gdjh2015
Stallmastaren liggande 1
Knarrhult2018
banner_180x120
Banner-2017
Siltbergs_banner2020_2
Tranas2020
Svenska Foder
Wiromin2020_liten
Far_gif
ggi_loop
Backa Fårgård
gimrarna
Elitlamm_180x180
default logo
Slide background
Slide background

ATL: Efter attackerna – fårägare håller rovdjursvaka

Den 16 september bjuds Sveriges fårägare in till en gemensam rovdjursvaka. Många känner sig svikna av politikerna och tjänstemännen som bestämmer i rovdjursfrågan, enligt Svenska Fåravelsförbundet.

– Nu tycker vi att det måste vara nog. Det är angrepp i hela landet och det händer ingenting. Vi måste få till en skyddsjakt som är värd namnet, säger Gudrun Haglund-Eriksson vid Svenska Fåravelsförbundet.

I år har det skett många uppmärksammade och omfattande rovdjursangrepp mot får i bland annat Halland, Småland, Västerbotten och Uppland.

Nu kraftsamlar näringen till en rovdjursvaka, som pågår under två timmar på kvällen den 16 september ända till mörkret faller.

– Man kommer att sitta i sin egen hage och vaka över sina djur den kvällen, som en ren manifestation. Gärna med andra sympatisörer också, och så får man gärna dela med sig av bilder i sociala medier.

Hela artiklen
ATL: Efter attackerna – fårägare håller rovdjursvaka ››

Här finns mer information om Rovdjursvaka 2020 ››

Idag skjuter vi salut

veckobrev

4 september 2020 | Idag skjuter vi salut för att gotlandsfårens och finullsfårens rasindex äntligen är här!

Idag publiceras för fösta gången i världshistorien rasindex för gotlandsfår och finullsfår! Sedan snart tio år har vi haft avelsvärden för enskilda egenskaper som födelsevikt, tillväxt, ullegenskaper och pälskvalitet. Nu har avelsvärderingen utvecklats vidare, och gotlandsfår och finullsfår är först ut med att få rasindex.

Avelsvärden som är uppdaterade efter årets andra körning är också på plats i Elitlamm.

Ni med gotlandsfår och finullsfår finner djurens index i ert Elitlamm. I Avel & Produktion finns de i djurförteckningarna, samt på djurkorten under fliken Avel. I Avel Mini finns indexen under Mönstringssammanfattning. I Elitlamms topp- och söklistor, samt i seminbaggarnas lista, finns också både nya avelsvärden och rasindex publicerade.

Rasindexen är konstruerade för att sammanfatta djurens avelsvärden på ett sätt som visar djurens förväntade ekonomiska utfall, och därmed underlätta avelsurvalet. Ett djur med index över noll förväntas ge ett bättre ekonomiskt utfall än rasens medelvärde.

På hemsidan finns svar på många frågor man kan ställa om de nya indexen. Det kommer en artikel i nästa Fårskötsel för er som vill veta mer om hur indexen är konstruerade.

Som många nog noterat är det stora bekymmer med upprepade vargangrepp i en halländsk besättning. Länsstyrelsen vill inte bevilja skyddsjakt, utan uppmanar djurägarna att sätta upp RAS. Det handlar här om miltals stängsel, inte bara ogörligt att på stående fot genomföra praktiskt, utan också omöjligt ekonomiskt.

SFs syn på saken kan man läsa om i Jakt & Jägares artikel med Gudrun. LRF Halland har skickat ut ett pressmeddelande där de ger sin syn på frågan.

Rovdjursvakan håller på att ta form och vi tycker att intresset verkar stort. Mer om den nästa vecka, men gå redan nu in på Facebookevenemanget och anmäl dig om du planerar att vaka över dina får den 16 september. Vi gör detta tillsammans och hela landet runt för att sätta ljuset på rovdjursfrågan och vad som behöver förändras för att lammen inte ska tystna.

Nu märks det att det börjar bli semineringstider igen. Många har lämnat in beställningar och bokat kärl. Idag är sista dagen dagen att boka kärl, det vill säga om om man ska vara säker på att få ett.

Auktionskatalogen för baggauktionen i Linköping är här. Lammproducenterna uppmanar baggköpare att i god tid gå in på Boskapstorget och skapa ett konto för att vara väl förberedd på auktionsdagen.

Katalog för Jönköpingsauktionen bör komma i pdf-format på hemsidan under första halvan av nästa vecka.

ATL skriver idag om Linköpingsauktionen – först ut med digital baggauktion.

Vi bjuder på några bilder från helgens riksbedömning i Örebro. Fotograf var Gudrun Haglund Eriksson.

RB2020Orebro1
Anita Forsberg och Maria Eriksson med en Leicesterbagge på bordet.

RB2020Orebro3
Samordnare Maria Bergman är sekreterare för stunden.

RB2020Orebro2
Gotlandsbagge får juvelerna mätta.

Det har varit Om Får och Foder-gårdsbesök på Graute Gård på Gotland. Kjell Nilsson var värd och Teo de Braver expert och inspiratör. Eftersom Gotland varje år är utsatt för torka blev det mycket fokus på hur man hanterar den och på naturbetesmark. Foto från träffen Anna Törnfelt.

bramedfukt
Det fuktiga och mulna vädret är mer än välkommet efter en torr sommar.

GrauteFoF
Tacklamm på Graute där mindre lamm som behöver växa till sig och livdjur är klippta. De är oklippta är slaktlamm som ska slaktas kommande veckor nu under hösten.

Tre platser kvar till gårdsbesök på Lindås lamm i Värmland på tisdag. Anmälan här.

Gård & Djurhälsan har påbörjat insamling av lammklövar för forskningsprojektet ”Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm” som är ett samarbetsprojekt mellan Gård & Djurhälsan, SLU och SVA. Projektet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och syftet med studien är att undersöka hur vanligt fotröta är nu jämfört med tio år sedan och hur vanligt förekommande fotrötebakterien är vilket tidigare inte har undersökts. Läs mer här.

Gård & Djurhälsan skickade idag ut ett nyhetsbrev med många aktuella tips inför det nya fåråret.

Denna vecka har ett medlemsbrev gått iväg via epost till medlemmar i Kronobergs Läns Fåravelsförening. Hoppas det dykt upp i era inkorgar, kolla skräpposten annars.

Saxat ur Jordbruksverkets pressmeddelande Pandemin förstärker den pågående trenden på köttmarknaden:
Marknaden för får- och lammkött går som redan konstaterats i en annan riktning än de tre största köttslagen. Att förbrukningen ökat och drivit fram en importökning hittills i år kan hänga ihop med att konsumentgrupper som traditionellt äter mycket lammkött också lagat mer mat hemma.

