gdjh2015
Stallmästaren web gif
banner_180x120
Elitlamm_180x180
ggi_loop
trns2017
siltbergs hemsida
gimrarna
Knarrhult2018
Banner-2017
agria_banner_far_180x180
Hunden Herden
Backa Fårgård
default logo
Slide background
bildspel_gotland2
bildspel_britter
Slide background
bildspel_leicester
bildspel_gotland

SM i fårklippning 2018 på Gotland

Årets Fårklippnings-SM arrangerades på Grönt Centrum på Lövsta gård i Romakloster på Gotland. 11 personer deltog i tävlingen i år, varav 3 kvinnor.

Det här är ett utdrag, hela artikeln kommer i nästa Fårskötsel. Text och foto Claudia Dillmann

Det tävlades i 2 klasser, SM och en ”landskamp” mellan Sverige/fastlandet och Gotland. I landskampen utsågs de två bästa klipparna från varje ”nation” som sedan tävlade i lag mot varandra i en final. Sverige/fastlandet vann men det var otroligt jämnt mellan de båda lagen. Resultatet i landskampen blev Sverige 72,2 – Gotland 72,33. (Lägst poäng vinner, läs längre ner om hur bedömningen går till.)

Stämningen under SM var god och tävlingen var mycket välbesökt. Åskådarna engagerades av speakern Torgil att delta med både koskällor, hurrarop och handklappningar för att heja på tävlingsdeltagarna vilket höjde stämningen ytterligare.

360 st får klipptes totalt under hela tävlingsdagen. 10 st får per klippare klipptes under SM finalen, i landskampsfinalen klipptes 8 st och i grundomgångarna 4 st.

Grattis till vinnarna!

1:a plats kom Viktor Larsson, Gotland
Han klippte 10 får på 10 minuter och 9 sekunder med en totalpoäng på 39,00

2:a kom Mathilda Andersson, Ydre Östergötland, poäng 39,95

3:e plats kom Simon Ronström, Gotland, poäng 42,95
4:a kom Karl Oskar Allered, Halland, poäng 45,30

Seniorfinalen vanns av Hannes Niklasson, Gotland och
”Cleanest pen” gick till Simon Ronström, Gotland

Priset Årets Rookie vanns av Elin Esperi från Norrtälje.

1:an och 2:an i SM kommer att få åka och representera Sverige i VM i fårklippning som går i Frankrike nästa år.

klippSM2018_1

F.v. Karl-Oskar Allered, Matilda Andersson, Simon Ronström, Viktor Larsson.

klippSM2018_2

Årets Rookie Elin Esperi.

Färska avelsvärden, topplistor, söklistor och auktionsbaggar visas nu i Elitlamm

Nu visas nya avelsvärden för dina djur på Djurförteckningarna i Elitlamm. Du väljer själv vilka avelsvärden som ska visas genom att ändra listans utseende. På Djurkorten hittar du avelsvärdena under fliken Avel.

Även djur som är utannonserade på Marknadsplatsen har uppdaterade avelsvärden som du kan se i annonserna. För djur som du är intresserad av att köpa, där du har fått elitlammskoden av säljaren, så visas givetvis också de nya avelsvärdena.

Topplistor för gotlandsfår och leicesterfår
De nya topplistorna för gotlandsfår och leicester hittar du i Djurregistret i Elitlamm. Precis som med de vanliga djurförteckningarna så kan du välja vilka uppgifter du vill se och du kan sortera kolumnerna i annan ordning. Du ser vem som är ägare till djuret och du kan klicka för att se djurkortet. Listorna innehåller 400 baggar av gotlandsfår med minst 20 avkommor, och 82 leicester med minst 15 avkommor.

Söklista över finullsbaggar
För att hitta en finullsbagge inför kommande säsong så kan du söka efter lämplig bagge i Söklistan för finullsbaggar i Elitlamm. Du hittar 238 avelsbaggar på listan. Kravet för att komma med på listan är att baggen har kompletta avelsvärden och har avkomma som är ullmönstrad. Du ser vem som äger djuret och kan klicka på Djurnumret för att se Djurkortet.  Om du har bagge eller baggar med på listan som saknar namn, gå gärna in och registrera namn på dina baggar i ditt Elitlamm, så uppdateras söklistan.

