Vi pratar med lammbönder som har lamning vid olika tidpunkter under året och får deras bästa tips för en lyckad lamningssäsong.

• Birgit Fag är lammbonde sedan 1980-talet och lammrådgivare med svart bälte i lamning. Titti intervjuar Birgit som bjuder oss på många konkreta lamningstips. Vi får också en kort resumé av ERFA-projektet om lammöverlevnad, och vilka kunskaper man där samlat om vad man kan göra för att minska antalet dödfödda lamm.
• Roland Höckert är växtodlare som genom ett väl utvecklat samarbete med sin fårflock når bättre odlingsresultat och får friskare och sundare får när tackorna lammar i juni.
• Thomas Eriksson i Medelpad lammar både i december och i mars. Vi får veta hur det skiljer sig i praktiken, och hur lamningsrutinerna ser ut på Hälla Gård.
• Einar om mjölkautmater; hur de fungerar, vilka olika varianter som finns och vad man behöver tänka på. Men framför allt varför lammamman blivit lammbondens bästa vän.

Länkar
Fårpoddens pilotavsnitt (41 min 40 sek in i programmet): Titti Strömne och Ulrika König berättar om hur man förbereder sig inför lamningen och vad man ska ha hemma när det drar igång.
#5 Fårpodden (31 min 40 sek): Allt om flasklamm med Titti och Einar
#6 Fårpodden (34 min 30 sek) : Lammadoptioner med Titti och Einar
Gård & Djurhälsan: Allt om lamm och lamning
Gård & Djurhälsan: Första lammhjälpen filmer
Gård & Djurhälsan: Lamning och lamningshjälp film
ERFA-grupp om lammöverlevnad, kontaktuppgifter till Birgit Fag: 070-829 05 45, birgit.fag@hushallningssallskapet.se
Bonden Einar på Instagram om lammadoption
Kunskapsbasen om lamning
Dräktighetsscannare i Sverige

Kontakta gärna Fårpoddens redaktion, hälsar Anna, Einar och Titti.

Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes, Acast och andra ställen där poddar finns.

10 april 2020 | Vårt första veckobrev publicerades till påsk 2017, så idag fyller veckobrevet tre år.

Två nya nomineringar till årets Fårföretagare 2020 presenteras idag. Möt Johnny och Madeleine Nederman som nominerats av Södermanlands läns Fåravelsförening och Ansarve farm nominerad av Gotlands Fåravelsförening. Allt om Årets Fårföretagare samlas här.

Foto Hanna-Märtha Nederman respektive Ansarve farm

Datum för höstens ordförandekonferens och Lammriksdag i Tranås är nu klart. Boka redan nu in 7–8 november i era kalendrar!

Påminnelse: Vi saknar fortfarande många lokalföreningars anmälan av vem som ska representera föreningen vid Stämmofullmäktige. Sänd funktionärsrapport eller, om den inte är klar, anmäl era Stämmoombud till Britta.

Medlemsbrev via Förbundets utskicksservice har under veckan gått iväg till medlemmar i Skåne.

Vissa besök till gården behöver kunna tas emot, även nu när vi bör vara restriktiva med tanke på corona-smittrisk. Fårklippare är till exempel en yrkeskategori som rör sig mellan gårdar. Som stöd för att vidta rätt försiktighetsåtgärder när besök till gården ses som nödvändiga har vi tillsammans med Fåklipparförbundet tagit fram rekommendationer.

Kaj Sjunnesssons Minnesfond utlyser medel som kan sökas av person, projekt eller organisation för att utveckla en ide som främjar svensk slaktlammsproduktion eller för försök, studier, studieresor som uppfyller fondens syfte. Mer information och stadgar för fonden finns här.

Glöm inte ta träckprov inför betessläpp – helst några veckor före planerat betessläpp och helst inte tidigare än mitten av april. Gård & Djurhälsan har en hel avdelning med information om träckprov, där kan man se film om hur man tar träckprov på rätt sätt eller bara läsa instruktionerna om hur man går tillväga. Börja planeringen av betessäsongen med artikeln Minska mängden parasiter i betesgräset.

Är man nyfiken på om det är riskfritt ur parasitsynpunkt att köpa lamm som endast vistats på stall, så finns svaret i denna artikel.

