Annons
Stallmästaren web gif
gimrarna
ggi_loop
Banner-2017
trns2017
banner_180x120
Knarrhult2018
Elitlamm_180x180
siltbergs hemsida
Far_gif
gdjh2015
Backa Fårgård
default logo
bildspel_hlamm3
bildspel_hlamm1
bildspel_hlamm5
bildspel_hlamm4

Vi tackar årets seminbaggar och deras ägare!

Tidigt i morse åkte seminbaggarna hem efter väl förrättat värv. Men först en noggrann veterinärbesiktning och blodprovstagning.

Flest doser beställdes efter Erikshester Frej följd av Skinnarve Hector och Hamre Jakob. Nu börjar jobbet med semineringar i besättningar från Skåne till Överkalix.

aleback_hem

Stort tack även till Magnus & Margareta Håård, vars stora arbetsinsats för seminprojektet framåt!

Gratis Maedi-Visna/CAE-kontroll i flera utvalda län

Gård & Djurhälsan genomför gratis provtagningar i flera län. Passa på att låta provta era får och getter för Maedi-Visna/CAE före 31 december.

Provtagningen görs som en engångsprovtagning inom ramen för det förenklade programmet, FMV, som inte ger formellt status men ger ett besked om dagsläget i besättningen. Erbjudandet riktar sig främst till dig som inte låtit testa din besättning tidigare.

Fram till 31/12 besöker provtagare Ebba Ebbersten följande utvalda län:

  • Skåne
  • Kronoberg
  • Blekinge
  • Kalmar
  • Jönköping
  • Gotland

Läs mer på Gård & Djurhälsans hemsida ››

Nya fodermedel: Mer om alger – nu mot klimatförändring

Källa: Jordbruksaktuellt
Forskare i Australien har undersökt om en liten tillsats av torkade alger i fodret kan minska bildningen av metangas i våmmen hos kon. Resultat visar att det verkar fungera.

Enligt forskningen minskade metangasproduktionen med 99 procent om man tillsatte torkade alger i en konstgjord våm.

– Vi började med 20 olika sorters alger och kunde snabbt se att en sorts röda alger verkligen stack ut, säger Rocky De Nys, professor i vattenbruk på James Cook University i Queensland, till ABC.

Algen heter Asparagopsis taxiformis och har samlats in längs med Queenslands kust.

– Vi har redan fått resultaten för får. Vi vet att om Asparagopsis utgör två procent av foderstaten, producerar fåren mellan 50 och 70 procent mindre metangas över en 72-dagarsperiod, säger De Nys.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Röda alger kan minska kons metangas ››

Tidigare artiklar om nya fodermedel
Mjölkfår-besättning sparar vatten i torkdrabbat område ››
Flug-föda till boskap ››
Alger till får? ››

Lamningsförlamning hos tackor

Vill ni delta i en enkätundersökning kopplat till ett examensarbete i husdjursvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet? Ämnet är lamningsförlamning.

Syftet med undersökningen är att studera när och varför lamniningsförlamning (hypokalcemi/kalkbrist) uppkommer och vad fårägare gör för att förhindra detta.

Mer information och enkät ››

Genombrott för forskning om vaccin mot fotröta

Antibiotika-fri kontroll av en bakterie som är orsakar difteri hos kalv och lever- och fotbölder hos både får och nötkreatur kan vara på gång.

Ett projekt vid Kansas State University (KSU) har patenterat en metod för att vaccinera nötkreatur mot Fuscobaterium necrophorum-infektion, som orsakar leverbölder.

Dock kommer ytterligare kliniska studier att krävas för att avgöra om metoden kan användas för att bättre får-hälsa. Detta enligt Rachel Clifton, University of Warwick School of Life Sciences, som studerar bakterien – en av de primära patogenerna när det gäller lever-bölder och en sekundär patogen för fot-röta.
– Vi vet att F. necrophorum är involverad i fot-röta hos får som en sekundär patogen. Nya studier vid University of Warwick har visat att den troligen kan öka sjukdomen svårighetsgrad, säger hon till Farmers Weekly.

– Därför, om vi hittar ett vaccin som är effektivt mot F. necrophorum så skulle det kunna bidra till att förhindra fot-röta, eller åtminstone minska sjukdomens svårighetsgrad för drabbade djur."

Men Rachel Clifton betonar också att fot-röta är en komplex sjukdom där flera bakteriearter är inblandade.