Minns ni namninsamlingen för svensk mat härom veckan? Idag har LRF lämnat 400 000 namnunderskrifter till regeringen.

Produktionen av nästa Fårskötsel går in i sin slutfas. Om vi gläntar lite på locket ser vi en intervju med Sveriges enda ullklassificerare enligt internationell standard. Vi funderar på hur vi bäst klipper våra får. Vi ser vilka lärdomar en deltagare på sommarens Får och Foder-kurser fått till sig. Som sagts tidigare får vi veta mer om hur skaparna bakom de nya rasindexen tänkt. Plus som vanligt en massa annat intressant!

Till sist en hälsning från Britta som är på välförtjänt semester.
– Tillbaka i tjänst på måndag. Då återkopplar jag till alla er som sökt mig under ledigheten. Trevlig helg.

Fiafinnspets
Så spännande med nya jaktmarker, men också tryggt och hemmastatt att vila på sitt eget lammskinn. Fia känner sig som hemma fast hon är borta. Foto Britta Wendelius

Trevlig helg önskar SF!

Lammflytt
Det är alltid lika spännande att släppa ut 250 avvanda lamm på landsvägen och hoppas att de landar där de ska. Men en rutinerad bonde och en duktig vallhund gjorde att de hamnade på rätt bete till slut – även denna gång. Foto Einar de Wit

LEkonsult
Linnea Eklund på LE-konsult har föreläst om att hantera och sortera ull till industrin för eleverna på driftledarutbildningen på Forslunda under veckan. Linnea berättade om hur arbetet går till på gårdar i Australien och Skottland, och vad man ska tänka på före och efter klippning om man vill sälja sin ull till industrin. Hela föreläsningen kördes via webben. Instruktiva filmer varvat med teori och diskussioner. Bild Linnea Eklund

flyttpaveg
Mer fårflytt av den högre skolan. Här krävs goda nerver, bra hundar och inte minst hänsynsfulla trafikanter. Foto Gudrun Haglund Eriksson

literegn
Ytterligare en av landets torrlagda delar har fått efterlängtat regn! Äntligen vatten i uttorkad å i Uppland. Foto Claudia Dillmann

SimonoViktor
Proffsen Viktor Larsson och Simon Ronström klipper lamm som nu väger mindre 36 kg och livgimrar på Ollajvs. Foto Anna Törnfelt

Sammanställt av AnnaSisy

Katalog för baggauktion i Linköping 2020

BaggauktionLkpng2020Nu är den här!

Ni finner katalogen för årets auktion på Lammproducenternas hemsida ››

Ni hittar också baggarna med bilder och i vissa fall video på Boskapstorget.

Lammproducenterna uppmanar baggköpare att i god tid gå in på Boskapstorget och skapa ett konto för att vara väl förberedda på auktionsdagen.

Frågor och svar om Gotlandsfårens och Finullsfårens nya rasindex

Den 4 september 2020 publiceras för fösta gången rasindex för Gotlandsfår och Finullsfår.

Sedan snart tio år har vi haft avelsvärden för enskilda egenskaper som födelsevikt, tillväxt, ullegenskaper och pälskvalitet. Nu har avelsvärderingen utvecklats vidare, och Gotlandsfår och Finullsfår är först ut med att få rasindex.

finullRIX

Skynda er, våra nya Rasindex är publicerade! Mia Brandqvist

Var hittar jag mina djurs index?
Ni med Gotlandsfår och Finullsfår finner djurens index i ert Elitlamm. I Avel & Produktion finner ni dem via Djurförteckningarna samt på Djurkorten under fliken Avel. I Avel Mini finns indexen under Mönstringssammanfattning.

I topp- och söklistorna i Elitlamm, och i seminbaggarnas lista, finns nu både avelsvärden och rasindex publicerade.

listansutseende

Man klickar på Ändra listans utseende för att välja vilka avelsvärden och index man vill se.

Vilka är de nya indexen?
För Gotlandsfår: KIX – köttproduktionsindex, PIX – pälsindex och RIX – rasindex.
För Finullsfår: MIX – modersindex, ULIX – ullindex och RIX – rasindex.

Hur har indexen konstruerats?
När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull, samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper. Hänsyn har tagits till de korrelationer (samband) som finns mellan olika egenskaper, för att få önskad vikt på varje egenskap, och i möjligaste mån undvika oönskade avelseffekter.

I Fårskötsel nr 6 2020 kommer en artikel som handlar om hur indexen är konstruerade och hur tillväxt och ull/pälsegenskaper värderats ekonomiskt.

Vad är ett avelsvärde?
Avelsvärden är ett mått på djurets nedärvningsförmåga. Det visar alltså vad man kan förvänta sig från individens avkomma och inte hur individen själv presterar. Avelsvärden beräknas utifrån de inrapporterade uppgifterna som finns i Elitlamm.

De egenskaper som avelsvärden beräknas för är födelsevikt, tillväxt, formklass, fettklass, kullstorlek samt ull och pälsegenskaper. De redovisas som relativtal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Basgruppen omfattar alla djur som är födda 1–5 år före den aktuella beräkningen.

Vad är skillnaden mellan direkta avelsvärden och maternella?
Direkta värden kan mätas på avkomman medan maternella egenskaper är vad vi kan förvänta oss när baggens eller tackans döttrar blir mödrar.

Vad är ett rasindex?
Syftet med de nya indexen är att sammanfatta djurens avelsvärden. Det kan avse de flesta egenskaperna som vi har avelsvärden för och kallas då rasindex, RIX. Eller så kan det avse en eller en grupp av egenskaper, för finullfår ULIX som väger ihop ullegenskaperna. ULIX har varit svårt att konstruera eftersom flera av ullegenskaperna motverkar varandra (krus, längd t.ex.) på ett icke önskvärt sätt men ULIX är bästa möjliga kompromiss mellan dem.

Gotlandsfårens pälsindex, PIX, består enbart av avelsvärdet för helhet päls eftersom det sammanfattar pälsegenskaperna på ett bra sätt. De olika pälsegenskaperna (lock, pälshår etc.) motverkar inte varandra och har hög korrelation  med helhet päls. Hög korrelation innebär att egenskaperna ofta samverkar, som att ett bra pälshår bidrar till en bra lock.

Enkelt beskrivet är de nya indexen ett jämförelsetal och redovisas som en avvikelse från rasens medeltal.

