrågor, seminverksamheten, Elitlamm och att fortsätta den påbörjade vägen med utökad dialog och kommunikation mellan lokalföreningar, rasföreningar och förbund. Även ull, skinn och småskalig verksamhet/förädling kom högt upp i prioriteringslistan.

Avslutningsvis gick vi laget runt och varje representant berättade om vad som är på gång lokalt/inom rasföreningen och alla fick tillfälle att reflektera och kommentera dagen. Vi var många som lämnade mötet med en glad känsla i kroppen. Återigen tack till alla som deltog för en givande dag! En längre artikel om Ordförandekonferensen 2018 kommer i Fårskötsel.

Några punkter om den svenska ullens fördelar, saxade ur Claudias presentation från Ordförandekonferensen:
• Världsmarknadspriset på ull stiger.
• Många företag, speciellt inom klädindustrin, ser sig om efter annat än merinoullen.
• Vi har värden och fördelar som inte andra länder har, men som vi måste bli bättre på att kommunicera ut.
• Ett brett utbud av fårraser = många olika ulltyper som ger en mängd olika användningsområden.
Det finns mycket att jobba med, och betalningen för ullen behöver på sikt stiga. Men också viktigt att lyfta möjligheter och fördelar, och idag känns som en bra dag för det.

Håll också ögonen på det Halländska projektet Ull som resurs. Projektet är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet Halland, Region Halland, Coompanion Halland, Hallands Fåravelsförening och The Loop Factory AB och finansieras av EUs landsbygdsprogram. Tillsammans vill man jobba för att skapa avsättning för det utmärkta material som ullen är. Produktutveckling, logistiklösningar och utbildning av fårproducenterna är några av områdena man fokuserar på. Vill du få deras nyhetsbrev, anmäl dig för det hos projektledaren Susanne Paulsson.

Från SFs seminstation kan rapporteras att spermasamlingen nu är avslutad och de första baggarna har åkt hem. I natt lastas de sista 4 baggarna för resa till Gotland. All beställd sperma är packad och kommer att levereras ut härifrån på tisdag. Mest eftertraktad i år blev Flöje Uno. Med undantag för tidiga leveranser av Baccus fick alla den sperma de begärt.

Populära Flöje Uno. Här med matte och uppfödare Ing-Marie Thorsson. Foto Team Semin

Läget när det gäller foderbrist varierar över landet men många bedöms kunna klara sig bra genom att ta vara på de resurser som finns och komplettera med pelleterat grovfoder. Samtidigt är det många besättningar som har varit tvungna att dra ner på antalet lammande tackor för att möta den faktiska mängden foder man har tillgång till.

Har du behövt importera grovfoder i år? Tänk då på att det finns en viss risk för spridning av ogräs och smittor. De råd som ges för att minimera risken är att fodra inomhus och att kompostera stallgödseln länge innan spridning.

Björnstammen i Sverige är för närvarande är stabil, och inventeringen visar på 2900 individer vilket är långt över gynnsam bevarandestatus som är satt till minst 1400 individer. 300 björnar sköts under skydds- och licensjakt denna säsong.

DNA från spårstämplar ska identifiera lodjursindivider i ett nytt projekt i Västra Götaland där Naturvårdsverket bidrar med 600 000 kr. Projektet startar under hösten och ska pågå till 2020. Genom att identifiera olika individer kan tekniken vara ett komplement till inventeringen av lodjur, främst i södra Sverige där vi ofta har brist på spårsnö. Förhoppningen är att metoden även ska bidra till att öka kunskapen om lodjurens vandringsmönster, beteenden och djurtäthet.

Regler runt vilt/åtelkameror har förnyats, en viktig förenkling är att vi slipper tillståndskrav och kostnaden det förde med sig. Men observera att det finns tydliga krav på skyltning. Se Naturvårdsverkets information till dig som planerar att sätta upp viltkamera.

