ggi_loop
gimrarna
banner_180x120
Hunden Herden
agria_banner_far_180x180
Stallmästaren web gif
Banner-2017
siltbergs hemsida
gdjh2015
Backa Fårgård
Lindholmen180x180_2018_1
Knarrhult2018
Elitlamm_180x180
trns2017
default logo
bildspel_ba2018_2
bildspel_auktionjkpng
bildspel_ba2018_4
bildspel_ba2018_5
bildspel_ba2018_1

Krispaket till Sveriges bönder

Regeringen avsätter 1,2 miljarder kronor för att hjälpa landets bönder efter torkan.

”Det är en exceptionell åtgärd, men vi befinner oss också i ett exceptionellt läge”, säger finansminister Magdalena Andersson (S). Stödet på 1,2 miljarder kronor ska betalas ut under 2018 och 2019.

”Målet är att säkra svensk livsmedelsproduktion även i framtiden. Sverige ska ha en god nationell försörjningsberedskap i såväl kris som under höjd beredskap eller krig”, säger Andersson.

460 miljoner ska betalas ut i år, och pengarna ska till allra största del kompensera för uteblivna vallskördar.

”Grunden för all djuruppfödning är att det finns tillgång till grovfoder. 400 miljoner kommer att gå till lantbrukare med mjölk-, nötkött- och lammproduktion”, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Bönderna ska kunna få 375 kronor per vuxet djur, med ett tak på 150.000 kronor per gård. För en normalstor mjölkgård med 125 producerande djur innebär det 60.000 kronor. Regeringen sänker också slakteriavgiften med 60 miljoner kronor i år.

Hela artikeln
Dagens Industri: Krispaket till Sveriges bönder ››

Ni håller väl ut?

veckobrev

27 juli 2018 | Torkan håller oss i sitt stadiga grepp och många bränder härjar fortfarande. Tur att vi är med i EU och har fått hjälp både från grannländer och mer långväga grannar. Ett stort tack till alla som har kämpat och kämpar med brandbekämpning!

Brandriskläget är nu enormt högt i hela södra halvan av Sverige och största försiktighet krävs.

Både högnivågruppen och köttdelegationen har haft möten om torkan under veckan. Läget är riktigt krisartat på många håll i landet. Högnivågruppen består av LRF (Palle, Åsa, Thomas, Viktoria), Näringsdepartiment, Jordbruksverket, slakterierna (HKScan, KLS, Gotland), rådgivning (Växa, Gård & Djurhälsan), representanter från får, nöt och grisnäringarna, Köttföretagarna, Svensk mjölk, Arla, Lantmännen m fl.

LRF för dialog med departementet och förhoppningsvis kommer det snart någon form av besked från regeringen om ett krispaket.

Ett tips som flera länsstyrelser har gått ut med är att fylla sprutor och gödseltunnor med vatten för att ha i beredskap. Det behövs kan jag intyga, efter lokalt krismöte där jag fått Brandförsvarets (brist på) resurser klart för mig.

Vädret kan vi inte rå på men vi kan hjälpa varann i detta krisläge! Prata med grannar och kollegor om hur det går med foder och bete, försök att hjälpas åt. Ser ni eller anar ni att någon mår så dåligt att djur och människor behöver hjälp, tveka inte att ringa en gång förmycket till LRFs regionala omsorgsgrupp, lokalföreningen eller direkt till oss i styrelsen.

Råd om foder och strö:

  • Skörda allt som går att skörda. Vi tjatar om detta men det är nödvändigt att alla inser att det verkligen är en allvarlig forderkris under uppseglande. Man uppskattar att det fattas motsvarande 150 långtradare med grovfoder per dag under kommande stallperiod i Sverige.
  • Inventera foderlager och vinterns behov och ta kontakt med foderrådgivare för att få hjälp att räkna på en krisfoderstat där grovfodret minimeras och alternativa fodermedel får fylla upp behovet. Foderfirmorna håller på att ta fram nya kraftfoder som lämpar sig för detta.
  • Vänj av lammen om ni inte redan gjort det.
  • Planera en senare lamning till våren.
  • Beta sly och skogsområden nu.
  • I botten på djupströbedden går det att använda flis, spån, löv, torv om ni kommer över det, dokumentförstört papper från företag/kontor, med mera.

Hör av er i tid om det krisar till sig och ni inte hittar lösningar, det är lätt att låsa fast sig i detta svåra läge. I regel finns det lösningar.

