gdjh2015
Far_gif
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
Banner-2017
trns2017
siltbergs hemsida
Stallmästaren web gif
ggi_loop
banner_180x120
gimrarna
Knarrhult2018
Annons
default logo

Efter Omberg: SVA studerar mjältbrandssporer i naturen

På senare år har Sverige drabbats av flera utbrott av mjältbrand som satt stor press på myndigheter och skapat oro bland befolkningen i närområdet.

Senast sommaren 2016 pågick ett stort utbrott i Ombergsområdet i Östergötland. Det finns kunskapsluckor om hur mjältbrandssporer beter sig när de är spridda i naturen. Forskarna Bo Segerman och Joakim Ågren, båda vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), startade under mars ett projekt som ska ta reda på hur dessa bakterier beter sig.

Hela artikeln
SVA: SVA studerar mjältbrandssporer i naturen ››


Mjältbrand är en dödlig sjukdom som framförallt drabbar betande djur. Mjältbrandsbakterier kan ligga begravda i gamla gravar där man under den första halvan av 1900-talet grävt ner djur som dött av mjältbrand. När dessa bakterier åter kommer upp till ytan, via till exempel grävarbeten eller extrema väderleksförhållanden, så kan de smitta nya djur.

Nya Zeeland: Forskare har undersökt får med rak och len ull

Ett antal får som kallas “felting lustre mutants” (muterade med rak och glänsande ull) har undersökts av forskare vid AgResearch.

Fårens ull är rakare och mer glänsande än sina släktingars, och tester har visat att det är ett resultat av en naturlig mutation. Man har funnit att dessa får har en genetisk förändring av ullens struktur och egenskaper som kan knytas till specifika proteinförändringar.

AgResearch-forskaren Jeff Plowman säger att forskarna har undersökt förhållandet mellan protein och generna.
– Nästa steg är att se om vi kan spåra den gen som är inblandad. Det är uppenbarligen en hel del gener involverade i denna process, men bara en som ändrar hela processen.

Värdet av mutantfårens ull är ännu okänd, men forskarna är hoppfulla, säger Plowman.

Omkring ett dussin muterade får har skänkts till AgResearch, men några var inte friska och har dött. Forskarna har studerat de sex får som ännu lever.

Radio New Zealand: Scientists look to unravel mutant sheep wool mystery ››
Översatt med Google››

AgResearch: Study of mutant sheep provides exciting new opportunities ››
Översatt med Google ›› 

Rovdjursangrepp 2016

Jag samlar här de angrepp som kommit till min kännedom, och som jag har länkat till från hemsidan. Syftet är att löpande under säsongen få en överblick över var angreppen äger rum, och ungefär hur många de är.

Listan kan inte betraktas som en fullständig sammanställning över rovdjursangrepp på får som ägt rum under 2016.
Anna B, webbred.

24 december Västra Götaland (loangrepp)

Artikel om loangrepp i Kalmar län under hela året

29 november Kalmar län (lodjurangrepp)

Andra halvan av november och december Västara Götaland (ett antal nya loangrepp runt Borås)

8 november Västra Götaland (loangrepp)

31 oktober Västra Götaland (loangrepp)

29 oktober Västra Götaland (2 x loangrepp)

29 oktober Västmanland (loangrepp)

27–28 oktober Västra Götaland (2 x loangrepp)

Oktober Småland (2 x loangrepp)

ca 22 oktober Dalarna (vargangrepp)

ca 20 oktober Skåne (loangrepp)

18 oktober Halland (vargangrepp)

8 oktober Kronobergs län (loangrepp)

1 oktober Västerbotten (vargangrepp)

28 + 29 september Dalarna (vargangrepp)

27 september Jönköpings län (loangrepp)

21 september Västra Götaland (loangrepp)

20 september Östergötland (loangrepp)

16 september Kronobergs län (loangrepp)

13 september Västra Götaland (loangrepp)

11 september Jönköpings län (vargangrepp)

10 september Kronoberg (loangrepp)

10 september Värmland (vargangrepp)

7 september Östergötland (loangrepp)

5 september Värmland (vargangrepp)

29 augusti Småland (vargangrepp)

26 augusti Västra Götaland (loangrepp)

25 augusti Gävleborg (vargangrepp)

Juni–aug Örebro län (vargangrepp)

