gimrarna
Elitlamm_180x180
Banner-2017
Stallmästaren web gif
Backa Fårgård
trns2017
banner_180x120
Knarrhult2018
siltbergs hemsida
Far_gif
ggi_loop
gdjh2015
default logo
bildspel_film
bildspel_parasiter2
bildspel_ullskattkartan

SM i Fårklippning

SM i Fårklippning kommer att hållas den 21 september på Hornsund Sågtorp 1, Flen.

Tävlingarna pågår från 9.30 till ca 16.30.

Utöver SM kommer det även finnas en Open-klass, öppen för alla nationer, och en Introduktionsklass, öppen för de som är nya i branschen och tävlar för första gången.

SM sponsras som vanligt av Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna, och i år även av Södermanlands Läns Fåravelsförening och Ullkontoret.

Nytt för i år är ett Kvalitetspris som sponsras av Filippa K.

Välkomna!

Hämta inbjudan med program och vägbeskrivning ››

Bilder från fjolårets SM som hölls på Gotland. Foto Andrei Alexa Ronström

sm

sm 18

 

Färska avelsvärden, topplistor och söklista

Nu visas nya avelsvärden för dina djur i Elitlamm Avel.

Även djur som är utannonserade på Marknadsplatsen har uppdaterade avelsvärden.

Topplistor för gotlandsfår och leicesterfår
De nya topplistorna för gotlandsfår och leicester hittar du i Djurregistret i Elitlamm Avel & Produktion. Listorna innehåller 416 baggar av gotlandsfår med minst 20 avkommor, och 136 leicester med minst 15 avkommor.

Söklista över finullsbaggar
För att hitta en finullsbagge inför kommande säsong så kan du söka efter lämplig bagge i Söklistan för finullsbaggar i Elitlamm Avel & Produktion. Du hittar 223 avelsbaggar på listan. Kravet för att komma med på listan är att baggen har kompletta avelsvärden och har avkomma som är ullmönstrad.

Om du har frågor om avelsvärden, topplistor/söklistor eller Elitlamm i allmänhet, hör av dig till vår support på support@elitlamm.com eller ring på telefon: 0174-301 50. Telefontid måndag och onsdag 10.00-12.00.

Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm

Hej lammproducenter och kollegor!

Det fattas lamm i höstslakten. Viktigt att vi uppdaterar och håller våra leveransavtal.

Ny metod för att beräkna näringen i stallgödsel

Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning

Stallgödsel är en viktig källa till växtnäring men det är svårt att veta exakt hur innehållet av näringsämnen varierar och därmed hur det ska utnyttjas. Bo Stenberg och Kjell Gustafsson har undersökt en metod för att mäta innehållet i realtid och därmed hur mycket näring som sprids per hektar.

Näringsinnehållet i gödsel kan skilja sig stort mellan gårdar och det kan också, trots omrörning, skilja sig mellan olika lass. Därmed är de riktvärden som finns sällan representativa. Därför bör gödseln analyseras.

Forskarna Bo Stenberg från SLU och Kjell Gustafsson från Göttorp Lantbruk & Agrarkonsult har med hjälp av NIR-teknik mätt näringsinnehållet i flytgödseln och analyserat kvaliteten medan man spred gödseln för att mäta variation. Analyser genomfördes även på gödsel från 55 gårdar för att täcka in den variation som finns mellan gårdar.
– Lantbrukaren kan med den här tekniken själv värdera givorna och på så sätt anpassa sin gödsling på ett bättre sätt, säger Bo Stenberg. De flesta går efter de riktvärden som finns, men de kan vara mycket opålitliga och man kan missbedöma rejält hur mycket näring man spridit.

Det skulle vara en stor miljövinst om man kunde bestämma halterna av fosfor bättre eftersom forskningen visade att det fanns stora variationer i innehåll mellan både gårdar och mellan lass. Projektet visade att det inte var så lätt att bestämma fosforhalterna i gödseln och här behövs mer forskning.

Läs mer om projektet Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling, H1333211.

Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska

För tredje året i rad minskar svenskarnas förbrukning av importerat kött, det visar den beräkning som Jordbruksverket gjort för första halvåret 2019. Importen har minskat för samtliga större köttslag och för griskött är minskningen inne på sjätte året. Den svenska produktionen av kött har utvecklats åt olika håll samtidigt som den svenska marknadsandelen fortsätter att stärkas.

