| Lammriksdag 2020 | Semin | Hälsodeklaration vid livdjursförsäljning |
Senast uppdaterade lokalföreningar: Skåne | Jönköping | Halland
Ladda ner katalogen här
Katalog Mälardalen 2020 ››
Text: Einar de Wit
Nya tider skapar nya arbetssätt. Pandemin gör att vi inte kan träffas på vanligt sätt, men nöden är också uppfinningarnas moder! I år har flera av baggauktioner blivit helt digitala.
Auktionen hålls på en hemsida som heter boskapstorget.se. Boskapstorget har tidigare bara sålt nötkreatur men har nu fått tillskott av får. Tre av årets fyra auktioner kommer att genomföras via Boskapstorget fast på lite olika sätt. Linköpings och Mälardalens auktioner genomförs helt utan en fysisk samling av djuren.
Funkar det?
Slutsatsen efter den första digitala baggauktionen är att formatet fungerar utmärkt. Det är självklart en nackdel att inte kunna inspektera djuren fysiskt, och det avhöll säkert flera spekulanter från köp. Inga djur blev bedömda och fick priser, tråkigt för de uppfödare där detta kan vara en extra fjäder i hatten. Och det är självklart mycket tråkigt att inte få uppleva den folkfest som en baggauktion brukar vara.
Å andra sidan så är det en fördel ur smittskyddssynpunkt att inte dra ihop djur och fårägare till samma plats för att sedan spridas ut i landet igen. Och rent tekniskt fungerade auktionen perfekt. Framtiden får utvisa hur baggauktionerna kommer att se ut framöver.
Hur gick det då?
Jo, prismässigt blev det inget bakslag. Förvisso såldes det färre baggar än vad som brukar säljas på Linköpingsauktionen, men vi såg en väldigt bra prisbild, framför allt på texel- och dorsetbaggar. Däremot deltog bara en enda finullsbagge. Lite synd kan tyckas. Så här blev priserna:
Ras | Antal | M-pris 2020 | M-pris 2019
Texel | 13 st | 11 785 kr | 5 879 kr
Dorset | 3 st | 12 000 kr | 4 000 kr
Suffolk | 4 st | 7 250 kr | 7 700 kr
Dorper | 2 st | 6 350 kr | 5 917 kr
Finull | 1 st | 5 500 kr | 6 500 kr
Digitalt möte
Innan auktionen startade hade auktionskommittén bjudit in till ett digitalt möte via Microsoft Teams. Ett femtiotal deltagare deltog. Johnny Nederman och Tomas Olsson hälsade deltagarna välkomna till en annorlunda auktion och berättade om hur det skulle gå till. Det fanns också några inbjudna gäster. Emma Holmstedt från KLS Ugglarps och Elisabeth Svensson från Scan fick svara på frågor om hur de ser på framtidens lammproduktion i Sverige och vilka utmaningar och möjligheter som finns. Vidare medverkade Elisabeth Nilsson från Nybrogård i Vinslöv. Hon berättade om sin produktion och sina tankar inför framtiden. Detta möte var en mycket bra inledning på auktionen och gav den en lite mänskligare utformning. Ett mycket bra initiativ.
Iförda sedvanligt stiliga slipsar inledde Johnny Nederman och Tomas Olsson årets digitala Linköpingsauktion genom ett digitalt möte. Det gav auktionen ett mänskligt uttryck vilket var väldigt lyckat.
Kaj Sjunnessons minnesfond
Kaj Sjunnesson var en stark fårprofil och en av grundarna till baggauktionen i Linköping. Han gick ur tiden i slutet av förra året och till hans minne har det startats en minnesfond som kommer att dela ut stipendier till förtjänstfulla fårägare som arbetar i Kajs anda. Lammproducenternas styrelse förvaltar fonden och i år delades de första stipendierna ut.
Det första stipendiet delas till en grupp Suffolkuppfödare. Ann Karlsson, Kjell Ivarsson, Fredrik Rydberg och Victoria Gustafsson.
Motiveringen lyder: ”För ett tydligt mål och ett brinnande intresse för att främja suffolkrasens positiva egenskaper, genom att ta in nya gener från andra länder genom import av sperma. För att med rasens egenskaper främja den svenska lammproduktionen”.
Det andra stipendiet gick till Christina Landström med motiveringen: ”För ett brinnande intresse för aveln och för att utvecklas. För ett visat intresse av att främja de olika rasernas egenskaper. Med ett mål om att lära sig och utvecklas inom viktiga områden som främjar slaktlammsproduktionen på sikt”.
Mer om baggauktionen i Linköping i nästa Fårskötsel
11 september 2020 | Vi planerar och laddar inför den kommande veckans manifestation.
Rovdjursvakan närmar sig, på onsdag vakar vi över djuren och ses här på Facebook. Vi är taggade och hopppas att ni hänger på att gå man ur huse.
Det kommer ett mail till alla medlemmar (vars epostadress vi har) på måndag, med sammanställd information inför vakan. Information finns också att hämta på hemsidan. Nya dokument har tillkommit och eventuellt tillkommer ytterligare fler, men det mesta är nog på plats redan nu.
Om press eller andra intresserade hör av sig och man inte kan eller vill ta emot media eller ställa upp på intervju, hänvisa till Ulf eller Gudrun. Vi har skickat ut ett pressmeddelande, där även kontaktuppgifter till gårdar som gärna tar emot media finns med.