De nya indexen har medel 0, ett värde över 0 är alltså bättre än medel och ett värde under 0 är sämre än rasens medel för den aktuella egenskapen.

Varför är medel 0 för de nya indexen när det är 100 på avelsvärdena?
För att tydligt visa att indexet inte är ett avelsvärde, utan en sammanvägning av flera avelsvärden, redovisas indexet med medel 0.

Vad ingår i de olika indexen?
Man skiljer på mätegenskaper, det man använder för att beräkna indexet och målegenskaper, de egenskaper man vill nå ett resultat på. Vissa egenskaper skiljer också på direkt och maternellt. Man kan säga att direkta värden kan mätas på avkomman medan maternella egenskaper är vad vi kan förvänta oss när baggens eller tackans döttrar blir mödrar.

Gotlandsfår:

  • KIX, köttproduktionsindex: målegenskapen är tillväxt till slakt och slaktklasspoäng. Det som mäts är tillväxt mönstring (direkt och maternell) samt mönstringsklasspoäng
  • PIX, pälsindex: målegenskap och mätegenskap är helhetspoäng päls
  • RIX, rasindex: en sammanvägning av KIX och PIX

Finullsfår:

  • MIX, modersindex: målegenskapen är tillväxt till slakt och slaktklasspoäng. Det som mäts är tillväxt mönstring (direkt och maternell) samt mönstringsklasspoäng. Då Finull valt att lägga en högre vikt på maternell tillväxt har de också bestämt att detta index ska heta modersindex
  • ULIX, ullsindex: målegenskapen är alla ullegenskaper vid mönstring dvs krus, längd, stapel, jämnhet, glans och täthet
  • RIX,rasindex: en sammanvägning av MIX och ULIX

Varför mäts tillväxt vid mönstring och inte vid slakt?
Eftersom det finns starka samband mellan tillväxt till slakt och tillväxt till mönstring kan man använda mönstringsuppgifter även om målegenskapen är tillväxt till slakt. Det ger flera fördelar, antalet mönstringsregistreringar är många fler än antalet slaktregistreringar, uppgifterna är registrerade och kan användas vid beräkning av avelsvärden i månadsskiftet augusti/september samt att lammen antas ha fått en mer likartad behandling fram till mönstringen. Till slakt går en del lamm direkt från bete utan tillskott medan andra får kraftfoder i flera veckor innan de blir slaktmogna.

Hur ska vi använda rasindexen?
Ett index är ett urvalsinstrument när man väljer livdjur. Genom att rangera djuren efter index får man en första kvalitetsvärdering som man sedan går vidare från och granskar kandidaterna noggrannare.

Antingen väljer man att rangera dem efter RIX eller något av delindexen beroende på produktionsinriktning. Är man specialiserad päls eller ullproducent är det de indexen som gäller. För Gotlandsfåren kan man säga att RIX i stort sett motsvarar den värdering som låg till grund för topplistorna även om vi inte redovisade något index. Nu får alla djur i besättningen index som redovisas i Elitlamm.

Det är viktigt att vara medveten om att ett index, lika lite som de ingående avelsvärdena, inte berättar hela sanningen om ett djur. Alla egenskaper har inte avelsvärden och därför påverkar de inte indexet. Som exempel kan nämnas benställning och klövkvalitet. Inte heller om djuret har några mindre önskvärda egenskaper som ulliga ben eller kroksvans.

När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper.

Text Mia Brandqvist, augusti 2020

Risar slopad vargjakt i Halland

Källa: Jakt & Jägare
”Helt galet”, enligt Fåravelsförbundets bas.

Att inte länsstyrelsen i Halland på en gång beslutar om skyddsjakt på varg efter att sammanlagt 44 får dödats i tre vargattacker i Veddige är ”helt galet”. Det anser Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande för Svenska Fåravelsförbundet. Hon vill ha en utökad paragraf 28, så att vargar kan spåras och skjutas när de lämnat en hage.

Den vargdrabbade fårägaren i Veddige har cirka 1 000 får. Ska alla hagar ha elstängsel är det cirka två mil som ska stängslas. Gudrun Haglund-Eriksson, basen för Fåravelsförbundet, vänder sig kraftigt mot att länsstyrelsen i Halland kräver att det sätts upp godkända ”rovdjursavvisande” elstängsel innan det kan beslutas om skyddsjakt på varg.

Laddar för ny rovdjursvaka
Den 16 september kommer Fåravelsförbundet att arrangera rovdjursvakor i hagarna igen. Senast det skedde var 2014 och 2015.
– Nu gör vi om den manifestationen för att få fram modiga beslut i vargfrågan. Det går inte att bara lyssna på bevarandesidan i rovdjursfrågorna. Nu gäller det att det värnas om de betande tamdjuren. De behövs. Betet bidrar till den biologiska mångfalden och ger en artrikedom som är större än i regnskogar, argumenterar Gudrun Haglund-Eriksson.

Hela artikeln
Jakt & Jägare: Risar slopad vargjakt i Halland ››

Läs om Rovdjursvaka 2020 ››

Elektroniska öronbrickor och virtuella stängsel kan öka jordbrukets lönsamhet och miljönytta

Pressmeddelande från Jordbruksverket
Den digitala tekniken utvecklas rasande snabbt och inom den betesbaserade köttproduktionen går det att hämta stora vinster för jordbruksföretagen. Utmaningen är att få den digitala tekniken att fungera utomhus och över längre sträckor samt göra den tillgänglig för både små och stora djurgårdar. Det visar en ny rapport som har utrett digital teknik inom djurhållningen.

Digital teknik kan ge bättre djurskydd och öka miljönyttan. De digitala tillämpningar som är mest intressanta för djur på bete är journalföring, märkning, tillsyn, stängsling och planering av produktion. Genom information från elektroniska öronbrickor kan djurens identitet läsas av säkrare. Digitala öronbrickor sparar också tid vid transporter, förflyttningar och vid tillsyn. De ger också en större säkerhet för djurskötaren vid hanteringen av djuren.

Ur ett miljö- och lantbruksperspektiv har virtuella stängsel en mängd potentiella fördelar, bland annat kan lantbrukarna bevara och använda fler avlägsna, svårstängslade naturbetesmarker och skogsbeten. Virtuella stängsel som använder el för att styra djurs beteende är idag inte tillåtna i Sverige , eftersom studier har visat att el kan orsaka stress och lidande hos djuren. För att det ska bli möjligt att tillåta virtuella stängsel behövs mer forskning och utveckling av tekniken som kan garantera djurens välfärd.