Stora magmasken, Haemonchus, i löpmagen. Blää, håll den borta från gården! Foto Vidilab

Internorden 2020 flyttas till 2021 med anledning av det rådande virusläget. Datum är redan spikat, 13-15 augusti 2021 i västra Sverige hålls nästa Internordenmöte.

Vi fick ett vykort från Skinn-SM i Tranås. Kjell Nilsson från Graute gård med skinnet som prisats som publikens favoritplädskinn. Vilket skinn, publiken har uppenbarligen god smak. Graute kammade genom att vinna denna klass hem SFs pris, som är ett år Elitlamm utan faktura. Grattis hälsar SF och Elitlammsupporten! Vi hoppas det blir många Grautelamm med glänsande lockar att registrera även i år.

Foto Jonas Karlsson

Jordbruksverket bjuder inför påsken på ett recept på örtmarinerad lammstek ur Fårskötsel, tillsammans med färsk och historisk statistik om produktion, konsumtion, slakt och antal får och fårföretag i Sverige.

Vad gör vi om maten tar slut i affärerna? Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har det varit så uppenbart att världen är global. Men vad gör vi om maten tar slut i affärerna? Svenskt Kött skriver intressant om självförsörjningsgrad och markanvändning i en färsk artikel. Visste ni att vi idag har cirka 600 000 hektar åkermark som inte används men som kan odlas på. Det finns med andra ord en stor potential att öka den svenska livsmedelproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska.

Grafik Svenskt Kött, Källa SCB

I webbredaktörens lokala matbutik har kunderna börjat köpa svenskt kött som aldrig förr, och det är inget lokalt fenomen. Våra svenska livsmedelsjättar söker lokala samarbeten som ett svar på lokala livsmedelsproducenters vädjan om stöd. Nu gäller det att jobba för att förståelsen för vikten av lokal matförsörjning ska att bestå även efter pandimi-krisen. Kanske är risken för brist på mat ett argument som biter bättre än djurvälfärd, biologisk mångfald och låg antibiotikaanvändning. Eller så behövdes ytterligare ett tungt argument för att få ännu fler att gå från tanke till handling.

Svenskt Kött som är mästare på köttrecept tipsar också om mat för en annorlunda påsk och presenterar snålvattenframkallande pickninck-tips. Det blir tid både för ljummen lammsallad med smak av Japan OCH lammfärsbiff i brioche-hamburgerbröd innan helgen är över.

Fårpodden lägger sista handen vid en ny podd som handlar om lamning. Snart ute för lyssning, håll ögon och öron öppna. Tills dess kan man alltid lyssna om gamla Fårpoddar eller botanisera bland poddarna i hemsidans tips-lista. Nysläppta Lantbrukspodden handlar om den klimatnyttiga kon.

Elitlammsupporten och kanslitelefonen har påskledigt. Åter igång tisdagen den 14 april.

Med ett hav av vårblommor från Simlångsdalen
önskar SF alla fårvänner en fin Påsk!

Foto Nils Östen Nilsson

Vi har fått tips för lamningsbox och utfodring från Nils Östen Nilsson i Simlångsdalen. Många tack för mycket snyggt byggtips och lösningen för att hålla lammen från tackornas foder!

Bilderna visar ett enkelt sätt att ordna utfodring i lammboxen. Görs av byggskiva och några brädor. Skivan sticker in genom boxgrinden och på insidan kan man ge kraftfoder och mineraler. På utsidan lägger man ensilage/hö som tackan kommer åt mellan grindspjälorna. Foto Nils Östen Nilsson

Nej tack till lamm på foderbordet! En bit presenning är effektiv för att hålla lammen utanför. Tackorna lär sig snabbt att trycka undan den. Foto Nils Östen Nilsson

Einar publicerade adoptionsskola på sitt Instagram häromdagen, och det väckte så mycket gillande och intresse att vi delar tipsen här också. Foto Einar de Wit

Adoptionsskola! Att adoptera ett lamm från en tacka till en annan är inte lätt, men otroligt bra när det lyckas. Vi har genom åren blivit riktigt duktiga på detta och genomför ett tjugotal varje säsong. Men det gäller att göra rätt!