Råd vid mediakontakter innehåller tips i punktform från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som är bra, ta en titt på den.
ATL skriver idag att skyddsjakt har beviljats i Skåne där det varit flera angrepp den senaste veckan.
Möte under veckan med The Swedish Wool Initiative och Axfoundation, som kommer att köra ett projekt tillsammans. Det drar troligen igång till våren och Claudia kommer att ha ett finger med som expert/bollplank. Målet för SFs delaktighet är att driva på för att inga delar i kedjan från får till tröja glöms bort, och att fårbönderna ska få bra betalt. Om det inte lönar sig att ta väl hand om ullen, det vill säga allt från att fåren klipps torra och rena på en ren klipplats, till att packa och märka ullen väl, kommer det inte att finnas svensk ull att köpa till de produkter som företagen vill ta fram. Vi vill se svensk ull i alla upptänkliga sammanhang, men vårt arbete måste vi få betalt för.
Seminkatalogens första version finns att hämta på hemsidan, uppklädd SFs nya grafiska profil. Många bra baggar av sju olika raser till er tjänst!
På baggkatalogen sista sida är fler bilder på seminlamm av alla raser födda i år välkomna! Har du någon lämplig bild på lager, skicka till AnnaSisy så kommer den med i nästa upplaga av katalogen. Glöm inte att ange fotograf.
Hårsvall på seminlamm efter Skinnarve Isak. Tack uppfödare och fotograf Monica Öberg, som skickat bilden.
Urvalskommittéerna som tillsammans med respektive rasförening har i uppgift att hitta de bästa kandidaterna till årets tappning har efter de uppdaterade avelsvärdenas publicering börjat jobba. Planen är att ta in sex baggar till seminstationen; en finull, en texel, och några gotlandsbaggar. Om stjärnorna står rätt kan det bli ytterligare en ras.
Tips inför betäckningsplaneringen för er med raser som avelsvärderas. Om Du ska testa ett nytt bagglamm och vill ha rättvisande avelsvärden så ska den användas på tackor som är representativa för hela besättningen. Avelsvärderingen kan kompensera för olika genetisk kvalitet på mödrarna, men inte om du använder en bagge till en speciell grupp som sedan gynnas utfodringsmässigt. Används den till exempel enbart på alla besättningens ungtackor, och dessa sedan hålls i en egen grupp med bättre foder än övriga djur, kommer de att bli överkompenserade vid avelsvärdesberäkningen och få för höga tillväxtvärden (KIX). Vilket leder till en tråkig överraskning när den senare används på genomsnittstackor. Om Du av inavelsskäl måste göra på det här viset bör baggen ha en egen mönstringsomgång. Om man däremot har en någorlunda jämn fördelning av ungtackor mellan besättningens baggar kommer det inte att påverka rangeringen baggar emellan, även om man favoriserar ungtackorna utfodringsmässigt. Detta tips har vi fått från Magnus Håård, vår ciceron i avelsvärdenas värld.
Angående avelsvärden, inför auktionen och livdjurssäsongen bör åter nämnas att avelsvärdena för importdjur inte är rättvisande. Det här gäller såväl importer genom semin, embryon och levande djur. Detta beror på att vi inte har lika mycket information om dessa djur och att de av naturliga skäl inte har så mycket släktskap i våra register med andra djur. Problemet gäller även till viss del importdjurens närmaste avkommor. I många fall bedöms värdena vara för låga och alltså inte spegla djurens rätta förmåga.
I helgen är det dags för årets första baggauktion. Den traditionstyngda Linköpingsauktionen är i år digital. Helt nya grepp alltså. Men för att ni inte ska sakna mötena i ridhuset på Vretaskolan och diskussionerna kollegor emellan har arrangörerna bjudit in till en digital webbträff före auktionen. Mer om baggauktionen i Linköping här.
Auktionskataloger för baggauktioner i Jönköping och Mälardalen finns på hemsidan.
Coronaläget är fortfarande för osäkert för att Lammriksdagen och Ordförandekonferensen som planerades att hållas i Tranås 7–8 november ska kunna bli av i form av en fysisk träff. Vi kommer i stället att arrangera en digital kunskapsdag den 7/11, som alla medlemmar kan delta i. Mer information kommer, men sätt av lördag förmiddag den 7 november till digitalt häng med några av fårsveriges intressantaste föreläsare.
Denna vecka har medlemmar i Jönköpings Fåravelsförening fått ett medlemsutskick.
En ny hemsida för Handlingsplanerna har lanserats. Tidigare har branscherna samlats till en årlig träff där arbetet som bedrivs inom Handlingsplanerna har presenterats. Men på grund av corona har man fått tänka om, och med den nya hemsidan ökar dessutom möjligheten att nå fler. Den kommer också att användas för att förmedla information löpande.
505 djur kom till 2020 års riksbedömningar av ull- och pälsraser. Detta är fler än de senaste åren och ett välkommet trendbrott. Detta trots den prishöjning per djur som vi såg oss tvungna till att göra i år, för att riksbedömningen inte skulle gå back. Vi är väldigt glada för stort engagemang i de arrangerande lokalföreningarna och för att många djurägare lät bedöma sina bästa livdjurskandidater. Om årets riksbedömning går med plus kommer överskottet att öronmärkas, för att återinvesteras i nästa års riksbedömning eller på annat sätt komma djurägarna som deltagit i årets bedömningar till del.