Auktionsbaggar Linköping
Om du är nyfiken på de djur som säljs på baggauktionen i Linköping så finns nu möjlighet att titta på dem i Elitlamm. Som vanligt hittar du dem i Djurförteckningen på sidan Auktionsdjur. Alla auktionsdjur är uppdaterade med de nya avelsvärdena. Du kan titta på baggarnas djurkort och självklart kan du också testa släktskapet mellan auktionsbaggarna och dina egna tackor, det gör du i menyn Statistik-Släktskap. I år finns det 37 Texel, 13 Dorper, 13 Suffolk, 6 Dorset samt 4 Finull.

Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm

Variation av kobolt, selen och koppar inom och mellan fårbesättningar i Uppland

Det förekommer brist och förgiftning av olika mikromineraler i svenska fårbesättningar. Vissa raser är mer känsliga än andra för att drabbas på grund av olika bra nedbrytningsförmåga.

En annan orsak till brist eller toxicitet kan bero på otillräcklig utfodringsyta. Det finns risk att produktiviteten, djurhälsan och lönsamheten påverkas av både under- och överutfodring av mineraler. Därför utfördes ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med Gård & Djurhälsan där leverprover från 8 stycken besättningar analyserades för koncentration och variation av mikromineralerna selen (Se), kobolt (Co) och koppar (Cu). En enkätstudie utfördes för att se om skillnader kunde kopplas till faktorer som kön, ålder eller utfodring.

Den statistiska bearbetningen visade att variationen av koncentrationen av samtliga mikromineraler är större hos djur inom samma besättning jämfört med djur mellan olika besättningar. Inget av djuren led av brist på någon av mikromineralerna, vilket tyder på att alla djuren fick i sig tillräckligt. En risk verkar snarare vara att djuren fick för mycket av Cu och Co där 77,5% respektive 72,5% av djuren låg över rekommenderade värden. Variationen i mikromineralstatus inom besättningar var större än variationen mellan olika besättningar. Den stora variationen inom en besättning gör att ett stickprov på 5 djur inte ger tydliga indikationer på besättningens status.

Läs mer
Gård & Djurhälsan: Variation av kobolt, selen och koppar inom och mellan fårbesättningar i Uppland ››

Var uppmärksam vid införsel av grovfoder och halm

Jordbruksverket rekommenderar djurhållare och foderföretagare att om möjligt undvika att ta in grovfoder och halm från områden där den smittsamma grissjukdomen afrikansk svinpest förekommer. Att få in afrikansk svinpest till Sverige skulle få stora konsekvenser.

Den långvariga torkan under sommaren har lett till att efterfrågan på importerat grovfoder är större än normalt. I en del länder i östra Europa finns den mycket allvarliga grissjukdomen afrikansk svinpest, främst bland vildsvin. Viruset överlever länge i kött och döda djurkroppar från infekterade djur. Sjukdomen smittar inte människor men är ett allvarligt hot mot grisar och vildsvin. Är fodret av god hygienisk kvalitet är risken för smitta låg, men skulle det råkat ha kommit med ett dött djur i en foderbal blir situationen en annan.
– Vi vill mana till försiktighet vid införsel av grovfoder och halm. Om man upptäcker rester av döda djur som inte kan uteslutas vara vildsvin i foder från länder med afrikansk svinpest ska man kontakta Jordbruksverket, säger Maria Lundh på Jordbruksverket.

Jordbruksverkets rekommendationer vid införsel/import

  • Undvik om möjligt att föra in grovfoder eller halm från områden inom EU där afrikansk svinpest förekommer.
  • Om du ändå planerar att ta in grovfoder eller halm från sådana områden bör du kontakta myndigheterna i producentlandet redan på planeringsstadiet för att kontrollera smittsituationen där fodret är producerat. Tänk på att fodret kan ha handlats i flera led. Fodret bör ha lagrats i minst två månader innan det förs in i landet.
  • Om du redan har fört in grovfoder eller halm från sådana områden kan du använda detta, men var observant på eventuella rester av döda djur.

Rekommendationerna avser införsel/import inom EU. När det gäller handel med länder utanför EU finns det redan stränga regler.