Mathantverks-SM hölls förra i Malmö och vi vill än en gång gratulera vinnarna Lilla Spännefalla från Västra Götalands län som tog guldet i klassen Värmebehandlat kött med sitt Lamm med rosmarin & timjan, varmrökt med enris/bokspån och En Får Tacka® som vann brons i klassen Glass och sorbet med sin fårglass Original. Läs mer här och här finns hela vinnarlistan.

En remiss har skickats ut till lokalföreningarna, inspel är välkomna. Remissen gäller “Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd”. Om frågan intresserar så kontakt din lokalförening, de har mer information och material att läsa in sig på.

I absolut sista sekunden släpptes Fårpodden 4 som utlovats till Elmia. Det nya avsnittet handlar om att starta med får. Vi vänder oss till nyfikna, blivande och nyblivna fårägare och hoppas inspirera fler att skaffa får och att vi kan bidra med kunskap som bäddar för ett givande liv med får. Det är mycket att tänka på när man ska skaffa får, eller hur? Men som Titti säger i programmet, en av de roliga sakerna med får är att man hela tiden lär sig nya saker. Vi som gör podden lär oss också nya saker hela tiden, och till nästa gång ska jag och Einar verkligen försöka få till en bättre miljö för inspelning av vårt prat! Vi ska inte göra det till en vana att prata telefon från traktorn mellan två repor med gödselspridaren, men det är som alltid lite hektiskt såhär års.

Redan lyssnat över än hundra gånger. Kul.

Dessa får och hästar får du veta mer om genom att lyssna på Fårpodden 4. Foto Claudia Dillmann

Landsbygdsnätverket har gjort en film där de berättar om Lammlyftet som ett exempel på lyckat projekt som fått innovationsstöd. Se filmen här. Har du också lösningen på ett problem? Då ska du söka innovationsstöd, uppmanar Landsbygdsnätverket. Det finns 150 miljoner för utveckling av nya idéer. Information, tips och inspiration här.

Tipsar om att Eldrimner håller mathantverksdagar runt landet, nästa träff är i Halland den 12 november. Såhär skriver Eldrimner om dagarna: Måltidsturismen har stor potential och inom den har mathantverket en allt större roll. Mathantverkarna kan ge besökarna minnesvärda upplevelser och visa hur unika produkter skapas. Under vår nya turné diskuterar vi samt lär oss och inspireras av varandra hur kan besöksnäringen och mathantverket samarbeta för att öka inkomsterna och stärka den regionala identiteten?

Vill också tipsa om HKScans betesblogg om höstbete med intressanta siffror om vad man kan spara i grovfoder genom att låta djuren beta så länge som möjligt i år.

Trevlig helg önskar SF!

Var hittar man Elof på Elmia om inte bland maskinerna? Här inspanades små hjälpredor som kan utföra underverk i en lammproduktion. Små och smidiga och kan spara många ryggar. Säljarna är betydligt mera “på” än andra år, med mässerbjudanden och finansieringslösningar. Så för dig som satsar framåt finns det möjligheter till bra affärer.

Appropå att spara ryggar och axlar. Titti Strömne pratar på uppdrag av Jordbruksverket om arbetsmiljö och djurvälfärd utifrån tävlingsbidraget Sveriges smartaste lammstall. Foto Thomas Eriksson

Nya generationen öronmärken spanades in på Elmia. Man har lyssnat på användarna och förbättrat både kvalitet och funktion. Foto Elof Nilsson

LAMMKÖTT är bra för dig, igår, idag och imorgon. Bild från Svenskt kött.