Respons från en samordnare 🙂 Foto Britta Wendelius
Från arrangörerna av riksbedömningen i Skåne har vi fått ett referat och bilder. Tack för att ni delar med er! Foto alla bilder från riksbedömningen i Skåne: Linda Jonson
Mycket lyckad riksbedömning av gotlandfår och leicester! Den 1 September riksbedömdes 49 baggar i Skåne. Jobbet leddes av Ulrika Andersson, Linda Jonsson och Jerry Olin från styrelsen, tillsammans med domare Katarina Fritjofsson som assisterades av mönstrare Annika Pettersson. God hjälp på plats fick vi även av Zackrissons. Allt flöt på mycket bra och alla baggar fanns på plats i tid. Helhet 5 togs hem av Aplagården, Zakrisgården, Storegård och Väståkra med varsin bagge. Helhet 4,5 fick Lammet & Bäret, Ekastiga och Gräsljunga med varsin bagge och sedan fick ett flera baggar helhet 4.
Till nästa år planeras för att även få med köttrasbaggarna på riksbedömningen, och att kunna öppna upp för fler besökare! Styrelsen för Skånes Fårintressenter gratulerar till fina resultat och tackar alla djurägare och hoppas vi ses nästa år!
Rya Riks, en speciell riksbedömning enbart för får av rasen rya, blev ett väl genomfört och uppskattat evenemang. Ett referat har utlovats, håll utkik.
Om Får och Foder gårdsvandrade på Lindås Lamm i tisdags. Vi som inte var där ser ut att ha missat något. Foto Kristoffer Berg
I dagsläget analyseras inga prover för misstänkt orf (smittsamt muneksem) på får i Sverige. Men nu finns möjlighet att skicka in prov för kostnadsfri analys på SVA via ett projekt där målsättningen är att sätta upp en PCR-diagnostik för parapoxvirus. Har ni får där orf kan misstänkas är ni välkomna att skicka in prov till SVA. Läs mer här.
Eldrimners årliga SM i Mathanverk blir i år digitalt. Läs mer här, där det även finns information om regionala mathantverksdagar.
Hörde ni Karin Granström från Värmlands Läns Fåravelsförening i SR P4 Värmland om varför vi ska äta lokalproducerat?
Dyster framtid utan bönder. Budskapet är glasklart, trots lite stavningsproblem, och snappades upp på Gotland. Foto Einar de Wit
Trevlig helg önskar SF!
Mer kött på bilderna efterlyses titt som tätt. Det är bara att skicka in, vi vill gärna se mer! Foto Ulf Ekholm
Denna värmlänning är Dorset, och han sa att han ville ha luggen kvar. Foto Ulf Ekholm
Många baggar byter hem just nu, det gäller att inte fuska med karantänen. Eller att seminera, ett smittsäkert sätt att få in toppgener. Foto Gudrun Haglund Eriksson
Sammanställt av AnnaSisy
Tisdagens Lantbruksnytt har ett reportage om Rovdjursvaka 2020.
Börja titta en minut in i programmet.
Baggauktionen i Linköping är i år digital och vi är många som saknar mötesplatsen i ridhuset på Vretaskolan med mycket diskussioner oss kollegor emellan.
Därför bjuder vi in dig att delta på vår digitala träff den 12 september inför auktionen och förutom uppsnack till auktionen kommer vi att ha fokus på framtiden och utmaningar med svensk lammproduktion!
Vi kommer diskutera oss lammproducenter emellan och två slakterier har även bjudits in, KLS Ugglarp och HKScan, för att svara på framtidsfrågor!
Vi kommer tillkännage mottagare av stipendier ur Kaj Sjunnessons minnesfond.
Träffen är öppen för alla!
13.00 Digital webbträff
Uppkoppling via Microsoft Teams
Anmälan görs genom att skicka ett mail till tomas@norrbylamm.se
14.00 Auktionen startar via Boskapstorget
Välkomna att delta!
Aktionskommittén, Baggauktionen i Linköping
Nu finns alla djur som säljs på auktionerna i Linköping, Jönköping och Mälardalen på plats i Elitlamm.
Så här jämför du auktionsbaggarna med varandra
Om du vill jämföra auktionsdjuren med varandra så använder du Djurregister-Andra djurlistor-Auktionsdjur. Där väljer du vilka uppgifter och vilka avelsvärden du vill se om djuren genom att klicka på Ändra listans utseende. Du kan alltså prioritera att se just de avelsvärden som är värdefulla för ditt baggköp och du kan enkelt jämföra baggar, inte bara de som säljs på samma auktion utan även jämföra baggar från olika auktioner. För att tydligt se vilka baggar som ligger i topp på de avelsvärden du är intresserad av så använder du sorteringsfunktionen; klicka på kolumnrubriken överst i listan så sorteras listan i stigande ordning enligt den kolumnen.
Testa släktskap med dina egna tackor
Om du vill göra släktskapstester mellan auktionsbaggarna och dina egna tackor så använder du sidan Statistik-Testa släktskap.
Auktionsdjuren direkt i mobilen
Du kan också använda din mobil eller surfplatta för att se auktionsbaggarna. Använd http://m.elitlamm.com och din vanliga elitlammsinloggning.
Ny visning av riksbedömda köttdjur
Nytt i programmet för i år är att vi presenterar en lista över riksbedömda köttdjur. Här kan du se alla djur som bedömts med helhetspoäng 5, 6 och 7. Listan hittar du i Djurregister-Andra djurlistor-Riksbedömda djur (Kött). Nytt är också att vi visar riksbedömningsuppgifterna på Djurkortets avelsflik. Riksbedömningen visas även för köttdjur som annonseras ut på Marknadsplatsen.
