ggi_loop
Elitlamm_180x180
Tranas2020
Siltbergs_banner2020_2
gdjh2015
Backa Fårgård
Far_gif
Banner-2017
banner_180x120
gimrarna
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Stallmästaren web gif
Wiromin2020_liten
Knarrhult2018
default logo
bildspel_FoF1
bildspel_FoF2
bildspel_FoF3

Juridiska och ekonomiska konsekvenser med resistenta parasiter vid köp/försäljning

forbundsnytt

Vid SFs Åsstämma i Mora 2019 antogs motion 1 som hade titeln Juridiska och ekonomiska konsekvenser med resistenta parasiter vid köp/försäljning. Det arbete som gjort under året med att söka svar på motionens frågeställningar redovisas här.

Motion 1 2019 Juridiska och ekonomiska konsekvenser med resistenta parasiter vid köp/försäljning

Bakgrund
Resistenta parasiter (RP) finns numera i landet och den som drabbas kan lida en mycket stor ekonomisk förlust.
Diskussion kring spridning av RP har kommit igång men den tar inte upp den juridiska och försäkringsfrågan.

Yrkande
– Att SF undersöker och publicerar de juridiska och försäkringsfrågorna som kan uppstå mellan köpare och säljare vid köp/försäljning av djur med RP

Frågeställningar
1a) Köparen frågar säljaren om det finns RP och den svarar att det inte finns, men ljuger eller vägrar svara?
1b) Köparen frågar säljaren om RP men den har ej koll?
2a) Är då säljaren ersättningsskyldig för köparens ekonomiska förlust?
2b) Täcker säljarens ansvarsförsäkring detta?
3a) Gäller köparens besättnings eller lantbruksförsäkring, när RP kommit in i besättningen?
3b) Vad är köparens ansvar för att få ut ersättning?

Motionen insänd av Östgötalamm

Resultat av arbetet med Motion 1 – 2019

Juridiskt har man som livdjursköpare mycket små möjligheter att reklamera, häva ett köp eller få ekonomisk ersättning om det visar sig att ett inköpt djur har resistenta parasiter. Det finns i dagsläget heller inga försäkringslösningar som täcker ekonomisk förlust vid inköp av resistenta parasiter.

Enligt de jurister vi vidtalat är möjligheterna att använda lagen mycket begränsade. Om någon lag överhuvudtaget ska kunna tillämpas vore det att pröva ansvarsdelen i skadeståndslagen som ett enskilt ärende, om säljaren varit försumlig alternativt uppenbarligen ljugit. Men detta är hittills inte prövat, och något prejudikat kan det enligt våra jurister inte bli om det prövas via skadeståndslagen. Om en säljare skulle fällas är det inte säkert att ett ev försäkringsbolag ersätter skadan.

Detta gör att livdjursköparen själv måste vidta försiktighetsåtgärder för att skydda sin besättning. Att upprätta ett köpekontrakt mellan säljare köpare där man kommer överens om vad som gäller om resistenta parasiter påvisas efter behandlingskontroll kan vara en möjlig väg att gå, men det gäller i så fall att formulera avtalet så att det är juridiskt bindande.

Vi rekommenderar att alla köpare efterfrågar aktuella analysresultat från den säljande besättningen. Köp inte om oklarheter råder, om inga analyser gjorts eller om säljaren inte vill delge resultaten.

Ett absolut råd är att köparen håller djuret i karantän enligt Gård & Djurhälsans rekommendationer (4 veckor), att en behandlingskontroll görs 7−10 dagar efter utförd avmaskning och att analysen inkluderar odling av larver. Detta för att säkerställa sin besättning så långt det är möjligt. Om köparen inte följer karantänsrekommendationerna vilar ansvaret på köparen.

Detta tål att upprepas: Köp inte om oklarheter råder, om inga analyser gjorts eller om säljaren inte vill delge resultaten.

Svenska Fåravelsförbundet
Styrelsen

Minskad slakt av får i februari 2020 jämfört med februari 2019

Under februari slaktades det 10 600 får och lamm. Den totala slaktvikten av får och lamm, 220 ton, minskade med 26 % jämfört med siffrorna för februari 2019.

Den totala slaktvikten av får och lamm minskade med 26 % jämfört med februari 2019. Under februari 2020 slaktades det 10 600 får och lamm och den totala slakt- vikten av får och lamm var 220 ton.
Jämfört med februari 2019 halverades slakten, i vikt mätt, av tackor och baggar, medan slakten av lamm minskade med drygt 20 %.

Läs mer
Jordbruksverket: Statistska meddelanden Animalieproduktion april 2020 ››

Seminera mera – så här gör man

Inget med att seminera får är särskilt svårt, men man behöver göra en plan och hålla sig till den.

För att förenkla jobbet för er som ska planera har vi tagit fram en tidsatt manual som mycket kortfattat berättar hur du förbereder dig själv och tackorna, och sedan genomför semineringen effektivt.

Ladda ner Seminera mera – så här gör man

Seminera mera för skärm ››

Seminera mera anpassad för utskrift i A4-format ››

semineramera2

Ett starkt startfält

veckobrev

1 maj 2020 | Nu har vi fått träffa alla nominerade till årets upplaga av Årets Fårföretagare. Nästa vecka tillkännages vinnaren.