Va ska vi flytta hem? Vadå snö i morgon? Ja de säger att det kan bli snö i södra Sverige imorrn, men fåren verkar inte helt övertygade. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Väl hemma är det inte så dumt med bordsservering, trots allt. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Sammanställt av Anna

Rätt svar på frågorna i Elmia-tävlingen:
1. I Fåravelsförbundets monter har vi skinn från fyra olika raser, vilka raser är skinnen ifrån? | Rätt svar X (Finullsfår, Gotlandsfår, Jämtlandsfår och Ryafår)
2. När du använder De Lavals stallkamera, hur nära kameran måste du då vara för att se bilderna från den? | Rätt svar 2 (Obegränsat avstånd, kameran sänder till din smarta mobil och eller dator)
3. Lammracks är en populär maträtt från lammen, var på lammet sitter det? | Rätt är alternativ 1 (Revbenen)
4. På dagen när det är ljust då är det direktsända färgbilder från DeLaval Stallkamera, och du kan lyssna på ljudet från stallet. Hur är det när det är kväll och nattbelysningen är tänd i fårhuset? | Rätt svar 1 (Du ser direktsända svart-vita bilder i din mobil eller surfplatta och du kan lyssna på ljudet från stallet)
5. Svenska Fåravelsförbundets medlemstidning heter Fårskötsel och har sedan 14 år tillbaka ett känt redaktörspar. Vad heter dom? | Rätt är X (Einar och Marie de Wit)
Utslagsfråga var kunskapen om skinnen.

Text och fakta Gunnar Danielsson & Elisabeth Svensson
Efter regnen i augusti och september har betestillväxten och beteskvaliteten i stora delar av Sverige varit fantastiskt bra! Tack vare att det fanns så mycket näring kvar i marken blev det som ett nytt, spätt, proteinrikt vårbete med god tillväxt för både tackor och lamm.

De relativt höga temperaturerna i oktober har gjort att tillväxten fortfarande legat kring 10–20 kg ts/hektar fram till och med mitten av oktober. Det här gör att många lammgårdar efter att de sista lammen är skickade, nu i slutet av oktober, har betesmängder kring 200–500 kg ts/hektar tillgängligt.

EXEMPEL
Räkna på en gård med 100 tackor och 25 hektar mark -> det kan röra sig om cirka 7,5 ton ts totalt i höstbete! Jämfört med totala foderbehovet på cirka 100 tackor*300 kg ts = 30 ton ts. Så är det är det en stor potential att utnyttja och riktigt bra att utnyttja i år med tanke på eventuell grovfoderbrist!

Läs hela artikeln
HKScan Agri: Betesblogg november ››

Missa inte tävlingen i vår monter på Elmia.

Får- och matscenen finns i hall C. I vår monter C04:16 finns tävlingen med De Lavals stallkamera som pris.

Mer om Elmias Lantbruk 2018 ››

Fåren ger oss så mycket, det godaste kött, ull, skinn, de gör miljön runt gården så vacker och bara att umgås med dem är en ynnest.

Här pratar vi om varför vi gillar får så mycket, men också om vad man behöver tänka på innan man skaffar får. Ett tips-späckat program om att bli med får.

Innehåll i Fårpodden 04:

• Åsa Lindqvist är fårrådgivare och veterinär med många års erfarenhet, en riktig får-guru. Titti Strömne intervjuar Åsa om att skaffa får och här får vi många råd om hur man bäddar för ett lyckosamt fårägande.
• Daniel Magnusson skaffade sex får för tre år sedan, och sedan dess har de blivit fler. Nu byggs ett nytt fårhus och fåruppfödningen ska få bli en större del av familjens liv och försörjning.
• Claudia Dillmann har en liten allmogefår-besättning. Claudia är idag lite självkritisk till hur det gick till när hon skaffade får. Här berättar hon hur man inte ska göra ; ) Vi pratar också kort om fårraser som bevaras i genbank och vad som utmärker dem.

Välkomna till Fårpodden!