Hälsningar Elitlamm
8 september 2020
Den 16 september bjuds Sveriges fårägare in till en gemensam rovdjursvaka. Många känner sig svikna av politikerna och tjänstemännen som bestämmer i rovdjursfrågan, enligt Svenska Fåravelsförbundet.
– Nu tycker vi att det måste vara nog. Det är angrepp i hela landet och det händer ingenting. Vi måste få till en skyddsjakt som är värd namnet, säger Gudrun Haglund-Eriksson vid Svenska Fåravelsförbundet.
I år har det skett många uppmärksammade och omfattande rovdjursangrepp mot får i bland annat Halland, Småland, Västerbotten och Uppland.
Nu kraftsamlar näringen till en rovdjursvaka, som pågår under två timmar på kvällen den 16 september ända till mörkret faller.
– Man kommer att sitta i sin egen hage och vaka över sina djur den kvällen, som en ren manifestation. Gärna med andra sympatisörer också, och så får man gärna dela med sig av bilder i sociala medier.
Hela artiklen
ATL: Efter attackerna – fårägare håller rovdjursvaka ››
4 september 2020 | Idag skjuter vi salut för att gotlandsfårens och finullsfårens rasindex äntligen är här!
Idag publiceras för fösta gången i världshistorien rasindex för gotlandsfår och finullsfår! Sedan snart tio år har vi haft avelsvärden för enskilda egenskaper som födelsevikt, tillväxt, ullegenskaper och pälskvalitet. Nu har avelsvärderingen utvecklats vidare, och gotlandsfår och finullsfår är först ut med att få rasindex.
Avelsvärden som är uppdaterade efter årets andra körning är också på plats i Elitlamm.
Ni med gotlandsfår och finullsfår finner djurens index i ert Elitlamm. I Avel & Produktion finns de i djurförteckningarna, samt på djurkorten under fliken Avel. I Avel Mini finns indexen under Mönstringssammanfattning. I Elitlamms topp- och söklistor, samt i seminbaggarnas lista, finns också både nya avelsvärden och rasindex publicerade.
Rasindexen är konstruerade för att sammanfatta djurens avelsvärden på ett sätt som visar djurens förväntade ekonomiska utfall, och därmed underlätta avelsurvalet. Ett djur med index över noll förväntas ge ett bättre ekonomiskt utfall än rasens medelvärde.
På hemsidan finns svar på många frågor man kan ställa om de nya indexen. Det kommer en artikel i nästa Fårskötsel för er som vill veta mer om hur indexen är konstruerade.
Som många nog noterat är det stora bekymmer med upprepade vargangrepp i en halländsk besättning. Länsstyrelsen vill inte bevilja skyddsjakt, utan uppmanar djurägarna att sätta upp RAS. Det handlar här om miltals stängsel, inte bara ogörligt att på stående fot genomföra praktiskt, utan också omöjligt ekonomiskt.
SFs syn på saken kan man läsa om i Jakt & Jägares artikel med Gudrun. LRF Halland har skickat ut ett pressmeddelande där de ger sin syn på frågan.
Rovdjursvakan håller på att ta form och vi tycker att intresset verkar stort. Mer om den nästa vecka, men gå redan nu in på Facebookevenemanget och anmäl dig om du planerar att vaka över dina får den 16 september. Vi gör detta tillsammans och hela landet runt för att sätta ljuset på rovdjursfrågan och vad som behöver förändras för att lammen inte ska tystna.
Nu märks det att det börjar bli semineringstider igen. Många har lämnat in beställningar och bokat kärl. Idag är sista dagen dagen att boka kärl, det vill säga om om man ska vara säker på att få ett.
Auktionskatalogen för baggauktionen i Linköping är här. Lammproducenterna uppmanar baggköpare att i god tid gå in på Boskapstorget och skapa ett konto för att vara väl förberedd på auktionsdagen.
Katalog för Jönköpingsauktionen bör komma i pdf-format på hemsidan under första halvan av nästa vecka.
ATL skriver idag om Linköpingsauktionen – först ut med digital baggauktion.
Vi bjuder på några bilder från helgens riksbedömning i Örebro. Fotograf var Gudrun Haglund Eriksson.
Anita Forsberg och Maria Eriksson med en Leicesterbagge på bordet.
Samordnare Maria Bergman är sekreterare för stunden.
Gotlandsbagge får juvelerna mätta.
Det har varit Om Får och Foder-gårdsbesök på Graute Gård på Gotland. Kjell Nilsson var värd och Teo de Braver expert och inspiratör. Eftersom Gotland varje år är utsatt för torka blev det mycket fokus på hur man hanterar den och på naturbetesmark. Foto från träffen Anna Törnfelt.
Det fuktiga och mulna vädret är mer än välkommet efter en torr sommar.
Tacklamm på Graute där mindre lamm som behöver växa till sig och livdjur är klippta. De är oklippta är slaktlamm som ska slaktas kommande veckor nu under hösten.
Tre platser kvar till gårdsbesök på Lindås lamm i Värmland på tisdag. Anmälan här.