1. Scanningen är grunden. De tackor som bara väntar ett lamm är presumtiva adoptivmödrar. De går närmast ingången till fårhuset för bäst uppsikt.
2. Tajming! Alla lyckade adoptioner sker innan tackan lammat färdigt. När hon håller på så hjälper jag till och förlöser lammet. Sedan geggar jag snabbt ner adoptivlammet med fostervatten, adoptivlammet ska bli så blött som möjligt. När tackan sedan vänder sig om hittar hon två “nyfödda” lamm och tror förhoppningsvis att båda är hennes. När hon nosat lyfter jag bort hennes eget lamm så hon bara får slicka på adoptionslammet i tio minuter.
3. Imobilisering! Det är oerhört viktigt att adoptionslammet uppför sig som ett nyfött lamm, annars blir tackan direkt misstänksam. Så jag binder ihop tre av lammets ben med en rem så det inte kan resa på sig. Då får tackan lugn att slicka lammet ordentligt. Detta är väldigt viktigt för anknytningen mellan mor och lamm. Efter tio minuter lossar jag remmen och ser till att lammet börjar dia. Sedan lyfter jag tillbaka hennes eget lamm. Det har aldrig inträffat att hon ratar sitt eget lamm.
4. Sedan är det bara att hålla tummarna! Tackor är luriga, de kan ångra sig dagen efter och stöta bort lammet. Men ofta går det bra. Det är en win-win situation att förvandla en trilling och en enling till två tvillingar. Eller en fyrling. Eller ett bortstött eller utkonkurrerat lamm. Det finns många skäl.
5. Funkar inte adoptionen så har Einar sin Heatwawe att falla tillbaka på. Men inget går ju upp mot en riktig mamma!

Sammanställt av Anna

Glöm inte ta träckprov inför betessläpp – helst några veckor före planerat betessläpp och helst inte tidigare än mitten av april.

Gård & Djurhälsan har en hel avdelning med information om träckprov, där kan man se film om hur man tar träckprov på rätt sätt eller bara läsa instruktionerna om hur man går tillväga. Börja planeringen av betessäsongen med artikeln Minska mängden parasiter i betesgräset.

Skicka alltså in träckprover, helst några veckor före planerat betessläpp och helst inte tidigare än mitten av april. En ekvation som många gånger inte går ihop i södra delarna, men då får man kompromissa. Vi vill helst inte ta proven tidigare eftersom vi då riskerar att få ett falskt lågt värde på grund av att en del maskar ännu kan ligga i vinterdvala utan att producera några ägg.

Är man nyfiken på om det är riskfritt ur parasitsynpunkt att köpa lamm som endast vistats på stall, så finns svaret i denna artikel.

Stora magmasken, Haemonchus, i löpmagen. Blää, håll den borta från gården! Foto Vidilab

Nominerade till Årets Fårföretagare 2020 av Södermanlands läns Fåravelsförening

Johnny och Madeleine i fårhuset. Foto Hanna-Märtha Nederman

Facebook

Johnny och Madeleine bedriver slakt och livdjursuppfödning på Hornsund  utanför Flen. På gården finns 500 tackor varav 400 renrasiga finull som både producerar findorset korsningar och renrasiga djur. Tacklammen säljs som livdjur och bagglammen slaktas och säljs till Fällmankött. Gården har också en produktion av renrasig texel där bagglammen säljs som livdjur till produktionsbesättningar.

Motivering
Förtaget levererar fina lamm både till slakt och liv och är i framkanten i svensk lammproduktion, jobbar tillsammans med Fällmangruppen. Gården är öppen för olika arrangemang ex. Länsstyrelsens genomgång av RAS stängsel, Riksbedömning och som värd för klipp SM.

Johnny kämpar öppet för svensk lammproduktion och gör nytta för hela branschen genom att synas i många olika sammanhang såsom vargdebatten, artiklar om livet som lammproducent och ett oförglömligt inslag i Östnytt från Baggauktion i Linköping. Johnny har ett stort engagemang i baggauktion i Linköping där han syns i rollen som Auktionsgeneral.

En annan del är företaget Tre Lammproducenter som ägs tillsammans med två andra Lammproducenter. Där förses vi med goda råd och nyttiga förnödenheter.