LRF har öppnat en mailadress torkan@lrf.se där de tar emot konkreta tips som kan vara till gagn för andra djurproducenter angående torkan. Använd den gärna.

Land Lantbruk har gjort en inventering av skördeläget i hela landet. Tidiga skördar, men sämre än normalt, så kan läget sammanfattas. På många håll har förstaskörden av vall varit hyfsad, men den andra riktigt dålig.

Flera banker och försäkringsbolag har gått ut med erbjudande om samtalsstöd till de som drabbats torkans konsekvenser. Läs till exempel här.

Slakten av lamm och får har ökat under årets fem första månader. 3 700 fler än 2017 och en uppgång på 4,6 procent. Idag meddelades att Livsmedelsverket gör sig berett på att hantera de ökade slaktvolymerna som blir en följd av foderbristen och torkan.

I söndags genomfördes den första av två sambedömningskurser. Denna gång träffades man hos Jonas Karlsson i Säterborg och kursledare var Anders Hjort. Ett tiotal gårdsmönstrare med varierande erfarenheter träffades för att kalibrera sina mönstringsfärdigheter. Kursledaren Anders Hjort uttryckte det mycket passande med beskrivningen att mönstraren har sina fingrar som bästa instrument, och vid sambedömning träffas man för att stämma sina instrument. Man fokuserade också mycket på benställning, klövar och bett. Nästa sambedömningskurs hålls den 5 augusti på Gotland.

Årets riksdomardagar har hållits under veckan. Alla sju riksdomare för päls/ull/rya träffades tillsammans med Elof och Britta för uppstart inför årets mönstringar och riksbedömning. Det var ett ambitiöst och taggat gäng som slöt upp i Skaratrakten för att “stämma sina instrument” – alltså göra sambedömning och diskutera kring och arbeta med utveckling av mönstring och riksbedömning.

Dag ett lades stor vikt vid scanning och mätning av muskeldjup och fett. Målet var att lära mer och utveckla muskelscanning av alla får-raser. Därför var Anders Gunnarsson inbjuden, han är ordförande i Texelföreningen och en person som scannar många djur av köttras. Första dagen var riksdomarna hos Jenny och Mattias Nilsson på Storegården, och man sambedömde finull förutom att jobba med fett/muskelscanning. Dag två tillbringades på Toran Gård hos Margareta och Magnus Håård. Där sambedömdes lamm av rasen gotlandsfår. Stort fokus på de olika bedömningsgrunderna och speciellt då på färg och resonemang kring begreppet “renhet”. Man diskuterade även mycket kring vikten av en funktionell exteriör.

Båda besättningarna ställde upp med stort engagemang och förtjänar ett jättetack för sina insatser . Nu är riksdomarna taggade och på gång. Vi hoppas nu bara att uppfödarna även ett så tufft år som detta torkans år låter mönstra och riksbedöma sina lamm.

Nu har Fårpodden släppt sitt första “riktiga” avsnitt och vi kommer att göra fler under hösten. Avsnitt nummer två kommer snart och handlar om semin. I första avsnittet pratar vi med styrelsens nya medlemmar, Anna O och Thomas, och med Gudrun, vår nya ordförande. De berättar om sina får-liv och om vilka frågor de vill driva.  Lyssna, lyssna.

Även idag läses veckobrevet endast på hemsidan, men nästa vecka blir det epost-utskick som vanligt.

Trevlig helg önskar SF

sambed1
Sambedömningskurs i Sätersborg. Dagen började med att alla samlades kring ett antal lammskinn. Diskussion och genomgång av vad och hur man bedömer. Därefter gick man över till att mönstra levande lamm. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

sambed2
Hur kommer det färdigberedda skinnet att se ut, det är det man bedömer vid pälsbedömning. Känslan i fingrarna är viktig för att kunna bedöma pälsen. Viktigt också att mönstraren ser både helhet och avvikelser. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

frukost
Frukosten är på ingång. Foto Ulf Ekholm

avdukat
Avdukning av frukostbordet. Foto Ulf Ekholm

flyttar
Flytt av 94 tackor på “stora vägen” med hjälp av varningsbil, hundar och herdar. Bilisterna uppvisar hela skalan av reaktioner. Många tar det lugnt och fotograferar, andra ska fram till varje pris. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Sammanställt av Anna X

Okonventionella fodermedel till idisslare

En noggrann genomgång av grönfoderväxter, rotfrukter, oljeväxter, spannmål, trindsäd, halm, biprodukter och diverse nödfoder.

Elisabeth Gauffin och Rolf Spörndly, SLU.

