| Tävling epostadresser | Mönstring & riksbedömning | Hälsodeklaration vid livdjursförsäljning |
Senast uppdaterade lokalföreningar: N. Älvsborg | Sjuhärad | Södermanland
Elitlamm- och kanslitelefonen är stängd på onsdag, den 17 juli pga styrelsemöte. Vi svarar på mail till Elitlammsupporten 17–18/7, men svarstiden kan bli något längre än vanligt. Mvh Maria, Britta & Anna
Naturvårdsverket har beslutat om nya miniminivåer för varg, det vill säga det lägsta antalet vargar som ska finnas i olika delar av landet.
Naturvårdsverket rapporterar till EU att det minsta antalet vargar i Sverige för att populationen ska ha gynnsam bevarandestatus är 300.
Vart sjätte år rapporterar Naturvårdsverket till EU statusen för olika arter och naturtyper enligt artikel 17 i EU:s art- och habitatdirektiv. Rapporteringen genomfördes 29 april.
– I rapporteringen anges även att referensvärdet för varg är 300 individer. Det är det lägsta antal vargar som ska finnas i Sverige säger Marcus Öhman, chef för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.
Läs mer
Naturvårdsverket: Nya miniminivåer för varg i Sverige ››
Pressmeddelande från NV: Referensvärdet för antalet vargar i Sverige är 300 individer
2019-05-10
Nedanstående allmänt hållna rekommendationer ska kombineras med Gård & Djurhälsans detaljerade rutinbeskrivningar för smittskydd.
Observera att smittskyddsrekommendationer snabbt kan komma att förändras om hälsoläget i landet förändras. På Gård & Djurhälsans hemsida (länk ovan) finns aktuella smittskyddsrekommendationer publicerade.
Den vanligaste orsaken till att sjukdomar sprids är att djur köps in till din besättning eller genom så kallad indirekt smittspridning, exempelvis genom kontakter mellan personer eller redskap som kopplar samman olika besättningar. Det finns även vissa sjukdomar som är så smittsamma att de kan spridas med vinden.
2019-05-16
Styrelsen för Svenska Fåravelsförbundet
Gudrun Haglund Eriksson, ordförande
Hämta projektrapporten:
Nappaprojekt – för att få en bra ekonomi på vita skinn ››
Ett projekt finansierat av Svenska Köttföretagen.
Projektdeltagare:
Svenska Fåravelsförbundet – projektägare
Kero Leathers AB – garvar renskinn men även andra sorters mindre skinn som får och get.
Tranås Skinnberederi och Donnia Skinn – bereder pälsskinn på återtag.
Skinnverkstán Gotland – syr produkter i älg-, ren- och lammskinn.
Projektledaren Claudia Dillmann iförd anorak i lammnappa, uppsydd av Skinnverkstán Gotland. Foto Måna Roos
Vi i Svenska Fåravelsförbundet ville ta ett krafttag med de ”vita skinnen” som fårnäringen idag inte kan räkna in i sin ekonomi överhuvudtaget. Vi ville köra ett projekt i lite större skala för att undersöka om det kunde gå att få ekonomi på vita korsningsskinn om de förädlades till exempelvis till nappaskinn.
I dag importeras nappaskinnsprodukter av lamm till ett värde av ca 20 miljoner kronor. Dessa skinn kommer mestadels från Etiopien, Italien och Frankrike och saknar de värden som vi i Sverige kan ge våra skinn i form god djurhantering och miljötänk både vis uppfödning, slakt och vid beredning. En stor del kommer även från Norge (källa SCB).
Läs mer om bakgrund, syfte, mål och erfarenheter i projektrapporten.
Det finns ett stort intresse för att köpa lammkött. Men slakteriernas prissättning hjälper inte den norrländska fårnäringen, säger Thomas Eriksson, fårbonde i Liden.
Thomas Eriksson säger att en orsak till att det blivit mindre intressant att ha får är för att slakterierna i norr betalar sämre än i övriga Sverige.
Närmaste slakteri här är Nyhlens Hugosons i Ullånger men Thomas Eriksson kör sina lamm den mycket längre sträckan till HK Scans slakteri i Rättvik.
– Just nu, vecka arton, skiljer det nio kronor. Från 41 kronor hos Nyhléns Hugosons till 50 kronor hos HK Scan. Ja, det blir längre att åka, tyvärr, men jag måste se till min egen plånbok och mitt företag. Jag tycker synd om de fårägare som bor längre norrut och inte kan välja.