Idag presenterades de sista tre av fårföretagen som tävlar om titeln Årets Fårföretgare 2020. Pia-Maria och Jörgen Rasmusson, Eksholmens gård som nominerats av Skånes Fårintressenter, Ingeli Ivansson, Rugstorps Lantgård nominerad av Södra Kalmar läns Fåravelsförening och Peter och Susanne Reiman, Lundsbols Lammslakteri AB nominerade av Stockholm-Uppsala Fåravelsförening. Läs om alla elva nominerade fårföretag här.

Nominerade5_2020

Vem som tar hem titeln är ännu inte klart, det avgörs på onsdag. SFs styrelse och adjungerade ska då enas om en segrare. Även i år är vi överväldigade över nomineringarnas höga kvalitet, det blir inget lätt val. Varje dag fram till Stämman läggs ett företag ut på FB, Twitter och Instagram. Dela och ge dem mycket uppmärksamhet, det förtjänar de verkligen!

Denna vecka har det varit leverantörsråd hos Scan. Scan jobbar just nu med förändringar som syftar till effektivisering och minskad klimatpåverkan. De ser över alla led från gårdsnivå till leverans av färdig produkt, och flera pilotgårdar är med i projektet. Senare kommer förändringarna lanseras fullt ut. Från slaktens håll finns oro över den minskade lammslakten. Efterfrågan är mycket positiv, framför allt Styckmästarens utvalda går åt som smör. Faktum är att det starkt bidrar till det höga avräkningspris vi har idag. Glädjande nog är det flera som vill starta med lammproduktion som har hört av sig till Scan, de frågar också efter bra produktionsdjur.

tungalamm1620
Högre avräkningspris har vi aldrig haft. Grafik SJV

Dokumenten till Årsstämmans delegater har uppdaterats. På sidan där dokumenten hämtas ser man vilka dokument som uppdaterats, så kolla att ni har senaste versionen nästa lördag.

Teams-länken som är inträdesbiljett till Srämman kommer att skickas ut under början av kommande vecka, till delegater och de andra som anmält sig. Vill du delta? Anmäl dig till Anna!

Många nya enkätsvar har kommit in under veckan och det är jättekul. Du har väl inte glömt att fyllla i enkäten? Har du inte fått den eller råkat slarva bort den, kontakta Britta så löser hon det. Fördelning av ålder, kön, antal tackor och produktions-inriktning är fortfarande ungefär som förra veckan, så vi smygtittar på några andra intressanta siffror:

  • 79 % av de svarande är med i Elitlamm
  • 83 % av de svarande är med i MV-programmet
  • 13 % av de svarande är anslutna till genbank

Detta är alltså bara preliminära smygtittar, men vi kan inte låta bli för statistik är så kul. Enkätens resultat ska sammanställas och analyseras ordentligt innan det presenteras vid höstens ordförandekonferens.

Många hör av sig om betesskador. Framför allt hjort och vildsvin orsakar stora skador runt hela landet. LRFs projekt Fakta på bordet handlar om att underlätta dialogen mellan markägare och jägare på lokal nivå, med syfte att minska viltskadorna. En hel del material och tips finns att inhämta där.

Vi får också frågor om höjningen av avgiften för anslutna till Maedi Visna-programmet, som vi skrev om förra veckan. Det är en fråga som Gård & Djurhälsan äger, och som vi inte kan påverka. Höjningen beror på att Jordbruksverket har minskat anslaget till MV-programmet, och att det i högre grad behöver vara självfinansierat.

Det regnar det in förfrågningar från företag som letar ull till alla möjliga produkter. Det är ingen brist på ullkreativiteten i dessa corona-tider. Eller kanske just därför?

Insamlad statistik från aktörer på den svenska ullmarknaden och SCB visar att både import och export av ull har minskat kraftigt jämfört med åren innan. 2019 var snittpriset för importerad råull 44 kr/kg, och snittpriset för importerad kardad ull och garn var 152 kr/kg. Om minskad import av såväl råull som kardad ull och garn beror på att svensk ull används i stället kan vi inte säkert svara på. Men intresset för ull hur inte minskat, tvärtom, så vi tror att svaret är ja.

Ett extra tjockt nytt nummer av Fårskötsel har kommit i veckan. Vi har fått mycket positiv respons på tidningens nya utseende, men några tycker att omslaget är i tunnaste laget. Vi har tagit till oss det, så ett kraftigare papper till omslaget kommer det att bli. Vi har inte glömt att även hemsidan ska kläs om i samma look som tidningen, men lanseringen är fördröjd på grund av att den så viktige programmeraren har svår tidsbrist.

Om Får och Foder-kurserna körs enligt plan. Hänsyn tas till corona så att alla deltagare ska kunna känna sig trygga, det finns instruktioner om det här. Nästkommande kurs i Söderhamn har platser kvar, skynda att anmäla om det är inom räckhåll!