Hela artikeln
Farmers Weekly: Vaccine breakthrough could help tackle foot-rot in sheep ››
Översatt med Google ››

Förenklingen som lett till mer krångel

Ett regeringsbeslut gällande förenkling för lantbrukare togs 2005, men sedan dess har det blivit allt krångligare att verka inom jordbruket och trenden är att regelbördan ökar.

– Antalet lagkrav har mer än fördubblats på 20 år, från 274 till 605 krav. Det är en ökning med drygt 120 procent, säger Sara B Nilsson, rådgivare på Hushållningssällskapet.

Läs hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Förenklingen som lett till mer krångel ››

Och vinnaren är …

Vinnaren i vår tävling på Elmia där priset är en stallkamera från DeLaval är:

vinnaren

Grattis!

Nyfiken på de rätta svaren i tävlingen? De finns här ››

Elmia – Tre projekt för bättre kött

Källa: Jordbruksaktuellt
De flesta svenska konsumenter köper svenskt kött för att de känner till de mervärden som berör produktionen. Men det är färre som väljer svenskt för att det har bäst ätkvalitet, det ska man ändra på.

Projektet "Fem nycklar för bättre köttkvalitet" presenterades av Lennart från Macklean och Kristina Anderback från Agroväst Fokus, på Elmia Lantbruk.

Projektet är indelat i tre delar som i sin tur innehåller olika typer av projekt som drivs av aktörer som SLU, Universitetet i Aarhus, SP Biosciences, Svenskt kött, Svenska Köttföretagen, JTI och Økologisk landsförening.

1. För att hitta nya tekniker och metoder för högre köttkvalitet ska man driva projekten:

  • Raskorsningar för högre köttkvalitet och en mer hållbar produktion.
  • Uppfödningsmodeller för lamm och dess påverkan på köttkvalitet.
  • Slaktens påverkan på köttkvalitet.
  • Teknik för att mäta köttkvalitet på levande djur.    

2. För att utvecklina värdekedjan och nya affärsmodeller ska man driva projekten:

  • Ny prissättning på slakten – betalt för den kvalitet som man levererar. Andra länder, Australien har en sådan modell den ska man tittat på.
  • Teknik för spårbarhet av kött.
  • Beskrivning av värdekedjan och värdeflödesanalys.

3. För att göra konsument och butik mer medvetna om etisk- samt ätkvalitet ska man driva projekten:

  • Digital utbildning inom ätkvalitet och etiskt kött.
  • Kopplingen mellan djurvälfärd och uppfattningen om köttkvaliteten.

Projektet löper över tre år och är just nu i startgroparna. Agroväst har sökt pengar hos EU och fått 17 miljoner som kommer att fördelas över tre år.  

Initiativet till förprojektet togs utifrån ett samarbete mellan Agroväst, SLU, SP Food and bioscience, Svenska Köttföretagen, Svenska Fåravelsförbundet, Svenskt Kött och Sveriges Nötköttsproducenter. Även Teknologisk Institut i Danmark. Finansiärer är Västra Götalandsregionen, EU Interreg Östersund-Kategatt-Skagerak.

Läs hela artikeln här
Jordbruksaktuellt: Elmia – Tre projekt för bättre kött ››

Sverige fortsatt lägst försäljning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU, men importländer knappar in på vårt försprång

Den nyligen publicerade ESCVAC-rapporten från EMA (Europeiska läkemedelsverket) med 2014 års försäljningsstatistik av antibiotika till lantbrukets djur visar att Sverige fortsatt har lägst antibiotikaanvänding inom EU.

Kött importeras till Sverige framför allt från Tyskland och Danmark som nu minskar sin antibiotikaanvändning. Rapporten visar att andra viktiga importländer som Polen och Italien ökar användningen.

Experter anser att det finns ett intresse hos konsumenter att köpa kött som är certifierat avseende låg antibiotikaförbrukning och det måste vara enkelt för konsumenten hitta detta kött.

Hela artikeln
Gård & Djurhälsan: Sverige fortsatt lägst försäljning av antibiotika … ››

Banker, myndigheter och handlare eniga: Vi måste samarbeta för att nå resultat

Tillit, långsiktighet och samarbete. Det var nyckelorden som trummades in när LRF i samarbetet med Svenska Köttföretagen samlade företrädare för banker, myndigheter och handeln till seminariet Svensk köttproduktion – en näring i tillväxt.