Artikel

Krisfoder till idisslare

Den extrema torkan i Sverige 2018 skapar en akut brist på foder till betande djur.

SLU-forskare har sammanställt fakta om användbara udda fodermedel. Tips är att ammoniakbehandla halm, använda vass till köttdjur och andra växande djur, låta djur beta i skogen samt äta löv.

Artikel via SLU

Fårpodden 01: Nyfiken på styrelsens nya medlemmar?

Fårpodden är tillbaka! Vi kommer till att börja med släppa fem avsnitt under andra halvan av 2018.

Innehåll i Fårpooden 01:

  • Vi pratar med styrelsens nya medlemmar Anna Olsson, Thomas Eriksson och med vår nya ordförande Gudrun Haglund-Eriksson. De berättar om vilka hjärtefrågor de vill driva och om sina får-liv.
  • Torkan 2018. Thomas delar med sig av användbara tankar och tips, och även i intervjun med Gudrun kommer vi in på torkan. Anna och Einar briefar varandra om läget i deras besättningar.

Välkomna till Fårpodden!

Länkar:
Kontaktuppgifter till förbundsstyrelsens ledamöter
Information och tips som rör Torkan 2018
I veckobreven från slutet av juni och juli finns mycket information om torkan
Torkan 2018 på LRFs hemsida

Maila Anna om du vill komma i kontakt med oss som gör Fårpodden.
Att kommentera i inlägget om Fårpodden 01 på vår Facebooksida är ett annat alternativ att tycka till om podden.
Hör gärna av er!

Ansvarig utgivare är Gudrun Haglund-Eriksson


Fårpodden kommer så småningom också att kunna hittas via iTunes, Acast och liknande tjänster, men ännu så länge är det här på hemsidan och via Soundcloud som man kan lyssna.

Seminkurser för fårägare 2018

Seminkurser för fårägare hålls:

  • 6 september 2018 på Hagby Gård, Uppsala.
  • 11 september 2018 på Torsta Kunskapscentrum i Ås, Östersund

Läs mer om kurserna och hur du anmäler dig i Gård & Djurhälsans kurskalender ››

Tänk på brandfaran när du skördar

I samband med den höga brandrisken i både skog och fält är det viktigt att allt arbete med skördetröskor och andra skördemaskiner sker med största försiktighet.

En brand som uppstår i torrt gräs sprider sig fort och det behövs mycket vatten för att släcka. Då det är mycket torrt i marken finns risk att brand kan uppstå även vid skörd av vall.

En rekommendation är att ha med sig gödseltunna med vatten för att snabbt sätta in en första åtgärd samtidigt som man larmar räddningstjänsten.

Läs mer
Jordbruksverket: Brandskydd vid skördearbete ››

Samlad information från Jordbruksverket om torkan

Om stöd, foder, beteskrav, brandrisk med mera.

På Jordbruksverkets hemsida finns ett eget menyval Torkan 2018 ››

Nyhetsbrev stöd till landsbygden 2018-07-20 ››

Torkan har blivit en följetong

veckobrev

20 juli 2018 | Nu har vi dessutom många och stora bränder runt om i landet, särskilt i norr. Oron och medkänslan för de som drabbas av bränderna läggs på den tärande oron för betes- och vinterfoderbrist. Många samtal, möten och telefonmöten blir det. Alltmedan solen fortsätter att steka oss, våra djur, våra grödor.

Idag är det veckobrevsläsning på hemsidan som gäller, intet epost-utskick då Maria har semester. Samma sak nästa vecka.

Det pågår mycket förhandlingar med regeringen om nationella stöd. Tät dialog förs om möjliga ersättningar, men ännu är inget spikat och klart.

Våra myndigheter, det vill säga alla länsstyrelser, regeringen, beredskaps-organisationerna, SMHI med flera har avstämning varje vecka. Vi representeras där av LRF. Det gäller foderfrågor, hög temperatur och dess följder, vattentillgång, hur djuren påverkas, brandläget och så vidare.

Återigen är budskapet skörda allt som går att skörda, även det som är grovt och förvuxet!

Vi uppmuntrar våra lokalföreningar/distrikt att pejla stämningarna hemmavid och om det finns behov ordna enkla träffar för att man ska kunna peppa och stötta varandra. Kontakta gärna era lokala förtroendevalda om ni känner behov av att träffas/prata/hjälpa varandra.

Några banker har valt att gå in och ge bidrag till stängsling av nya marker. Westra Wermlands Sparbank och Sparbankerna i Falkenberg och Varberg är de vi kan tipsa om på rak arm.