Vi har fått in förslag på 14 önskegårdar för gårdsbesök och stallvandringar, som kommer att bli del 2 i Om Får och Foder. Många tack för det, besöken ska ju läggas på gårdar som ni är nyfikna på. Vi kommer att kontakta dem för att fråga om vi får komma och förhoppningsvis boka in datum. De är väl spridda över landet, men främst i anslutning till orter där vi genomfört föreläsningar. Ni som har gått den digitala föreläsningen kommer att få en exklusiv inbjudan när datum är klart, och ni har även möjlighet att bjuda med en vän.

Med hjälp av fårmjölk har forskare från Örebro Universitet kunnat hitta nya områden där fästingar bär på TBE-smitta. Detta spås bli en ny och pålitlig teknik för att övervaka nya riskområden för TBE-smitta. Innebär detta att vi kan få TBE via opastöriserad mjölk eller ost? Anna har bollat frågan vidare till Eldrimners branschansvariga för mejeri, som i sin tur diskuterat frågan med en veterinär med specialkunskap om potentiella faror med opastöriserad mjölk. Birgitta Sundins och Anna Catharina Berges svar finns sist i denna artikel.

Titti Strömne gratuleras för det vinnande förslaget i tävlingen om det snidade fårets ras. “Som får-expert tycker jag mig se att det är ett karakteristiskt träfår. Från träfåren kommer träullen.” Klart att det är ett träfår, det borde vi kunnat lista ut själva. Det är tur att vi har kompetenta rådgivare att falla tillbaka på när fantasin tryter. Grattis Titti, kortfodralet i lammnappa är ditt!

lillalamm
Ett rastypiskt träfår. Foto Britta Wendelius

Trevlig helg önskar SF!

nuskaviut
Dagen då alla är nöjda, inte minst vallhundarna. Foto Gudrun Haglund Eriksson

katterblandhermeliner
Katter bland hermelinerna? Finnspetsen Fia och vita herdehunden Tika smälter knappast in när de försöker smyga sig in i lammkammaren för att hälsa på lamnen. Foto Britta Wendelius

vattnas
Stjärnbäcks lyxiga bevattnings-anläggning (trogna och minnesgoda läsare minns den från förra året) har i år uppdaterats med en vattenspruta med hög kapacitetet som gått i pension efter trogen tjänst inom räddningtjänsten. Detta innebär ökad kapacitet, så nu vattnas det för kung och fosterland för att gräset ska kunna etablera sig innan djuren släpps på om ca 10-14 dagar. Foto Britta Wendelius

bastadan
Betessläpp även i Skaraborg. Bästa dagen på året, om du frågar Einar. Foto Einar de Wit

Sammanställt av Anna

Peter och Susanne Reiman, Lundsbols Lammslakteri AB, Alunda

Nominerade av Stockholm-Uppsala Fåravelsförening

Lundsbols

Susanne med sonen Philip. Foto Lundsbols

Hemsida

Peter och Susanne Reiman driver Lundsbols Lammslakteri AB, detta familjeföretag ligger i Alunda, startades oktober 2013 och sedan januari 2017 är dom KRAV-certifierade. Peter hade från början ett slakteri för nöt, men kände att det behövdes ett för lamm också. Bygg ett då sade Sussie, och det gjorde han. Djuren tas emot kvällen innan för att komma till ro i en box innan dom påföljande dag slaktas. Slakt och styckning sker i väl genomtänkta lokaler. Från start var det Sussie och Peter men allt eftersom kundtillströmningen ökade så utvecklades företaget. Först anställdes Sussies son Philip och i maj 2019 ytterligare en person. Under högsäsong tas mer personal in. Peter började i slakterinäringen när han var 16 år så han har lång erfarenhet och inriktning mot djurens välmående och kundtillfredsställelse. Sussie kom från Sandvik Coromant och hade bara slaktat kaniner och fjäderfän innan hon började jobba med Peter. Dom har haft några få får i omgångar och sonen Philip har en mindre fåruppfödning.

Motivering
Peter och Sussie driver ett väl fungerande företag som har som sitt fokus att se till att vi som djurägare kan känna en trygghet i att djuren mår väl sina sista timmar, att slakten genomförs på ett etiskt sätt och att styckning och paketering görs med finess och kunskap.

Företaget bedriver verksamhet med fokus på djurens välmående och kundfokus. Dom har under sina år med företaget utvecklat det till ett växande företag med stort fokus på att möta kunders behov och det har dom verkligen lyckats med.

Kunden möts alltid med kunskap och värme och en strävan att se till att mottagna djur mår bra hos dom och att vi som kund får en produkt som vi är nöjda med. Dom har också upparbetat bra samarbete med andra små lokala aktörer för att så långt som möjligt kunna erbjuda kunderna en helhetslösning vid slakt avseende transport och skinnhantering.

Ingeli Ivansson, Rugstorps Lantgård, Rockneby

Nominerad av Södra Kalmar läns Fåravelsförening

Ingeli Ivansson Foto Privat
Foto privat

Ingeli Ivansson driver tillsammans med sin man Örjan Rugstorps Lantgård, Rockneby, ett lantbruk med ca 100 tackor av rasen texel, finull och leicester, och korsningar dem emellan. Här finns även 65 mjölkkor som mjölkas i mjölkrobot och hästar.