Kontakta Jordbruksverket vid fynd av döda djur i fodret

Vi uppmanar djurhållare och foderimportörer att kontakta Jordbruksverket (enheten för CITES, foder och djurprodukter) via kundtjänst 0771-223 223 om man upptäcker rester av djurkroppar som inte kan uteslutas komma från vildsvin i ett foder som kommer från länder med afrikansk svinpest.

Områden där afrikansk svinpest förekommer

Exempel på länder där afrikansk svinpest förekommer är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Rumänien, Tjeckien och Bulgarien. Karta finns på Jordbruksverkets hemsida, klicka på länken nedan.

Sjukdomen förekommer också i länder utanför EU, exempelvis i Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Från dessa länder är det dock inte tillåtet att importera hö och halm.

Läs mer
Jordbruksverket: Var uppmärksam vid införsel av grovfoder och halm ››

Nyheter från SLU

Ny metod för artbestämning av parasiter hos får

Betesburna parasiter kan orsaka stora problem i fårbesättningar. Det förekommer minst ett tiotal olika maskarter varav vissa orsakar mer skada än andra. Stora löpmagsmasken, Haemonchus contortus, är en blodsugande rundmask och den art som skapar störst problem hos svenska får.

Även om det är möjligt för ett tränat öga att identifiera stora löpmagsmaskens ägg i träckprover finns ett uttalat behov för känsligare diagnostik. Detta för att exempelvis kunna följa om parasiten sprids i samband med förflyttning av djur mellan olika besättningar. Det är även viktigt att med ökad säkerhet kunna ta reda på hur parasiten svarar på avmaskning.

Läs mer ››

Fotrötebakterier kan spridas i samband med klövverkning

Fotröta är en smittsam klövsjukdom hos får som orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Sjukdomen förekommer i de flesta lammproducerande länder och medför inte bara ekonomiska förluster utan även ett stort djurlidande. Mer information om möjliga spridningsvägar är viktigt för att kunna förhindra smitta.

I en studie som utförts i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Universitetet i Bern, Schweiz, har forskare undersökt om fotrötebakterien Dichelobacter nodosus kan spridas i samband med klövverkning. Sextiotvå får med fotröta verkades med klövknivar och från dessa knivar samt från klövverkarens händer försökte man sedan odla fram bakterien.

Resultaten visar att fotrötebakterien kunde odlas fram från 90 % av klövknivarna och i 52 % av fallen från klövverkarens händer. Klövverkning innebär alltså en risk för att sprida fotrötebakterier och det är därför viktigt att noga rengöra redskap mellan olika djur.

Läs mer ››

Lättare att köpa och sälja svensk ull

Det ska bli lättare att sälja ullen från sina får och för köpare att handla ull direkt från fårägaren. Jordbruksverket och Upplandsbygd Lokalt ledd utveckling har beviljat ett projekt om en ny digital plattform för köp och sälj av svensk ull. Bakom idén står Ullförmedlingens grundare Fia Söderberg.

Syftet med projektet är att skapa en digital plattform för köp och sälj av ull, en mötesplats för konsumenter och producenter av svensk ull. Upplandsbygd och Jordbruksverket motiverar beslutet med att insatsen kan bidra till att tillgängliggöra landsbygdens resurser på ett innovativt och hållbart sätt. Projektet kan bidra till en ökad samverkan mellan lokala fårföretagare som i sin tur kan stärka utvecklingen på landsbygden. Det kan även öka försörjningsgraden för områdets företagare och göra så att ullen ses som en möjlighet i stället för ett problem. Projektet skapar en mötesplats för konsumenter och producenter och kan även dela till att arbetstillfällen skapas på sikt.

Projektet kommer att vända sig till fårägare som vill sälja sin ull och till konsumenter, uppköpare och användare av ullen inom i första hand Uppsala, Östhammar, Knivsta och Sigtuna kommuner. På sikt och efter projektets slut kommer plattformen att fungera som en nationell tjänst för ullförmedling som ersätter facebookgruppen med samma namn.

Läs mer
Ullförmedlingen: Lättare att köpa och sälja svensk ull ››

Så kan svenskt kött räddas

Idag har en pressträff kring effekterna av torkan hållits av LRF Kött tillsammans med djurslagsföreningarna (lamm, nöt,och gris). Syftet är att beskriva för konsumenterna varför man till följd av torkan behöver betala några kronor mer per köttbit för att rädda svensk köttproduktion.