På hemsidan finns nu ett nytt menyval där artiklar om Torkan 2018 samlas. Framför allt matnyttig information, tips och råd hittar ni där. Under Externa nyheter länkas ett urval av löpande rapportering från andra medier. Missa inte Gård & Djurhälsans 7 tips till alla som har brist på bete och vinterfoder. Råd om bete och torka från HKScan är också läsvärt.

Remissyttrande gällande “förändringar av föreskrifter för ekologsik produktion” har färdigställts och skickas inidag till Jordbruksverket.

Många remisser skickas ut till lokalföreningarna för att de ska få möjlighet att komma med inspel. Vi får för det mesta flera svar på dessa utskick som går till lokalföreningarnas ordföranden, och vi märker att man ofta tagit in synpunkter från sina medlemmar. Det här ger oss en otroligt värdefull input i remissarbetet. Ett stort tack till alla som engagerar sig i dessa interna remissrundor!

Protokoll från styrelsens möten, Stämman och liknande dokument finns tillgängliga för medlemmar läsa, men det kanske inte alla känner till. De sänds ut till ordförande och sekreterare i er lokalförening/distrikt, så kontakta någon av dem vid intresse av fördjupad insikt i SFs arbete.

Varför känner en del köttrasägare att SF inte gör något för dem? Frågan ställdes i samband med dialogmötet i Stockholm förra veckan då representanter från olika delar av får-Sverige träffade SFs styrelse. Vi vet inte om köttrasägarna känner så på bred front, men några gör det uppenbarligen eftersom frågan kommit upp. Vi funderar över om vår kommunikation kan ha brustit och vill förtydliga att de projekt som är igång och som syftar till att få avsättning och lönsamhet för ull och skinn gäller just ull och skinn från köttras- och produktionsbesättningar. Det är den ull som spinnerier och hantverkare inte slåss om, ullen från produktionsbesättningarna som ofta har köttraser eller korsningar och som kan leverera större mängder – dessa utgör basen för den industriella förädling vi jobbar för att få till stånd. Nappaskinnprojektet gäller de så kallade vita skinnnen (möjligen ett något förvirrande uttryck för skinnen måste inte vara vita), det vill säga skinnen från samma typ av besättningar. Köttet jobbas det alltid för, för mycket tycker några, men det är en av fårets viktigaste produkter. Lammlyftet och Handlingsplan lamm genomsyras av insatser med syfte att höja kvalitet, produktion och lönsamhet för köttet. Alla mål har inte nåtts men vi rör oss åt rätt håll och en del mål är uppfyllda. Uppfyllda av oss svenska fåruppfödare tillsammans nota bene. Vi jobbar för alla fårägare oavsett ras med en otrolig mängd frågor (lite för många känns det som ibland, men det är ju samtidigt det vi gillar så mycket med fåren), men just nu görs extra många insatser för kött- och produktionsbesättningarna. Kontaktuppgifter finns på hemsidan om man vill diskutera den här sortens frågor. Eller något annat. Vi gillar när ni hör av er.

Bra respons på sambedömningskurserna för gårdsmönstrare, många efteranmälningar har ramlat in. Det finns plats för fler, om någon har ångrat sig. Kontakta i så fall Britta omgående.

Information till alla de som ska arrangera riksbedömning för päls/ull/rya har nu gått ut.

Till er som tvekar om på att ta med lamm till årets riksbedömningar har Elof ett budskap att framföra:
Det är ett tufft år för oss alla och det känns verkligen som en utmaning att se möjligheter och blicka framåt. Jag hoppas att många trots alla mödor med torkan tar tillfället i akt att anmäla lamm till Riksbedömning, för att få ett slags kvitto på utmaningen att under tuffa förhållanden klara av att få fram bra individer. Det är under ett år som detta som vi har de bästa möjligheterna att värdera de maternella egenskaperna hos våra moderdjur. De tackor som verkligen mjölkar och avvänjer rejäla lamm över besättningens snitt ett år som detta bör få stjärnmarkering i Elitlamm. Alternativt uppgraderas i besättningens ranking.

Vi tror att fler än vanligt kommer att sälja bra avelstackor med lamm vid sidan, på grund av rådande foderbrist. I de fall lammen som ska mönstras, tänk på att mönstringsresultat ska registreras av uppfödaren via den Omgång i Elitlamm som lammet har registrerats i avelsregistret. Om lammen mönstras på sin nya gård behöver köparen och säljaren alltså hålla kontakt runt detta när mönstringstiden infaller.