Lyssna: Lägre ersättning till norrländska fårbönder ››
Många fårägare i Västernorrland har bara några få får, och kanske upp till ett femtontal. Man skär inte guld men det går runt ekonomiskt säger Ingemar och Margareta Holmberg.
Nio tackor och arton lamm finns just nu i fårhuset hemma hos Ingemar och Margareta Holmberg i Nyland, Härnösand. Ingemar har haft får ända sedan han var barn och vill gärna fortsätta.
Lyssna: Därför har man får som hobby ››
TV-inslag om CODD, klövsjukdomen som nyligen upptäckts i Sverige.
Fårägare manas nu till vaksamhet efter att en ny och mycket smittsam klövsjukdom konstaterats i Sverige. Det är länsstyrelserna som nu varnar för CODD som den kallas, och som orsakar såväl stort lidande hos drabbade djur som en sämre produktion.
TV4 Nyheterna: Larm om ny fårsjukdom ››
Det är den första skattningen av samtliga får inom jordbruksstatistiken sedan 1950-talet.
EU-lagstiftningen innebär att Sverige ska redovisa statistik om antalet får i December till Eurostat. Jordbruksverket brukar modellera antalet utifrån juniräkningen. För första gången använde Jordbruksverket i år resultatet från den får- och geträkning som görs i december varje år för att statistiskt räkna upp antalet får i Sverige, fördelat på tackor, baggar och lamm.
Antalet jordbruksföretag med får var i december 2018, ca 1 000 st färre än i juni 2018. Nästan alla jordbruksföretag har tackor och baggar medan ungefär hälften har lamm.
Resultatet visar att ca 45 000 får finns på platser som definitionsmässigt inte är jordbruksföretag. Den totala fårpopulationen i Sverige uppskattas därför i december 2018 vara drygt 417 000 djur, varav nästan 75 % är tackor och baggar.
Läs mer
Jordbruksverket: I december 2018 fanns det 417 000 får i Sverige ››
3 maj 2019 | Roliga saker som seminrekord, mediaintresse och ullinnovation. Men också en tragisk berättelse om något som ingen fårägare vill uppleva – ett omfattande hundangrepp.
Nu finns alla elva nomineringar till Årets Fårföretagare 2019 presenterade på hemsidan. Denna vecka har Anne och Karl Dufwa på Linds gård, Askersund och Tomas och Anna Olsson, Norrby Gård, Kungsör tillkommit. Nominerade av Örebro respektive Västmanlands fåravelsföreningar. Alla presentationer och motiveringar här.
Foto Anders Kronborg respektive selfie
Insamling av seminresultat pågår via nya funktioner i Elitlamm, som innebär att Magnus som administrerar får tillgång till lamningsresultat så fort de registreras i Elitlamm. Det här att sparar många timmars registreringsarbete och därmed också pengar. Tänk på att registrera lammen direkt vid födseln, särskilt om ni är en besättning som seminerat!
Fjolårets seminrekord är slaget! Familjen Lindälv på Passatorp i Halland har lyckats få 8 av 9 seminerade tackor dräktiga vilket betyder 89 % lyckade semineringar. Tre av dem blev visserligen dräktiga vid seminering på andra brunsten, men vi kröner dem till seminrekordhållare. Stort grattis!
På dagens meny står rödvinsbräserad lammlägg. Har ni missat Sven-Eriks tillagningstips för nacke, slaksida, revben och baklägg så finns de här.
Stort mediaintresse för lammproduktion i norra Sverige. P4 Västernorrland har besökt Thomas på Hälla Gård under förmiddagen. Inslaget som tar upp skillnaden i betalning för lamm mellan norra och södra Sverige kommer att sändas på tisdag den 7 maj – håll utkik. Även Sundsvalls Tidning ska besöka Thomas på gården idag, vi återkommer med tips när resultatet av det mötet är publicerat.
TV4 har besökt Magnus H och Toran för en inspelning om CODD och riskerna med sjukdomen. Det ska bli en del av ett längre reportage som vi tror ska sändas i TV4 Nyheterna i helgen. Mer att hålla utkik efter! Fåren tyckte att tv-inspelning var mycket intressant.
Alla vill vara på TV nuförtiden. Foto Magnus Håård
Denna vecka har det varit ytterligare ett möte om CODD, en uppföljning av förra veckans möte.
I Fårskötsel, som kommer idag, kan ni läsa mer om CODD i hemma-hos-reportage från den drabbade gården.
Läs också om lammnappa i nya Fårskötsel! Claudia bjuder här även på ett inredningstips för fårstallet. Foto Måna Roos
Nu när djuren släpps på bete kommer tyvärr även rovdjurs- och hundangrepp. Det har redan varit ett rovdjursangrepp i Tivedsreviret. Få djur, men likväl tragiskt.