Ekot, TT och branschmedia var på plats och ämnet tas nu upp i många medier. Hjälp till och sprid det vidare i era egna kanaler.


Pressmeddelande: Så kan svenskt kött räddas

Sommarens torka har skapat den värsta krisen för svenska lantbrukare på många år. Många lantbruksföretag kommer att få svårt att klara ekonomin i höst. Men om dagligvaruhandeln och konsumenten är beredd att betala bara några kronor mer för kotletten eller biffen så kan svensk livsmedelsproduktion räddas.

Sommarens torka har skapat ett ansträngt läge för svenska lantbrukare. För många djuruppfödare innebär de ökade foder- och strökostnaderna att likviditetskrisen är överhängande i höst. För en grisproducent ökar kostnaderna för strö och foder med mellan 4–5 kr per kilo räknat på djurets slaktvikt, en nötköttsproducent får en merkostnad på mellan 9–15 kr/kg slaktvikt och en lammproducent får en merkostnad på mellan 12–26 kr/kg slaktvikt.

Effekterna blir så stora att vi riskerar en utslagning av svensk köttproduktion.

Men den merkostnad som uppstår för den enskilda bonden kan kompenseras om konsumenten betalar några kronor mera för köttbiten. Den merkostnaden som uppstår ute på gårdarna motsvarar ca 1 krona och 50 öre per fläskkotlett, 3,50 kronor per ryggbiff och 5,50 kr per lammytterfilé.

Om handeln och konsumenten inte är beredd att betala lite extra för det svenska köttet så riskerar vi att förlora det svenska kött som är både klimat- och miljösmart och som bidrar till en levande landsbygd. Den svenska djuruppfödningen är bäst inom EU på djurskydd och djurhälsa tack vare svenska bönder engagerade och genuina intresse för sina djur.
För att säkra svensk gris-, nöt- och lammproduktion behövs:

  • Ökad lönsamhet i hela värdekedjan med bättre betalning till bonden som kan kompensera för ökade foderkostnader
  • En långsiktig ökad efterfrågan av svenskt kött som skapar konkurrenskraft hos de svenska gårdarna
  • Ökad andel svenskt kött i offentlig upphandling
  • Frivillig ursprungsmärkning på restaurang för att möjliggöra aktiva val av svenskt kött
  • Förenklade regler och förutsättningar från myndigheter

För mer information vänligen kontakta:
Åsa Odell, Ordförande, LRF Kött
asa.odell@lrf.se
070-5381124

Elof Nilsson, vice Ordförande, Svenska Fåravelsförbundet
elof.nob@gmail.com
070-5665877
Continue Reading →

Snart klart för krisstöd – oavsett valutgången

På måndag, 10 september, väntas Jordbruksverket kunna avslöja mer om hur krisstödet på 400 miljoner kronor till lantbruket ska ansökas i höst.

Nu på fredag väntas Jordbruksverket fatta beslutet om stödets utformning, och i början av nästa vecka ska producenterna få fler detaljer om hur och när pengarna ska ansökas. Så fort som möjligt har beskedet hittills lytt.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Snart klart för krisstöd – oavsett valutgången ››

Fårkurser i Mälar-Hjälmarregionen under 2018–2019

Länsstyrelserna i Mälar–Hjälmarregionen kommer under året att hålla fårkurser. Detta är ett projekt som delvis finansieras genom landsbygdsprogrammet.

Projektet kommer att innehålla en serie med åtta träffar och en studieresa i varje län. Träffarna är dagtid mellan 9–15 och har olika teman som handlar om fårskötsel och lammproduktion.

Med dessa kurser vill vi stimulera till ökad kunskap hos fårägare och därmed främja god djurvälfärd hos en betydelsefull grupp av betesdjur. Schemat för träffarna är enligt nedan och Ulrika König och Theo Den Braver från Gård & Djurhälsan medverkar på alla träffar och på vissa träffar medverkar Länsstyrelsen.

KurserMalardalen2018
Alla kurstillfällen kommer att läggas ut på respektives länsstyrelses webbplats. Anmälan sker i kalendern på respektive länsstyrelses webbplats, ca 1 månad innan kurstillfället.