Gård & Djurhälsan har påbörjat insamling av lammklövar för forskningsprojektet ”Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm” som är ett samarbetsprojekt mellan Gård & Djurhälsan, SLU och SVA. Projektet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och syftet med studien är att undersöka hur vanligt fotröta är nu jämfört med tio år sedan och hur vanligt förekommande fotrötebakterien är vilket tidigare inte har undersökts. Läs mer här.
Gård & Djurhälsan skickade idag ut ett nyhetsbrev med många aktuella tips inför det nya fåråret.
Denna vecka har ett medlemsbrev gått iväg via epost till medlemmar i Kronobergs Läns Fåravelsförening. Hoppas det dykt upp i era inkorgar, kolla skräpposten annars.
Saxat ur Jordbruksverkets pressmeddelande Pandemin förstärker den pågående trenden på köttmarknaden:
Marknaden för får- och lammkött går som redan konstaterats i en annan riktning än de tre största köttslagen. Att förbrukningen ökat och drivit fram en importökning hittills i år kan hänga ihop med att konsumentgrupper som traditionellt äter mycket lammkött också lagat mer mat hemma.
Minns ni namninsamlingen för svensk mat härom veckan? Idag har LRF lämnat 400 000 namnunderskrifter till regeringen.
Produktionen av nästa Fårskötsel går in i sin slutfas. Om vi gläntar lite på locket ser vi en intervju med Sveriges enda ullklassificerare enligt internationell standard. Vi funderar på hur vi bäst klipper våra får. Vi ser vilka lärdomar en deltagare på sommarens Får och Foder-kurser fått till sig. Som sagts tidigare får vi veta mer om hur skaparna bakom de nya rasindexen tänkt. Plus som vanligt en massa annat intressant!
Till sist en hälsning från Britta som är på välförtjänt semester.
– Tillbaka i tjänst på måndag. Då återkopplar jag till alla er som sökt mig under ledigheten. Trevlig helg.
Så spännande med nya jaktmarker, men också tryggt och hemmastatt att vila på sitt eget lammskinn. Fia känner sig som hemma fast hon är borta. Foto Britta Wendelius
Trevlig helg önskar SF!
Det är alltid lika spännande att släppa ut 250 avvanda lamm på landsvägen och hoppas att de landar där de ska. Men en rutinerad bonde och en duktig vallhund gjorde att de hamnade på rätt bete till slut – även denna gång. Foto Einar de Wit
Linnea Eklund på LE-konsult har föreläst om att hantera och sortera ull till industrin för eleverna på driftledarutbildningen på Forslunda under veckan. Linnea berättade om hur arbetet går till på gårdar i Australien och Skottland, och vad man ska tänka på före och efter klippning om man vill sälja sin ull till industrin. Hela föreläsningen kördes via webben. Instruktiva filmer varvat med teori och diskussioner. Bild Linnea Eklund
Mer fårflytt av den högre skolan. Här krävs goda nerver, bra hundar och inte minst hänsynsfulla trafikanter. Foto Gudrun Haglund Eriksson
Ytterligare en av landets torrlagda delar har fått efterlängtat regn! Äntligen vatten i uttorkad å i Uppland. Foto Claudia Dillmann
Proffsen Viktor Larsson och Simon Ronström klipper lamm som nu väger mindre 36 kg och livgimrar på Ollajvs. Foto Anna Törnfelt
Sammanställt av AnnaSisy
Nu är den här!
Ni finner katalogen för årets auktion på Lammproducenternas hemsida ››
Ni hittar också baggarna med bilder och i vissa fall video på Boskapstorget.
Lammproducenterna uppmanar baggköpare att i god tid gå in på Boskapstorget och skapa ett konto för att vara väl förberedda på auktionsdagen.
Den 4 september 2020 publiceras för fösta gången rasindex för Gotlandsfår och Finullsfår.
Sedan snart tio år har vi haft avelsvärden för enskilda egenskaper som födelsevikt, tillväxt, ullegenskaper och pälskvalitet. Nu har avelsvärderingen utvecklats vidare, och Gotlandsfår och Finullsfår är först ut med att få rasindex.
Skynda er, våra nya Rasindex är publicerade! Mia Brandqvist
Var hittar jag mina djurs index?
Ni med Gotlandsfår och Finullsfår finner djurens index i ert Elitlamm. I Avel & Produktion finner ni dem via Djurförteckningarna samt på Djurkorten under fliken Avel. I Avel Mini finns indexen under Mönstringssammanfattning.
I topp- och söklistorna i Elitlamm, och i seminbaggarnas lista, finns nu både avelsvärden och rasindex publicerade.
Man klickar på Ändra listans utseende för att välja vilka avelsvärden och index man vill se.
Vilka är de nya indexen?
För Gotlandsfår: KIX – köttproduktionsindex, PIX – pälsindex och RIX – rasindex.
För Finullsfår: MIX – modersindex, ULIX – ullindex och RIX – rasindex.
Hur har indexen konstruerats?
När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull, samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper. Hänsyn har tagits till de korrelationer (samband) som finns mellan olika egenskaper, för att få önskad vikt på varje egenskap, och i möjligaste mån undvika oönskade avelseffekter.
I Fårskötsel nr 6 2020 kommer en artikel som handlar om hur indexen är konstruerade och hur tillväxt och ull/pälsegenskaper värderats ekonomiskt.
Vad är ett avelsvärde?
Avelsvärden är ett mått på djurets nedärvningsförmåga. Det visar alltså vad man kan förvänta sig från individens avkomma och inte hur individen själv presterar. Avelsvärden beräknas utifrån de inrapporterade uppgifterna som finns i Elitlamm.