– Idag vill många konsumenter bidra till en minskad negativ miljöpåverkan genom att rannsaka vilka livsmedel som hamnar i varukorgen. Att äta mat som är bra för hälsan är viktigt för många och intresset för vegetariskt är fortsatt starkt. Djuretik och antibiotika är frågor prioriteras högt hos konsumenter som vill äta hållbart. Utvecklingen innebär en konkurrensfördel för närproducerad, svensk mat och gynnar inte minst köttet där den svenska produktionen är förknippad med många mervärden, säger Åsa Lannhard Öberg som är jordbrukspolitisk utredare.

Jordbruksverket vill lyfta fram tre delar i utvecklingen av köttmarknaden under januari-juni 2019 jämfört med samma period 2018:

  • Den totala förbrukningen av kött minskade med 3,1 procent, vilket är en något större minskning än vid den förra halvårsavstämningen. Under första halvåret förbrukade vi i genomsnitt 15,6 kg griskött, 11,9 kg nötkött, 0,75 kg lammkött och 11,1 kg matfågel. Förbrukning är inte samma sak som konsumtion, utan visar åtgången av kött i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att halvera förbrukningssiffran för att få fram vad som hamnar på tallriken.
  • Importen av samtliga köttslag minskade. Trenden med en minskad import har pågått under flera år nu, allra mest för griskött. Efter tjugo år med stadigt ökad import av kött vände utvecklingen. Det är med andra ord importerat kött vi äter allt mindre av.
  • Vi äter en större andel svenskt kött. Importen minskar i något snabbare takt än vad förbrukningen gör och detta leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött och 71,3 procent för matfågel.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska ››

Virala ylletröjor

veckobrev

30 augusti 2019 | Veckan då möteshösten drog igång och vi fick vår första virala fullträff.

Förra fredagen hölls ett möte på Nämnden för Hemslöjdsfrågor med Ullkontoret, Ullvilja och Ullförmedlingen. På agendan fanns branschmötet som kommer att hållas i november och idéen att arrangera en svensk variant av Campaign for Wool 2020. Många starka viljor och livliga diskussioner. Vi försöker styra det till att det tänks stort runt ull. Sverige har redan en fantastisk Fårfest, så ska vi ha en ullvecka vill vi att den blir något nytt. Fortsättning följer.

Viltförhandlingsdelegationens studieresa i Tived med besök på två fårgårdar, som båda haft angrepp av varg och satt upp RAS-stängsel, innehöll bra dialog och möjlighet att diskutera små och stora problem runt rovdjuren. På den ena av gårdarna kröp vargarna in under ett fungerande RAS stängsel, och på den andra kom första angreppet två dygn efter att familjens första får flyttat in och man har sedan haft ytterligare ett angrepp. En minst sagt hård start på livet med får, men man vill ändå försöka utöka den idag 20 tackor stora besättningen. Besiktningsmännen pratade om stängsel, svaga punkter vid stängseluppsättning och vad man bör tänka på. Koncentrationen av hela Sveriges vargstam i Mellansverige är ett problem som vi ständigt återkommer till, samt att det fattas pengar till förebyggande åtgärder. Nästa programperiod ser dessutom ut att bli rejält försenad. Positivt är att det går att söka bidrag för röjning under stängsel med 5 kr per meter i hela Örebro län, där Tivedenreviret finns.

Rovdjursangrepp på lantbruksdjur leder till indirekta kostnader för lantbrukare genom ökat arbete och minskad produktivitet. SLU har gjort en studie för att undersöka dessa indirekta kostnader till följd av rovdjurs angrepp och närvaro. Resultaten visade att besättningar i områden med hög rovdjurstäthet och angripna besättningar hade cirka 25 procent lägre reproduktion jämfört med besättningar i områden med låg rovdjurstäthet. Gårdar i områden med hög rovdjurstäthet som inte drabbats av angrepp hade en merkostnad på cirka 230 kronor per tacka, medan gårdar som haft angrepp hade en merkostnad på cirka 710 kronor per tacka. I båda fallen jämfördes med gårdar i områden med låg rovdjurstäthet. Fäbodar som haft angrepp hade en merkostnad på cirka 1000 kronor per tacka jämfört med fäbodar som inte angripits.