Nominerade till Årets Fårföretagare 2020 av Gotlands Fåravelsförening

Foto Ansarve farm

Hemsida
Facebook

Ansarve farm är en liten Gotländsk lammgård strax söder om Visby. Gården drivs av Jenny Granlund med familj. Totalt 150 tackor som under sommaren är ute på naturbeten, bland annat på Furillen och Bungenäs.

Av lammen produceras ull, päls och kött. Gården är KRAV-certifierad.  Jenny syr, producerar och designar på gården i Stenkumla. Hennes produkter och ett stort utbud av vackra lammskinn säljer hon i sin butik på Adelsgatan i Visby. Även produkter säljs i webshop. Jenny levererar sina lamm till Gotlands Slagteri. Raserna på gården är Gotlandsfår och Leicesterfår.

Under  2019 har Jenny satsat på att bygga ut verkstad samt storskaligt investera i ny teknik med en datoriserad stickmaskin som kan sticka från garn till färdig produkt. Jenny demonstrerade nyligen sin senaste investering ”stickmaskinen” vid Gotlands Fåravelsförenings årsmöte med en trevlig film som ni kan se här. Jenny har utbildats sig i programmering för stickmaskinen i Tyskland vilket är hennes nästa utmaning att fixa all programmering själv. Jenny har under flera år även medverkat i tysk tv från gården med dess verksamheter i samband med Medeltidsveckan på Gotland. Senaste satsningen är att komplettera gården med några Jämtlandsfår för att få tillgång till vit ull som ska spinnas till garn för den egna produktionen.

Motivering
Gotlands Fåravelsförening nominerar Jenny Granlund, Ansarve Farm till Årets Företagare. Jenny bedriver avelsarbete på päls och leicester med målvetenhet för att ständigt utveckla päls och tillväxt. Ansarve Farm är även med på topplistan för Gotlandsfårsbesättningar för tillväxt med en 12:e plats 2019. Jennys affärsidé är att lammskinn eller någon av hennes ullprodukter bidrar till Sveriges öppna landskap med hjälp av välmående djur. Hon har betesproduktion på ett flertal naturbeten. Jenny driver även en butik (förutom hemma på Ansarve) på Adelsgatan i Visby, som är den mest kända shoppinggatan i Visby. Gårdens produkter säljs där förutom försäljning via webshop och grossister.

Jennys förmåga att genom sitt entreprenörskap arbeta med hela kedjan från djur till produkt och ständigt komma med nytänkande inom fårnäringen är unikt vilket gör att Gotlands Fåravelsförening vill nominera Jenny Granlund som Årets Fårföretagare.

Foto Ansarve farm

Jordbruksverket serverar ett smörgåsbord med får- och lammstatistik, tillsammans med ett lämpligt påskrecept på örtmarinerad lammstek.

Jordbruket i siffror: Ett gott recept på lammstek… och så litet statistik ››

För att undvika smittspridning av covid-19 bör djurägare och besök till verksamheten (tex fårklippare) vidta de åtgärder som situationen kräver.

Vi uppmanar alla att hålla sig uppdaterade, följa Folkhälsomyndighetens råd och använda sunt förnuft så vi tillsammans minskar risken för smitta.

Allmänna råd

• Ha god handhygien
• Håll avstånd och undvik fysisk kontakt
• Hosta och nys i armvecket
• Undvik att röra ögon näsa och mun
• Håll dig uppdaterad och följ Folkhälsomyndighetens råd

För djurägare

• Om du tillhör riskgrupp, avboka ej nödvändiga besök och undvik att medverka vid de besök av utomstående som är nödvändiga
• Känner du dig det minsta sjuk så meddela besökande och avboka
• Möjlighet att tvätta händer ska finnas

För besökande (t ex fårklippare)

• Stanna hemma om du tillhör en riskgrupp eller känner dig det minsta sjuk
• Besök ej kund i riskgrupp eller kund som uppvisar sjukdomssymptom
• Gå ej in i privatbostad

2020-04-08
Fårklipparförbundet och Svenska Fåravelsförbundet

Hämta utlysningen som pdf (bättre läsbarhet och aktiva länkar) ››

Vi måste tyvärr meddela att Internorden-mötet som var planerat till augusti i år skjuts upp. Detta efter att ha haft en dialog med våra nordiska kollegor med anledning av det rådande virusläget.