20 augusti Stockholms län (vargangrepp)

Juli–aug Västra Götaland (vargangrepp)

16 augusti Örebro län (vargangrepp)

15 augusti Gävleborg (loangrepp)

10 augusti Borås, Västra Götaland (loangrepp)

7 augusti Västra Götaland (loangrepp)

6 augusti Västra Götaland (loangrepp)

1 augusti Skåne (loangrepp)

28 juli Dalarna (vargangrepp)

21 juli ca Dalarna (vargangrepp)

19 juli Dalarna (vargangrepp)

15 juli Dalarna (vargangrepp)

15 juli Dalarna (vargangrepp)

15 juli Skåne (loangrepp)

1 juli Jönköpings län (vargangrepp)

20 juni Jönköpings län (loangrepp)

19 juni Närke (loangrepp)

19 juni Värmland (vargangrepp)

18 juni Värmland (vargangrepp)

16 juni Närke (loangrepp)

14 juni Värmland (vargangrepp)

12 juni Västra Götaland (loangrepp)

12 juni Värmland (vargangrepp)

12 juni Örebro län (vargangrepp)

7 juni Västra Götaland (loangrepp)

3 juni Västra Götaland (loangrepp)

1 juni Jönköpings län (loangrepp)

22 maj Södermanland (vargangrepp)

21 maj Östergötland (loangrepp)

21 maj Småland (vargangrepp)

20 maj Västra Götaland (loangrepp)

18 maj Uppland (vargangrepp)

14 maj Västra Götaland (loangrepp)

12 maj Värmland (loangrepp)

2 maj Västmanland (loangrepp)

20 april Västra Götaland (loangrepp)

5 april Västra Götaland (loangrepp)

3 april Västra Götaland (loangrepp)

22 mars Stockholms län (loangrepp)

12 mars Västmanland (vargangrepp)

10 mars Uppland (loangrepp)

23 februari Västra Götaland (loangrepp)

16 februari Kalmar län (loangrepp)

14 februari Kalmar län (loangrepp)

5 februari Kalmar län (loangrepp)

4 januari Västra Götaland (loangrepp)

2 januari Västra Götaland (loangrepp)

Nya fodermedel: Alger till får?

Redan i december 2013 kunde man läsa artiklarna som finns längre ner om alger som foder till får här på hemsidan. Dessa artiklar är intressanta, väl värda att lyftas upp igen. Men vad har hänt sedan dess?

Inte mycket har skrivits om tång som djurfoder sedan 2013, men Stiftelsen Lantbruksforskning har beviljat Catherine Legrand 3,3 miljoner kronor till ett projekt som handlar om att använda alger och musslor till djurfoder. Läs mer om det här ››

I Kosterhavets nationalpark odlas redan tång på forskningsbasis och nyligen gavs startsignal för en första kommersiell odling. Tidigare har den mesta tången kommit från asiatiska vatten men efter kärnkraftsolyckan i Fukushima är matkännarna på jakt efter nya vatten. Då är Skandinavien och bland annat Bohuslän intressant. Källa SVT Väst ››

Projektet Alger og belgvekster som fôr til sau har ännu inte publicerat sina resulat. Norska forskare i samarbete med kollegor i Danmark, Schweiz och Spanien ska undersöka om lokalproducerade alger och baljväxter kan bli en ny proteinkälla att räkna med för fårnäringen.

Ett av målen för forskningsprojektet är att mäta hur alger och baljväxter påverkar bildandet av metangas. Forskarna ska också mäta hur olika baljväxter och alger påverkar tillväxten hos lamm samt parasiter hos får.

Webbredaktörens hund hjälper gärna till med tångskörden, här apporterandes delikatessen fingertare. Vi har dock inte börjat dela med oss till fåren. Tången är helt enkelt för god, och det är för glest mellan turerna till tångbankarna för att det ska räcka till dem också. Foto: Anders Dahl

Kan får äta alger?

Under hårda tider har får fodrats med tång i Norge. Forskarna ska nu undersöka om det är rätt väg att gå även i dag. Målet är en säkrare och mer miljövänlig livsmedelsproduktion.

Bioforsk Nord Tjøtta leder projektet och ska mäta hur fodret påverkar produktionen av metangas i den nyligen färdigställd testkammere.