Kostnaden för hela kursen är 1500 kronor exklusive moms alternativt 300 kr exkl. moms för enstaka tillfällen. Kostnad för resan tillkommer Kostnad för mat och fika betalas av deltagaren på plats.

Kontakta oss om du har frågor
Stockholm (AB) och Uppsala (C) – län: Åsa Pettersson, länsstyrelsen Stockholm, 010–223 15 16, asa.pettersson@lansstyrelsen.se

Södermanland (D) och Västmanland (U) – län: Malin Nilsson, länsstyrelsen Södermanland, 010–223 43 64, malin.nilsson@lansstyrelsen

Örebro (T) och Västmanland (U) – län: Maria Bergman, länsstyrelsen i Örebro, 010–224 83 39, maria.bergman@lansstyrelsen.se

Bild1Detta projekt har beviljats nationella medel ur Landsbygdsprogrammet 2014–2020, som finansieras gemensamt av EU och svenska staten.

Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke

veckobrev

31 augusti 2018 | Nu riktas fokus mot lantbruksektorns lönsamhet samtidigt som näringen och myndigheter försöker ta vara på nyvunna erfarenheter efter sommarens kriser. Och nog är det fler som ser bönders arbete som en tillgång och nödvändighet än för ett år sedan?

Tack Thomas för veckans rubrik.

LRF Kött, där SF representerar fårnäringen, har mötts under veckan. Fokus i LRF Kötts verksamhetsplan för 2019 blir att öka lönsamheten i djurproduktionen. Från SFs sida tror vi att det vore bra om de olika djurslagen jobbade tätare och ihop, och den idén togs emot positivt av mötet.

LRF Kött är också positiva till en svenskmärkning av ull och skinn. Man kommer att jobba med det, men vi får räkna med att det kommer att dröja något innan det är klart (andra produkter ligger före i kön).

Vikten av att alla djurslagen får, get, nöt och gris ställer sig bakom Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) togs upp. Sverige har ett unikt gott hälsoläge hos lantbruksdjuren, och för att bevara det har hela branschen ställt sig bakom SDS kontrollprogram vid import av levande djur. SDS tar inte ställning för eller emot import utan handlägger alla importförfrågningar utifrån att dessa skall kunna genomföras med största möjliga säkerhet, även om ingen import kan bedömas som riskfri.

SDS rekommendationer varierar beroende på varifrån djuren kommer. Vänd er till SDS för fri rådgivning vid levandeimport och ta de prover som SDS smittskydds-program rekommenderar. Gör det av respekt för dina kollegor, och gör det av omsorg om egna och andras djur.

sds

Broschyren Vet du vad det svenska djurhäloläget innebär? ››

Högnivågruppen som tillkommit med anledning av torkan har haft ett telefonmöte idag. Effekterna av torkan slår olika i olika branscher och delar av landet, men alla djurslag betonar de ökande foderkostnaderna och att torkan tär på lönsamheten. Man poängterar hur viktigt det är att pengarna för det nationella stödet del 1 betalas ut innan året är slut.

Lantbruket och även fårnäringen behöver bättre långsiktiga villkor som stärker konkurrenskraft och lönsamhet. Med bättre lönsamhet kan företagen själva skapa en buffert för dåliga år och andra oförutsedda utgifter. Lantbruket kan inte ha ständigt återkommande krissituationer som vi inte klarar på grund av små marginaler. Det här återknyter förstås till LRF Kötts verksamhetsplan som vi skrev om tidigare.

Vi ser med stor oro på det stora antal tackor som är anmälda till slakt, för därmed antas lammslakten minska kommande år. Fårnäringen är väldigt sårbar med den lilla andel på 28 % av lammköttkonsumtionen som är inhemsk. (Högnivågruppen består av LRF, Näringsdepartementet, Jordbruksverket, slakterierna, rådgivningsföretag, representanter från får, nöt och grisnäringarna, Köttföretagarna, Svensk mjölk, Arla, Lantmännen m fl.)

Vi deltog i ett regionalt samverkansmöte med anledning av torkan som Landshövding Lena Sommestad bjöd in till i fredags, för en vecka sen. Halland är en av de regioner som drabbats svårast av torkan, men stora delar av landet har liknande förhållanden, om än i olika omfattning.