Vi tar dock nya tag och ni kan redan nu boka in 13-15 augusti 2021 för detta möte i stället. Hoppas vi ses då!

Vänliga häsningar
Gun och Annelie

Kontakt
Gun Bernes
Sveriges lantbruksuniversitet
Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap
901 83 Umeå
090-786 87 44, 070-296 51 89
Gun.Bernes@slu.se

Mer om InterNorden ››

3 april 2020 | Äntligen är det dags att börja presentera kandidaterna till Årets Fårföretagare 2020. Elva nomineringar har inkommit, och idag presenteras de två första.

Varje fredag fram till 1 maj kommer nya presentationer. Startfältet är även i år otroligt starkt. Förbundsstyrelsen och styrelsens adjungerade kommer nu att börja argumentera för sina favoriter – en vinnare ska utses.

Vinnaren tillkännages vid Stämman, men prisutdelning och festlig inramning kommer vi att vänta med till ordförandekonferens och Lammriksdag som planeras att hållas i höst. Datum för de planerna kommer inom kort.

Redo för tjänstgöring i prisad fårföretagares kök. Foto Britta Wendelius

Först ut av Årets Fårföretagarkandidater är Tim och Mia Höglund och paret Mattias Rickardsson och Lotta Thorstensson. Tim och Mia har nominerats av Västmanlands Läns Fåravelsförening, och Mattias och Lotta av Svenska Suffolkföreningen. Allt om Årets Fårföretagare samlas här.

Foto Mia och Tim privat. Foto Mattias och Lotta Einar de Wit

Det är nu tredje året som Bjarne på Asbjörns Bildhuggeri gör prishuggarblocket, och i år har han överraskat oss med en liten extra finess, ett lamm som följer med skärbrädan till årets fårföretagare. Lammet är handgjort i karvsnittsteknik, ett riktigt litet konstverk. Men vi undrar över lammets ras, vad tror ni? Maila ett svar till Britta senast Annandag påsk. Den ras/korsningsmodell som flest tycker sig se i lammet får bli lammets raskod. En vinnare dras bland alla de som svarar, och vinsten är ett snyggt kortfodral i äkta lammnappaskinn.

Renrasig Texel, Perssons blandning, FinDor eller något helt annat? Foto Britta Wendelius

Hela 11 motioner till Förbundsstämman har inkommit, idel intressanta förslag. Motionerna och styrelsens svar publiceras i nästa Fårskötsel, som kommer en vecka innan stämman.

I årets utlysning av branschutvecklingspengar önskar man på lammsidan ansökningar från projekt som undersöker möjligheten att införa en extra slaktkategori på svenska slakterier mellan lamm och får. Läs mer om årets utlysning här, där finns också en länk till en läsvärd artikel av Grisföretagarna som berättar hur branschutvecklingspengarna används och hur de kommer djurbönder till nytta.

Igår hade förbundsstyrelsen ett fullmatat styrelsemöte för att planera Stämman, gå igenom motioner, nomineringar till Årets Fårföretagre och mycket annat. Sista handen är lagd på en enkät som snart kommer att skickas ut till er medlemmar och vi hoppas att ni mangrant tar er tid att svara. Vi har lagt oss vinn vid att hålla den kort men att den ska uppfylla sitt syfte att ge oss en bra bild av vilka ni är och vilka frågor ni vill att SF ska prioritera. Vilka frågor som är viktigast i er får-vardag? Det har alla nu möjlighet att berätta. Ta den chansen, vad varje medlem tycker vill vi veta.

En lång kväll vid datorn som gav Elof ett gott skäl att stötta den lokala pizzerian. Foto Elof Nilsson

Betalningen för lamm fortsätter att gå upp, vilket vi glädjer oss åt. Men lammslakten under årets första månader har gått ner 26 % enligt färsk statistik från Jordbruksverket. Det är ingen rolig nyhet, men en inte överraskande följd av torkan 2018 och att så många fler tackor än vanligt slakatdes. För första gången finns det dilamm över inför påsken, på grund av att restauranger nu håller stängt.

Projektet med lammkött på restaurang har planerats om till digitala träffar, som kommer att kompletteras med webbföreläsningar och workshops riktade mot restaurangskolor/kockutbildningar.