Siffrorna är både skrämmande och nedslående och utgör ett av svaren på varför inte svensk lammproduktion ökar som vi tycker att den borde.

Ubildning för aktiva fårklippare hölls förra veckan på Norrby Gård, samtidigt som Filippa K och Röjk tog bilder till lanseringen av sina komande plagg i svensk FinDor-ull. På plats fanns också Gård & Djurhälsans Ulrika König som höll en föreläsning om CODD och pratade säkerhet och hygien med fårklipparna. Verkligen ett superbt tillfälle att sprida denna kunskap. Claudia passade på att berätta om SFs arbete med skinn och ull, och testade utbildningen i att klippa och sälja ull till industrin på fårklipparna. Utbildningen tar vi fram tillsammans med Matilda Andersson från Svenska Fårklipparförbundet och målgruppen är fårklippare. En del bra synpunkter kom fram, konceptet ska nu finslipas och beräknas bli klart senare i höst.

Norrby1
Fårklipparna fotas av Ulrika som fotas av Claudia. Foto Claudia Dillmann

Vårt Facebookkonto har ett ständigt flöde av aktuell information och snart är vi uppe i 2000 följare, det blir något att fira. Inläggen når inga horder, men vi tror i alla fall att mycket av informationen landar hos intresserade fårägare. Efter mötet på Norrby Gård publicerade Claudia en bild på tröjorna som kommer i höst, och det inlägget har nått virala nivåer jämfört med vad vi är vana vid. 16742 har när detta skrivs nåtts av inlägget, det har delats 97 gånger och antalet interaktioner är 4183. Detta var tydligen intressant!

Nu avlivar vi myten om att svensk korsningsull bara duger som marktäckare i trädgården! Här nedan ser ni Filippa Ks och Röjk Superwears nya fina tröjor i prima helsvensk korsningsull. Snart finns de att köpa i butik och via nätet. Vi kan vara stolta över vad våra svenska får förmår!

findortrojor
Ellen, marknadschef Filippa K och Yann, vd på Röjk, i de efterlängtade tröjorna. Foto Claudia Dillmann

Möte i Stockholm i onsdags med Svenska Köttföretagen och referensgruppen för rätt sortering och köttkvalitet. Det var intressant att möta de andra djurslagen och dagligvaruhandeln, rapporterar Thomas. Det var hans första möte med den här gruppen.

Även referensgrupp för klimat och hållbarhet har haft möte. Flera olika instanser deltog; handel, djurslagsföreningar, forskning, Jordbruksverket med flera. Bra möte gav en lovande känsla inför de som komma skall.

Köttdelegationen (LRF Kött) har haft lunchmöte idag med strategier och arbetsordningar på agendan. Elof ger tumme upp till balansen mellan framtidstro och realism i delegationen.

Telefonmöte med refernsgruppen för stöd och regler pågår medan veckobrevet skrivs. Händer något uppseendeväckande får Elof rapportera nästa vecka.

För att hyra eller köpa ett kvävekärl inför seminering i höst måste man boka senast nästa fredag, den 6 september, om vi ska kunna garantera tillgång till kärl. Vilken eller vilka baggar man ska använda kan man bestämma senare, om man vill invänta att årets utvalda tillkännages.

Beställningssedlar för seminutrustning och doser kan hämtas här.

Med anledning av den nya klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD) har Gård & Djurhälsan uppdaterat sina karantänsrekommendationer.

För tredje året i rad minskar svenskarnas förbrukning av importerat kött, det visar den beräkning som Jordbruksverket gjort för första halvåret 2019.

wvn9wsvbnp44pnsjm7no
Figuren visar den procentuella utvecklingen av marknadsbalansens delar första halvåret 2019 jämfört med samma period 2018. De största procentuella förändringarna syns för lammkött, men det är också den sektor som är minst rent kvantitativt. Information om kvantiteter och längre serier finns på Jordbruksverkets webbplats. Grafik Jordbruksverket

LRF har ställt samman ett ganska omfattande material med tips för lantbrukare angående djuraktivister. Det handlar om vad man ska tänka på vid manifestationer, vid öppna gård-arrangemang, vad som gäller för kameraövervakning med mera. Finns bifogat i veckobrevets epostversion.