Läs mer
LRF: Banker, myndigheter och handlare eniga: Vi måste samarbeta för att nå resultat ››

Nu är vi på plats på Elmia

Hoppas att vi ses där!

Ni missar väl inte att delta i tävlingen där priset är en Stallkamera från DeLaval.

elmia2016

Foto: Maria Edman

Lamm 2016

Föreläsarnas material från Lamm 2016, som hölls i Gränna 7–8 oktober, finns nu på Lammproducenternas hemsida.

Missa inte intresssant och färsk information om avel, ull, skinn, kött, djurhälsa med mera!

Lammproducenterna: Föredragshållare på Lamm 2016 ››

Obduktionstransporter

Viktig information om obduktionstransporter till Eurofins laboratorium i Kristianstad.

Se Gård & Djurhälsans hemsida ››

Nya fodermedel: Alger till får?

Redan i december 2013 kunde man läsa artiklarna som finns längre ner om alger som foder till får här på hemsidan. Dessa artiklar är intressanta, väl värda att lyftas upp igen. Men vad har hänt sedan dess?

Inte mycket har skrivits om tång som djurfoder sedan 2013, men Stiftelsen Lantbruksforskning har beviljat Catherine Legrand 3,3 miljoner kronor till ett projekt som handlar om att använda alger och musslor till djurfoder. Läs mer om det här ››

I Kosterhavets nationalpark odlas redan tång på forskningsbasis och nyligen gavs startsignal för en första kommersiell odling. Tidigare har den mesta tången kommit från asiatiska vatten men efter kärnkraftsolyckan i Fukushima är matkännarna på jakt efter nya vatten. Då är Skandinavien och bland annat Bohuslän intressant. Källa SVT Väst ››

Projektet Alger og belgvekster som fôr til sau har ännu inte publicerat sina resulat. Norska forskare i samarbete med kollegor i Danmark, Schweiz och Spanien ska undersöka om lokalproducerade alger och baljväxter kan bli en ny proteinkälla att räkna med för fårnäringen.

Ett av målen för forskningsprojektet är att mäta hur alger och baljväxter påverkar bildandet av metangas. Forskarna ska också mäta hur olika baljväxter och alger påverkar tillväxten hos lamm samt parasiter hos får.

Webbredaktörens hund hjälper gärna till med tångskörden, här apporterandes delikatessen fingertare. Vi har dock inte börjat dela med oss till fåren. Tången är helt enkelt för god, och det är för glest mellan turerna till tångbankarna för att det ska räcka till dem också. Foto: Anders Dahl

Kan får äta alger?

Under hårda tider har får fodrats med tång i Norge. Forskarna ska nu undersöka om det är rätt väg att gå även i dag. Målet är en säkrare och mer miljövänlig livsmedelsproduktion.

Bioforsk Nord Tjøtta leder projektet och ska mäta hur fodret påverkar produktionen av metangas i den nyligen färdigställd testkammere.


– Jordbruket är både en källa till och själv drabbat av klimatförändringar. Klimatförändringarna i Arktis aktualiserar odling av alternativa arter, såsom baljväxter och tång. Användning av lokalproducerat proteinfoder kan vara mer hållbart och miljövänligt än att importera soja från Brasilien. Det kan också minska utsläppen av växthusgaser i form av metan från köttproduktion, säger forskaren Ingrid Bay Larsen vid Nordlandsforskning.

Sojabrist
Efter utbrottet av galna ko-sjukan i Storbritannien på 1990-talet blev det förbjudet att använda protein från idisslare och fisk för utfodring av idisslare. Således är den norska köttproduktion beroende av importerad soja. Men det blir allt svårare att få tag på soja som inte är genetiskt modifierad, och den genmodifierade sojan är förbjuden i Norge. Kanske lokalproducerade alger och baljväxter kan bli den nya stora proteinkällan till fåren?

Projektet “Belgvekster og alger som alternative proteinrike fórmidler til sau” omfattar bland annat studier där forskare kommer att undersöka effekterna av olika typer av baljväxter och alger på tillväxt hos lamm, parasiter hos får och metanutsläpp – ett stort klimatproblem dag.

Böndernas inställning
Nordlandsforskning kommer att undersöka böndernas vilja att investera i lokalt odlade proteinkällor, och kommer också att titta på potentiella hinder i dagens regelverk och administrativa apparat.