Ta hand om er därute!

tjuvslakt
Tvåbenta har besökt en av Bengstorps hagar och fångat och stulit ett lamm, slaktplats hittades av en slump några kilometer bort. Detta är givetvis anmält och Polisen har varit ute på plats. Bedrövligt! Foto Gudrun Haglund-Eriksson

flugbett
I Ölmhult har ett annat nog så trist fenomen tagit fart under veckan. Flugor och andra flyfän biter hål på fårens skinn, särskilt på får med tunn behåring på skallen. Det funkar att behandla angreppen med sårsprej, som lägger sig som skydd. Bilden visar ett lindrigt sår, men utan skydd blir det bara större och större. Som alla somrar gäller det att hålla koll på sår så att flugor inte lägger ägg i dem. Foto Ulf Ekholm

torrbete2
Fortfarande viss tillgång till bete på Stjärnbäck. Fåren sprider sig över stora ytor när kvällen kommer för att söka bästa gräset. Dagtid ligger de mest i skuggan och flämtar. Foto Britta Wendelius

stormockning
Utkörning av skit hör sommaren till. Britta har fixat sin ströbädd under veckan. Nu är den stora frågan om jag ska få ut min innan regnen kommer. Fast hur ska man kunna misslyckas med det i år? Foto Britta Wendelius

barnridning
De sommarlovsfirande barnen börjar bli försoffade enligt Elof, så han funderar på om det går att hyra ut dem till någon lämplig verksamhet. Foto Elof Nilsson

solned
Äntligen på väg ner i sjön. Vore det inte klädsamt att dölja sig bakom moln några dagar? Foto Elof Nilsson

Sammanställt av Anna X

Frågor och svar om att flytta djur vid brandrisk

Vilket är bäst för djuren – att flyttas eller att lämnas kvar?
Vem beslutar om jag ska flytta mina djur eller inte?
Kan myndigheterna tvinga mig att flytta mina djur?
Måste jag invänta beslut om utrymning innan jag flyttar mina djur?
Jag får inte tag på någon transport som är godkänd för djurslaget.
Ska jag släppa mina djur lösa innan jag åker iväg?

Svar på dessa frågor och många fler
Jordbruksverket: Vanliga frågor och svar om att flytta djur vid brandrisk ››

Afrikansk svinpest – risk med foderimport?

Källa: SVA
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med torkan fått många frågor om risken för att afrikansk svinpest ska följa med importerat foder till Sverige.

I områden i Europa som drabbats av afrikansk svinpest (ASF) och har en infekterad vildsvinsstam betraktas närmiljön som smittad. Att använda lokalt nyskördat hö, halm och spannmål anses därför utgöra en stor risk för smittspridning. EU:s regelverk kräver därför att dessa grödor måste behandlas mot eventuell förekomst av ASF-virus, alternativt lagras utom räckhåll för vildsvin. För hö och spannmål gäller skyddad lagring under 30 dagar och för halm 90 dagar innan det får användas till foder.

Oreglerad handel med drabbade områden
När det gäller kommersiellt producerade produkter av denna typ anses dock sannolikheten låg idag för att dessa ska innehålla virus av afrikansk svinpest. Detta är bakgrunden till att handel med hö, halm och spannmål från drabbade områden trots allt inte regleras.

ASF-virus beskrivs ofta som ett motståndskraftigt virus med god överlevnadsförmåga, men då krävs en skyddande miljö i form av kött eller blod. Torr miljö sänker virusöverlevnaden och i direkt solljus avdödas det på ett par dagar. Lågt pH (<4) avdödar också virus mycket snabbt (inom minuter). Tillräckligt lågt pH för att så snabbt avdöda ASF-virus uppnås sannolikt dock inte i ensilage utan tillsatsmedel, eller i stråfoder som konserveras genom gastät lagring (hösilage/inplastat ensilage/hö).

God hygien minskar risker
För väl torkat hö och halm, av god hygienisk kvalitet, anses sannolikheten för överföring av afrikansk svinpest via fodret som mycket låg. Även för ensilage och inplastat stråfoder bedöms risken som låg, även om en större osäkerhet i bedömningen råder för sådana fodermedel beroende på bland annat varierande pH och torrsubstans.

I artikeln på SVAs hemsida finns en karta som visar utbredning av ASF i Europa
SVA: Afrikansk svinpest – risk med foderimport? ››

Goda råd om betesstrategier

Sommaren 2018 ser ut att bli ett väldigt besvärligt år för svenskt lantbruk.