Länkar

• Boktips
• I boken Fårsignaler, en bra bok som handlar mycket om att observera sina får och lära sig hur friska välmående får beter sig. I boken finns även en översikt att ta till hjälp när man ska välja ras.
• Att skaffa får, kort om allt man ska tänka på innan man skaffar får från Hushållningssällskapet.
• Fåråret, innehåller råd om och kom-ihåg-listor över fårens skötsel under årets alla månader.
• Kunskapsbasen på SFs hemsida, här finns mycket kunskap samlad. Bland mycket annat rubriken Att starta med får
• Friska får, kan laddas ner från Jordbruksverkets hemsida
• LRFs Miljöhusesyn
• Jordbruksverkets samlade information om får
• Bli medlem i Svenska Fåravelsförbundet
• Svenska Fåravelsförbundets lokalföreningar samt rasföreningarna
• Elitlamm
• Länkar till Gård & Djurhälsans lamningsfilmer finns i Kunskapsbasen under rubriken Utbildning > Film
• Smittskydd vid inköp av djur, artikel från Gård & Djurhälsan/Fårskötsel
• Kom-ihåg-lista vid förflyttning av får

Får-Sverige

Svenska Fåravelsförbundet
Svenska Fåravelsförbundet (SF) är en rikstäckande branschorganisation. SF bevakar fårägarnas intressen med målsättningen är att det ska vara attraktivt och lönsamt att bedriva fårskötsel i hela Sverige, med bra villkor för alla produktionsformer som kött, pälsskinn, ull och naturvård. SF är registerförande avelsorganisation för alla fårraser i Sverige och driver seminveksamhet för får.

Som medlem i SF blir du också automatiskt medlem i din lokala fåravelsförening, det finns 24 länsföreningar spridda över hela landet. De anordnar utbildningar, medlemsmöten, resor och temadagar kring får och lammproduktion.

Sveriges enda tidning om får, Fårskötsel, får man som medlem. Det är också SF som gör Fårpodden.

Elitlamm/Härstamningskontrollen
Elitlamm är ett internetbaserat fårdataprogram. Djur registreras i den svenska härstamningskontrollen/avelsregistret genom något av Elitlamms två avelsprogram – Elitlamm Avel och Produktion eller Elitlamm Avel Mini. Elitlamm Fritid är programmet om man vill ha ordning och reda i sin produktion men inte registrera djuren i avelsregistret.

SF och Elitlamm har ett tätt samarbete, men man behöver inte vara med i den ena för att vara med i den andra.

Gård & Djurhälsan
Gård & Djurhälsan AB är ett rådgivningsföretag som arbetar för ett högt hälsoläge i en effektiv och lönsam gris-, får- och nötköttsproduktion.
Som fårägare kan du ansluta dig till något av deras paketlösningar (Får Bas eller Får Plus) och få hjälp av deras veterinärer med rådgivning och förbyggande hälsoarbete, de hjälper även till vid besättningsproblem.

För att ansluta din besättning till Maedi-Visnaprogrammet, kontakta Gård & Djurhälsan.

Rasföreningar
Det finns rasföreningar för de flesta fårraser som finns i Sverige. Länkar till rasföreningarna finns här, se längst ner på sidan.

Jordbruksverket
Jordbruksverket är regeringens myndighet som ansvarar för regelverk runt djurhållning, djurskydd och registerföring. Det finns mycket information att ta del av på deras hemsida.

Lammproducenterna
Lammproducenterna är en organisation för yrkesverksamma fårägare.

Maila Anna om du vill komma i kontakt med oss som gör Fårpodden.
Att kommentera i inlägget om podden på vår Facebooksida är ett annat alternativ att tycka till om podden.
Hör gärna av er!

Ansvarig utgivare är Gudrun Haglund-Eriksson

Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes och Acast

Årets vinnare i svenskt mathantverk korades den 17–18 oktober i Malmö.

Lilla Spännefalla från Västra Götalands län tog guldet i klassen Värmebehandlat kött med sitt Lamm med rosmarin & timjan, varmrökt med enris/bokspån.
Omdöme: Mycket bra utseende, konsistens och smak. Övertygar på alla punkter!

I klassen Glass och sorbet vann En Får Tacka® (Masmästargården AB), Örebro län, brons med sin Original.
Omdöme: En riktig god glassbas med stor potential för smaksättning.

Stort grattis!

Det kan finnas fler lamm och får i prislistan, tipsa gärna i så fall.