De egenskaper som avelsvärden beräknas för är födelsevikt, tillväxt, formklass, fettklass, kullstorlek samt ull och pälsegenskaper. De redovisas som relativtal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Basgruppen omfattar alla djur som är födda 1–5 år före den aktuella beräkningen.
Vad är skillnaden mellan direkta avelsvärden och maternella?
Direkta värden kan mätas på avkomman medan maternella egenskaper är vad vi kan förvänta oss när baggens eller tackans döttrar blir mödrar.
Vad är ett rasindex?
Syftet med de nya indexen är att sammanfatta djurens avelsvärden. Det kan avse de flesta egenskaperna som vi har avelsvärden för och kallas då rasindex, RIX. Eller så kan det avse en eller en grupp av egenskaper, för finullfår ULIX som väger ihop ullegenskaperna. ULIX har varit svårt att konstruera eftersom flera av ullegenskaperna motverkar varandra (krus, längd t.ex.) på ett icke önskvärt sätt men ULIX är bästa möjliga kompromiss mellan dem.
Gotlandsfårens pälsindex, PIX, består enbart av avelsvärdet för helhet päls eftersom det sammanfattar pälsegenskaperna på ett bra sätt. De olika pälsegenskaperna (lock, pälshår etc.) motverkar inte varandra och har hög korrelation med helhet päls. Hög korrelation innebär att egenskaperna ofta samverkar, som att ett bra pälshår bidrar till en bra lock.
Enkelt beskrivet är de nya indexen ett jämförelsetal och redovisas som en avvikelse från rasens medeltal.
De nya indexen har medel 0, ett värde över 0 är alltså bättre än medel och ett värde under 0 är sämre än rasens medel för den aktuella egenskapen.
Varför är medel 0 för de nya indexen när det är 100 på avelsvärdena?
För att tydligt visa att indexet inte är ett avelsvärde, utan en sammanvägning av flera avelsvärden, redovisas indexet med medel 0.
Vad ingår i de olika indexen?
Man skiljer på mätegenskaper, det man använder för att beräkna indexet och målegenskaper, de egenskaper man vill nå ett resultat på. Vissa egenskaper skiljer också på direkt och maternellt. Man kan säga att direkta värden kan mätas på avkomman medan maternella egenskaper är vad vi kan förvänta oss när baggens eller tackans döttrar blir mödrar.
Gotlandsfår:
Finullsfår:
Varför mäts tillväxt vid mönstring och inte vid slakt?
Eftersom det finns starka samband mellan tillväxt till slakt och tillväxt till mönstring kan man använda mönstringsuppgifter även om målegenskapen är tillväxt till slakt. Det ger flera fördelar, antalet mönstringsregistreringar är många fler än antalet slaktregistreringar, uppgifterna är registrerade och kan användas vid beräkning av avelsvärden i månadsskiftet augusti/september samt att lammen antas ha fått en mer likartad behandling fram till mönstringen. Till slakt går en del lamm direkt från bete utan tillskott medan andra får kraftfoder i flera veckor innan de blir slaktmogna.
Hur ska vi använda rasindexen?
Ett index är ett urvalsinstrument när man väljer livdjur. Genom att rangera djuren efter index får man en första kvalitetsvärdering som man sedan går vidare från och granskar kandidaterna noggrannare.
Antingen väljer man att rangera dem efter RIX eller något av delindexen beroende på produktionsinriktning. Är man specialiserad päls eller ullproducent är det de indexen som gäller. För Gotlandsfåren kan man säga att RIX i stort sett motsvarar den värdering som låg till grund för topplistorna även om vi inte redovisade något index. Nu får alla djur i besättningen index som redovisas i Elitlamm.
Det är viktigt att vara medveten om att ett index, lika lite som de ingående avelsvärdena, inte berättar hela sanningen om ett djur. Alla egenskaper har inte avelsvärden och därför påverkar de inte indexet. Som exempel kan nämnas benställning och klövkvalitet. Inte heller om djuret har några mindre önskvärda egenskaper som ulliga ben eller kroksvans.
När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper.
Text Mia Brandqvist, augusti 2020
Källa: Jakt & Jägare
”Helt galet”, enligt Fåravelsförbundets bas.
Att inte länsstyrelsen i Halland på en gång beslutar om skyddsjakt på varg efter att sammanlagt 44 får dödats i tre vargattacker i Veddige är ”helt galet”. Det anser Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande för Svenska Fåravelsförbundet. Hon vill ha en utökad paragraf 28, så att vargar kan spåras och skjutas när de lämnat en hage.
Den vargdrabbade fårägaren i Veddige har cirka 1 000 får. Ska alla hagar ha elstängsel är det cirka två mil som ska stängslas. Gudrun Haglund-Eriksson, basen för Fåravelsförbundet, vänder sig kraftigt mot att länsstyrelsen i Halland kräver att det sätts upp godkända ”rovdjursavvisande” elstängsel innan det kan beslutas om skyddsjakt på varg.
Laddar för ny rovdjursvaka
Den 16 september kommer Fåravelsförbundet att arrangera rovdjursvakor i hagarna igen. Senast det skedde var 2014 och 2015.