År 2013 öppnades ett kombinerat café, bageri & gårdsbutik där bl.a. tackor erbjuds i förädlad form och detta leder oss vidare in i Ingelis engagemang i den ideella föreningen ”exceptionell råvara” där hon sitter med i styrgruppen i Kalmar län.

Gården erbjuder flera aktiviteter som lockar besökare tex självplock av potatis, bonnasafari, ullverkstad & kosläpp. Man förädlar gårdens råvaror och Ingeli lär ut kunskap om tex ullen genom kurser i tovning. På sportloven bjuds barn och vuxna in för att klappa lamm och lära sig mer om lantbruk och djur. En sommartradition sedan flera år tillbaka är att hålla konsert i fårhuset.

Motivering
Levande och öppet! Genom att öppna sin gård för besökare och erbjuda ”lärande aktiviteter” så har Ivanssons utvecklats till ambassadörer för det svenska jordbruket och inte minst för fårproduktionen där Ingeli står i spetsen.

Efter ett besök på Rugstorp blir ”livet på landet” med får-lamm-ull-kött-öppet landskap enklare att förstå och Södra Kalmar läns Fåravelsförening vill nominera Ingeli Ivansson som ”Årets Fårföretagare 2020”.

Ingeli Ivansson2 Foto Privat
Foto privat

Pia-Maria och Jörgen Rasmusson, Eksholmens gård, Klågerup

Nominerade av Skånes Fårintressenter

Pia-Maria o Jörgen Rasmusson Foto Eksholmens
Foto Eksholmens gård

Hemsida

En ekologiskt certifierad besättning som drivs på ett modernt vis i nybygga stall med betesdrift runt om gården. Har ca 400 årstackor och säljer sina skinn och en del av köttet själv i gårdsbutiken eller på REKO-ringar. Paret har även lammsafari på sommaren och är duktiga ambassadörer för svensk lammproduktion.

Motivering
På Eksholmens gård drivs en pedagogisk och modern lammproduktion i större skala. Med sitt målmedvetna arbete sker lammproduktionen rationellt, modernt och på samma gång klimatsmart på den skånska stadsnära landsbygden. Med sin goda betesplanering växer lammen fantastiskt på samma gång som de ger ny kunskap till allmänheten genom lammsafari på somrarna.

Pia-Maria och Jörgen är duktiga ambassadörer för svensk lammproduktion, dels via lammsafari, gårdsbutiken och REKO-ringarna men också i informationsserier i dagspressen och andra mediakanaler.

På Eksholmens gård går kunskap, kvalitet och kreativitet hand i hand med perfektion mot framtiden.

Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta visar forskning

Med hjälp av prover på fårmjölk har forskarna upptäckt nya platser i Örebro län där fästingar bär på TBE-virus.

– Fårmjölk är ett nytt sätt med stor potential att kartlägga TBE-spridningen, säger Magnus Johansson, professor i biomedicin vid Örebro universitet.

Idag är det framförallt de patienter som söker vård för TBE som visar var smittan finns. Man kan även leta efter viruset direkt i fästingar men detta kräver omständliga insamlingar och är svårt, eftersom viruset bara finns i små begränsade områden. Det finns alltså ett behov av en ny och pålitlig teknik för att övervaka nya riskområden för TBE-smitta.

Mjölk från 37 fårägare
Denna studie som nu publicerats i Parasites and Vectors använder fårmjölk som indikator på att smitta kan förekomma i ett område. Studien är genomförd av Magnus Johanssons grupp vid Örebro universitet i samarbete med Anna Överbys grupp vid Umeå universitet. Forskarna fick kontakt med 37 fårägare spridda över Örebro län och årenr 2017 till 2019 samlade man in prover på mjölk och råmjölk (kolostrum) i dessa besättningar.

På tre gårdar hittade man antikroppar mot TBE-virus i mjölken, alltså att tackorna varit infekterade.

Studien visar också att TBE-virus finns kvar länge i fårmjölk som förvarats i kylskåp, medan rumstemperatur och uppvärmning får virusmängden att minska.

Möjlig risk för virus i mjölken
Forskarna vill fortsätta att fördjupa kunskapen om den fästingburna TBE-smittan för att bland annat undersöka hur TBE etablerar sig i nya områden och i vilken omfattning mjölk innehåller själva viruset.

Hela artikeln
Örebro Universitet: Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta visar forskning ››


Behöver vi vara oroliga för att få TBE via opastöriserad mjölk eller ost?

Forskarna bakom den svenska studien framhåller att det är nödvändigt att pastörisera mjölk, för att vara säker på att inte smittas av TBE.

Det bör samtidigt påpekas att fynden i den svenska mjölken rör sig om antikroppar mot TBE, inte virus. Undersökningen man gjort av hur lång tid virus kan överleva i mjölk har gjorts med mjölk som aktivt har infekterats med viruset. Om det finns risk att få i sig virus via mjölk i Sverige, och hur stor den risken är, vet man inte i dagsläget. Men det finns några fall i östra Europa där människor som smittats av TBE och där smittkällan antas vara opastöriserad getost.