I södra Sjurhärad har en medlem haft ett svårt hundangrepp inne på stall. Två jakthundar hade hoppat över fårgrindarna och gått till angrepp på nylammade tackor och deras lamm. Både veterinär och polis tillkallades och de kom snabbt till gården. 5 tackor och 3 lamm dödades av hundarna, eller avlivades på plats av veterinär då bitskadorna var omfattande. Därutöver har 5 nu moderslösa lamm bitskador som man idag behandlar med sårvård och antibiotika. På gården har man haft lammproduktion i 30 år med ett 50-tal tackor. Man vet ännu inte om de övriga djuren som vistades på stall kommer att återhämta sig från chocken och diverse skador som hältor mm. Även många års avelsarbete har gått förlorat. Händelsen är polisanmäld. Hundarna är identifierade och djurägaren har kontakt med hundägaren.
Det som är viktigt vid ett hundangrepp är att dokumentera händelsen och att ta reda på vem som äger hunden. Fånga in den om möjligt, ta kort på hunden, dokumentera vilka platser den är på och dokumentera skadorna. Polisanmäl händelsen. Brukligt är att man kräver hundägaren och dennes försäkring på samma belopp som vid rovdjursangrepp. Går det inte att bevisa vems hund det är som är skyldig, kan man inte att kräva någon ersättning alls.
Hundar inne i stallarna är som tur är ovanligt, men när det händer blir skadorna ofta större. Inför betessläpp kan det vara värt att fundera över om hundägare behöver informeras om att lösa hundar i fårhagar absolut inte får förekomma. Det finns hundägare som tycker att det är en bra idé att släppa sina hundar på inhängnade beten, och alla förstår inte ens att deras snälla sällskapshund mycket väl kan skada eller döda får. Sätt upp skyltar och prata gärna med de hundägare som bor närmast, särskilt om det är nya beten där man inte haft får på ett tag. Hänvisa till det allmänna koppeltvång som råder denna årstid, och låt alla förstå att fåren är värdefulla djur som har ett jobb att göra på platsen.
Idag kom DHL farande med expressbud. Stämmokatalogen är äntligen här, så nu börjar Britta packa Mässkassen som vi fått många bidrag till från Stämmans sponsorer. Tack!
Lammen var överförtjusta och vill veta allt om vad som händer på Stämman. Vi ses väl i Mora? Foto Britta Wendelius
Avslutar veckan med att önska plastfleecens död med lästipset Tant Kofta har tagit fram en valkad tröja som sopar mattan med fleecen.
Tant Kofta i en valkad tröja i ullfleece. Foto Mats Gustavsson
Trevlig helg önskar SF!
I Medelpad är det full vinter. Snön yr runt husknuten och det är minusgrader. Thomas hälsar att han håller sig i köket, med vedspisen sprakandes i bakgrunden. Foto Thomas Eriksson
På Stjärnbäck i norra Västmanland har man kört igång bevattningen. Med lite extra bevattninghjälp blir det förhoppningsvis tillväxt. Blev nyfiken på denna lyx så Britta fick berätta lite mer: Bygden har en grävd kanal som leder ut vatten från åkermark i närområdet. Alla markägare är delaktiga och betalar pumpning för att hålla åkermarken torrlagd. Dalälven kan svämma in så vattennivån behöver hållas koll på, speciellt höst och vår, men även smältvatten pumpas bort. Kanalen som generationer före oss har grävt är en förutsättning för odling på vissa av traktens åkrar. Så länge det finns vatten i kanalen så kan vi pumpa upp det och bevattna, det rinner ju genom jorden och tillbaks till kanalen igen. Foto Britta Wendelius
På Bengstorp i Närke är det bete under dagtid som gäller. Ännu så länge är det för långsam tillväxt på gräset för att beta dygnet runt. Foto Gudrun Haglund Eriksson
På Skårve Nytorp i Bohuslän har körsbären blommat över, men nu kommer lammen i stället. Släppte baggarna i december i hopp om att höstgräsets flushingeffekt skulle hunnit klinga av, men så fungerar det tydligen inte. De som lammat hittills har alla fått “för många” lamm. Här har vi nummer ett, en flervägskorsning med eyeliner som en egyptisk drottning. Foto Anna Bergström
Sammanställt av Anna
Det började med vantar som stickades av lite grövre ull och sedan valkades i tvättmaskinen. Och det blev så bra, täta och mjukare än ursprungsgarnet.