– Nu gör vi om den manifestationen för att få fram modiga beslut i vargfrågan. Det går inte att bara lyssna på bevarandesidan i rovdjursfrågorna. Nu gäller det att det värnas om de betande tamdjuren. De behövs. Betet bidrar till den biologiska mångfalden och ger en artrikedom som är större än i regnskogar, argumenterar Gudrun Haglund-Eriksson.
Hela artikeln
Jakt & Jägare: Risar slopad vargjakt i Halland ››
Läs om Rovdjursvaka 2020 ››
Pressmeddelande från Jordbruksverket
Den digitala tekniken utvecklas rasande snabbt och inom den betesbaserade köttproduktionen går det att hämta stora vinster för jordbruksföretagen. Utmaningen är att få den digitala tekniken att fungera utomhus och över längre sträckor samt göra den tillgänglig för både små och stora djurgårdar. Det visar en ny rapport som har utrett digital teknik inom djurhållningen.
Digital teknik kan ge bättre djurskydd och öka miljönyttan. De digitala tillämpningar som är mest intressanta för djur på bete är journalföring, märkning, tillsyn, stängsling och planering av produktion. Genom information från elektroniska öronbrickor kan djurens identitet läsas av säkrare. Digitala öronbrickor sparar också tid vid transporter, förflyttningar och vid tillsyn. De ger också en större säkerhet för djurskötaren vid hanteringen av djuren.
Ur ett miljö- och lantbruksperspektiv har virtuella stängsel en mängd potentiella fördelar, bland annat kan lantbrukarna bevara och använda fler avlägsna, svårstängslade naturbetesmarker och skogsbeten. Virtuella stängsel som använder el för att styra djurs beteende är idag inte tillåtna i Sverige , eftersom studier har visat att el kan orsaka stress och lidande hos djuren. För att det ska bli möjligt att tillåta virtuella stängsel behövs mer forskning och utveckling av tekniken som kan garantera djurens välfärd.
Viktigt med lönsam och stabil teknik
För att öka användningen av den digitala tekniken är det viktigt att djurhållarna upplever att den är lönsam och tillförlitlig. Användarvänlighet och integration med andra system behöver bli bättre för att få lantbrukarna att använda systemen och för att de ska ge maximal nytta.
Det kan bli dyrt för ägare av mindre besättningar att skaffa den nya tekniken. Därför är det viktigt att utvärdera vilka möjligheter det finns att stödja och främja utvecklingen av digital teknik, särskilt för mindre djurgårdar.
Staten bör främja utvecklingen
Staten behöver fortsätta att finansiera utbyggnaden av bredband eller radiolänk i glesbygder och områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas. Standardiseringen av olika gränssnitt behöver fortsätta, det ger lägre kostnader och skapar möjligheter till nya och mer avancerade tjänster.
För att möjliggöra tillämpningar med digital teknik behöver regelverk på vissa områden ses över så att de inte fördröjer utvecklingen.
Mer information
Rapporten Digitaliserad teknik för att främja betesdrift
Rapporten är framtagen inom CAP och hållbarhet som är ett samverkansuppdrag mellan Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Riksantikvarieämbetet.
Tyskarna ska uppföra ett 35 km långt elstängsel som ska skydda betande får mot vargangrepp. Stängslet ska uppföras i förbundslandet Niedersachsen på skyddsvallarna ut mot Nordsjön.
Tidvattnet gör att området kan översvämmas. Men man har uppfört skyddsvallar. Betande får är lämpliga för att hålla vallarna i stånd.
Läs mer
Jakt & Jägare: Ett stängsel för 3,8 miljoner mot varg ››
28 augusti 2020 | Mycket om rovdjur denna vecka. Ska du seminera i höst finns det viktig information en bit ner, missa inte den.
Tycker ni att det börjar bli dags för en ny rovdjursvaka? Höstarna 2014 och 2015 gick vi fårägare man ur huse en kväll i september för att vaka i våra fårhagar, och media bjöds in att besöka gårdar runt hela landet. Vi samlades runt en Facebooksida och förvånades då över hur mycket gemenskap vi kände genom denna enkla digitala kontakt. Det var härligt, även om orsakerna till gemenskapen var mindre roliga. Syftet med vakorna var att få fler att förstå hur det är att leva med oron för att älskade djur ska angripas, och att se sin försörjning hotad. Dessa vakor uppmärksammades faktiskt en hel del i media. Det är fem år sedan förra vakan, och när vi ser tillbaka på hur vi lyfte frågan då kan vi konstatera att vi är kvar i samma läge. Regeringsbeslut följs inte, politiker och tjänstemän sviker oss. Vi har också haft en sommar med många angrepp, och den är ännu inte över.
Så den 16 september kl 19–21 bjuder vi upp till Rovdjursvaka. Vi vakar över våra egna får hemma i hagarna, och vi hoppas att många fårägare sluter upp. Vi ses i Facebookevenemanget Rovdjursvaka 2020. Bjud gärna in vänner och grannar. Oroliga djurägare med andra djurslag är förstås också välkomna.
Lotta Wallberg med vapendragare vakar i Ljusdal 2014. Vi vakar för att få uppmärksamhet i rovdjursfrågan. Mys med fåren, och kanske även familj/vänner/grannar/inbjudna, ingår i konceptet.
Samtidigt bjuder vi ut media till fårhagar på ett antal platser i landet. Planering av dessa träffar pågår, mer information kommer. Kan du tänka dig att prata med lokal media i din hage, hör av dig till Gudrun eller till din lokalförening. Det finns färdigt material, sammanställda siffror och tips till alla som behöver. Ofta vill media hellre komma på dagen än på kvällens vaka, men de vill alltid träffa får.