– Jordbruket är både en källa till och själv drabbat av klimatförändringar. Klimatförändringarna i Arktis aktualiserar odling av alternativa arter, såsom baljväxter och tång. Användning av lokalproducerat proteinfoder kan vara mer hållbart och miljövänligt än att importera soja från Brasilien. Det kan också minska utsläppen av växthusgaser i form av metan från köttproduktion, säger forskaren Ingrid Bay Larsen vid Nordlandsforskning.

Sojabrist
Efter utbrottet av galna ko-sjukan i Storbritannien på 1990-talet blev det förbjudet att använda protein från idisslare och fisk för utfodring av idisslare. Således är den norska köttproduktion beroende av importerad soja. Men det blir allt svårare att få tag på soja som inte är genetiskt modifierad, och den genmodifierade sojan är förbjuden i Norge. Kanske lokalproducerade alger och baljväxter kan bli den nya stora proteinkällan till fåren?

Projektet “Belgvekster og alger som alternative proteinrike fórmidler til sau” omfattar bland annat studier där forskare kommer att undersöka effekterna av olika typer av baljväxter och alger på tillväxt hos lamm, parasiter hos får och metanutsläpp – ett stort klimatproblem dag.

Böndernas inställning
Nordlandsforskning kommer att undersöka böndernas vilja att investera i lokalt odlade proteinkällor, och kommer också att titta på potentiella hinder i dagens regelverk och administrativa apparat.

– Vi vet redan att norska bönder är villiga och duktiga på att ta till sig nya kunskaper. Att ersätta den nuvarande användningen av soja är en komplicerad process som kräver olika klargöranden. Detta är vad vi vill hjälpa till med, och här är det viktigt att lyssna på bönderna, säger Bay-Larsen.

Projektet kommer att pågå i fyra år och finansieras av Norges forskningsråd.

Vibeke Lind på Plante Tjøtta leder projektet och samarbetet mellan Nordland Research Institute, Bodø Plante, Aarhus universitet, Institutet för ekologiskt jordbruk i Schweiz och Consejo Superior de Investigaciones Cientifica i Spanien.

Nordlandsforskning: Kan sauen ete alger? ››

Naturligt E-vitamin är bäst

En norsk studie visar att om/när djuren behöver tillskott av vitamin E är det den naturliga formen som fungerar bäst. De flesta syntetiska vitaminpreparat går rakt igenom, och tas inte upp av djuret.

Initiativ till projektet togs då man tidigare hittat fynd som visade låga nivåer av vitamin E i foder, särskilt i rundbalshö. Man har även tidigare hittat förhållandevis låga nivåer av vitamin E i blodet hos mjölkkor och hos får i ekologisk produktion inomhus, och man har därför rekommenderat tillskott under stallperiden.

– I ekologisk produktion föredrar man naturliga tillskott och vi har därför undersökt skillnaden mellan naturliga och syntetiska vitaminer, säger Håvard Steinshamn vid Bioforsk.

Han betonar att E-vitamin är viktigt för djurens hälsa, immunförsvar och fortplantningsförmåga. Vitamin E motverkar också oxidation av mjölkfett. Oxideras mjölkfettet härsknar mjölken.

Syntetiska vitaminer går oftast rakt genom djurens kropp och tas inte upp i blodet. Med vitamin från naturliga källor är det annorlunda, här sker ett stort upptag i kroppen.

Alger
Forskarna i projektet “Naturlege kjelder for antioksidanter, naudsynt for husdyras helse og velferd og for produktkvalitet i økologisk husdyrproduksjon”, har också tittat på innehållet av vitamin E i tång och alger.

– Framför allt har vi tittat på den typ av tång som här är en stor lokal resurs, säger Céline Rebours, forskare vid Bioforsk.

Rebours, expert på kustekologi och algproduktion, analyserade innehållet av selén och vitamin E i flera nordnorska tångarter. I norra Norge har det gjorts få analyser av vad dessa resurser innehåller.

– Innehållet i sjögräs varierar mycket mellan arter och hur de växer. Arter som är rika på selén är fattiga på vitamin E, och vice versa.

– Därför bör man överväga att ge tillskott som består av olika arter, säger Rebours.

Det har tidigare visats att tångmjöl kan ha en positiv effekt på mjölkkors produktion. Ny forskning har visat positiv effekt från tångmjöl på immunsystem, mag-tarmflora och produktkvalitet.