Läs mer här och hämta hela vinnarlistan ››

Nu sätter EU upp farten för att redan i vår hinna klubba viktiga beslut om den nya jordbrukspolitiken efter 2020. Planen är att hinna avverka åtminstone en del av Cap-reformen – innan valet till Europaparlamentet i maj bromsar upp EUs hela arbete.

Pressen att baxa Cap-reformen en bit på vägen mot beslut är stor. De nya reglerna ska enligt tidsplanen finnas på plats 1 januari 2021, ett datum som snart bara är två år bort. Och ännu har förhandlingarna mellan länderna om det lagförslag som EU-kommissionen lade fram i början av juni inte ens inletts.

Många spår redan nu att nya Cap blir försenat. Här är tre befarade bromsklossar:
1: Striden om EU-budgeten – Stor risk för försening
2: EU-valet i maj 2019 – Stor risk för försening
3: Byte av jordbrukskommissionär – Viss risk för försening

Läs mer
Land Lantbruk: Nu startar striden om Cap ››

19 oktober 2018 | Vi har träffat Jordbruksverket om torkstödet och Team Semin rundar snart av årets arbete. Sen är det dags för de semnierande besättningarna att ta överstafettpinnen.

E-tjänsten för att söka 2018 års torkstöd är nu öppen för ansökningar. Det gäller alltså det stöd som man måste ha fler än 67 får för att kunna söka. Varken vi eller LRF har fått möjlighet att påverka utformningen av det stödet, och som vi skrivit tidigare så har vi protesterat mot upplägget. Nu gäller det att strida för att nästa års pengar fördelas mer rättvist.

I fredags var det möte på Jordbruksverket om fördelningen av torkstödspengarna för 2019. Vi blev informerade om att stödet ska gå till dem som blir drabbade även 2019, det ska alltså inte täcka upp för förluster som tagits under 2018. Det blev under mötet tydligt att Jordbruksverkets statistikers bild av läget inte stämmer så bra överens med den bild vi producenter har. Deras beräkningar av grovfoderbristen är i våra ögon uppenbart skönmålande, man har t ex inte tagit hänsyn till att en del av sommarens skörd har använts som stöd- och nödfoder under sommaren. Ännu värre är att man inte förstått vilket problem det är att djur som anmälts till slakt står i kö ute på gårdarna och äter foder som inte kommer att räcka, medan statistiken visar att slakten inte har ökat nämnvärt. (Slakten har inte ökat nämnvärt, men detta ger en falsk bild av läget i besättningarna på grund av de långa köerna.) Det poängterades kraftigt från producenthåll att vi kommer få se en utslaktning av moderdjur inom alla grenar. Efter mötet hoppas vi verkligen att djurböndernas och SJVs bilder av torrsommarens konsekvenser är mer samstämmiga.

Både under detta möte och i en extra skrivelse till Jordbuksverket har vi betonat att mer än hälften av Sveriges lamm produceras i besättningar som är mindre 10 djurenheter, och att stödpengarna måste komma så många som möjligt till del. Vi har inte råd att förlora besättningar oavsett storlek. För att göra det praktiskt genomförbart har SF förordat att man i första hand lägger stödet på hektarstödet, med gällande grönkoder för grovfoder och bete. I andra hand förordar vi att man lägger stödet på djurinnehav, och då på det faktiska innehavet. Vi har fått respons på från Jordbruksverket som vi bedömer som positiv, då de har tackat för att vi visat på att så stor del av den totala produktionen kommer från våra medelstora besättningar.

SF var i år representerade vid LRFs Norrlandsgrupps årliga möte och årsmöte. Övriga närvarande var mjölk- och äggproducenter från LRFs norrlandslän och representanter från länsstyrelserna. Onsdag konstruktiv träff med representanter från Jordbruksverket och Näringsdepartementet. Under kvällen var det middag där riksdagsledamöter från norrlandslänen var inbjudna gäster. Mycket kretsade runt stöd även under dessa dagar, och det blev tillfälle även här att flera gånger lyfta den olyckliga utformningen av torkstödet för 2018 (det som endast kommer de med fler än 10 djurenheter till del). Tack till Västerbotten som lyfte frågan om varför SF och fåren inte varit representerade i LRFs Norrlandsgrupp!