På Bengstorp nattvakas det för fullt, eftersom utomhuslamning pågår. Den 16/9 får Gudrun sällskap i fårhagen. Hoppas du också vill vara med! Foto Gudrun Haglund Eriksson
Viltförvaltningsdelegationen i Örebro län har haft möte idag. Licensjakt på varg diskuterades. Mellersta rovdjursförvaltningsområdet kommer att ha samråd och beslut ska tas senast den 1 oktober. Årets inventering säger att det finns 365 vargar i landet, så det finns ett visst utrymme för jakt.
Bild från Viltförvaltningsdelegationens digitala möte idag.
Revidering av vildsvinsplanen diskuterades, målet är att halvera stammen på 5 år. Det gäller att markägare och jägare samarbetar, att man jagar över gränser och tar hjälp av proffsjägare när man inte hinner eller orkar. Ta bort all utfodring och sköt åtling noggrant, använd bara spannmål, ärtor eller majs. Uteslut alla rotfrukter, det ger en ökad tillväxt och föryngring enligt viss forskning.
Kurvan över trafikolyckor med vildsvin pekar brant uppåt och den bör även kunna illustrera hur problemet med sönderbökade beten och vallar ökar. Bild från Viltförvaltningsdelegationens digitala möte idag.
Mellansvenska förvaltningsområdet kommer under året att jobba fram övergripande riktlinjer för vad som ska gälla vid skyddsjakt, det är inte rimligt att det skiljer sig mellan länen. Men respektive länsstyrelse kommer till syvende och sist att ta beslut och pröva varje enskilt fall.
Alla som har rovdjursavvisande stängsel, glöm inte att ansöka om bidrag till röjning under dessa, rekommendationen är 5 kr/m. Ansökan lämnas till er länsstyrelse, sök på deras hemsida efter mer information.
De nya avelsindexen för gotlandfår och finullsfår kommer att finnas med när resultatet av andra avelskörningen presenteras den 5 september. Syftet med dessa rasindex är att sammanfatta djurens avelsvärden och vara till hjälp vid avelsurval. Vi kommer att publicera mer information om hur indexen konstruerats och fungerar innan gotlandsfårens PIX, KIX och RIX respektive finullsfårens ULIX, MIX och RIX publiceras nästa vecka.
Redan nu finns en introduktion till ämnet rasindex att läsa i senaste Fårskötsel.
Under nästa vecka måste man boka ett kvävekärl till årets semindoser, om man vill vara säker på att få ett. Beställningar av lagerhållna doser som ska levereras v 38 måste också beställas senast den 4 september. Alla viktiga datum inför seminsäsongen finns här.
Beställningssedlarna har uppdaterats, så ladda hem på nytt innan du fyller i och skickar in.
Ska du ska seminera med doser som du har kvar i eget kärl, och alltså inte kommer att beställa några nya doser i år, behöver du ansöka om att seminera på SFs tillstånd via denna blankett. På samma blankett meddelar du vilka baggar som ska användas, då gör Elitlamms support dem tillgängliga i ditt Elitlamm.
Riksbedömningsturnén för päls och ull fortsätter. Har ni sett att Gotland Fåravelsförening visat läckra “pälsbläddringsbilder” på alla baggar med 4,5 eller 5 i helhet på sin Facebooksida? Många fina baggar på Gotland i år, vi gratulerar!
Föreningen Ryafåret kallar sina medlemmar till digitalt årsmöte lördagen den 12 september kl 13. Mötet hålls i Microsoft Teams. Årsmötes handlingar har skickats till medlemmarnas e-post. Anmälan senast 6 september. Välkomna hälsar Carina Wenngren, Föreningen Ryafårets sekreterare.
Ännu mer om rovdjur. I det senaste numret av Fårskötsel finns en insändare från Staffan Östlind och Cecilia Möller, fårägare i Skåne. De berättar om hur de på fyra veckor efter betessläpp förlorat 6 av 42 lamm till en rävhona med ungar som bor i grannskapet. De konstaterar att ingen vet hur många lamm som varje år förloras till räven, men att det rovdjuret troligen ligger bakom flest rovdjursdödade lamm. Vi bönder får heller ingen ersättning för rävtagna lamm. De avslutar sin insändare med att problemet brukar avta när lammen blir större på eftersommaren, men sedan pressläggning av tidningen har det blivit en fortsättning på historien.
En granne var påpasslig med kameran och fångade rävfamiljen som helt naturligt vandrade omkring mitt i fårflocken, utan att fåren synbarligen brydde sig ett dugg. Rävungarna lekte och stojade medan fåren låg kvar och idisslade. Det hela hade varit väldigt pastoralt om det inte hade slutat med att en av de halvvuxna rävungarna avslutade med att knipa ytterligare ett lamm som kvällsmat. Även detta fångades på bild.
Här ser ni bilden på rävungen med lammet i munnen. I nästa nummer av Fårskötsel kommer fler bilder på rävarna som leker bland fåren.
Trevlig helg önskar SF!
Tredje morgonen i rad med frost i Värmland. Mindre kul tycker fåren och husse. Foto Ulf Ekholm
På Gotland hänger sommaren kvar. Foto Anna Törnfelt
Alla Ollajvs damer har nu semester efter veckans sista lammavskiljningar. Foto Anna Törnfelt
Sammanställt av AnnaSisy