Immunstatus
Forskarna har också tittat på hur de olika vitamintillskotten påverkat djurens immunstatus.

– Vi ser att de vuxna djuren, oavsett diet var friska och bildat antikroppar, men vi finner intressanta variationer hos nyfödda lamm, säger Margarita Novoa-Garrido, forskare vid Bioforsk.

Lamm födda av tackor som hade fått tångmjölet i sin foderstat hade en dålig immunstatus direkt efter födseln. Anledningen bör vara minskat antikroppsupptag från råmjölken hos lammen.

Bra foder är god hälsa
– Vår slutsats är att även om innehållet av vitamin E i ensilaget inte är särskilt högt, är det tillräckligt så länge ensilagekonsumtionen är hög. Kor och tackor med bra upptag av ensilage behöver inte ytterligare bidrag av vitamin E, bortsett från tiden före och efter kalvning.

– Precis före och efter, det vill säga ca 4 veckor före och efter kalvning och lamning behövs extra tillskott av E-vitamin om djuren är installade. Vitaminet bör komma från en naturlig källa, eftersom det är mycket mer tillgängligt för kroppen, avslutar forskare och projektledare Håvard Steinshamn.

Forskning.no: Naturleg E-vitamin best for husdyr ››
Översatt med Google ››

Sveriges första ulltvätteri i gång

Ett ulltvätteri med möjlighet att tvätta tre ton ull om dagen startar på Gotland och blir Skandinaviens första med ambition att skapa lönsamhet och bidra till att en inhemsk ullindustri kan komma i gång.

Maskinerna är på plats redo att tvätta den ull som tidigare grävts ner eller eldats upp. Förutom att hämta, sortera och tvätta ullen, handlar det om att sprida kunskap om hur man enkelt ger ullen ett värde.

Läs mer
ATL: Sveriges första ulltvätteri i gång ››
SR P4 Halland: Ny chans för fårägare få avsättning för ullen

Lantbrukare allt mer reglerade

På 20 år har antalet regler som berör lantbruket ökat med 120 procent. Det visar en granskning som SLU, Hushållningssällskapet Halland och Växa Sverige har gjort.

Antalet regleringar som berör lantbruket har ökat med 120 procent på 20 år. Som exempel har lantbruksföretag krav på att föra 22 olika journaler.

I takt med att reglerna har ökat, har även antalet journaler och anmälningar gjort det. Studien ingår i ett projekt med namnet Byråkratin i lantbruket belastar och kostar.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Lantbrukare allt mer reglerade ››

SLU-studien Byråkratin i lantbruket belastar och kostar ››

Nya fodermedel: Mjölkfår-besättning sparar vatten i torkdrabbat område

På Golden Valley Farm norr om Madera arbetar Mario Daccarett och hans medarbetare med att mjölka de 500 fåren i omgångar om 12. Den krämiga mjölken förvandlas så småningom till ost och säljs på platser som Whole Foods och Bi-Rite Market i San Francisco.

Daccaretts får ger runt 360 kg mjölk per tacka och år, och för att kunna producera mjölk behövs mycket foder. Daccarett säger att han har en hemlig ingrediens som minskar foderkostnaden, berikar osten och samtidigt sparar vatten: groddade korn som odlas inomhus.
– Vi planterar varje dag och vi skördar varje dag, och det tar sex dagar att slutföra cykeln, så vad vi planterar idag kommer att vara redo att ges till tackorna om sex dagar.

Att odla korn som foder är inte nytt, men Daccarretts metod för att gro korn är annorlunda. Han groddar fröna inuti containrar med hjälp av hydroteknik och inomhusbelysning. Genom att göra så säger han att han bara använder två procent av vattnet det skulle ta att odla grödan med traditionella produktionsmetoder.
– Det här är fördelaktigt om man inte har mycket mark, säger Daccarrett. Du kan skapa en enorm mängd foder på ett mycket begränsat område, med en mycket liten mängd vatten.

Varje timme sprids en vattendimma över fröna under 20 sekunder. Det är bara precis vad som behövs för fröna att gro. Efter några dagar är groddarna 15 cm långa och redo för fåren att äta. Så här produceras över ett ton havre-skott om dagen, som fodras till flocken på 1100 får.