Viktigt med lönsam och stabil teknik
För att öka användningen av den digitala tekniken är det viktigt att djurhållarna upplever att den är lönsam och tillförlitlig. Användarvänlighet och integration med andra system behöver bli bättre för att få lantbrukarna att använda systemen och för att de ska ge maximal nytta.

Det kan bli dyrt för ägare av mindre besättningar att skaffa den nya tekniken. Därför är det viktigt att utvärdera vilka möjligheter det finns att stödja och främja utvecklingen av digital teknik, särskilt för mindre djurgårdar.

Staten bör främja utvecklingen
Staten behöver fortsätta att finansiera utbyggnaden av bredband eller radiolänk i glesbygder och områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas. Standardiseringen av olika gränssnitt behöver fortsätta, det ger lägre kostnader och skapar möjligheter till nya och mer avancerade tjänster.

För att möjliggöra tillämpningar med digital teknik behöver regelverk på vissa områden ses över så att de inte fördröjer utvecklingen.

Mer information
Rapporten Digitaliserad teknik för att främja betesdrift
Rapporten är framtagen inom CAP och hållbarhet som är ett samverkansuppdrag mellan Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Riksantikvarieämbetet.

Ett stängsel för 3,8 miljoner mot varg

Tyskarna ska uppföra ett 35 km långt elstängsel som ska skydda betande får mot vargangrepp. Stängslet ska uppföras i förbundslandet Niedersachsen på skyddsvallarna ut mot Nordsjön.

Tidvattnet gör att området kan översvämmas. Men man har uppfört skyddsvallar. Betande får är lämpliga för att hålla vallarna i stånd.

Läs mer
Jakt & Jägare: Ett stängsel för 3,8 miljoner mot varg ››

Ni hänger väl med ut i fårhagen den 16 september?

veckobrev

28 augusti 2020 | Mycket om rovdjur denna vecka. Ska du seminera i höst finns det viktig information en bit ner, missa inte den.

Tycker ni att det börjar bli dags för en ny rovdjursvaka? Höstarna 2014 och 2015 gick vi fårägare man ur huse en kväll i september för att vaka i våra fårhagar, och media bjöds in att besöka gårdar runt hela landet. Vi samlades runt en Facebooksida och förvånades då över hur mycket gemenskap vi kände genom denna enkla digitala kontakt. Det var härligt, även om orsakerna till gemenskapen var mindre roliga. Syftet med vakorna var att få fler att förstå hur det är att leva med oron för att älskade djur ska angripas, och att se sin försörjning hotad. Dessa vakor uppmärksammades faktiskt en hel del i media. Det är fem år sedan förra vakan, och när vi ser tillbaka på hur vi lyfte frågan då kan vi konstatera att vi är kvar i samma läge. Regeringsbeslut följs inte, politiker och tjänstemän sviker oss. Vi har också haft en sommar med många angrepp, och den är ännu inte över.

Så den 16 september kl 19–21 bjuder vi upp till Rovdjursvaka. Vi vakar över våra egna får hemma i hagarna, och vi hoppas att många fårägare sluter upp. Vi ses i Facebookevenemanget Rovdjursvaka 2020. Bjud gärna in vänner och grannar. Oroliga djurägare med andra djurslag är förstås också välkomna.

Lotta wallberg OnsÑng Ljusdal
Lotta Wallberg med vapendragare vakar i Ljusdal 2014. Vi vakar för att få uppmärksamhet i rovdjursfrågan. Mys med fåren, och kanske även familj/vänner/grannar/inbjudna, ingår i konceptet.

Samtidigt bjuder vi ut media till fårhagar på ett antal platser i landet. Planering av dessa träffar pågår, mer information kommer. Kan du tänka dig att prata med lokal media i din hage, hör av dig till Gudrun eller till din lokalförening. Det finns färdigt material, sammanställda siffror och tips till alla som behöver. Ofta vill media hellre komma på dagen än på kvällens vaka, men de vill alltid träffa får.

nattvaka

På Bengstorp nattvakas det för fullt, eftersom utomhuslamning pågår. Den 16/9 får Gudrun sällskap i fårhagen. Hoppas du också vill vara med! Foto Gudrun Haglund Eriksson

Viltförvaltningsdelegationen i Örebro län har haft möte idag. Licensjakt på varg diskuterades. Mellersta rovdjursförvaltningsområdet kommer att ha samråd och beslut ska tas senast den 1 oktober. Årets inventering säger att det finns 365 vargar i landet, så det finns ett visst utrymme för jakt.

vargens-utbredning
Bild från Viltförvaltningsdelegationens digitala möte idag.

Revidering av vildsvinsplanen diskuterades, målet är att halvera stammen på 5 år. Det gäller att markägare och jägare samarbetar, att man jagar över gränser och tar hjälp av proffsjägare när man inte hinner eller orkar. Ta bort all utfodring och sköt åtling noggrant, använd bara spannmål, ärtor eller majs. Uteslut alla rotfrukter, det ger en ökad tillväxt och föryngring enligt viss forskning.

vildsvinsolyckor
Kurvan över trafikolyckor med vildsvin pekar brant uppåt och den bör även kunna illustrera hur problemet med sönderbökade beten och vallar ökar. Bild från Viltförvaltningsdelegationens digitala möte idag.

Mellansvenska förvaltningsområdet kommer under året att jobba fram övergripande riktlinjer för vad som ska gälla vid skyddsjakt, det är inte rimligt att det skiljer sig mellan länen. Men respektive länsstyrelse kommer till syvende och sist att ta beslut och pröva varje enskilt fall.

Alla som har rovdjursavvisande stängsel, glöm inte att ansöka om bidrag till röjning under dessa, rekommendationen är 5 kr/m. Ansökan lämnas till er länsstyrelse, sök på deras hemsida efter mer information.

De nya avelsindexen för gotlandfår och finullsfår kommer att finnas med när resultatet av andra avelskörningen presenteras den 5 september. Syftet med dessa rasindex är att sammanfatta djurens avelsvärden och vara till hjälp vid avelsurval. Vi kommer att publicera mer information om hur indexen konstruerats och fungerar innan gotlandsfårens PIX, KIX och RIX respektive finullsfårens ULIX, MIX och RIX publiceras nästa vecka.

Redan nu finns en introduktion till ämnet rasindex att läsa i senaste Fårskötsel.

seminerameraUnder nästa vecka måste man boka ett kvävekärl till årets semindoser, om man vill vara säker på att få ett. Beställningar av lagerhållna doser som ska levereras v 38 måste också beställas senast den 4 september. Alla viktiga datum inför seminsäsongen finns här.