Om det kan vara till någon tröst för er lammproducenter så är det de facto så att får klarar sig bättre på korta, torra beten än andra djurslag. Även om tackornas vikt och hull kan ta mycket stryk kan lammen växa förvånansvärt bra.

Känn inte för stor stress av nedtorkade beten – kvalitén finns där!
Experten tipsar! Det är bättre näringsvärde än vad man tror i det nedtorkade betet. Kvalitetsmässigt kan man dela in betesmassan i tre grupper; blad, stjälkar och visset material.

Läs mer
HKScan Agri: Uppdatering av betesbloggen! ››

Gård & Djurhälsans snabba tips om du har brist på bete och vinterfoder

Källa: Gård & Djurhälsan

1. Se till att vänj av lammen från tackorna

Är lammen över sex veckor och ingen tillväxt sker på grund av foderbrist, vänj av lammen. Tackorna skall inte konkurrera med lammen om maten. Efter sex veckors laktation är tackans mjölk, normalt sett, näringsfattig. Är det dessutom betesbrist så finns det tyvärr inget för lammen att hämta där. Tackor utan lamm klarar sig väldigt bra på minimalt med bete, behövs det tillskott så ge dem lite havre eller korn. Utfodra efter behov, dvs tappar de hull så komplettera med 0,1-0,5 kg spannmål per dag. Tackor utan lamm har väldigt lågt näringsbehov, men följ upp den allmänna konditionen löpande på tackorna, dom skall ju vara i skick för betäckning om ett par månader.

2. Ge lammen tillskottsfoder

För att lammen skall växa och utvecklas så behövs det både protein och energi. Ge helst lammen foder i fri tillgång så de har en chans att växa. Vill du använda spannmål så blanda korn, havre och vete tillsammans med ett koncentrat enligt tillverkarens rekommendation, eller rent sojamjöl/skrå ca 18-23% inblandning i kombination med spannmålen. Börja försiktigt och öka sedan så långt du kan utan att magarna blir dåliga. Finns grovfoder av hög kvalitet kan även detta fungera fint. Men då bör det vara minst 11,8 Mj och 180-200 g Råprotein/kg ts. Finns det kvalitétsbete kvar, välj stripbetning, så snart regnet kommer så börja med rotationsbete igen.

3. Se till att alla djur har fri tillgång på salt, mineraler och vatten

Finns det mineraler och salt kan djuren lättare tillgodogöra sig de små resurser som finns. Salt liksom vatten är helt avgörande för de flesta funktioner i kroppen.

4. Se till att det finns skugga till djuren

Det är väldigt viktigt för samtliga djur att få skydd från solen och värmen. Höga temperaturer belastar djuret hårt och minskar konsumtionen av foder/bete. Höga temperaturer skadar dessutom baggarnas spermier. Det är inte långt kvar tills det är dags att betäcka. Håll baggarna i en bra miljö och i gott skick så de kan prestera när det är dags.

5. Fundera på om det finns ytor där du kan etablera lite nytt foder och bete

Efter att du eller grannen tröskat kan det vara intressant att genast så in en vårgröda tillsammans med vallgräs, under förutsättning att det kommer regn. Denna gröda kan du då skörda en gång samt låta djuren beta under senhösten, för att sedan så en normal vårgröda nästa år. Lämpliga grödor att ensilera till foder kan vara korn och havre, (tänk på att korn behöver groningsvila, skall du så korn, använd fjolårsutsäde). Som insådd är det lämpligt att välja italienskt och westerwoldiskt rajgräs, dessa är ettåriga och växer fort. Med lite tur har du både ordnat vinterfoder samt ett bete som fåren kan gå på länge under hösten. Har du råg i din växtföljd så lägg med lite vallinsådd och sedan beta rågbrodd och insådd i höst. Vill du bara ordna ett bete under hösten, så in rajgrässorter tillsammans med foderraps så blir det mycket mat till djuren. Efter samtal med Svenska Foder och Lantmännen så finns det viss tillgång på vallfrö fortfarande, kontakta deras säljare och representanter. Att etablera en flerårsvall på hösten som kan betas tidigt på våren är en god idé, speciellt om man är tveksam på om fodret räcker hela säsongen. Tyvärr är det svårt att lyckas med klöveretableringen då den behöver ganska lång tid på sig för att klara vintern. Om du vill etablera vallen nu för nästa år så tänk på att välja engelskt rajgräs i vallfröblandningen då den är flerårig.