Även om denna spirande teknik inte är ny, används den inte allmänt för odling av foder till boskap. Vissa tror att detta kommer att förändras, men Professor Daniel Putnam från UC Davis Agronomy säger kostnaden stiger när man tar hänsyn till kostnaderna för hydro-containers.
– Marginalerna är ganska små, och om du tittar på det ur produktionssynpunkt vill du minimera kostnaderna, säger Putnam. Om du verkligen granskar både ekonomin och djurens näringsbehov verkar det inte riktigt lika lovande som man skulle kunna tro.

Men för Daccarett verkar det fungera. Han säger att hans första två containrar betalat sig efter drygt ett år.

Hela artikeln
KQED News: How a Sheep Farmer Saves Water Using Shipping Containers ››
Översatt med Google ››

Är hydroponisk foderproduktion vettig?

För den som är intresserad av att kritiskt granska och studera siffror så finns en artikel av Professor Daniel Putnamn (som citeras i artikeln ovan) och två kollegor med titeln Does Hydroponic Forage Production Make Sense? Här tittar man på näringsvärde, kostnader och under vilka förhållanden som denna typ av foderproduktion skulle kunna passa.

UC Cooperative Extension: Does Hydroponic Forage Production Make Sense? ››
Översatt med Google ››

För den som vill dyka djupare ner i ämnet, googla fodder solutions ››

Över 80 får har stulits från en hage i Häljarp vid Båstad

Fårbonden hade tittat till djuren vid 19-tiden på kvällen och vid sju på måndagsmorgonen kom han tillbaka. Enligt polisanmälan så handlar det om gotländska pälsfår och det totala värdet på dem är 150 000 kronor.

– Boskapsstölder hör inte till vanligheterna och definitivt inte i den här omfattningen, säger Richard Glantz som är presstalesperson för polisen i nordvästra Skåne till tidningen.

Polisen vill nu ha allmänhetens hjälp att hitta boskapstjuvarna.

SR P4 Halland: Över 80 får har stulits från en hage i Häljarp vid Båstad ››

Rätt gräshöjd och tidigare fållbyten ger bättre bete

Hur får man lammen att växa bra på bete? Hur stängslar man för att hålla rovdjur borta? För lammproducenter finns flera utmaningar.

Artikel i Jordbruksaktuellt om betesfrift, vallvård och rovdjursstängsling med Thomas Bengtsson, ordförande i Hallands vallförening, och Inga Ängsteg från Viltskadecenter.

Thomas Bengtsson understryker vikten av att rotera djuren mellan fållorna ofta.
–Det är viktigt att vallarna inte betas för kort, då ökar parasittrycket. Ett vanligt misstag är att ha fåren i samma hage mest hela tiden.

–Den viktigaste faktorn för stängslets funktion gentemot rovdjur är förmodligen att de lägsta trådarna sitter relativt tätt och inte för långt från marken.  – Fårnät som kompletterats med en eltråd 15 centimeter ovanför nätet och en eltråd på distans, högst 30 centimeter från marken, är mycket effektivt. Vid användning av vissa bra typer av fårnät med låsta knutar behövs ingen låg eltråd, säger Inga Ängsteg.

Jordbruksaktuellt: Rätt gräshöjd och tidigare fållbyten ger bättre bete ››

Skånes Fårintressenter

Välkomna till vår förening!

Julmingel

Skane_nov19

Hämta inbjudan i pdf-format ››


Lyckad Fårdag i Kåseberga

Ca 400 besökare trots 30 graders värme och vindstilla besökte Skånes Fårintressenters fårdag 4 juli.

Utställarna var nöjda och besökarna likaså. Nu tar vi en kort siesta och återkommer med nästa aktivitet i slutet av augusti.

fardag2015_5 fardag2015_4 fardag2015_3 fardag2015_2 fardag2015_1

Text: Ingela Mauritsson Foto: Jenny Nilsson, Emma Ljunggren och Ingela Mauritsson

Årsmötes-middagen

Maten på Skånes Fårintressenters årsmöte på Kronovalls slott 8 mars var väldigt uppskattad och många av oss ville veta lite mer om den så därför skickade jag lite frågor till kocken Jonathan Nordström. Här kommer svaren.

Tackorna som serverades var korsning Texel/Suffolk födda 2007 (U 5-) och 2013 (U- 4+).

Vad var det du serverade till oss?