Beställningssedlarna har uppdaterats, så ladda hem på nytt innan du fyller i och skickar in.

Ska du ska seminera med doser som du har kvar i eget kärl, och alltså inte kommer att beställa några nya doser i år, behöver du ansöka om att seminera på SFs tillstånd via denna blankett. På samma blankett meddelar du vilka baggar som ska användas, då gör Elitlamms support dem tillgängliga i ditt Elitlamm.

Riksbedömningsturnén för päls och ull fortsätter. Har ni sett att Gotland Fåravelsförening visat läckra “pälsbläddringsbilder” på alla baggar med 4,5 eller 5 i helhet på sin Facebooksida? Många fina baggar på Gotland i år, vi gratulerar!

Föreningen Ryafåret kallar sina medlemmar till digitalt årsmöte lördagen den 12 september kl 13. Mötet hålls i Microsoft Teams. Årsmötes handlingar har skickats till medlemmarnas e-post. Anmälan senast 6 september. Välkomna hälsar Carina Wenngren, Föreningen Ryafårets sekreterare.

Ännu mer om rovdjur. I det senaste numret av Fårskötsel finns en insändare från Staffan Östlind och Cecilia Möller, fårägare i Skåne. De berättar om hur de på fyra veckor efter betessläpp förlorat 6 av 42 lamm till en rävhona med ungar som bor i grannskapet. De konstaterar att ingen vet hur många lamm som varje år förloras till räven, men att det rovdjuret troligen ligger bakom flest rovdjursdödade lamm. Vi bönder får heller ingen ersättning för rävtagna lamm. De avslutar sin insändare med att problemet brukar avta när lammen blir större på eftersommaren, men sedan pressläggning av tidningen har det blivit en fortsättning på historien.

En granne var påpasslig med kameran och fångade rävfamiljen som helt naturligt vandrade omkring mitt i fårflocken, utan att fåren synbarligen brydde sig ett dugg. Rävungarna lekte och stojade medan fåren låg kvar och idisslade. Det hela hade varit väldigt pastoralt om det inte hade slutat med att en av de halvvuxna rävungarna avslutade med att knipa ytterligare ett lamm som kvällsmat. Även detta fångades på bild.

Räv med lamm
Här ser ni bilden på rävungen med lammet i munnen. I nästa nummer av Fårskötsel kommer fler bilder på rävarna som leker bland fåren.

Trevlig helg önskar SF!

frostnatt
Tredje morgonen i rad med frost i Värmland. Mindre kul tycker fåren och husse. Foto Ulf Ekholm

Gimrar-utfodring
På Gotland hänger sommaren kvar. Foto Anna Törnfelt

Tackor-Svajde
Alla Ollajvs damer har nu semester efter veckans sista lammavskiljningar. Foto Anna Törnfelt

Sammanställt av AnnaSisy

”Även döda djur är viktiga”

Åsa Lundgren är djurhälsoveterinär och obducerande veterinär på Gård & Djurhälsan. Här berättar hon om några vanliga orsaker till plötsliga dödsfall på bete, på vilket sätt obduktion kan vara ett viktigt verktyg för att ställa diagnos och hur en del av problemen kan förebyggas.

– Det finns många anledningar till att man vill veta varför ett djur har dött. En av anledningarna kan vara att en veterinär varit ute och tycker att den har gjort allt för att behandla djuret korrekt, men det har ändå avlidit eller måste avlivas. Då vill man ofta som veterinär veta om behandlingen varit dålig eller om det var något annat fel på djuret. Det är en viktigt återkoppling, en slags kvalitetssäkring för de kliniska veterinärerna som är ute på fältet.
Viktigt verktyg

Som medlem hos Gård & Djurhälsan är man prenumerant på ett så kallat hälsopaket där vissa tjänster, exempelvis obduktion, ingår i årsavgiften. Det är av stor betydelse ur flera aspekter menar Lundgren.

Läs artikeln om vad man ska tänka på för att undvika plötsliga dödsfall och om vanliga dödsorsaker hos obducerade djur.

Jordbruksaktuellt: ”Även döda djur är viktiga” ››

Värmebölja och skolstart

veckobrev

21 augusti 2020 | Stor efterfrågan på lamm, LRF manar till kamp, ull på schemat och nu har årets riksbedömningsturné dragit igång. Dessutom får vi hänga med på Leicesterfårföreningens årsmöte med ullkunskap.

Köttdelegationen har haft möte under veckan och nu tar hållbarhetsarbetet form. Specifika hållbarhetsmål ska nu specificeras för de olika djurslagen, som tillägg till de gemensamma målen.

Kollpålammen har också haft ett avstämningsmöte, i dag har gruppen över 850 följare på Facebook och räckvidden för inläggen är tusentals läsare. Är du inte en av dessa, gå in och gilla sidan. Bjud in vänner och bekanta som har får, så hjälps vi åt att sprida kunskap och tips. Det finns många matnyttiga tips i det senaste inlägget, som handlar om att förhindra att lammen stannar upp i sin tillväxt så här års.

Väg lammen och ändra planeringsanmälning om de inte hinner bli klara i tid. Det är viktigt att lammen är färdiga när de går till slakt, och att slakteriet vet om lammen kommer eller inte. Annars fungerar inte marknaden för lamm, och det påverkar även lönsamheten både för oss bönder och för slaktbranschen extremt mycket.

Avräkningspriserna ligger fortfarande högt vilket är mycket positivt, och det är en stor efterfrågan på svenskt lamm. Det finns en viss oro att lågkonjunkturen ska påverka priserna framöver, men det största orosmolnet är att antal slaktade djur har sjunkit totalt, vilket gör det allt svårare för handeln att planera för olika erbjudanden och kampanjer. Har ni möjlighet att lägga på några extra tacklamm så gör det, hungern efter lammkött är stor.

Utbildningen till driftsledare vid Forslundagymnasiet i Umeå har dragit igång efter sommarlovet. Eftersom Claudia håller i 10-poängskursen i Ull och Skinn för de elever som valt inrikting får, kan vi dela med oss av bilder och lite inside information från denna spännande utbildning. Driftsledarutbildningen är 1,5 år lång, och nu när de gått sitt första år väljer eleverna inriktning.