Djurfrågorna är i dagsläget de viktigaste att hantera, med bland annat vinterfoderbrist, behov av utdraget höstbete och risk för överbeläggningar i stallar. Djurproducenterna tar den största smällen av torkan. Den kortsiktiga lösningen som ligger närmst att ta till är att anpassa besättningarnas storlek efter fodertillgången. Den lösningen hotar dock den framtida produktionen och livsmedelskedjan som helhet, genom lägre priser nu, följt av brist på djur längre fram. Snabbaste lösningen för bönderna är inte bra för branschen på sikt. Det konstateras också att bransch och myndigheter har mycket att göra och lära.

Ute på gårdarna

  • Jobba för att ordna foderfrågan, även om priset blir högt.
  • Beta så länge som möjligt på alla tillgängliga marker.
  • Bibehåll produktionen och minska inte rekryteringen, om det är möjligt.
  • Utnyttja de möjligheter till fri rådgivning som finns via SJV, banker, försäkringsbolag etc.
  • Vid behov, sök dispenser redan nu! Det finns möjlighet att söka dispens för restriktiv utfodring och strö (Jordbruksverket), för gödselspridning då bete efter vallskörd omöjliggör gödsling enligt regler (Länsstyrelsen) med mera. Länsstyrelsen ska prioritera snabba stallprövningar.

Mötet drog den något oroande slutsaten att det inte finns något tydligt svar på vem som tar ansvar för att alla får mat i Sverige …
Men vi gör ju åtminstone vad vi kan.

Mer information från mötet i Halland finns att läsa här.

Det har varit ett stort vargangrepp i Tivedsreviret söder om Askersund denna vecka. 22 får dödade och 6 avlivade på grund av skador. Flera vargar har deltagit vid angreppet, troligen fyra stycken, och de har grävt sig in under ett fungerande RAS. Detta är mycket ovanligt, men förekommer. Både länsstyrelse och Viltskadecenter anser att skyddsjakt är det enda möjliga om inte stängsling hjälper. Revirets tik ses som genetiskt viktig, hon har flyttats till området. SFs ståndpunkt är att man efter ett angrepp av den här typen måste fatta samma beslut oavsett vilka individer som varit inblandade. På måndag kommer svar på DNA-proven som ska visa vilka av revirets vargar som varit i hagen. Vi har kontinuerlig kontakt med både djurägarna och länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Örebro har ställt upp och hanterat fallet på ett föredömligt sätt.

Katalog för Linköpings baggauktion är publicerad. 73 baggar och bagglamm av raserna suffolk, texel, dorset, dorper och finull presenteras. Hämtas hem på Lammproducenternas hemsida.

Ull för Livet öppnar i morgon i Sala. Det är en utställning som turnerar till den 7 oktober 2018 och som kan ses på sex platser i Västmanlands län. Program för de olika platserna hittar ni här.

Hemsidan skriver inte lika ofta som förr om vad som händer ute i världen. Förklaringen är att jag lägger mer tid på berätta om vad som händer inom SF och omkring oss här hemma, än på internationell bevakning. Men för er om saknar fläktarna från den stora världen har jag idag ett litet lästips: Sheep meats are in a sweet spot från en Nya Zeeländsk blog. Där kan man läsa att det går bra för lammbönderna Down Under. Köttpriserna är på rekordnivåer på grund av valutakurs och ökad efterfrågan från Kina. En annan faktor som håller priserna uppe är att antalet får minskat med hälften de senaste trettio åren (typ tvärtom mot här, de hade för många och vi har för få). Samtidigt är de fårgårdar som finns kvar mycket mer produktiva. Lammningsprocenten har ökat 20 procent de senaste 20 åren och lammvikterna har ökat med 50 procent de senaste 40 åren. Fåruppfödning har blivit roligt igen, säger bönderna. Nej nu ska jag inte berätta allt, läs här. Eller översatt med Google.

Jag ska försöka bättra mig och leta upp lite mer läsning om får ur ett internationellt perspektiv under hösten.

Fårpodden 03 hann komma ut för lyssning under eftermiddagen. Detta avsnitt handlar om att få lammen slaktmogna före stallsäsongen. Men om alla lamm inte blir klara, det händer varje år och kanske ännu mer i år när det varit ont om bete och foder, hur gör man då? Lyssna och hör gärna av er med kommentarer!