Förrätten:

dinner1
“Pulled sheep” med coleslaw på rödkål, rostbiff på fransyska med remoulad gjord på syltade betor, samt att ni fick rökt hjärta.

Huvudrätten:

dinner2
Lågtempad rostbiff och rygg, färsbiff med njure, levermousse, sås på fond från benen, puré på rödbeta (om jag minns rätt), gräddkokt spetskål och chips på jordärtskocka.

Hur du upplevde kvaliteten och smaken på tackköttet?

Kvalitén på köttet var kanon, kan absolut jämföras med vanligt lammkött och jag hittade ingen bismak. Jag tillagade tackorna precis som jag hade gjort med lamm. Det enda jag märkte var att det blev extremt mycket fett i fonden men det var bara att ta bort.

Var det någon skillnad mellan de olika tackorna som du särskilt la märke till pga. åldersskillnaden?

Jag tyckte att den äldre tackan hade mer och bättre smak. Det som skilde mest var fettmängden, den äldre hade ett par centimeter fett på sidorna.

Tror du på en framtid med mer fårkött på tallrikarna både på restauranger och hemma hos folk och hur når vi ut till kunderna med detta fina kött som annars går till färs och hundmat?

Absolut finns det en framtid för kött från tackor men det krävs att folk vågar prova och kommer i kontakt med det. Det är svårt att säga hur man ska kunna nå ut till kunderna men man får väl satsa på en kampanj där man framhäver hur bra köttet är, att det är lokalt producerat, att tackorna är uppväxta under väldigt bra förhållanden samt att det är väldigt prisvärt kött. Man kan ju även anordna middagar där man bjuder in handlare, kockar, krögare och andra intressanta personer.
/Jonathan

Vid tangentbordet Ingela Mauritsson


Mentorskap för fårbönder

När man startar upp en fårverksamhet, liten som stor, är det ofta många frågor som poppar upp. Tänk om jag hade haft någon att fråga!!

Detta har vi i Styrelsen tagit fasta på och vill nu hjälpa alla fårbönder i Skåne att hitta mentorer åt de som behöver.

Är du intresserad av att komma i kontakt med en mentor så kan du antingen söka här när vi förhoppningsvis får in mentorer som vill hjälpa till eller så lägger du ett mail till någon av oss i styrelsen så hjälper vi gärna till att hitta lämplig kontakt till dig och din verksamhet.

Är det så att du känner att du har varit med några år och kan dela med dig av din erfarenhet till en nystartad fårbonde så får du gärna skicka ett mail till styrelsen med info om namn och område, så lägger vi upp din kontakt här på sidan så att kontakt kan knytas mellan dig och en behövande.

Styrelsen genom Ingela Mauritsson, sekreterare

Mentorer

Hugo Hjelm
Råby 2098
241 92  HÖRBY
073-4274568
hugohjelm@outlook.com

Ingela Mauritsson
Österlenvägen 794
271 77  LÖDERUP
070-8931420
ingmau69@hotmail.com

Gun Persson
Lillehems Boställe
297 95 DEGEBERGA
070-7726340
gun@lillehemslamm.se

Roger Norling
Forestad 1462
264 54  LJUNGBYHED
070-3365840
forestad@spray.se


Styrelse 2019

ORDFÖRANDE
Anna Kristoffersson
Veberöd 342, Klinten
247 96 Veberöd
070-852 01 94
anna.kristoffersson@telia.com

VICE ORDFÖRANDE    
Tobias Wulff
Ängalagsvägen 434
269 95 Båstad
070-395 22 24
angalaggarden@gmail.com

SEKRETERARE
Marie Gardesson
Norra Åbyv 14-5
231 73 Anderslöv
0709-60 26 97
marie.tornetorp@gmail.com

KASSÖR, AVELKONTAKTPERSON
Ulrika Andersson
Åkarpsvägen 69
277 35 Kivik
0709-39 03 46
kivik@bokakrafrakt.se

LEDAMOT, UTBILDNINGSANSVARIG
Sofia Jönsson
Regissörgatan11
215 83 Malmö
0736-78 66 61
sofia.jonsson@svalof.se

LEDAMOT, ROVDJURSANSVARIG
Jerry Ohlin
Ballingslöv 2278
281 97 Ballingslöv
0709-16 37 44
jerry.ohlin@bredband.net