Valkningen förädlar ullen och förbättrar dess egenskaper. Särskilt den som är lite grövre och består av både bottenull och täckhår. Täckhåren stadgar upp tyget och bottenullens mjukhet förstärks.
Tant Kofta alias Lotta Blom stickade sin första kofta för 3 år sen och den blev lyckad, vilket gav blodad tand. Som en jacka att ha i alla väder och familjens plastiga fleeceplagg slopades. Nu har modellen förbättrats och provstickats av många i många olika ullgarner. Handspunna och maskinspunna av ull från Sverige, Norge, Färöarna, Storbritannien och Nya Zeeland.
Alla har blivit fina koftor med sin egen särart. Tunna mjuka eller tjocka i grövre ull som passar som ytterplagg. Kunskapen har nu samlats i stickhäftet “Sticka & Valka” som kommer att presenteras den 11 maj, mer information finns på Tant Koftas Instagram.
Tant Kofta i en valkad tröja i ullfleece. Foto Mats Gustavsson
Tanken bakom “Sticka och Valka” är att man ska kunna sticka sig ett användbart vardagsplagg, ett plagg att bo i som är varmt och skönt och av ett naturligt material. Slopa syntetfleecen helt enkelt. När man valkar något som är stickat blir det tätare och mjukare. Så det är helt perfekt att använda garn från lite grövre ull.
Provstickningsgänget! Foto Susanne Hansson
Sven-Erik Larsson beskriver hellre processen än skriver recept med detaljerade måttangivelser. Fler recept i Sven-Eriks serie och mer om hans matlagningsfilosofi finner ni här.
Här får man bäst resultat med bakläggen, eftersom det sitter mer muskler och det är mer kött på den. Det går rent matlagningsmässigt använda framlägg också, men man får ut mindre mat per lägg.
När jag styckar använder jag sågen så lite som möjligt. Detta för att slippa få sågat benmjöl i köttet. Men för att få en fin baklägg brukar jag såga av benet, där det inte finns något kött på benet. När jag tar bort läggen ifrån bakbenet sågar jag alltså inte, utan skär av den genom knäleden. Den har nu formen av en hajfena, om man har lite fantasi.
Bryn läggen i olja i en tjockbottnad gryta. Olja har en högre brännpunkt än till exempel smör. Det bränner inte lika lätt som smör. När köttet är brynt, tillsätt finhackad morot, rotselleri, palsternacka, gul lök och vit lök. Bryn dem en kort stund. Slå på rött vin och lammfond så att köttet täcks till 2/3 delar. Krydda med salt och nymalen svartpeppar. Det kan det också vara gott med några kvistar timjan.
In i ugnen på 150 grader. Snurra läggen en gång i halvtimmen, eftersom den delen av köttet som sticker upp över vätskan får ugnstekt färg och en vackrare yta. Detta vill man ha på båda sidor när den är klar.
Köttet är färdigt när det släpper från benet. Ta försiktigt upp läggen så att inte köttet lossar från benet.
Smaka av vätskan som läggen har bräserat i. Det kan saknas lite salt, peppar eller lite mer syra (lite mer vin). Detta är nu såsen till lamläggen. Tillsätt rejält med finhackad persilja i såsen innan serveringen.
Servera den rödvinbräserade lammläggen med såsen och en god potatisrätt.
Den 22 åriga lantbrukaren Roman Berger från Österrike funderade på hur lagring och transport av ullen från gårdens 200 merinofår kunde förenklas. Den kreativa lösningen blev att pressa ullen till rundbalar.
Roman Berger driver tillsammans med sina föräldrar en gård på 25 hektar i norra Österrike. När gårdens 200 får klipps en gång om året resulterar det i stora mängder ull som ska packas och hanteras.
– Att hantera och transportera ullen i stora säckar var ett mödosamt arbete. Efter att ha funderat på en bättre lösning kom vi på idén att pressa ullen till rundbalar istället. Vi testade det och det fungerade hur bra som helst, säger Roman i ett reportage med Agripictures på uppdrag av Krone.
Jordbruksaktuellt: Han pressar fårull med rundbalspress ››
Denna vecka presenteras nominerade till Årets Fårföretagare 2019 av Västmanlands och Örebro läns fåravelsföreningar, och därmed finns presentationer av alla årets nomineringar på plats.
Låt oss presentera:
Anne och Karl Dufwa, Linds gård, Askersund
Tomas och Anna Olsson, Norrby Gård, Kungsör
Presentationer och motiveringar här ››
Foto Anders Kronborg respektive selfie
Det är mycket att tänka på när man ska skaffa får. Vi har satt samman en checklista att ha som stöd för att inte missa viktiga dokument, för att skydda sig mot otrevliga sjukdomar och tips om annat som är bra att ha till hands.