Forslunda
Tre av de 16 eleverna har valt inriktning får. Foto Claudia Dillmann

Forslunda_tovning
Eleverna har fått prova olika förädlingstekniker och vad olika ullkvaliteter har för egenskaper och möjligheter som kan utvecklas. Här har de tovat med ull från Dorper-Dorsetkorsningar (t.v.) respektive mjölkfår (t.h.). Ullen kommer från deras egna gårdar. Denna ull har tidigare ofta använts/sålts som trädgårdsull, eller körts till skogen. Nu vet vi att den går att produktutveckla, och att det kan gå att få ullekonomi även på denna typ av ull. Foto Claudia Dillmann

LRF har blåst till strid om pengar till jordbruket och startat en namninsamling för den svenska maten. “Om inte sommarens förhandlingsresultat på EU-nivå ska slå hårt mot oss svenska bönder och svensk livsmedelsproduktion måste nu en del av den rabatt som regeringen förhandlat sig till användas för att öka den svenska medfinansieringen av landsbygdsprogrammet med 500 miljoner kronor per år.” Detta mot en bakgrund där Sverige arbetat aktivt inom EU för att minska jordbruksbudgeten. LRFs öppna brev till regeringen finns att läsa här.

Om CAP och jordbruksbudgeten är frågor som är svåra att greppa, finns det en kortare sammanfattning om vad som har hänt när det gäller EU-budgeten, vilka konsekvenser det svenska beslutet kan få och LRFs syn på frågan här.

Närmast kommande gårdsbesök hos Långaryds Lamm är fullbokat. Graute på Gotland den 3/8 har ett fåtal platser kvar, och därfter är ni välkomna till Lindås Lamm i Värmland. Elsa Lund Magnussen från Lindås Lamm pratade om att sälja lammkött direkt till konsument i P1s Plånboken häromdagen, och efter att ha lyssnat på henne är vi säkra på att det blir ett superintressant gårdsbesök. Eller som Britta utbrast: JAG blev också sugen på att köpa lammskött av henne! Alla höstens Om Får och Foder-gårdsbesök finns här.

Eftersom vi fått genomgående positiv feedback för Om Får och Foder, som ett mycket väl genomfört och alltigenom uppskattat och lyckat projekt, passar vi på att visa EU och Jordbruksverket uppskattning för finansieringen. Svenska Fåravelsförbundet är projektägare, Britta är projketledare och SF sammarbetar med Gård & Djurhälsan som genomför de praktiska utbildningstillfällena med lammrådgivaren Theo den Braver som magister och inspiratör.

logga SJV EU

Premiär idag i Bohuslän för riksbedömning av ull- och pälsraser. Vi har fått massor med bilder, tack Bohuslän! Ni får se några här, men det finns på vår Facebook-sida (i bildtexterna finns lite närmare beskrivet hur en riksbedömning går till).

Coronasafe
Såhär ser en Corona-säker riksbedömning ut. Som taget ut Folkhälsomyndighetens skolbok, vi är imponerade. Domare är Maria Ericsson och Anita Forsberg, två rutinerade riksdomare från Gotland på fastlandstripp. Foto Monica Öberg

I vanliga fall är riksbedömning på Jordhammar en ganska livlig tillställning där traktens pälsnördar surrar runt baggarna för att diskutera deras olika kvaliteter och brister, och ibland behöver hyschas för att inte störa domarna. När domarna hittar en extra fin bagge tränger alla in sig i båset för att gratulera och få känna på hur ett ytterst bra pälshår känns och studera den fina locken. Besökare och nyfikna är normalt varmt välkomna till riksbedömningarna för att titta och lära. Men i år får vi tacka nej till studiebesök och hålla strikt ordning och avstånd mellan domare, funktionärer och djurägare. Det får gå det också, och vi önskar alla djurägare som tar sig till årets bedömningar lycka till!

sprallbordet
Väntar på sin tur. Foto Monica Öberg

I morgon välkomnar Jönköping, där också ett trettiotal baggar är anmälda, sina djurägare till traditionsenlig riksbedömning. Gotland har hittills 128 anmälda. Max är 130 djur, det är vad som hinns med innan domarna ska med färjan. Möjligen finns 2 platser kvar för efteranmälan, med reservation för att de kan ha gått åt under dagen.

Baggauktion Jönköping har publicerat information om årets auktion, anmälningsblankett finns på plats.

Även information om Baggauktion Mälardalen, som i år hålls digitalt, finns på hemsidan.

Nya Fårskötsel, nu eller annars mycket snart i din brevlåda. Några rubriker är Utveckling av vinterlammsförmedling – få tillbaka skinnen, Får kan göra stor nytta i odlingen, Seminskolan 4: Dags att seminera, Om inköp av livdjur och veterinärers tystnadsplikt och Hur kan vi kombinera ökad livsmedelsproduktion med varg och övrigt vilt? Detta och mycket mer!

tidning
Sveriges bästa fårtidning, helt enkelt. Visserligen i stor brist på konkurrens, men alla fårägare i hela Sverige borde väl vilja läsa allt bra som står in den här blaskan? Foto Britta Wendelius

Svenska Leicesterfårföreningen delar med sig av text och bilder från sitt årsmöte som hölls för några veckor sedan. Mötet hölls under två dagar på Båvens Spinnhus i Flen, där man utöver årsmöte också vidareutbildade sig om ull. SFs Gudrun var inbjuden som talare och hon berättade om aktuella frågor som förbundet jobbar med. Detta årsmöte 2020 öppnade mångas ögon för hur värdefull leicesterullen är. Båvens Spinneri, kan vidarförädla vår ull till unikt vitt och glänsande garn och andra produkter. Karin, Båvens VD, uppmanade oss att hantera ullen väl vid klippning och inte kasta den. Ull från leicesterfår kan nyttjas till många intressanta produkter. Spännande affärsidéer framkom på samma sätt som nu sker med den grå pälsullen.

Tack för att vi fick hänga med! En hel artikel om mötet och studiebesöket, med fler bilder, finner ni här.

Årsmötet-2020-gruppbild
24 personer deltog, så alla är inte med på gruppbilden. Foto Arne Sturesson

Birgit-Sturesson,-Gudrun-Haglund-och-Carin-Strömberg
Birgit Sturesson, Leicesterfårföreningens ordförande, Gudrun Haglund, SF och Karin Strömberg, Båvens Spinnhus. Foto Rose-Marie Billefält

Carin-Strömberg-vd-på-Båvens-Spinnhus-visar-det-första-garnet-som-spunnit-från-tasmanska-leicesterlamm.
Karin visar det första garnet som spunnits från tasmanska leicesterlamm. Foto Arne Sturesson

Trevlig helg önskar SF!

