trns2017
Stallmästaren web gif
Far_gif
Backa Fårgård
Banner-2017
banner_180x120
ggi_loop
Knarrhult2018
Elitlamm_180x180
gdjh2015
siltbergs hemsida
gimrarna
default logo

Projektrapport: Kontroll av resistens hos parasiter – Svarmpar 2018

Information från Gård & Djurhälsan
Katarina Gustafsson, fårhälsoveterinär

Syftet med detta projekt är att fortlöpande undersöka resistensläget avseende avmaskningsmedel i svenska fårbesättningar, och söka metoder för att på ett bra sätt fånga upp misstankar om resistens och förbättra möjligheterna att utreda och hantera sådana problem. Stort fokus läggs på att bistå drabbade besättningar och ta fram rådgivning för att förhindra ytterligare spridning av resistens i landet.

Träckprov

Under 2018 har mer än 3000 besättningsprov skickats till Vidilab för koll av parasitstatus. Träckprover krävs för att göra en gårdsanpassad parasitbekämpning. Att begränsa antalet avmaskningar anses som den allra viktigaste åtgärden för att bromsa resistensutveckling.

I 40 besättningar med minst 70 lammande tackor har nya provtagningsstrategier jämförts med de gamla. Tidigare tog man prov från sex djur, men nu rekommenderas individprov från cirka 10 % av djuren i stället. Preliminära resultat indikerar större säkerhet i det nya systemet, framför allt vid låga infektionsnivåer av Haemonchus contortus.

Träckprov tas för koll av parasitläget.

Resistens

För att fånga upp misstankar om resistens rekommenderas att ta träckprover även en dryg vecka efter avmaskning. Finns parasiter kvar i sådana prover och man vet att avmaskningen gjorts på rätt sätt, till exempel med rätt dos, så bör man utreda om resistens föreligger. Antalet utförda behandlingskontroller var 135 under 2018 en betydligt lägre siffra jämfört med 250 stycken 2016 och 400 stycken 2107, vilket delvis kan bero på årets extrema torka med uttalad betesbrist på många håll.

Genom att göra en FECRT (feacal egg count reduction test), där träckprov tas på ca 10 individer före avmaskning och samma individer testas 7-10 dagar efter avmaskning, kan man räkna på avmaskningseffekten. Resistens ansesvara påvisad när mer än 5 % av äggutskiljning från maskarna kvarstår trots behandling. FECRT-testen är en mycket använd metod men relativt trubbig och kostsam. Det finns ett stort behov av att hitta kostnadseffektiva, säkra tester som kan användas även på enskilda djur, till exempel vid koll av en inköpt bagge i isolering/karantän. Arbete med att ta fram molekylära tester för sådant bruk har fortsatt under 2018.

I år utfördes 16 stycken resistens-undersökningar via FECRT, vilket resulterade i konstaterad resistens i sex nya besättningar. Resultatet tyder på att vi har ett fortsatt unikt gott resistensläge i Sverige, men visar också på fortsatt behov av bevakning och arbete för att förhindra spridning av resistens.

Information och rådgivning

Många frågor rörande parasitstrategier är komplexa, och det finns ett stort behov av fortlöpande kunskapsinhämtning och information/rådgivning. Här fyller samverkansgruppen Sampar en viktig funktion (obs att Sampar är en grupp personer och Svarmpar ett projekt!). Med Gård & Djurhälsan som sammankallande består den av representanter även från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA och VÄXA AB. Under året har SAMPAR bland annat tagit fram en ”Nationell strategi mot anthelmintikaresistens”.

Policyn kan läsas här!