Inom alla branscher jobbas det på många fronter för att försöka hantera coronaläget på vettigaste vis. SF deltar i de gröna näringarnas arbete med frågan i flera sammanhang, tillsammans med Jordbruksverket och våra systerorgansiationer. Alla dessa möten är förstås i nuläget digitala sammankomster.

Igår hade LRF ett högnivåmöte med kris- och omsorgsgruppen. Där ingår SF tillsammans med andra intresseorganisationer som LRF Kött, LRF Kommunikation, mjölknäringen, slakten, Gård & Djurhälsan samt rådgivare från hela landet. En fråga som diskuterades är att vi måste göra allt för att förebygga bristande djurhållning i samband med coronakrisen. Hur upptäcker vi i tid om djur far illa, har vi fungerande kontrollprogram och behöver vi samordna oss? På det lokala planet har LRF-regionernas omsorgsgrupper en avgörande roll. De har ett upparbetat nätverk dit alla kan vända sig om man anar att någon bonde eller djur mår dåligt.

Jordbruksverket håller en samverkanskonferens med anledning av konsekvenser av Corona/Covid-19 på jordbruks- och livsmedelssektorn varje vecka. Det handlar om att säkra fodertillgång och primärproduktionen genom täta avstämningar, så att eventuella problem kan angripas direkt. Under veckan hölls det andra mötet och vi upplever att Jordbruksverket är på tårna för att förebygga problem.

Den påverkan som lantbruket i nuläget upplever är att vissa råvaror och insatsvaror för foderproduktion (främst eko och KRAV) är svåra att få tag på, oro för personalbrist på grund av sjukskrivningar, vård av barn och om skolor stängs och att samhällsviktig verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård påverkas genom att tillgängliga resurser och personalläget är ansträngt. Om inte Kina och Sydamerika kommer igång igen som råvaruproducenter, kommer problemen att öka. Man gör också fortlöpande framtidsanalys.

Ansökan om dispens inom olika områden hanteras skyndsamt av Jordbruksverket. Dispensmöjlighet från reglerna kring behörighet för att få utföra djurtransporter kan till exempel behövas om det blir stor sjukfrånvaro bland chaufförerna. Jordbruksverket har på den frågan svarat att ansökan om dispens inom olika områden hanteras skyndsamt av Jordbruksverket och att rätt beslut kommer att fattas vid rätt tidpunkt.

Corona/Covid-19 avstämningsgruppen för animaliebranschen i Skåne har haft möte och har skrivit ett informationsbrev som de delar med sig av till oss. Bra information om att uppdatera och revidera egna rutiner, att fundera över sitt eget nätverk, om läget på veterinärsidan och annan dagsakuell information. “Du som arbetar med djur och natur har en större kunskap om smittskydd än många andra – använd och sprid kunskapen!” inleder avstämningsgruppen sitt brev, läs här.

Jordbruksverkets dialoggrupp för smittskydd och djurhälsa har haft möte under veckan, men här handlar det inte i första hand om corona utan om det vanliga fortlöpande arbetet med smittskydd och djurhälsa. En fråga som skapar stor oro inom alla djurslag är ny djurskyddslagstiftning inom EU, som befaras kan komma att luckra upp regelverket för livdjursimport. SF tillsammans med nöt, gris och fågel står fullständigt enade bakom Sveriges Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) och att livdjursimport alltid ska göras enligt deras rekommendationer. Vårt djurhälsoläge är ännu unikt, även om vi i fårnäringen fått flera nya utmaningar de senaste åren. Livdjursimport innebär en hög risk för nya sjukdomar och parasiter. Sjukdomar och parasiter som kan punktera både ekonomi och glädje för alla som har får. Planerar du att importera, ta råd av SDS och var försiktig! Välj om möjligt embryo eller semin.

Reviderad förvaltningsplan för vildsvin är klar. Förvaltningsplan beskriver riksdagens beslut att förvaltningen av vildsvin i första hand genomförs av jägare och markägare utifrån regionala riktlinjer/förvaltningsplaner och lokala förvaltningsstrategier. Den reviderade förvaltningsplanen innehåller tidsatta resultat- och åtgärdsmål. Dessutom redovisas vildsvinsstammens utveckling och status, vildsvinens betydelse för människor, hur förvaltningen är organiserad och vilka juridiska ramar som gäller samt vilken forskning som bedrivs om arten. Förvaltningsplan har fått ett gott mottagande av de gröna näringarna. Länk till den reviderade förvaltningsplanen finns här.