6. Fundera på alternativa fodermedel

Idisslare har en fantastisk förmåga att anpassa sig efter olika förutsättningar när det handlar om foder. Att planera ett foderår med halm som utgångspunkt är inte omöjligt, det gäller bara att kombinera fodermedlen rätt så går det galant. Läs gärna detta arbete från Elisabeth Gauffin och Rolf Spörndly Okonventionella fodermedel till idisslare det kan ge många goda idéer om vad som kan vara lämpligt att använda. Vi på Gård & Djurhälsan kan hjälpa med foderstater och foderplanering efter era förutsättningar oavsett om det är potatis, morötter eller överblivna grönsaker från livsmedelsbutiker som du kommit över.

Funderar du import av foder? Läs mer här ››

7. Ring gärna oss på Gård & Djurhälsan så kan vi hjälpa med råd och dåd

Tillsammans kan vi planera och utvärdera nuet samt det kommande produktionsåret och göra så att det blir så enkelt och bra som möjligt utifrån de resurser som finns. Kanske måste en del djur tas ur produktion under kommande år för att få resurserna att räcka, men kan komma tillbaka till nästa säsong igen. Ett alternativ är förstås att ändra på lammningstidpunkten. Inför kommande stallsäsong med begränsade mängder med grovfoder är det även viktigt att tänka kring foderspill. Grovt långstråigt hösilage i rundbalshäck brukar ge stora mängder spill, fundera på om det finns andra sätt att utfodra på, så räcker fodret längre. Även detta hjälper vi gärna dig med.

Theo den Braver
Produktionsrådgivning Lamm
Gård & Djurhälsan
070-3933089

Bättre sent än aldrig

veckobrev

13 juli 2018 | Lite senare än vanligt kommer veckans rapport som knappats fram på en perrong i Stockholm i väntan på en av brand försenad hemtransport. Fredagen den trettonde har varit komplicerad för SJ.

Igår fick vi veta att nappaskinnprojektet har beviljas 150 000 kr för 2018! Att förbättra marknaden för vita skinn är ett prioriterat område och vi har sökt pengar för ett projekt med syfte att utveckla svensk beredning av nappaskinn. Pengarna kommer från så kallade branschmedel, det vill säga den lilla peng som avsätts för varje slaktat djur till utvecklingsprojekt av de större slakterierna. Ni minns kanske att Kero i Pajala har provgarvat jättefina nappaskinn åt oss, och nu blir det en fortsättning på det projektetet. Målet är att många slaktlammskinn av den typ som tidigare köpts upp för nästan inga pengar alls, och oftast gått på export, ska bli en ny svensk kvalitetsprodukt som ger en inkomst till uppfödarna.

Mycket även denna vecka har handlat om torkan. Den har nu pågått så länge att läget försämras för varje dag som går utan regn. LRF har daglig kontakt med regeringen och nu behöver krisläge utlysas för att en rad insatser ska kunna sjösättas. Dessa är inte möjliga att genomföra på grund av EU-regler förutan ett utlyst krisläge. Insatser på förslag är bidrag till fodertransporter, möjligheter till export av levande djur, stängselstöd, tidigarelagda utbetalningar av jordbruksstöd, med mera.

Läget är lika illa i Norge, Finland, Danmark, Baltikum och norra Tyskland och Polen.

Med risk att vara tjatig – sök efter alternativa beten för att spara på vinterfoder och/eller ta in lamm och fodra för att få dem slaktklara i tid. Håll koll på hull, skörda allt som går att skörda och läs gärna igenom förra veckans råd.

Att äta svenskt är snabbaste och enklaste sättet att göra något utöver det vi gör för våra djur. Sprid det budskapet vilt omkring er.

Då känns det extra bra och konkret när Coop Gotland slutar sälja utländskt kött som en markering att stödja svenskt och lokalproducerat kött i situationen med långa slaktköer. Fler butiker har fattat samma beslut, exempelvis Coops Oskarshamnsförening bestående av 15 butiker och ICA Kvantum i Umeå. Det kan vara värt att trycka på lokalt, så att fler handlare kan göra likadant.

Einar uppmärksammade under veckan att skörd av nödfoder kan vara förenat med risker. Det blev ett inlägg som fått många läsare på Facebook och hemsidan, och även togs upp av ATL.