I veckan hade ERFA-gruppen i Gävleborg sin sista träff på Andreas och Cecilia Honkasalos gård Frankrike utanför Bergsjö. Temat var byggnader. Titti Strömne har hållit iträffarna och vid den sista träffen var veterinär Kalle Hammarberg inbjuden expert.

LottaWallberg
Foto Lotta Wallberg Bruun

Titti passade på att intervjua nestorn Kalle Hammarberg för Fårpodden. I nästa avsnitt får ni höra honom berätta om ett långt liv som vallpojke och veterinär med får och getter som specialitet.

Gör gärna som Gävleborg, skriv en rad och skicka en bild eller två från fårhändelser i lokalföreningar och andra fårsammanhang.

Kolla in programmet för Ull i kubik. Den 29 september på Öströö Fårfarm i Halland. Tänk på att tävlingsbidrag till Ull-SM ska vara framme senast 10 september.

Anmälningsblankett baggauktion på Gotland finns nu att hämta på hemsidan.

Veckans klimatinslag citerar Allan Savory, biolog från Zimbabwe och upphovsman till begreppet Holistic Management (holistiskt bete):
Agriculture is not crop production as popular belief holds – it’s the production of food and fiber from the world’s land and waters. Without agriculture it is not possible to have a city, stock market, banks, university, church or army.

Metoden Holistic Management grundlades när Savory insåg att en minskad mängd betande djur  inte alls minskar ökenbildning och koldioxid­utsläpp utan snarare ökar dem. Torr mark utan växtlighet kan inte absorbera vatten och inte binda kol till marken via växterna. Savory insåg att boskapens betande inte var ett hinder, utan snarare nyckeln till att bromsa klimatförändringarna. Det viktiga är att de är i rörelse. Överbetning uppstår när djuren betar för ofta på samma plats. Se Savorys berömda TED Talk med svensk textning här.

Trevlig helg önskar SF!

salttips

Tips på ett arrangemang för mineral och saltsten i fårhuset. Det är ju frestande att hänga direkt på fårgrindarna, men det blir ofta en tråkig beläggning och ärgning om man hänger salt och mineral hänger så det kommer i kontakt med fårgrindarna. Foto Britta Wendelius

livdjursval
Tillfälligt intag för genomgång av ungtackor. Dags attt välja ut årets livlamm. Foto Britta Wendelius

betarmellan
Det ska vara snyggt mellan hagarna också. Fåren fixar. Foto Claudia Dillmann

matresan
Nästa helg, den 7-8 september går Matresan i Örebro län av stapeln. Det finns en app att ladda ner till hjälp att hitta de 72 besöksmålen. I Örebro län finns världsberömd fårglass, fantastisk fårost och mycket mer. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Veckobrev 1
Jesper Eggertsen mönstrar leicesterlamm. Det är viktigt att ha koll på vad man sysslar med, även om årets resultat inte blev ett av våra bästa, reflekterar Einar efter att en av årets höjdpunkter är avklarad. Foto Einar de Wit

lammarute
När man inte nöjer sig med en lamning per år kan det se ut såhär i fårhagen i augusti. Finullstackor och en del gotlänningar lammar för fullt på Bengtstorp. Foto Gudrun Haglund Eriksson

komfaren
Kom fåren. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Vasternorrl
Solnedgång i Västernorrland. Landskapet är fantastiskt och som gjort för får. Nu finns det 248 fårbesättningar med drygt 7000 får i Västernorrland (SJV juni 2018). Hur många fler får plats? Ska vi flytta dit? Foto Thomas Eriksson

Sammanställt av Anna

Stora indirekta kostnader för rovdjursangrepp

Källa: SLU Forskningsnytt

Rovdjursangrepp på lantbruksdjur leder till indirekta kostnader för lantbrukare genom ökat arbete och minskad produktivitet. Syftet med vår studie var att undersöka de indirekta kostnaderna för fårbönder i Sverige till följd av rovdjurs angrepp och närvaro. En enkät skickades ut där lantbrukare fick beskriva förhållanden under 2013. Enkäten skickades till 563 fårbönder och 38 procent av dessa svarade.