118187960_332777964526506_3301144804528929103_n
Värmen påverkar boskapshundarna, Padrona tar sig en välförtjänt paus i skuggan när dagen är som hetast. Gårdens strategi med hundarna är vakt dygnet runt av liv-bagglamm och avelsbaggar, som fått delar av trädgården att kalla sina. Tackorna tas ut på morgonen till dagbeten, och in till natthage på kvällen. I natthagen får även de skydd av de tre hundarna. Bökigt system kan tyckas, men ett väldigt effektivt skydd. Ska absolut inte ses som en “allmän” lösning för vår näring, påpekar husse Ulf. Foto Aina Ekholm

nyttlammår
Ny lamningssäsong på Bengtstorp. Foto Gudrun Haglund Eriksson

vitblandgrå
När man inte nöjer sig med en ras kan man ha till exempel två. Eller varför inte tre? Här leicestertacka i den grå flocken. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Burgsvik
Einar har varit på Gotland. Denna gång helt utan fårärende, men dessa får utanför Burgsvik kom med på bild av bara farten. Foto Einar de Wit

Lena-Eriksson
Vad kan man inte göra med ull? Konstnären som gjort den nåltovade border collien heter Lena Eriksson. (Modellen på foto till vänster.) Foto Gudrun Haglund Eriksson

finullihagen
Finullsfår som verkar nöjda med livet. Foto Mia Brandqvist

komhonhargodis
Fast har du något gott med dig blir vi ännu nöjdare! Foto Mia Brandqvist

minsten
Det här var ju min sten. Foto Mia Brandqvist

Visby
Solnedgång i Visby, inklusive Nynäsbåt. Foto Einar de Wit

Sammanställt av AnnaSisy

Från råull till glänsande garn

Sista helgen i juli höll Svenska Leicesterfårföreningen sitt årsmöte på Båvens Spinnhus AB med tema ull. Birgit Sturesson, Leicesterfårföreningens ordförande berättar.

Trots covid-19 risken deltog ett drygt 25-tal medlemmar. Mycket handspritande blev det, men det vackra sommarvädret gjorde det möjligt att vistas utomhus och hålla avstånd. Värd var Karin Strömberg-Lundqvist, VD för Båvens Spinnhus AB som hon ansvarar för sedan ett år tillbaka. Under två intensiva dagar erbjöds vi kunskap om de 10 moment som görs från det att ullsäcken töms, tills det att ullen blivit slutprodukter som kardflor och en mängd olika sorters garn. Spinneriet har en rad maskiner importerade från Canada, som möjliggör spinning av ull från 5 kg.

Årsmötet-2020-gruppbild
Drygt 25 personer deltog, så alla är inte med på gruppbilden. Foto Arne Sturesson

Från medlemmar hade ull lämnats in från de tasmanska leicesterlammen, som via embryoimport föds i Sverige våren 2018 och 2019. Resultatet var gott, men det fanns klara skillnader i ullens egenskaper mot de svenska leicesterfårens ull, ansåg Karin och Kerstin Karlén. Ja, det var även skillnader i resultatet av gotlandsuppfödda lamm och de från mellansverige.

Carin-Strömberg-vd-på-Båvens-Spinnhus-visar-det-första-garnet-som-spunnit-från-tasmanska-leicesterlamm.
Karin visar det första garnet som spunnits från tasmanska leicesterlamm. Foto Arne Sturesson

Vid årsmötet omvaldes hela styrelsen med ordf. Birgit Sturesson, Göran Nästorp, Magnus Gröntoft, Marie Rydin Andersson och Anna Alm, ersättare Inga-Greta Nilsson och Dag Stenkvist.

Svenska Fåravelsförbundets ordförande Gudrun Haglund Eriksson gästade årsmötet under eftermiddagen, och vi gavs information om aktuella frågor som förbundet arbetar med. Inte minst rovdjursläget oroar Gudrun liksom vår förenings medlemmar. Under Gudruns drivande ordförandeskap kan det konstateras att förbundet arbetar med bredd och kraft för oss alla som har djurslaget får. Att Gudrun själv även har en flock leicester känns extra hedrande!

Birgit-Sturesson,-Gudrun-Haglund-och-Carin-Strömberg
Birgit Sturesson, Leicesterfårföreningens ordförande, Gudrun Haglund, SF och Karin Strömberg, Båvens Spinnhus. Foto Rose-Marie Billefält

På söndagen fortsatte arbetet med färdigställandet av ullgarnet och vi kunde följa de processer som slutligen ger produkten. Men, påpekade Karin, garnets egenskaper är inte färdiga förrän det stickats och tvättats. Hon slog ett slag för att den allra mesta ullen kan användas och visade på tråkig, sträv lårull som förvandlats till slitstarka mattor och plädar till hundar. Kasta inte bort ullen uppmanade hon oss!

Carin-demonstrerar-undret-att-en-oansenlig-tuss-ull-kan-bli-så-fint-garn_0640
Båvens VD Karin Strömberg-Lundqvist demonstrerar undret hur en oansenlig tuss ull kan bli ett så fint garn. Foto Arne Sturesson

På spinneriet bygger man nu om för att också kunna färga garner, vilket ger möjlighet att utnyttja även den ull som inte har den rätta färgen och tonen. Under helgen hölls också visning av medlemmars prisbelönta skinn och exempel på färgad, exklusiv nappa från leicestertackor och vinterlamm. Nappaskinnen av leicester var mycket smidiga och vackra. Ett nytt alternativ kanske när pälskvalitén inte är tillräckligt god.

Detta årsmöte 2020 öppnade mångas ögon för hur värdefull leicesterullen är. Båvens Spinneri, kan vidarförädla vår ull till unikt vitt och glänsande garn och andra produkter. Karin uppmanade oss att hantera ullen väl vid klippning och inte kasta den. Ull från leicesterfår kan nyttjas till många intressanta produkter. Spännande affärsidéer framkom på samma sätt som nu sker med den grå pälsullen.

Sträckverket-lägger-fibrerna-parallellt-och-drar-ut-förgarnet-inför-spinningen.
Kerstin Karlén visar sträckverket som lägger fibrerna parallellt och drar ut förgarnet inför spinningen. Foto Arne Sturesson

Från föreningen kan vi bara tacka för en fantastisk helg i Sparreholm och tipsa andra fårföreningar om besök på detta spinneri, en pärla vid sjön Båven. Jag rekommendera ett besök på anrika Sparreholm slott för boende och mat i slottmiljö.