Naturvårdsverket har beslutat om nya föreskrifter om bidrag och ersättningar för viltskador, ett konkret resultatet av remissen som nyligen besvarades. De nya föreskrifterna gäller från 1 augusti och innehåller bland annat möjligheten att ansöka om bidrag för att underhålla rovdjursavvisande stängsel och kostnader för förebyggande åtgärder i samband med rovdjursangrepp. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida och ta del av dokumentet i sin helhet här: Naturvårdsverkets föreskrifter om bidrag och ersättningar för viltskador (Naturvårdsverkets författningssamling)

Frågan om ersättning för kostnader gällande kadaverhantering efter rovdjursangrepp är ännu inte löst. Naturvårdsverket kommer att fortsätta att utreda den frågan under hösten 2018.

Trycket från viltstammarna ökar på grödorna för varje dag som går. Vi talar då om fåglar och klövvilt inklusive vildsvin. Om man har problem men inte jagar själv, ta kontakt med lokala jägare.

LRF har överklagat domen om avslagen skyddsjakt vid Molstaberg till Högsta Förvaltningsdomstolen.

Påminnelse om sista dag för anmälan till sambedömning gav resultat. Nu har vi deltagare till två av tre tillfällen sambedömning. Kul!

Styrelsen har mötts i Stockholm under torsdagen och fredagen. Torsdagen var ett vanligt styrelsemöte, men till eftermiddagen slöt ett antal inbjudna gäster sig till samlingen för middag, oändligt mycket fårprat till långt frampå natten och på fredagen avhandlade vi frågor som rör får-Sverige och vår gemensamma framtid. Det var ett givande möte i stort sett präglat av samsyn men förstås även fyllt av livliga diskussioner. Själva tanken var ju att vi skulle bidra med våra olika perspektiv. Deltog gjorde hela styrelsen och adjungerade, Christer Nilsson från valberedningen, Lammproducenternas Tomas Olsson, Anders Hjort representerade rikdomargruppen och Elitlamm av Ulf Andreasson. SFs förtroenderivisor Anders Råsberg var också inbjuden, men han hade förhinder.

tomasmfl
Fint att träffas. I bild Tomas, Gudrun, Christer, Anna O och Thomas. Foto Britta Wendelius

Flera intervjuer har spelats in under veckan så nu har vi snart Får-poddens första avsnitt (om man inte räknar pilotavsnittet) klart för lyssning. Vi hörs snart.

Nästa och näst-nästa vecka (v 29–30) kommer veckobrevet inte i era epostlådor på grund av semester i arbetsteamet. Men såvida det inte blir fullständig nyhetstorka så kommer det veckobrev på hemsidan även dessa veckor.

Trevlig helg önskar SF!

torrbete
Nu är betet slut på riktigt på Nors och andraskörden gick snabbt, om man säger så. Mellan 1 och 5 balar per hektar, men man får vara glad för det lilla. Torkan lokalt på Gotland har fått relativt stort medieutrymme. Slagteriet utalade sig i onsdags, regionen, naturvårdsverk/länstyrelsen och kyrkan ställer marker till förfogande. Foto Elof Nilsson

plastare
Inhyrd press är utrustad med mantelplast istället för nätlindning. Enligt forskning skall detta kunna spara på den vanliga plastfilmen i kombination med att balarna håller formen bättre, vilket ger möjlighet att packa ytterligare mer foder i varje bal. Foto Elof Nilsson

polaris
Tackor med lamm drevs hem från savanerna under veckan. Dags att fodra med ensilage och pellets i hemmafållorna. Medhjälpare är systersonen Edvin på Nors Polaris. Medhjälpare nr 2 är hunden Pelle på sin Polaris. Driva djur med häst är brutalt bra tycker Elof. Foto Elof Nilsson

hembengtstorp
Även på Bengtstorp avänjs nu lammen för att spara foder. En del av lammen får nu äta ensilage och kraftfoder i stället för bete. Foto Gudrun Haglund-Eriksson

hagring
Thomas skickade denna bild för att visa hur kort återväxten efter förstaskörden är, men den får oss väl snarare att falla i gråt av avundsjuka? Foto Thomas Eriksson

tackorhem
Hällas tackor på väg till skogsbete medan avvanda lamm får det bästa betet. Det är torrt även i Västernorrland och också Sundsvalls kommun upplåter grönytor. Gräset växer som sagt knappt, men det är fortfarande ganska grönt. Foto Thomas Eriksson

Sammanställt av Anna X

Nya regler ska förenkla stödansökan

Jordbruksverket har beslutat om att ändra i reglerna som gäller ansökan och utbetalning av stöd från landsbygdsprogrammet.

Bland annat minskas avdraget för sena ansökningar och tiden för att söka startpengar utökas till 24 månader.

Läs mer
Land Lantbruk: Nya regler ska förenkla stödansökan ››