Resultaten visade att besättningar i områden med hög rovdjurstäthet och angripna besättningar hade cirka 25 procent lägre reproduktion jämfört med besättningar i områden med låg rovdjurstäthet. Lantbrukare som haft angrepp spenderade mer tid på underhåll av staket, att leta efter försvunna djur samt nattintag. Dessa effekter räknades om till kostnader för en genomsnittlig besättning med 31 tackor. Gårdar i områden med hög rovdjurstäthet som inte drabbats av angrepp hade en merkostnad på cirka 230 kronor per tacka, medan gårdar som haft angrepp hade en merkostnad på cirka 710 kronor per tacka. I båda fallen jämförs med gårdar i områden med låg rovdjurstäthet. Fäbodar som haft angrepp hade en merkostnad på cirka 1000 kronor per tacka jämfört med fäbodar som inte angripits.

Om man från politiskt håll vill behålla fårproduktion i rovdjurstäta områden kan det finnas skäl att införa en schablonmässig ersättning för de indirekta kostnader som följer på angrepp och närvaro av rovdjur.

Läs mer ››

Baggauktion på Gotland

Anmälningsblankett till auktionen på Gotland finns nu att hämta, följ länken nedan.

Baggauktion på Gotland den 28/9 ››

Uppdaterade karantänsrekommendationer

Med anledning av den nya klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD) har Gård & Djurhälsan uppdaterat sina karantänsrekommendationer.

Läs Rekommendationer angående fotröta och CODD vid försäljning av livdjur och Inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar!

Läs mer om Smittsam digital dermatit (CODD).

smittsam_digital_dermatit_hos_far

Foto Gård & Djurhälsan

Vi klarar påfrestningar bättre tillsammans?

veckobrev

23 augusti 2019 | Idag får vi följa med på studeiresa till Västernorrland och till riksbedömning i Västerås. Detta plus senaste nytt från får-Sverige.

Idag deltar Claudia i möte som nämnden för Hemslöjdsfrågor arrangerar om att dra igång en svensk ullvecka inspirerad av britternas Campaign for wool. Vi får vänta till nästa vecka med att berätta hur mötet gick, för Claudia drar raskt vidare till Norrby Gård för att bistå med spetskunskap när Filippa K och Röjk fotograferar och filmar till kommande lansering av sina höstplagg i Norrby-ull.

SF och Svenska Fårklipparförbundet jobbar tillsammans med att ta fram en kurs för fårbönder och fårklippare, som tar upp vad man ska tänka på om man ska sälja ull till industrin. Låter det som något för dig? Håll utkik, mer information kommer under hösten.

Vi skrev för några veckor sedan att det är fart på livdjushandeln, vilket vi märker på att många nya Elitlammanvändare anmäler sig. Cirka 1000 svenska fårbesättningar försvann efter fjolårets torka, enligt Jordbruksverkets statistik, och den siffran gäller alltså alla besättningar i hela landet. Vi har fått frågor på detta och vill därför förtydliga att antalet medlemmar i Fåravelsförbundet har minskat något, ca hundra färre än förra året, medan antalet Elitlammanvändare är konstant. Vågar vi av detta dra slutsatsen att SFs medlemmar och Elitlammare är mer motiverade och lite bättre rustade att klara påfrestningar än andra fårägare? Det verkar i alla fall så.

Vi får alla hjälpas åt att välkomna nya och nygamla fårgägare. Kunskap, nätverk och mentorskap är väldigt viktiga delar i ett lyckosamt liv med får, så glöm inte att värva era livdjursköpare till förbundet och Elitlamm.

Arbetet med att skapa ett avelsvärde av typen totalindex för gotlandsfår, finull och texel pågår för fullt. Arbetet görs tillsammans med Växa.