Jag ställde frågan till Birgitta Sundin, Branschansvarig Mejeri hos Eldrimner, och hon svarar att det är svårt att veta hur man i det här läget ska förhålla sig till det denna studie presenterar. Att i nuläget dra slutsatsen att generellt inte dricka opastöriserad mjölk eller äta ost på obehandlad mjölk finns inte underbyggt i studien. Det behövs helt klart mer forskning, även på olika typer av ost eftersom tekniken skiljer vilket medför en högre eller lägre risk beroende på fara. Men om tillverkningsprocessen förlöper som den ska är de flesta ostar väldigt säkra livsmedel, framförallt hårda osttyper och därmed finns ingen anledning att vara rädd. Mjölk som blir till ost genomgår olika processer såsom syrning, värmning, dränering och för de flesta följer en lagringsperiod som påverkar olika mikroorganismer, till exempel eliminerar lagringstiden så småningom alla bakterier. Enligt studien finns också en tidsparameter som verkar påverka virusets aktivitet. Birgitta understryker att det fortfarande är ovisst om mjölkprodukter skulle kunna smitta och att det naturligtvis vore mycket olyckligt om det skulle vara så.

Birgitta har också diskuterat frågan med veterinär Anna Catharina Berge som har studerat potentiella faror med opastöriserad mjölk. Veterinären har granskat två europeiska studier (en tjeckisk och en ungersk) av TBE-smitta via opastöriserade mejeriprodukter och hennes summering är att hon inte fann några överväldigande bevis för att opastöriserad får- eller getmjölk skall kunna sprida TBE. Det är inte uteslutet, men inte bevisat. Det som studierna visar är indikationer.

Text Anna Bergström och Birgitta Sundin

Lufttorkade charkuterier från Sverige

Det finns ett ökande intresse för lufttorkad delikatesschark av medelhavsvariant i Sverige. Hittills har det mest funnits importerade produkter i livsmedels-butikerna, trots att det egentligen finns en lång tradition av att lufttorka kött även på våra breddgrader. Senast ut är Scan som lanserar ett nytt helt svenskt sortiment som ska nå ut i hela landet. Helt enkelt lufttorkade charkuterier av medelhavsvariant från Sverige.

Inledningen är hämtad från en artikel där Svenskt Kött skriver om trenden, och samtidigt passar på att påminna om att de stora producentländerna av lufttorkat är de som använder mest antibiotika.

Lufttorkat lamm och fårkött är ännu så länge en exklusiv produkt som man knappast hittar i sin vanliga matbutik, men det finns svenska mathantverkare som tillverkar fantastiska lufttorkade produkter av lamm och får. I #8 Fårpodden: Förädling del 1 kan man lyssna på Lars Hansson från Bjärhus i nordvästra Skåne som av de äldre utslagsdjuren tillverkar torkade charkprodukter som är bland de mest eftertraktade av gårdens charkuterier. Läs om den prisvinnande Lambettan från Hälsingland här.

Vill man lära sig att göra lufttorkade produkter håller Eldrimner kurser av hög kvalitet, ofta med tyska charkmästare som lärare. Här skriver Anna som gick en av Eldrimners charkkurser, där man endast använde får och getkött för att göra en uppsjö olika sorters korvar och annan chark, om sin upplevelse.

Är man sugen på att prova att torka kött hemma kan man använda den metod som beskrivs här. Man torkar i kylen, och om man använder mindre styckdetaljer kan man på jämförelsevis kort tid njuta eget torkat lamm- eller fårkött.

Har du ett läs- eller filmtips om torkat lamm/fårkött? Tipsa så fyller vi på med fler länkar.

smakverkstad

Chark och lufttorkat av lamm och får slår det mesta. Här smakverkstad med charkuterier från Bjärhus Gårdsbutik och Lilla Spännefalla, som samsas med fårostar från Oviken. Foto Elof Nilsson

Vad tycker du?

veckobrev

24 april 2020 | Nu har du som medlem chansen att ge din bild av livet med fåren och tycka till om SFs verksamhet.

Veckans presentationer av nomineringar till Årets Fårföretagare är Helen Björk Averpil och Benny Averpil, Lindholmen gård som nominerats av Hallands Fåravelsförening och Mia och Lawrence Heathman, Kulla Gård nominerade av Svenska Dorperföreningen. Allt om Årets Fårföretagare samlas här.

Nominerade4_2020
Foto Anders Lindberg respektive Kalle Hammarberg

I onsdags skickade vi ut en medlemsenkät till alla medlemmar. Vi har redan fått in många svar, stort tack för det! Vi hoppas förstås att ännu fler tar sig tid att svara. Alla medlemmars åsikter spelar roll, och enkätsvaren kommer att vara viktiga för hur SFs arbete läggs upp framåt. Passa på att tala från hjärtat. Det finns möjlighet att formulera sig fritt, och det är en kort enkät som kan besvaras på 5 minuter. Ditt och alla andras svar sammanställs anonymt, och resultatet kommer att presenteras i samband med Lammriksdagen och i Fårskötsel.

Vi bjuder på lite statistik utifrån de svar som inkom igår. Siffrorna kommer att ändra sig när fler svarar, och fritextsvaren kommer att sammanställas när enkäten är avslutad.