Remissvar om anpassning av bestämmelserna om kontroll av ekologisk produktion till EU:s nya förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och ett yttrande gällande KRAV och slakt har sänts iväg under veckan.

Fyra timmar gick i ett nafs! Det är Jessica Olsson från Skarborgs Fåravelsförening som sammanfattar Om Får och Foder-kursen i Skara den 30 mars: Tekniken fungerade bra och vi fick förstklassigt bemötande av Anna-Lena som fixade kaffe och förtäring, och som stannade kvar hela kvällen för att hennes dator behövdes. Guldstjärna till henne! Nu ser vi fram emot gårdsbesöken och fler givande diskussioner. Det här är verkligen ett format man kan utveckla och använda mer för att kunna ta del av unik kompetens, hälsar Jessica.

Foto Jessica Olsson

Planerade Om Får och Foder-träffar genomförs ännu så länge enligt plan, med upp till tio deltagare.

När det gäller gårdsbesök och stallvandringar är tanken är att avvakta lite med att spika datum, vi hoppas att corona-läget förbättras och att träffarna ska kunna hållas. Alla ni som väntar på en inbjudan till gårdsbesök inom projektet Om Får och Foder, räkna med att vi tidigast kommer igång med besöken i slutet av maj eller i juni. Ni som varit med på föreläsningen får en personlig inbjudan. Ni har också möjlighet att bjuda med en kollega/vän. Projektet syftar till att nå många fler än de som går och lyssnar på själva föreläsningen.

Våra ull-samarbetspartners inom svenskt mode har det nu svårt, på grund av corona. Affärerna går minst sagt dåligt och arbetet med kommande kollektioner tappar fart då många är korttidspermitterade eller jobbar mindre än vanligt. För oss ullproducenter fortsätter livet med nya lamm, djurskötsel precis som som vanligt och ullen fortsätter att växa och klippas. Det kommer en tid efter corona och då tror vi att ullen kommer att efterfrågas ännu mer än tidigare. Men vi får bereda oss på att affärerna går trögare nu.

Den första april var det premiär för LRF Östs nya podd ”Bonden & jag”. Podden riktar sig till konsumenter och skildrar de frågor, utmaningar och situationer som lantbrukare möter dagligen. Det finns redan ett helt knippe avsnitt att lyssna på.

Lästips: Ull ny inkomstkälla för svenska fårbönder, en artikel på MSN Ekonomi.

Trevlig helg önskar SF!

Tips på enkel lösning för den som inte vill klättra över grindar i tid och otid. Stjärnbäck ger tackorna i lammboxarna extra kraftfoder i såna här gamla mineralbaljor. Det är lätt att fiska upp baljan med den hemmagjorda “baljuppfiskaren”. Foto Britta Wendelius

En närmare titt på baljuppfiskaren. Foto Britta Wendelius

Ännu ett tips för lammboxen. Om du har ojämnt antal tackor och en dubbelsidig foderkorg bara betjänar en tacka, sätt i en skiva som stopp så slipper du visst spill och foder som inte tackan når.  Foto Britta Wendelius

Om det varit en hel del vita lamm under senvintern så är det nu högsäsong för de svarta (som ska bli grå). Foto Gudrun Haglund Eriksson

Vad vi brukar kalla svarta löss. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Det har varit rejält blåsigt det senaste dygnet. I söder har vindarna bedarrat, men norröver har det gått vilt till även idag. Enorma krafter vickar loss granar i Västmanland. Foto Britta Wendelius

Sammanställt av Anna

Nominerade till Årets Fårföretagare 2020 av Västmanlands Läns Fåravelsförening

Foto privat

Mia och Tim är veteraner inom fårnäringen men som fortfarande frågar och utvecklar sig. Det är hedersvärt.

Motivering
Mia och Tim Höglund är mycket måna om sina djur.  De har under decennier bidragit och engagerat sig i förtroendeuppdrag både inom fåravel och ull- hantverksproduktion. Deras insatser har kommit länets fårägare till stor gagn.