Riksmönstring för köttraser 2019 är över. Sammanlagt har 101 texel, 38 suffolk, 12 dorset och 9 dorperbaggar bedömts under augusti på fyra platser; Växjö, Våxtorp, Noraström och Flen. Baggarna höll mycket bra kvalitet. Uttagningskommittén för baggauktionen i Linköping hälsar att den samlas den 25 augusti för att välja ut de bästa baggarna. Den 14 september är det 25-årsjubileum för auktionen på Vretaskolan Linköping. Mer information kommer att läggs ut på Lammproducenternas hemsida runt den 10 september.

9
Riksdomarna Anna Olsson och Lennart Carlsson in action. Lasse Isaksson, Helgölamm, Växjö med suffolkbagge. I andra ringen skymtas Mattias Rickardsson från Färjestaden. Foto Ann Karlsson

Riksbedömning av päls- och ullraser pågår för fullt. Fylligt bildreportage från Västerås längre ner.

#kollpålammen – Gård & Djurhälsan har publiccerat sin sammanställning med råd om hur vi får lammen att växa inför höstslakten. Det har varit lite svag tillväxt på lammen den senaste tiden, “för mycket” gräs (förväxt på sina håll) och vallar som lidit av fjolårstorkan.

kollpalammen

Är lammen på fel sida av staketet kan man misstänka att betet tryter. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Kampanjen #höstlamm kommer även i år att hållas vecka 40-41 då handeln går ut med lammkampanj. Efterfrågan är stor och handeln visar mycket intresse för kampanjen. Slakten har haft stora bekymmer att få in det antal lamm som anmälts, så nu behöver vi kavla upp ärmarna och se till att det finns lamm i butikerna till kampanjen och under hösten. De lamm som kommer att finnas i diskarna under #höstlammkampanjen kommer att slaktas de närmaste veckorna. Väg och ändra era leveranser i tid om inte antalet stämmer med planeringsanmälan!

Vad tycker du om Elitlammsupportens och kansliets nya telefontider? Vi har på försök ingen telefontid under tisdagen men i stället dubbel bemanning under måndagens tid kl 10–12, då en väldigt stor del av samtalen kommer. Vi har inte satt något slutdatum för hur länge vi ska köra detta försök, vad ni tycker och vår egen utvärdering får avgöra om det blir permanent. Bu eller bä, vi vill gärna veta om ni gillar det nya upplägget som ger mindre kö under måndagar!

I senaste Fårskötsel är tyvärr fel telefontider angivna. För telefonkontakt med kansli och Elitlammsupport är det måndagar och onsdagar kl 10–12 på nummer 0174-301 50 som gäller.

Anmälningblankett till auktion i Mälardalen kan nu hämtas på hemsidan.

Viltförhandlingsdelegationen gör idag en studieresa till Tived och besöker där två fårgårdar för att se på stängsel och prata med djurägarna, som båda haft vargangrepp under 2018 och 2019. Stutarna som har varit utskrämda och på rymmen i Tivedsreviret är nu infångade och alla 43 är välbehållna. Det har tagit 6 veckor och en enorm massa timmar och mil för djurägaren och medhjälpare, men dessbättre ett lyckligt slut denna gång.

Lantbruksnytt hade igår ett inslag om betalningen för lammkött. Viktoria Östlund från LRF Kött svarar på Lantbruksnytts frågor om varför betalningen för svenskt lamm under en stor del av året ligger långt under EU-snittet.

Team Fårerådgivning, Gimrarnas danska samarbetspartner, bjuder in till konferens i Odense den 21 september. Alla lammproducenter är välkomna.

Den 21 september anordnar Svenska Fårklipparförbundet SM i fårklippning, denna gång på Hornsunds Gård i Flen. Otroligt spännande tävling som nog de flesta kan uppskatta. Ta med svärmor, arbetskompisarna och/eller grannen för att heja på din favoritklippare.

Varför händer allt den den 21 september i år? Baggauktion i Jönköping, baggauktion i Nye, kurs i Danmark och SM i fårklippning på samma dag.

A New Sweden är i full gång med att planera sin nästa Edition. Efter den stickade ull-sweatshirten vill de nu ta fram en vind- och vattenavvisande jacka, gjord av ull som annars skulle slängts bort. De vill gärna veta vad som skulle vara den perfekta jackan för dig, så har du tankar runt det, svara på deras formulär här.