Årets spermatappning har gått mycket bra, förutom att två av gotlandsbaggarna varit långsamma i starten, de två som har noteringen “osäker tillgång” i katalogen. Men vi är glada att kunna berätta att även dessa baggar nu kommit igång. Antalet doser från dessa två kommer att bli färre, så dröj inte med att beställa. På söndag packas sperman som ska till Gotland för att den ska hinna fram i tid till fullmånen som vissa gotlänningar vill seminera vid! I slutet på nästa vecka återvänder baggarna hem.

Seminkatalog 2018 är klar, bara att hämta. Och alla baggarnas idolbilder finns nu också på hemsidan, tillsammans med härstamningsbevis och riksbedömningsprotokoll.

Två nya raser tillgängliga i år. Suffolkbaggen Helgö Lewis …

… och leicesterbaggen Balsta Hero till er tjänst. Foto Team Semin

Undertecknad hade missat att uppdatera härstamningsbevisen för de baggar som var med redan i fjol, så har du studerat 2016 och 2017 års baggars papper finns det risk att det inte var ett helt aktuellt dokument du fått i din hand. Nu är detta åtgärdat, samtliga baggar har färska härstamningsbevis, med aktuella avelsvärden och avkomme-antal. Ber om ursäkt för denna miss.

På ullsidan ser vi att ullanvändningen ökade under 2017. En tredjedel av all ull i Sverige går till någon form av vidareförädling eller på export. Den ljusnande ulltid är vår!

Fakta om ull, siffror om tillvaratagande och import av ull är uppdaterade med 2017 års siffror.

Nappaprojektet är nu på rull och 100 vita skinn från Scan Hide (fd Kontrollhudar) är på väg till Kero i Pajala för beredning. Vi ser med spänning fram emot resultatet av denna beredning som vi hoppas kommer att ge ännu fler mervärden inom fårproduktionen.

Det kommer många mail om ull just nu, och då särskilt från nya företag som vill producera produkter med SVENSK ULL. Och utan att ha möjlighet att gå in på detaljer kan vi skvallra om att flera ambitiösa ull-projekt är på gång, på flera håll i landet.

Stiftelsen Svensk Fårforskning har haft styrelsemöte och diskussioner om en ny projektutlysning för 2019 pågår. Mer information kommer.

Riksdomargruppen har haft telefonmöte för att följa upp sommarens riksbedömningsturné. Mycket beröm till arrangerande föreningar för väl genomförda riksbedömningar. Gott humör och positiva funktionärer, trots något färre baggar till bedömning i år än förra året. Inför kommande år har vi som målsättning att ha riksbedömningsplanen klar tidigare än i år. Vi vill därför uppmana er i arrangörsleden att redan nu tänka till om hur ni vill göra nästa år. Uppropet om att hålla riksbedömning 2019 kommer att skickas ut redan i början på nästa år. Vilka lokalföreningar vill ordna riksbedömning och var? Elof och Britta tar gärna emot synpunkter och feedback, hör av er om ni vill snacka riksbedömning.

Protokoll från förra veckans styrelsemöte har skickats ut till lokalföreningarna, efterfråga protokollet hos er ordförande eller sekreterare.

I morgon lördag är det Ordförandekonferens på Ulfsunda slott i Stockholm. Vi ser fram emot att träffa er alla som har möjlighet att delta på konferensen. Temat för året är Framtidsspaning. Rapport från träffen kommer nästa vecka.

Hemsidan har kanske tidigare tipsat om Jordbruksverkets blogg Jordbruket i siffror. Men det är en kul blogg som inte sällan studerar får- och lammstatistik, till exempel det senaste inlägget handlar om att vi har färre lamm i förhållande till tackor i juni. Svaret på varför det är så finns också. Sök på t ex får lamm så kommer massor av läsning upp. Intressant också att läsa om andra produktionsgrenar ur ett statistiskt perspektiv. Kan väl inte vara ensam om att gilla sånt?