  • 60 % bor i Södra och Mellersta Sverige
  • 65 % är kvinnor
  • 50 % är i åldern 55-70 år
  • 77 % håller får i konventionell produktion
  • 55 % anser sin fårhållning vara väletablerad
  • 26 % anser sin fårhållning vara i tillväxt/utvecklingsfas
  • enbart 10 % är i avvecklingsfas, de flesta beroende på fårägarens egen ålder eller krämpor
  • 35 % håller 15-35 st får vintertid
  • 65 % har tillgång till 6-49 ha mark
  • 74 %* anger att de huvudsyftet med att hålla får är lammköttsproduktion
  • även naturvård och betestjänst rankas högt, 58 %* anger det som syfte med fårhållningen
  • 97 %* svarar att de läser Fårskötsel
  • 80 %* svarar att de läser veckobrevet som kommer via epost

* Flervalsfråga, man kan alltså pricka i fler alternativ och totalen av alla svar blir därför mer än 100 %.

Känner du inte igen dig? Glöm inte att förmedla din bild.

Har du inte fått enkäten? Börja med att kolla om den kan ha hamnat i skräpposten. Kanske beror det på att vi inte har din epostadress? Skicka ett mail till Britta.

Idag besökte riksdagspolitikern Malin Larsson (S) från Miljö- och Jordbruksutskottet Hälla Gård i Västernorrland. Thomas berättade om gårdens lammproduktion och för gården och lammproduktionen viktiga frågor som investeringsstöd till jordbruket och småskalig livsmedelsförädling. Thomas fick också möjlighet att berätta hur lammbönder berörs av rovdjur. Man har björn, lo och järv runt gården, men klarar sig hyfsat från varg eftersom man befinner sig i renbetesområdet.

MalinLarsson
Förhoppningsvis en intressant och lärorik dag för en riksdagskvinna. Foto Thomas Eriksson

trillingleverans
Malin Larsson fick uppleva säsongens sista lamning som var en trillingfödsel. Snacka om tur med den dramaturgiska kurvan! Foto Thomas Eriksson

Avstämning om corona med Jordbruksverket och hela branschen. Primärproduktionen på gård fungerar bra förutom att det råder brist på ekoproteinfoder. Foderläget på kontinenten är betydligt sämre, Sverige har klarat sig mycket bra i jämförelse. Läkemedelsverket och Jordbruksverket har uppmanat till största möjliga återhållsamhet i förskrivning till djur, av läkemedel som kan användas i humansjukvården. Man uppmanar att istället överväga att använda andra läkemedel. Från länsstyrelsehåll rapporteras att läget ännu är relativt lugnt. Slakten flyter på med normalt antal sjukskrivningar, några producenter har meddelat att de fått vänta på reservdelar. I Östergötland har man en del sjuka bönder, men inget allvarligt läge.

Vi har även denna vecka jobbat tillsammans med Nämnden för Hemslöjdsfrågor och föreningen Ullvilja med ett bedömningssystem för ull. Ett utkast till bedömnings-formulär finns på plats. Vi är tveksamma till om fårägare, köpare och industri kan använda samma blankett. Det ska vara enkelt, gå snabbt att fylla i, så lite som möjligt bygga på subjektiva bedömningar och inte innebära merkostnader för att få fart på detta på producentsidan. Tror vi. Vill du tycka till så skicka ett mail till Claudia.

Fortsättning i frågan om hantering av vildsvinsproblematiken. LRF trycker på och har skrivit till länsstyrelserna samt ett öppet brev.

Naturvårdsverket har i ett färskt beslut överlämnat rätten att besluta om skyddsjakt på björn, varg och lo till samtliga länsstyrelser utom Länsstyrelsen i Gotlands län. Detta beslut gäller från den 1 juli 2020 till och med den 30 juni 2023. Beslutet får inte överklagas. Tidigare beslut om samma sak löper ut den 30 juni 2020. Ingen förändring från vad som gällt de senaste åren alltså. I beslutet finns statistik över antal beslut och antal i skyddsjakt fällda stora rovdjur de senaste tre åren.

Om Får och Foder-kursen i Ljungby har ställts in då många av de anmälda deltagarna tillhörde riskgrupp. Men vi ska göra allt vi kan för att genomföra de kvarvarande kurserna. Passa på att anmäla dig, vi håller till i luftiga lokaler och tar inte emot för många deltagare. Vi har enbart medel för ett begränsat antal genomföranden, och projektet rullar nu under våren med föreläsningar och fortsätter under sommar höst med gårdsbesök. Vi letar lämpliga och intressanta besöksgårdar, hör av dig med tips om du vill besöka någon speciell gård i ditt område. Vi sköter kontakterna om vi bara får tips av dig, kontakta Britta.
Kurser på gång är Söderhamn 4/5, Umeå 11/5, Gotland 14/5, Höör 1/6 och Ljungskile 15/6.

#Kollpålammen bjuder idag på en hemskolningsuppgift i matte. Räkna ut en för dina lamm lämplig slaktvecka enligt formeln som finns här. Elitlamm Avel & Produktions användare fuskar genom att använda slaktprognosen, men ta ändå en titt på Theos uträkningar av vad säg 80 grams lägre tillväxt per dag kostar.

Tidigare tipsade KLS-podden om lammproduktion med gäst Theo den Braver finns nu att lyssna på här.