A New Sweden har även gått ut med att de erbjuder livstids reparationsgaranti på sina plagg. Ett helt nytt grepp, som utmanar den snabba modeindustrin som enligt Svenska Yle förorenar näst mest efter oljan. Härligt när någon gör något för att förändra. Läs mer om garantin här.

Det underskattade brittiska kökets paradrätt shepherds pie plus flera andra nya lammrecept finns på Svenskt Kötts hemsida.

Vill du vara säker på att ha tillgång till zinksulfat inför höstens fotbad av inköpta av livdjur? Beställ från Svenska Köttföretagen, 1 kg och snabb leverans. Ingen stor kostnad jämfört med att få in smitta in besättningen. Blandas enligt rekommendation på påsen, 100 gr till 1 liter hett vatten. Gård & Djurhälsan beskriver hur man blandar och tar hand om lösningen efter behandling. Obs, zinksulfatet finns inte i Köttföretagens webshop, utan man ringer och beställer på nummer 010-130 89 32.

zinksulfat
Foto Britta Wendelius

Veckans klimatinslag citerar SLU-forskaren Anders Herlin:
Vegotrenden har vuxit och finns närvarande i offentlig debatt och privata samtal. Vi hör krav på köttfria dagar i skolan och skatt på kött. Argumenten handlar om att rädda planeten, att djuren förbrukar stora resurser, att en övergång till vegetarisk kost minskar klimatavtrycket samt även att djurens välfärd är dålig. Men de fakta som man baserar argumenten på är ofta tagna ur sitt sammanhang och de används vilseledande.

I livscykelanalyser anges vanligen klimatavtrycket per funktionell enhet, vilket oftast innebär per kg vara, t.ex. kg benfritt kött eller kg mjölk utan hänsyn till varans innehåll av vatten och näringsämnen. Men klimatavtrycket måste beskrivas efter den nytta som livsmedlet ger. Exempelvis har morötter lågt klimatavtryck men hög vattenhalt och låg proteinhalt. För att ersätta proteinet i 1 kg benfritt kött måste vi äta 30 kg morötter. Komplext sammansatta livsmedel som t.ex. mjölk ger enligt en svensk undersökning betydligt lägre klimatavtryck än havredryck, när man räknar på klimatavtryck i relation till näringstäthet.

Läs Anders Herlins krönika Animalierna får kämpa i debatten men är en del av lösningen!

Har du en idé om en åtgärd för att minska samhällets klimatpåverkan? Då kan du söka pengar från Klimatklivet. Klimatklivets förordning ändras så att möjligheten att söka stöd till informationsinsatser upphör, samtidigt som fler kan få stöd för åtgärder som minskar jordbrukets och trädgårdsföretagens utsläpp av växthusgaser.

Jämtlands läns fåravelsförening gjorde en studieresa till Västernorrland tillsammans med Länsstyrelsen den 20 augusti. Anna Hedendahl bjuder oss på ett bildsvep från resan, stort tack för fina bilder!

Vädret var fint och första stoppet var på Thaipaviljongen i Utanede. Vilken magnifik och oväntad skapelse!

studieresa_jmtlnd2019_1

Inte långt därifrån snirklade vi oss uppför en smal grusväg och hittade Hälla gård, där Thomas Eriksson med familj bor. Här fanns gott om nybyggda fårhus och energi och vilja att satsa framåt. Treraskorsningar, smarta lösningar, riktigt god mat till lunch och gott om tid för samtal. Allt uppskattades verkligen.

studieresa_jmtlnd2019_3

studieresa_jmtlnd2019_2

studieresa_jmtlnd2019_4

Vidare åkte vi till Kovland där Magnus Jakobsson och Amanda Alskogs gård drivs med grönsaksodling och fårproduktion. Vi blev så otroligt imponerade av grönsakerna att vi liksom fastnade där. De fyrtiotalet tackorna gick på naturbeten längs åkanten.

studieresa_jmtlnd2019_5
På huk Ann Rudsby, ordförande i Jämtlands läns fåravelsförening, tillsammans med länsstyrelsens agronom Agneta Andersson.