Trevlig helg önskar SF!

fikabuffe
Fikabuffé vid riksbedömningen i Västmanland. Brittas svärmor är hjälten som förser de hungriga horderna med hembakat fika. Britta skickar med ett stort tack till er som kom med djur och till funktionärerna! Foto Britta Wendelius

dynamiten
Gräset som kommer nu är jämförbart med det första som kommer på våren, rena dynamiten! Foto Einar de Wit

vattning
Fast vi fått en del regn går det fortfarande åt en hel del vatten till djuren. Foto Einar de Wit

findor
Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke, man måste gasa sig upp för backen, påminner Thomas och skickar med en bild på sina nyinköpta Findor-tacklamm (finull x dorset). Foto Thomas Eriksson

alpfoder
Hemkörning av foder i Sveriges alper. Foto Thomas Eriksson

guldgul
Guldgul halm från Östergötland har anlänt till Värmland. Ni fattar känslan som infinner sig. Och snacka om att bondekåren hjälps åt! Foto Ulf Ekholm

flyttning
Flytt av får i ett numera grönt landskap! Foto Gudrun Haglund-Eriksson

veckanssolned
Och så veckans gotländska solnedgång : ) Gotländsk myrmark levererar. Skördemätaren på tröskan var uppe och vände på nästan 14.000 kg/ha när vårvetet tröskades. Foto Elof Nilsson

Sammanställt av Anna

Fårpodden 03: Om att få lammen klara på bete

Fårpodden 03 handlar om att få lammen slaktmogna före stallsäsongen. Men om alla lamm inte blir klara, det händer varje år och kanske ännu mer i år när det varit ont om bete och foder, hur gör man då?

Innehåll i Fårpodden 03:

  • Hösten är snart här, och sommaren har varit den torraste i mannaminne. Hur får vi lammen slaktmogna innan betet tar slut? Titti och Anna Törnfelt, lammrådgivare och fårbonde på Gotland, lotsar oss.
  • Vinterlamm är de lamm som trots allt inte blir klara i tid före installning och som man behåller på gården för att växa till sig, eller säljer till någon annan som kan föda upp dem. Titti och Einar djupdyker i ämnet och bjuder på många konkreta tips och råd.
  • Hur har man klarat sommarens torka på Norrby Gård? En av Sveriges största lammgårdar med en produktion inriktad på att föda upp lamm på gräs. Einar pratar med Tomas Olsson om sommarens utmaningar och vilka strategier de använt för att klara sig genom torkan 2018.

Välkomna till Fårpodden!

Länkar
Slaktmognadsbedömning i Kunskapsbasen
Hans lyckas med vinterlammsuppfödning, ur Kunskapsbasen
Lathund foderåtgång ekologiska tackor och vinterlamm, ur Kunskapsbasen
Gårdsvandring Norrby Gård, film på Youtube
Proteintipset, hitta foder och halm till salu i hela Sverige
Foderstatsberäkning, artikel ur Fårskötsel

Maila Anna om du vill komma i kontakt med oss som gör Fårpodden.
Att kommentera i inlägget om podden på vår Facebooksida är ett annat alternativ att tycka till om podden.
Hör gärna av er!

Ansvarig utgivare är Gudrun Haglund-Eriksson


Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes och Acast

Hälsa under hösten

Nu börjar sommaren gå mot sitt slut. Djuren har fått en lång och välbehövlig betesperiod och visst, den är inte slut än på ett tag. Som alltid med får har vi stor nytta av att ligga steget före. Att fundera ut en strategi och vara förberedda. Hur skapar vi en god hälsa på hösten?

Gård & Djurhälsan: Hälsa under hösten ››

Torkan-information

Vi deltog i ett regionalt samverkansmöte med anledning av torkan som Landshövding Lena Sommestad bjöd in till i fredags. Mycket intressant information presenterades. Halland är en av de regioner som drabbats svårast av torkan, men den information som finns sammanmställd här är relevant för alla som kommer i kontakt med torkans följder. 