– Vi vet redan att norska bönder är villiga och duktiga på att ta till sig nya kunskaper. Att ersätta den nuvarande användningen av soja är en komplicerad process som kräver olika klargöranden. Detta är vad vi vill hjälpa till med, och här är det viktigt att lyssna på bönderna, säger Bay-Larsen.

Projektet kommer att pågå i fyra år och finansieras av Norges forskningsråd.

Vibeke Lind på Plante Tjøtta leder projektet och samarbetet mellan Nordland Research Institute, Bodø Plante, Aarhus universitet, Institutet för ekologiskt jordbruk i Schweiz och Consejo Superior de Investigaciones Cientifica i Spanien.

Nordlandsforskning: Kan sauen ete alger? ››

Naturligt E-vitamin är bäst

En norsk studie visar att om/när djuren behöver tillskott av vitamin E är det den naturliga formen som fungerar bäst. De flesta syntetiska vitaminpreparat går rakt igenom, och tas inte upp av djuret.

Initiativ till projektet togs då man tidigare hittat fynd som visade låga nivåer av vitamin E i foder, särskilt i rundbalshö. Man har även tidigare hittat förhållandevis låga nivåer av vitamin E i blodet hos mjölkkor och hos får i ekologisk produktion inomhus, och man har därför rekommenderat tillskott under stallperiden.

– I ekologisk produktion föredrar man naturliga tillskott och vi har därför undersökt skillnaden mellan naturliga och syntetiska vitaminer, säger Håvard Steinshamn vid Bioforsk.

Han betonar att E-vitamin är viktigt för djurens hälsa, immunförsvar och fortplantningsförmåga. Vitamin E motverkar också oxidation av mjölkfett. Oxideras mjölkfettet härsknar mjölken.

Syntetiska vitaminer går oftast rakt genom djurens kropp och tas inte upp i blodet. Med vitamin från naturliga källor är det annorlunda, här sker ett stort upptag i kroppen.

Alger
Forskarna i projektet “Naturlege kjelder for antioksidanter, naudsynt for husdyras helse og velferd og for produktkvalitet i økologisk husdyrproduksjon”, har också tittat på innehållet av vitamin E i tång och alger.

– Framför allt har vi tittat på den typ av tång som här är en stor lokal resurs, säger Céline Rebours, forskare vid Bioforsk.

Rebours, expert på kustekologi och algproduktion, analyserade innehållet av selén och vitamin E i flera nordnorska tångarter. I norra Norge har det gjorts få analyser av vad dessa resurser innehåller.

– Innehållet i sjögräs varierar mycket mellan arter och hur de växer. Arter som är rika på selén är fattiga på vitamin E, och vice versa.

– Därför bör man överväga att ge tillskott som består av olika arter, säger Rebours.

Det har tidigare visats att tångmjöl kan ha en positiv effekt på mjölkkors produktion. Ny forskning har visat positiv effekt från tångmjöl på immunsystem, mag-tarmflora och produktkvalitet.

Immunstatus
Forskarna har också tittat på hur de olika vitamintillskotten påverkat djurens immunstatus.

– Vi ser att de vuxna djuren, oavsett diet var friska och bildat antikroppar, men vi finner intressanta variationer hos nyfödda lamm, säger Margarita Novoa-Garrido, forskare vid Bioforsk.

Lamm födda av tackor som hade fått tångmjölet i sin foderstat hade en dålig immunstatus direkt efter födseln. Anledningen bör vara minskat antikroppsupptag från råmjölken hos lammen.

Bra foder är god hälsa
– Vår slutsats är att även om innehållet av vitamin E i ensilaget inte är särskilt högt, är det tillräckligt så länge ensilagekonsumtionen är hög. Kor och tackor med bra upptag av ensilage behöver inte ytterligare bidrag av vitamin E, bortsett från tiden före och efter kalvning.

– Precis före och efter, det vill säga ca 4 veckor före och efter kalvning och lamning behövs extra tillskott av E-vitamin om djuren är installade. Vitaminet bör komma från en naturlig källa, eftersom det är mycket mer tillgängligt för kroppen, avslutar forskare och projektledare Håvard Steinshamn.

Forskning.no: Naturleg E-vitamin best for husdyr ››
Översatt med Google ››