Lycka till med fåren och alltid välkommen till Svenska Fåravelsförbundet!
Vid förflyttning av får (lagkrav)
Vid inköp och försäljning av djur, glöm inte dessa dokument
Hälsa och smittskydd
Största risken att föra in smitta i sin besättning är vid köp av livdjur. Det finns flera besvärliga sjukdomar som man absolut inte vill köpa, läs på om Maedi-Visna, fotröta, CODD, och fårens invärtes parasiter. Att följa de karantänsrekommendationer som Gård & Djurhälsan tagit fram ger ett bra skydd mot otrevliga överraskningar!
Köpa får
Härstamning
Mentor, nätverk och kurser
Regler
Läs- och lyssningstips
Text Sven-Erik Larsson, foto Elmia
Jag tycker att man redan i styckboden ska bestämma vad man kommer tillaga för maträtt. Det är när man styckar ut köttet som man skapar möjligheter och begränsningar med rätterna man kan tillaga. Det är också i styckboden som man bestämmer hur man packar, förvarar och eventuellt fryser in köttet.
Jag förespråkar anatomisk styckning. Det vill säga att man skär ut muskel för muskel. Det blir mycket lättare att få ett bra resultat vid matlagningen om hela köttbitens egenskaper är likadana. Det vill säga hur seg eller mör den är, hela biten blir färdig samtidigt och oftast går fler muskelfibrer åt samma håll. Man får en högre kvalitet på slutprodukten på tallriken. Vinsten med detta godare mat och nöjdare konsumenter.
Jag gillar också att man gör det så enkelt som möjligt både i styckbod och köket, att ingen någonstans i förädlingskedjan överarbetar sin del.
Jag tycker att recept ofta är en kompromiss. Det är för många aspekter och förutsättningar som ska stämma överens. Premisserna måste vara väldigt lika för mig och receptförfattaren för att det ska bli ett bra resultat. En tidsangivelse på en koktid i ett recept kan skilja mycket beroende på vilken köttkvalitet, som jag som lagar maten har.
Jag berättar hellre om en beskrivning av en process, än detaljerat om måttangivelser och recept. Det är viktigt när man lagar mat, att man hela tiden smakar. Då får man mer kunskap om hela processen, så att man redan under matlagningen, vet om man är på rätt spår. Att man också håller koll på hur råvarorna beter sig under tillagningen, detta också för att få erfarenhet.
Fyra fina rätter man kan laga av nacke, revben, slaksida och baklägg kommer att presenteras här på hemsidan. Det är styckdetaljer som annars ofta slutar som färs.
Nacke – Confiterad lammnacke
Slaksida/bringa – Slaksida fylld med citrus, ingefära och timjan
Revben – Äppelmustkokta och grillade revben
Baklägg – Rödvinsbräserad lammlägg
Aktiviteten på Lantbruksmässan var ett samarbete mellan Svenska Fåravelsförbundet, Elmia och mig. Det var ett ganska enkelt upplägg. Jag styckade och tillagade lamm på en scen i anslutning till fåravelsförening i hall C. Mässan pågick under tre dagar. Jag körde tre en timmes pass per dag. Så det blev nio timmar på scen under tre dagar. Jag hann med att stycka två lamm, samt att nästan tillaga samtliga styckningsdelar. Det var några delar i bakparten, jag inte hann med att tillaga. Men det jag fokuserade på var de lite mindre publika styckningsdelarna. För att visa hur man kan öka nyttjandegraden på hela djurkroppen. Jag vill visa att dessa styckningsdelar har ett högre värde mat mässigt och definitivt förtjänar ett bättre öde än köttkvarnen.
Jag heter Sven-Erik Larsson och är utbildad kock. Jag arbetar som lärare på restaurangskolan i Töreboda. Undervisar i alla praktiska och teoretiska yrkesämnen samt hemkunskap åk 1-9. De senaste tio åren har jag arbetat som rådgivare åt livsmedelsproducenter. Producentgruppen som jag stöttat är, små och medelstora producenter och vidareförädlare, ofta med en stark lokal förankring och inte sällan ekologiska. Rådgivningen har till största del handlat om produktion, marknad och försäljning. Under dessa år har jag skaffat mig en gedigen kunskap om livsmedel och produktion av livsmedel, tack vare det täta sammaarbetet med producenter. I mitt egna bolag arbetar jag idag med mat i flera olika perspektiv, destinationsutveckling, evenemang, föreläsningar tävlingar som alla har gemenast att maten alltid spelar en central roll.