Djurfrågorna är i dagsläget de viktigaste att hantera, med bland annat vinterfoderbrist, behov av utdraget höstbete och risk för överbeläggningar i stallar. Djurproducenterna tar den största smällen av torkan. Den kortsiktiga lösningen som ligger närmst att ta till är att anpassa besättningarnas storlek efter fodertillgången. Den lösningen hotar dock den framtida produktionen och livsmedelskedjan som helhet, genom lägre priser nu och brist på djur framöver. Snabbaste lösningen för bönderna är inte bra för branschen på sikt.

De kortsiktiga effekterna av torkan 2018 kan avhjälpas men det kommer att bli dyrt, särskilt när det gäller foder. Det finns praktiska lösningar att ta till vid grovfoderbrist, men de långsiktiga effekterna sträcker sig flera år framöver.

Myndigheter har arbetat med att se över möjligheter till undantag och fokuserar mer på rådgivning och hälsa vid tillsynsbesök.

Hållbarheten i lantbruket har genom torkan hamnat i fokus. Det snabba och ”slimmade” lantbruket har brist på reservkrafter och tål kriser dåligt (gäller i liten utsträckning fårnäringen). Vi har nu som bransch ett läge att använda erfarenheterna från torkan för att uppmärksamma livsmedelsproduktionens avgörande betydelse. Krisen kan på så vis bli en tillgång för framtida medvetande om jordbrukets villkor, vi får inte tappa denna chans att få marknaden att efterfråga våra produkter och stötta svensk livsmedelsproduktion.

Psykosocialt stöd är avgörande, många organisationer ställer upp och har kristelefoner och håller möten. Vi behöver stötta varandra och söka hjälp när bördan blir för tung. Ring LRFs hjälptelefon eller kontakta SF, lokalt eller på förbundsnivå. Signalera om ni vill att lokala träffar ska ordnas.

Ute på gårdarna:

  • Jobba för att ordna foderfrågan, även om priset blir högt.
  • Beta så länge som möjligt på alla tillgängliga marker.
  • Jobba för att bibehålla produktion och ”normalslakt”. Bibehåll djurproduktionen så långt som möjligt, minska inte rekrytering.
  • Utnyttja de möjligheter till fri rådgivning som finns via SJV, banker, försäkringsbolag etc.
  • Vid behov sök dispenser redan nu! Det finns möjlighet att söka dispens för restriktiv utfodring och strö (Jordbruksverket), för gödselspridning då bete efter vallskörd omöjliggör gödsling enligt regler (Länsstyrelsen) med mera. Länsstyrelsen ska prioritera snabba stallprövningar.

Alla kan hjälpa till genom att:

  • Arbeta för svensk försäljning.
  • Arbeta för lokal upphandling av kött, använd reglerna.

Bransch och myndigheter har mycket att göra och lära:

  • Betala ut EU-stöd i tid.
  • Jobba för ekonomiskt stöd.
  • Förmånliga banklån behövs, utan riskkapitalism.
  • Respiter på kontrakt.
  • Jobba för kunskapsinhämtning.
  • Inventera branddammar och utbilda i brandsläckning.
  • Rådgivning, kostnadsfri, om likviditet, riskberedskap, vattenhantering i alla former.
  • Mer Greppapengar, korta moduler önskas.
  • Samla klimatkunskap.
  • Samla kunskap om nya produktionsmetoder.
  • Dokumentation – vad var problemet, vad gjordes, vad funkade.
  • Psykosocialt stöd, trivselkvällar, i samverkan mellan organisationer, uthållighet.
  • Kommunikation, analys och dialog för förståelse hos andra än lantbruksanknutna. Vi måste nå ut till alla.

Mötet drog den något oroande slutsaten att det inte finns något tydligt svar på vem som tar ansvar för att alla får mat i Sverige.

Källa: Kristin Oviks anteckningar från regionalt samverkansmöte i Halland 2018-08-24
I urval/sammanställt av Anna

Björkstekel farlig för betesdjur

Den blåsvarta björkstekeln äter upp löven på björkarna. Och när den kryper på marken inför vintervilan i jorden är den livsfarlig för betande djur.

Björkar i södra Sverige har angripits av den giftiga larven blåsvart björkstekel som äter upp dess löv. Det skriver Skog Supply.
– Det enda sättet att bli av med larverna är att hugga ner björkarna, säger Gunnar Isacsson, ekolog på Skogsstyrelsen.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Björkstekel farlig för betesdjur ››