Intresset för Reko-ring växer. En mycket bra försäljningsväg som kan passa producenter av alla storlekar. I går var Radio P4 Västernorrland  (ca 2.09 in i avsnittet) med på utlämningen i Sundsvall. Där får man veta hur det funkar, och höra många entusiastiska röster. Fårpodden har också pratat Reko-ring, i avsnitt 9.

REKOSundsvall2
Foto Thomas Eriksson

Som Gård & Djurhälsan tidigare informerat anslutna besättningar inom Maedi Visna-programmet så införs nu en årsavgift på 350 kr/besättning. Anslutna besättningar får sin faktura nu under april månad. Bakgrunden är att de statliga anslagen för driften av programmet inte har följt den allmänna kostnadsutvecklingen, vilket gör att Gård & Djurhälsan tyvärr måste höja den andel som bekostas av djurägaren. Som ansluten till Maedi Visna programmet har man tidigare betalat 400 kr för sitt medlemskap vid förnyelse av intyg (var 12:e till var 24:e månad beroende på var man är i programmet), framåt blir avgiften 350 kr per år.

Medlemsinformation via Förbundets utskicksservice har denna vecka gått ut till Västmanlands medlemmar som numera får sitt medlemsbrev i ny fräsch digital form.

Stämmodelegat, en av filerna som behöver hämtas inför Stämman via hemsidan har uppdaterats, det gäller filen Fullmäktige 2020. Om fler uppdateringar görs så finns det angivet när man loggar in på sidan. Vi har bara fått återkoppling med telefonnummer från hälften av delegaterna. Missa alltså inte att meddela ditt telefonnummer till Britta – det är så du lägger in dig i röstlängden!

Alla medlemmar, ni är välkomna att delta i Stämman! Dock utan rösträtt, eftersom ni röstar via lokalföreningen. Anmälan till Anna.

Trevlig helg önskar SF!

Marita-i-Hallarsbo
I tisdags fick Marita i Hallarsbo grönt ljus på träckproven som hon skickat till Vidilab, så idag blev det äntligen betesläpp för gårdens ryafår. Kom kom alla lamm, nu ska vi ut i hagen! Foto Marita i Hallarsbo

taxei
Mindre nöjd fårbonde undrar varifrån det ägget kom. T. axei har aldrig hittats i gårdens träckprov tidigare, och inga nyinköpta djur på åratal. Har fårbonden slarvat med skohygienen? 50 EPG och 100 % misstanke betyder typ ett ägg, men inte ens ett enda lilla magmasken-ägg vill man släppa ut på betet. Tur att man får hjälp av Gård & Djurhälsan att lägga upp en plan. Bild Anna Bergström

Förra veckans bild på en ungtacka som blivit förvirrad efter öronmärkningen fick en veckobrevsläsare att tipsa: På tal om tackor som stångar undan lamm efter märkning. Låt tackan se på när märkningen sker och lämna tillbaks lammet med baken först. Håll gärna kvar lammet så att tackan hinner känna doften av sin avkomma. På så vis får man flertalet tackor att acceptera störningen. Ett annat råd är att märka lammen strax efter födseln.

Solenslamm2020
Webbredaktörens förstfödda och ännu omärkta lamm. Men ta i trä, det brukar aldrig vara några problem. Foto Anders Dahl

Nils-Osten-Nilsson12
Bild från en medlem som visar förstklassig koll på fårhuset dag och natt via stallkamera. Kameran är av PTZ-typ och kan söka av hela huset och dessutom zooma in på det man vill se lite närmare. Man kan till och med se öronnummer om tackan vrider huvudet rätt. Lyxigt! Foto Nils Östen Nilsson

lammkammare
Medan tackorna är upptagna vid sitt foderbord kan lammen smaka på pellets i lammkammaren. Foto Nils Östen Nilsson

lammskydd3
Det är väl bara Britta som har gotlandslamm* som stoppas av snålare utrymme att sticka in huvudet samt en något höjd fodergrind? Foto Britta Wendelius
* allmänt erkända som de värsta foderbordshuliganerna …

lammskydd2
Här illustreras höjden och lammens svårighet att krypa upp. 17–17,5 cm passar Brittas tackor, men behöver finjusteras utifrån de vuxna djurens storlek. (Bilden är tagen i samband med foderbordsrengöring. Så här snålt med foder får det inte vara generellt, för då hänger tackorna på halsen för att äta.) Foto Britta Wendelius

sparrisknopp
Off topic, men finns det något man skulle kunna vara sugen på just nu (till lammburgaren) så är det detta! Foto Britta Wendelius

varbrukinorr
Nu kör vi så det ryker! Vårbruket är igång även i gränslandet mellan Västmanland och Dalarna och traktorerna rullar dygnets alla ljusa timmar. Foto Britta Wendelius

Sammanställt av Anna

Mia och Lawrence Heathman, Kulla Gård, Nye

Nominerade av Svenska Dorperföreningen

MiaLawrenceHeathman Foto Anders Lindberg
Foto Anders Lindberg

Hemsida
Facebook

Uppfödning av gotlandsfår och Dorperfår. Försäljning av avelsdjur, embryo, semin och skinn.