Dagens sista besök var hemma hos Christer och Ulla Englund på Nylandsgården, som har renoverat beten som betas av texel och helsingefår. Sedan bar det av hemåt igen och det kändes som en riktig fullträff att äntligen kunna åka på en liten studieresa tillsammans.

studieresa_jmtlnd2019_6

studieresa_jmtlnd2019_8
Carina Jälkentalo, SM-guldmedaljör i fårklippning 2009, visar helsingefårets bjällror. Det finns många namn på dem, men utskotten som hänger på fårets hals, och som man lätt klipper i om man inte vet om dem.

studieresa_jmtlnd2019_7
Såhär ser bjällrorna ut på nära håll.

Tack för att vi fick “hänga med” på det här Jämtland!

Underbara sensommar. Med en solnedgång från Brismene önskar vi en trevlig helg!

sonedaug
Foto Einar de Wit

Riksbedömningen i Västerås var sedvanligt en glad och välarrangerad tillställning. Tack Britta Wendelius för bilderna!

RBVasteras2019_7
Ett helt gäng med gotlandsbaggar skärskådades av domarna Göran Carlsson och Håkan Blidberg

RBVasteras2019_6
Camilla Carlsson från Värmland hade åkt långt för att få sina leicesterbaggar bedömda.

RBVasteras2019_3
Ulf Ekholm på tur med sina finullbaggar för bedömning.

RBVasteras2019_5
Funktionärerna i sekretariatet Jenny Karlsson, Vivvi Fredriksson-Isberg och Margau Wolfrath-Leijdström gjorde en strong insats

RBVasteras2019_2
Trevlig stämning kring lunchbordet när funktionärer och riksdomare intar en härlig sopplunch med hembakt bröd. Mia Höglund och Ulf Andreasson tittar in i kameran, de flesta andra äter och låter sig väl smaka. Britt Lundberg stod för den hemlagade maten och brödet.

RBVasteras2019_4
Kändisarna Titti Strömne (Fårpodden mm) och Ulf Andreasson (Elitlamm) visar skomodet som gäller i dessa sammanhang.

RBVasteras2019_1
Brittas svärmor Gunilla med sitt numera världsberömda fikabord, allt fikabröd är hembakt och allt ingår… All inclusive : )

betesblommor
Nu blommor det på välkomtsbetet, men ingen får beta här före nästa vår! Nogsam strategi för att hålla parasittrycket nere på betena gör att man kan njuta av den blommande vallen nu. Foto Britta Wendelius

sheepsart
Fårkonst. Foto Einar de Wit

Sammanställt av Anna

Kurs för lammproducenter i Odense, Danmark

Gimrarna samarbetar med Team Fårerådgivning i Danmark och vill därför passa på att informera om deras konferens i Odense den 21 september 2019.

Teman under konferensen är optimering av efterbete på avsalugrödor som till exempel vallförodlingar (Liz Genever från Storbritannien), användning och behov av mineraler samt metoder för att begränsa användningen av avmaskningsmedel (Heidi Huus).

Alla lammproducenter är välkomna. Hjälp kan fås att ordna ett eller annat gårdsbesök i anslutning till konferensen.

Sista anmälningsdag är 5 september. Program och mer information här ››

Välkomna hälsar Birgit Fag, Gimrarna och Hushållningssällskapet

Lantbruksnytt om betalningen för lamm

Svenska slakterier betalar kontinuerligt under EU-snittet för lammkött. I dagens program tar Lantbruksnytt reda på varför.

Lantbruksnytt 22 augusti 2019 ››

Norge: Rekordlåga siffror för rovdjurskadade på får

De konstaterade rovskadorna på får hittills i år är lägre under de senaste 20 åren, visar nya siffror från Miljødirektoratet.

Fram till 1 augusti i år har 590 totalt rovdjursskador på får konstaterats. Förlusterna fördelas enligt följande: varg 135, björn 196 rovdjurskador, lodjur 92, järv 35, kungörn 106 och “annat fredat vilt” 26. Detta visar nya siffror från Miljødirektoratet. De totala rovdjursskadorna har sedan millennieskiftet aldrig varit lägre.

Som jämförelse, vid denna tid på året 2017 och 2018 hade fler än 800 angrepp på får konstaterats.

Hela artikeln
Bondebladet: Rekordfå påviste rovviltskader på sau ››