Birgit Sturesson, 070 234 25 82
Båvens Spinnhus AB, Sparreholm, Flen
31 juli till 2 aug. 2020

Kött från ekolamm minskade men ekologiskt nötkött ökade 2019

Under 2019 minskade slakten av ekologiska får och lamm med 10 procent jämfört med 2018. 21 procent av den totala slakten av får och lamm kom från ekologiskt hållna djur, vilket innebär 1 100 ton. Det visar Jordbruksverkets samlade statistik om den ekologiska animalieproduktionen 2019.

I motsats till fåren så ökade slakten av ekologiskt hållna nötkreatur 2019. Slakten ökade med 3 procent till 22 400 ton. Cirka 16 procent av den totala slakten av nötkreatur i Sverige kom därmed från ekologiskt hållna djur. Även slakten av ekologiska grisar och slaktkycklingar ökade. Både den ekologiska grisproduktionen och slaktkycklingproduktionen är liten i förhållande till den totala produktionen av dessa djurslag.

Mer att läsa och grafik
Jordbruksverket: Kött från ekolamm minskade men ekologiskt nötkött ökade 2019 ››

Kött direkt från bonden

Inslag om att sälja lammkött direkt till konsumenten med Elsa Lund Magnussen från Lindås Lamm i Värmland.

SR Plånboken: Kött direkt från bonden ››

Baggauktion i Mälardalen 2020

Välkommen till vår digitala baggauktion 2020!

Baggauktion Mälardalen kommer i år genomföra en helt digital baggauktion. Det är vår åttonde auktion som vi genomför på ett förändrat sätt, helt beroende på pandemin.

Digital försäljning
Vi kommer anlita Boskapstorget (försäljningsorganisation för nöt och får) för vår digitala försäljning. Inga baggar kommer visas upp ”live” i ridhuset. Baggarna kommer att tryggt stå hemma på säljgården. Tyvärr kommer det bli svårt att genomföra en veterinärbesiktning före auktion. Djuret fotograferas av säljaren (3 foton) och kommer visas i ”Boskapstorget”.

Som köpare kan du lugnt sitta hemma och bjuda på det/de djur du är intresserad av. Intresserad köpare ska öppna ett konto på Boskapstorget. Detta konto finns kvar för alltid. Baggarna kommer läggas upp hos Boskapstorget i katalogordning några dagar innan och intresserad köpare kan påbörja budgivningen. Säljare får snabbt meddelande via mejl angående budgivningen. Den slutliga auktionen kommer ske i katalogordning med 5 min. mellanrum mellan utropen den 23 sept. Varje utrop har en given stopptid.

För säljarens räkning, kommer vi från auktionens sida lägga upp djuren i säljordning och lägga in uppgifter om varje utrop. Köparen betalar direkt till säljaren och hämtar djuret/djuren enligt överenskommelse. Vidare kommer utförlig beskrivning i auktionskatalogen och på vår facebooksida Baggauktion Mälardalen.

Information
Oavsett var ni bor i Sverige, är ni välkomna med anmälan till årets auktion. Välkomna djur är: Äldre baggar födda tidigast 2016  samt tacklammsgrupper om 3 st.  av raserna Gotlandsfår, Leicester och Lantraserna Finull, Rya och Allmoge. Rekommenderas att tacklammen är klippta ca 3–4 v. före auktionen.

Alla baggar ska vara riksbedömda och ha goda avelsvärden samt lägsta vikt 35 kg vid riksbedömningen. Exteriöra avvikelser såsom ”något” bettfel eller benställning, kan godtas.

Deltagande besättning ska vara fri från smittsamma sjukdomar såsom MV-frihet, vara Fotrötecertifierad, Djurägarförsäkring ang. fri från Fotröta, MV-fri och resistens mot Haemonchus och Hälsodeklaration ska undertecknas. Kolla datum på era intyg!

Lägsta utropspris = reserverat pris, är satt till 5.000:- för bagge/bagglamm och 7.000:- för tacklammsgrupp för raserna Gotlandsfår och Leicester. Lägsta utropspris för Lantraserna är satt till 4.000:- resp. 6.000:- för tacklammsgrupp.

Hämta här: Anmälningsblankett + Hälsodeklaration + Djurägarförsäkran

Till anmälan bifogas

  • Härstamningsbevis, fullständigt ifyllt. Utskrivet från Elitlamm. (Ett ex. för varje djur).
  • Riksbedömningsprotokoll (OBS! Kopia. Ett ex. per bagge. Originalet följer baggen, eftersom baggen stannar kvar hemma på gården.) Gäller ej tacklamm.
  • Hälsodeklaration vid livdjursförsäljning (Ett ex.)
  • Djurägarförsäkran, undertecknad (Ett ex.)
  • M3-status. Kopia på gällande intyg. (Ett ex.) Samt intyga att rekommendationerna på sid. 2 på MV-blanketten har följts. Kolla datum!
  • F-status, Kopia på fotrötecertifieringen. (Ett ex.) Kolla datum!
  • Foton 1. Framifrån på huvudet med öronmärkning väl synlig 2. Från sidan på hela djuret 3. Närbild från sidan med pälsullen uppslagen). Tillsammans 3 foton/djur. OBS! Bilderna mejlas i JPG-format till Lena Bäckman.

Alla handlingar ska finnas på gården och lämnas till köparen vid hämtning av djuret/djuren. Se information i katalogen.

Anmälan sändes till: Lena Bäckman, Lännaby 68, 761 93 Norrtälje. Tel 0709-160849
Det går även bra att mejla alla handlingar (inte enbart bilderna) till: lena.backman@yahoo.se

Anmälan ska ha inkommit senast fredag 4 sept. 2020.

Välkommen in med din anmälan!

Katalogbeställning
Katalogen kommer läggas ut på Fåravelsförbundets hemsida och auktionsdjuren kommer att finnas på Elitlamm. Vi ber er även att följa oss på Facebook, där heter vi Baggauktion Mälardalen.

Om du inte är säljare eller annonsör, men ändå vill ha en katalog hemsänd till dig, kontakta Barbro Nord, mejl barbro.i.nord@gmail.com. Dock kommer vi ta ut en portoavgift på 50:- kr.

Övriga upplysningar lämnas av
Barbro Nord, tel. 0706-261030
Lena Bäckman, tel. 0709-160849
Johan Bröjer, tel. 0706-494720
Karin Wennås, tel. 0703-765257
Monica Eriksson tel. 0705-208497
Gunilla Cl. Andersson tel. 0702-737104

VÄLKOMNA till en annorlunda och spännande baggauktion!