Motivering
Lawrence och Mia Heathman som driver Kulla Gård är målmedvetna, hängivna entreprenörer med ett fantastiskt engagemang, som inte bara kommer dorpersverige till gagn utan dessutom bidrar till att få in nytt avelsmaterial och raser till hela Sverige. Efterfågan av nya avelsdjur ökar och deras verksamhet utökas år från år.

Kulla Gård har blivit ett centrum för innovation i fårsverige och få företag i branschen vågar satsa så stort. Avelsdjuren håller mycket hög kvalitet och bemötandet är hjärtligt och tillmötesgående. Att de med sitt bidrag till fårsverige skulle bli Årets Fårföretagare 2020 är givet.

Helen Björk Averpil och Benny Averpil, Lindholmen gård, Vallda

Nominerade av Hallands Fåravelsförening

LindholmenbyKalleHammarberg
Foto Kalle Hammarberg

Hemsida

Helen och Benny startade upp med gotlandsfår 1999 och har med åren utvecklat en ledande avelsbesättning: 75 tackor och 4 baggar. Från starten har de satsat på ekologisk produktion, KRAV. Fåren gynnar biologisk mångfald genom bete av naturreservatet Vallda Sandö. Vinterfodret består till största delen av ensilage från egna marker. Med solceller är gården självförsörjande på el. Driften är rationell, bl.a. har idéerna från “Framtidens lammstall” genomförts. Under många år har Lindholmen sålt avelsdjur i toppklass, ca 400 lamm, varav 100 baggar till auktion. Även semin produceras.

Slakt sker på Öströö (korta transporter i egen regi). Ca 100 lammlådor per år säljs till en trogen kundkrets, med varumärket Saltörtslamm. Slakt av utslagstackor ger bl.a. korven “Lindholmare”. I gårdsbutiken säljs också skinnfällar beredda i Tranås och hantverksprodukter i skinn och ull från gårdens får. Omsättningen exklusive moms motsvarar 13000 kr/tacka. Helen och Benny får ut > 300 kr/arbetad timme.

Motivering
Helen och Benny har visat att det går att förena omsorg om djur, narur och människor med lönsamhet i en för svenska förhållanden medelstor fårbesättning. De har skapat förutsttningarna för detta genom att satsa på hög kvalitet i produktionen, genomtänkt val av samarbetspartners och en logistik som till största delen håller sig inom närområdet. Ett vinna-vinna-koncept på många plan.

LindholmenbyPropellerboys
Gården som ligger vid havet på Onsalahalvön. Foto Propellerboys

Fast årsavgift införs för Maedi Visna-programmet

Som Gård & Djurhälsan tidigare informerat anslutna besättningar inom Maedi Visna-programmet så införs nu en årsavgift på 350 kr/besättning för alla som är anslutna programmet.

De statliga anslagen för driften av programmet har inte följt den allmänna kostnadsutvecklingen, vilket gör att Gård & Djurhälsan tyvärr måste höja den andel som bekostas av djurägaren. Som ansluten till Maedi Visna programmet har man tidigare endast behövt betala 400 kr för sitt medlemskap vid förnyelse av intyg vilket kan variera mellan var 12:e till var 24:e månad beroende på var man är i programmet. Avgiften är sänkt till 350 kr, men den kommer alltså gälla årligen för alla i programmet.

Provtagningskostnaden ligger kvar oförändrat gentemot tidigare år. Fakturan på årsavgiften kommer att skickas ut under april månad.

Storbritannien: Kampanj ökade lammförsäljningen med 19,9 miljoner pund

AHDB lanserade i juni förra året kampanjen Lamb Hits You In The Chops. Den följdes upp av en andra våg i september, som sammanföll med höstens topp i produktionen.

På den ursprungliga kampanjen investerades 1,4 miljoner pund, som spreds över många kanaler som kampanjer i butik, tidningsannonsering, skyltbanderoller samt digitala och sociala medieplattformar.

Enligt Kantar nådde den högprofilerade kampanjen 90 % av Storbritanniens hushåll, som köpte mer lamm för mer pengar. Konsumenter köpte lamm för 19,9 miljoner pund mer än vanligt under hela denna tidsperiod.

Kampanjen sjösattes som ett försök att undvika en flod av lamm på den brittiska marknaden vid en potentiell “no deal” Brexit och gav en stark avkastning på investeringen. För varje pund som spenderas på marknadsföring ökade försäljningen av lamm med 13,37 pund.

Klövklippning före betessläpp

Källa: Gård & Djurhälsan
Årets viktigaste genomgång och kontroll av klövarna är före betessläpp. Fåren har då gått på den mjuka ströbädden och klövarna är ofta i behov av klippning eftersom de inte slits på ströbädden.

Klipp yttervägg och tå vid behov och passa på att kontrollera klövspalterna och kronranden så att de ser normala ut.

Vår klövatlas med bilder på de vanligaste klövförändringarna hos får finns här!

Bilder på CODD, den nya smittsamma klövsjukdomen finns här!

Vill du lära dig mer om klövar och få en genomgång av veterinär och samtidigt få din besättning certifierad som fotrötefri med F-status? Anmäl dig till Klövkontrollen här!

Se film om klövklippning här!