Trevlig helg önskar SF!

Gudrun som även har poster inom LRF har haft LRF-styrelsemöte med Östergötland, Södermanland och Örebro under veckan. Det hanns också med ett hemma-hos-besök på Stenhammar som är årets nötköttsproducenter i Södermanland. På Stenhammar bor Viktoria Östlund som jobbar med lamm och nöt på LRF Kött, hennes man Viktor och deras son. På bilden Årets Nötköttsbonde Viktor Pålsson tillsammans med Janette Bleckert, LRF Östergötland. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Britta rapporterar att på hemmafronten handlar det mesta om ÄLG just nu. Nyårsmenyn är klar! Foto Britta Wendelius

Einar har haft stor samling i fårhuset för klippning och ullsortering. Även ulluppköparen Zäta Spinneri var på plats och passade på att spela in en film om ulleverantören, klippningen och ullen. Reklamfilm förvisso, men de ulliga skådisarna och andra kändisar gör det svårt att avstå från att dela detta med er. Klicka på bilden så kommer ni till filmen på Youtube. Film Zäta Spinneri

Vinterlammen på kö till frissan. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Den unga fåraherden är med och tränar på alla fårskötselns praktiska moment. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Sammanställt av Anna

Antalet får har under en längre tid ökat i det svenska jordbruket. Jämfört med 1995 är det i dagsläget nästan 30 % fler får. Uppgifterna kommer från den djurräkning som årligen görs i juni månad. Ökningstakten verkar ha avtagit. En annan trend har dock fortsatt.

Andelen lamm i förhållande till andelen vuxna får har minskat kontinuerligt och för junisiffrorna 2018 så uppskattades det för första gången finnas fler vuxna får än det fanns lamm på våra jordbruk.

Vad är det då som har hänt? Det är ju inte så att jordbrukarna med får blivit mindre effektiva eller att tackorna lammar mindre. Tar man en titt på slakten under samma period går det att se en annan trend. Andelen av lammslakten som görs på våren har ökat över tid. 1995 utgjorde slakten under första halvåret 21 % av hela årets slakt; 2005 var den siffran 37 % och 2017 var vårslakten uppe i 39 % av hela årets slakt.

Det som har hänt är alltså att lammproduktionen styrts om till vårslakt istället för den mer traditionella höstslakten. Fler tackor föder s.k. vårlamm, vilket innebär att lammen i den lite statiska statistiken över djurantal i juni månad inte blir medräknade.

Hela artikeln inkl. diagram som visar över utvecklingen över tid
Jordbruket i siffror: Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni ››

Se upp med ekarna i betesmarkerna! Årets rika skörd av ollon har orsakat åtskilliga förgiftningsfall. En del förgiftningar har diagnosticerats på obduktionsbordet, men mörkertalet kan vara stort.

Gård- och Djurhälsan i Karlskoga har konstaterat flera fall:
– Jag vet några gårdar som har varit hårt drabbade med flera döda djur från samma gård. Lite ollon kan djuren äta, men när marken blir täckt av ekollon så tål de inte det, säger Åsa Lundgren på Gård- och Djurhälsan i Karlskoga.

Matvägran en varningssignal
Nötkreatur och får som drabbas av ekollonförgiftning slutar äta och får mörk diarréliknande avföring som påminner om tjära. Även urinen mörkfärgas och djuren kan få kolikkänningar och blir ofta apatiska.

Men det finns mycket som kan ge de här symtomen, det är inte självklart att ekollonen är boven i dramat.
– Har man ett eller flera av de här symtomen och djuren går på bete där de har möjlighet att få i sig ekollon finns det en risk, men man behöver ta ut veterinär för att veta att det inte är något annat, säger Amanda Karlsson.

Hela artikeln

ATL: Fler djur dör av ekollonförgiftning ››