Paret jobbar som ett team, båda är starkt engagerade i sin besättning med Leicesterfår. De mönstrar och riksbedömer sina lamm och utvecklar ständigt sitt djurmaterial.
Mia och Tim är alltid villiga att lära mer och intresserade av att kompetensutvecklar sig. De har vunnit fler stora framgångar och medaljer i ull-SM under flertalet år.

Mia och Tim Höglund är eldsjälar av den allra bästa sort. De värvar medlemmar och berättar om fåravelsföreningen på ett alltid lika positivt och engagerat sätt.

Tim har även varit ordförande i Västmanlands Läns Fåravelsförenings under 10 år, men suttit som förtroendevald i närmare trettio år. De är båda två värda all uppmärksamhet för sin fina insats inom fårnäringen i länet.

Nominerade till Årets Fårföretagare 2020 av Svenska Suffolkföreningen

Mattias Rickardsson och Charlotte Thorstensson med årets Best In Show i Linköping. Foto Einar de Wit

Hemsida ››

De har idag ca 160 tackor, därav är 65 suffolk. Lamning bara i januari med mål att de lamm som ska till slakt är klara senast 15/6. Säljer en hel del livdjur och har använt semin. Mattias och Lotta arbetar målmedvetet med att förbättra sitt produktionsresultat och bidrar till att suffolk blir en bättre produktionsras och en ännu bättre fadersras i korsningsproduktionen.

Motivering
Mattias och Lotta är mycket positiva och ställer gärna upp med att delge sina kunskaper till andra. Dessutom är de mycket arbetsvilliga ideellt, det har baggauktionen i Linköping haft nytta av under flera år.

Egen bild

Svenskt jordbruk är världsledande när det gäller miljö, klimat, smittskydd och djurvälfärd och har förutsättningar att ta täten i en global omställning till en mer hållbar produktion.

Men företagen har svårt att omsätta detta till konkurrensfördelar trots att man kan se att det finns en ökad efterfrågan på hållbart producerade livsmedel. För att lyckas krävs mer satsningar på produktutveckling, varumärkesbyggnad och marknadsföring som gör att företagen kan ta ut ett högre pris på marknaden, det visar Jordbruksverkets årliga uppföljning av livsmedelskedjan.

Mer information
Läs hela rapporten Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin ››

Naturbetesmarken är en central del av kulturlandskapet och viktig för den biologiska mångfalden.

I en ny rapport från Agrifood, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har man undersökt om betesmarkerna minskar för att det är brist på betesdjur i landet.

Resultatet av studien visar att det inte saknas betesdjur till de svenska naturbetesmarkerna, utan att skälet till att naturbetesmarker inte betas är att det inte är tillräckligt lönsamt för jordbrukare jämfört med andra driftsformer. För att bevara naturbetesmarken behöver det bli mer lönsamt att föda upp djuren med naturbete, än utan.

Rapporten
Naturbetesmarkens framtid – en fråga om lönsamhet ››

Årligen sätter Sveriges köttbönder av totalt 3 Mkr i form av branschutvecklingspengen med fokus på minskad klimatpåverkan ökad djuromsorg samt lönsamhet i hela värdekedjan.

Totalt finns 3 000 000 kronor att dela ut och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administrera av Svenska Köttföretagen. I beslutsgruppen finns representanter från Sveriges Grisföretagare, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Fåravelsförbundet och LRF Kött.

Beslutsgruppen anger också vilka kriterier som gäller för utlysningen. Nytt för i år är att kriterierna skiljer sig åt mellan djurslagen gris, nöt och lamm. Kriterierna är satta utifrån varje djurslags behov och utmaningar.

Kriterier för utlysning för lamm

• Undersöka möjligheten att införa en extra slaktkategori på svenska slakterier mellan lamm och får.

Gemensamt för alla djurslag önskas

• Projekt som är innovativa och nytänkande.
• Projekt som uppmuntrar samarbete mellan flera aktörer som genomför projekten och bidrar till finansiering.
• Projekt som bidrar till lönsamhet i hela värdekedjan.

Läs mer och om hur man ansöker
Svenska Köttföretagen: Utlysning av Branschutvecklingspengen 2020 ››

Undrar du vad Branschutvecklingspengen pengen är?
Grisföretagaren har en bra artikel som besvarar de flesta frågor.